Sociala sko lan - DiVA portaldu.diva-portal.org/smash/get/diva2:519057/FULLTEXT01.pdf · Sociala...

Soc– en d

Författ

LärarprogPedagogisExamensaHandleda

iala del av u

tare: And

grammet, Vskt arbete arbete 15hpre: Jan Fre

medunderv

ders Lind

VALIII HT 2010p driksson

dier visninge

dh

i skoen?

olan

HögEx

gskolan DxamensarNr 200x:

Dalarna rbete xx

Högskola791 88 FaTel 023‐7 Rapport 2ISBN ISSN

n Dalarna alun 7 80 00

200x:nr

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Sammanfattning

I

Sammanfattning

Jag har valt att skriva om sociala medier och undersöka i vilken utsträckning elever och lärare använder sig av dessa tjänster, både privat och på skolan.

Inom skolan har det länge funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. Fler begrepp och definitioner presenteras under rubrik 2.1 begrepp och definitioner av sociala medier. Syftet med denna studie är att presentera för undersökningsgruppen vad sociala medier är för något och förtydliga vilka tjänster som ingår där och vilka som är populärast just nu. Syftet är också att studera sociala mediers användning i skolan. En av frågeställningarna som berörs i studien är vad eleverna själva tycker om användandet av sociala medier i skolan. Den andra handlar om lärares attityder till sociala medier i skolan. Tidigare forskning inom området presenteras under rubrik 3. forskningsläge, där bland annat studier visar på att möjligheterna att kommentera och läsa varandras texter gör att ungdomarna utvecklar sitt skrivande och tycker att det är roligare att ta sig an skoluppgifter. I första delen av studien genomfördes en elevundersökning med en enkätundersökning som grund samt intervjuer med elever och i den andra delen genomfördes en enkätundersökning, samt intervjuer med lärare. Resultatet visar att många lärare är positiva till sociala medier och till att de får vara en del av undervisningen, medan eleverna själva är skeptiska till att använda sig av mer sociala medier i skolan och i undervisningssyfte.

Nyckelord Sociala medier, digital tjänst, undervisning, skola, lärarutbildning, elev, lärare

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Förord

II

Förord

Jag arbetar idag som yrkeslärare på en gymnasieskola i norra delen av Sverige och mitt arbetsområde är inom IT och projektledning. Jag har som yrkeslärare haft möjlighet att arbeta som lärare utan att ha lärarexamen, eftersom det har räckt med ämneskunskaperna. Jag har arbetat sedan januari 1999 med datorteknik och andra IT-relaterade ämnen på gymnasiet och har där inskaffat mig en god insyn i skolvärlden, samt skaffat mig erfarenhet i lektionssalen och inom skolutveckling. Under början av 2000-talet läste jag pedagogik A och B för att kunna möta eleverna på ett mer pedagogiskt plan. I och med den nya (2011) gymnasiereformen, där lärare nu mer ska vara behöriga för att kunna få sätta betyg på eleverna och för att inte behöva ha en annan medbedömare vid just bedömningsdelen, valde jag att läsa VAL-utbildningen. Nu under dryga året har jag studerat lärarutbildningen VAL på distans vid Högskolan i Dalarna, där vi har använt oss av en Internetbaserad undervisningsmetod med tillgång till ett webbverktyg kallad Fronter. Jag vill tacka alla som gjort detta arbete möjligt… Jag vill tacka alla elever som har deltagit i min studie och tagit sig tid att besvara webbenkäten och till dem som ställde upp på intervjuer. Ett stort tack vill jag rikta till de lärare som stöttat mig under arbetets gång och som har besvarat alla mina frågor. Framför allt vill jag tacka min handledare Jan Fredriksson som har hjälpt mig att tänka ett steg längre och som stått ut med mina mail och frågor. Att skriva ett examensarbete tär på tålamodet och upptar ganska mycket tid, vilket även detta arbete har gjort så TUSEN TACK till min familj som har stöttat mig i ur och skur.

TÇwxÜá _|Çw{, Hösten 2010

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Introduktion

3

Innehåll 1 Introduktion ________________________________________________________ 4 1.1 Inledning ....................................................................................................................... 4

1.2 Bakgrund ....................................................................................................................... 5

1.3 Syfte och problemformulering ....................................................................................... 7 1.3.1 Syfte och frågeställningar .................................................................................................... 8

1.4 Avgränsning ................................................................................................................... 9

1.5 Disposition .................................................................................................................... 9

2 Begrepp och definitioner _____________________________________________ 10 2.1 Sociala medier ............................................................................................................. 10

2.2 ”Traditionell” undervisning .......................................................................................... 15

2.3 Entreprenöriellt lärande, flexibelt lärande ................................................................... 16

3 Forskningsläge _____________________________________________________ 17 3.1 Forskning inom området .............................................................................................. 18

4 Metod ____________________________________________________________ 25 4.1 Metodval ..................................................................................................................... 25

4.2 Urval ............................................................................................................................ 26

4.3 Genomförande ............................................................................................................ 27

5 Resultat och analys __________________________________________________ 28 5.1 Redovisning av elevenkät/intervju ‐ sociala medier ..................................................... 28

5.2 Redovisning av lärarenkät/intervju ‐ sociala medier..................................................... 40

6 Diskussion och slutsats _______________________________________________ 53 6.1 Metoddiskussion ......................................................................................................... 53

6.2 Resultatdiskussion ....................................................................................................... 54

6.3 Sammanfattning och slutsats ....................................................................................... 58

6.4 Förslag på vidare forskning .......................................................................................... 59

Käll‐ och litteraturförteckning ____________________________________________ 60

Bilagor Enkätunderlag I Intervjumanual II Förslag till checklista III


4

1 Introduktion Intresset för olika typer av undervisningsmetoder fick jag redan på min förra arbetsplats i början av 2000-talet där problembaserat lärande var en pedagogisk arbetsform och jag var en av de som valde att utveckla mitt arbete efter den metoden. PBL som är förkortningen för problembaserat lärande används bland annat på läkarutbildningen vid Lunds universitet1 sedan början av 1990. Det finns idag en hel uppsjö av olika pedagogiska arbetsverktyg och arbetsmetoder som lockar lärare till en mer flexibel undervisningsform. Dessa flexibla undervisningsformer ska sedan locka eleverna till att själva hitta intresse för ämnet och utifrån exempelvis sin egen hobby, intresse eller musiksmak kunna fördjupa sig inom sitt intresseområde. Även ämnesövergripande undervisning ska ske där lärarna blandar arbetsuppgifter från olika kursmål och där en och samma arbetsuppgift kan ge eleven betyg i de olika utvalda ämnena. På min arbetsplats och i klassrummet, samt i labbsalen där jag tillbringar mycket tid har jag möjlighet att observera eleverna och ibland andra lärare. Den deltagande observationen sker alltså på ”hemmaarenan”, där jag känner eleverna sedan tidigare. Syftet med min deltagande observation är att undersöka vilka arbetsmetoder som används och vilken tillgång eleverna har till digitala tjänster och Internet. Digitala tjänster så som Fronter används ofta av skolor och andra utbildningsföretag. Andra digitala tjänster används av många idag, för att kunna hålla kontakt både med nära vänner och med människor som man nästan aldrig annars träffar, rent fysiskt. Dessa digitala tjänster kallas för sociala medier. En mer etablerad definition av sociala medier2 finns att läsa om på exempelvis, NE.se3. När jag nu väl fick chansen att skriva ett arbete i valfritt ämne, ville jag passa på att fördjupa mig inom ämnet sociala medier, för att se om och hur dessa tjänster och kanaler används i undervisningssyfte av både elever och lärare på den utvalda skolan.

1.1 Inledning Sociala medier är ett vitt begrepp som nämns lite var stans idag, men vad innebär då sociala medier? Under rubrik 2.1 Sociala medier finns en beskrivning över begreppet sociala medier som berörs i detta arbete och vilka tjänster jag tycker ingår där. Under tiden på lärarutbildningen har vi pratat om och diskuterat pedagogik och undervisningsmetoder samt reflekterat över att kunna se verksamheten med nya glasögon. Ofta låser man sig som lärare fast vid en viss undervisningsmetod och en viss rutin skapas men i och med den nya gymnasiereformen kommer det att ställas allt högre krav på eleverna och på deras kunskapsinhämtning. Entreprenörskap, grupparbeten, samarbete mellan de olika nationella programmen samt projektkunskap är delar som är viktiga inom skolan och som många av

1 Problembaserat lärande vid Lunds universitet - http://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerandehttp://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerande (2010-11-20) 2 Sociala medier är ett samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud. 3 National Encyklopedin, sociala medier - http://www.ne.se/sociala-medier (2010-12-17)


5

dagens undervisningsmetoder utgår ifrån. På den skola där denna studie har skett och där jag själv arbetar till vardags, använder sig alla elever och lärare oavsett nationellt program sin bärbara dator som ett verktyg på skolan. Lärarna planerar ofta sin undervisning till att eleverna har tillgång till datorer, Internet och webbaserade programvaror. Enligt Danah Boyd4 är sociala nätverkssajter den senaste generationen av "offentlig media”, det vill säga miljöer där människor kan samlas genom förmedlande teknik5. Min studie kommer att handla om eleverna använder sig av sociala medier privat och på skolan och frågan som ska besvaras är vad de tycker om att använda sig av sociala medier på skolan och i undervisningssyfte. Studien kommer även att handla om lärares attityder till de nya sociala medierna i skolan?

1.2 Bakgrund I en rapport med namnet Elever och lärare online - var går gränsen? som Lärarnas Riksförbund har gett ut, står följande

”De sociala medierna erbjuder många möjligheter till att utveckla nya sätt att undervisa. Detta ska bejakas men de sociala medierna kan aldrig ersätta det personliga mötet mellan lärare och elev. Ju mer arbete som förläggs till Internet, desto viktigare blir också mötet med läraren”.6

I rapporten står även att sociala medier har kommit för att stanna och det är dags för skolan att finna vägar för att dra nytta av de fördelar som sociala medier för med sig. Detta är ett uttalande från lärarnas egen organisation där de har ställt frågor till femhundra elever, femhundra föräldrar samt till fem hundra lärare. En Internetstatistik från SOM7 visar på att hela 83 procent av alla 16-29 åringar använder sig av sociala medier minst en gång i veckan för privat bruk. Inom skolan har det funnits webblösningar och andra Internetbaserade programvaror för att elever och lärare ska kunna kommunicera med varandra på nätet och samtidigt kunna ha möjlighet till en mer flexibel undervisningsmetod. En digital tjänst på Internet som många skolor använder sig av är Fronter. Fronter är en lärplattform på Internet för just samarbete, lärande och möjliggör dokumentation, reflektion och feedback för både lärare och elever.

4 Doktorand vid Institutionen för informationsteknologi vid University of California, Berkeley - http://www.danah.org/ (2010-11-23) 5 http://kt.flexiblelearning.net.au/tkt2007/wp-content/uploads/2007/04/boyd.pdf (2010-11-21) 6 Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? s.8 7 SOM är ett oberoende undersökningsinstitut - http://www.som.gu.se/ (2010-11-23)


6

Fronter8 - digital tjänst Funktionen med denna webbplattform är att man som lärare kan bygga virtuella rum med olika typer av verktygspaket, beroende på vilken typ av aktivitet som ska ske där. Elever och andra lärare bjuds in till rummet som då kan vara en specifik kurs eller projekt. Eleverna kan exempelvis få läsrättigheter till rummet medan lärarna får skrivrättigheter. Det skapas en mappstruktur precis som i utforskaren i Windows, där vissa mappar innehåller färdiga dokument eller frågeställningar och andra mappar är inlämningsmappar där eleverna lämnar in sina färdiga arbetsuppgifter. Det finns funktioner som diskussionsforum, enkätundersökningar, chatt, videokonferens med mera. Eleven kan skapa sin egen portfolio och få utbildning anpassad efter önskat behov. De kan göra sina inlämningar och få dem värderade av läraren samt få en bra överblick över sin studiegång. Eleverna kan dessutom i Fronter kommunicera med sina lärare och andra användare och de har möjlighet att arbeta självständigt eller tillsammans med andra i en grupp. Det finns en del lärare i min omgivning nu och en del från min förra arbetsplats som skulle vilja ha mer kunskap om nya flexibla undervisningsmetoder och om nya digitala tjänster. De skulle vilja använda sig av kommunikationsmöjligheter för att underlätta den dagliga kontakten med eleverna och samtidigt underlätta för alla parter i undervisningen. Det finns en hel del skrivet på bloggar med mera om just digitala tjänster och sociala medier. Exempelvis på YouTube finns instruktionsfilmer som beskriver och förmedlar kunskap om användandet av sociala medier inom skolan. Det finns bland annat en introduktionsfilm9 från USA som är riktad till lärare som vill veta vilka fördelar det finns med interaktion och samarbete på nätet mellan elever och lärare. Jag valde att göra denna undersökning för ämnet intresserar mig och för att jag vill undersöka om de sociala medierna är på frammarsch inom skolan. Undersökningen kan också ses som en sammanfattning över vad eleverna på en gymnasieskola tycker om att använda sig av sociala medier för privat bruk och i undervisningssyfte. Jag vill också i denna studie undersöka vad lärarna har för attityd till de sociala medierna inom skolan och som inledning på min studie vill jag i forskningsläge redogöra vad definitionen sociala medier uttrycks vara i denna studie. Det är en sak att elever och lärare använder sig av sociala medier för privat bruk, men använder de sig av exempelvis Facebook på skolan i undervisningssyfte?

8 Lärplattformen Fronter - http://fronter.info/downloads/Fronter_Brochure_SE_lowres.pdf (2010-12-12) 9 Personal Learning Networks - http://www.youtube.com/watch?v=RDxK0OSvKEU&feature=player_embedded (2010-11-23)


7

1.3 Syfte och problemformulering

Vem har inte hört talas om Facebook eller YouTube idag, även om man själv inte är medlem där eller ens har besökt dessa webbsidor. En sak som nämns i både undersökningar och forskning10 inom området är att sociala medier har stor betydelse för ungdomar i det privata livet. Under rubrik 2.1 Sociala medier presenteras sociala medier samt dess begrepp och definitioner som denna studie berör. De miljöer ungdomarna känner sig trygga i och där de har sitt kontaktnät påverkar deras livsstil och har stor betydelse privat, men hur ser det ut på skolan där ungdomarna tillbringar stora delar av sina liv? I tidig skolålder har eleverna tillgång till datorer under skoltid och dessa datorer används som verktyg vid själva kunskapsförmedlingen, men finns där tillgång till sociala medier och hur används de i undervisningen i så fall? Det finns underlag från tidigare forskning11 för att kunna påstå att ungdomar använder sig av sociala medier i privat bruk, för att kommunicera med varandra och för sin egen underhållning. En fråga som ska besvaras i denna rapport är om ungdomarna i den studerande skolan vill använda sig av de sociala medierna även i skolan och i sin undervisning. En annan fråga som ska besvaras i detta arbete är hur lärares attityder ser ut i den studerande skolan, samt dess påverkan på hur de sociala medierna kan och får användas inom skolan. Många grundskolor och gymnasieskolor har idag inte webbaserade system till sina elever och det kanske inte heller finns tillgång till e-post för eleven i skolan. Dessa system och tjänster kostar en hel del pengar för skolorna och kräver personalresurser för att administrera dem. För lärarna går mer och mer tid till att dokumentera, reflektera, ge feedback eller kanske till och med för att skriva åtgärdsprogram. Detta görs oftast i skoladministrativa program som dock inte brukar vara sammankopplade med elev och målsman. Då skolan kan sakna digitala tjänster och webbaserade program som exempelvis Fronter, används mer och mer de ”privata” tjänsterna även inom skolan. De ”privata” tjänsterna som nämns här, är sociala medier och i en ny undersökning som Lärarnas Riksförbund presenterade har var tredje elev idag, dvs. 33-35 procent, en eller flera lärare som vän på ett Community exempelvis Facebook. Ungdomarnas lärande slutar inte efter gymnasietiden utan det handlar om livslångt lärande och om hur eleverna ska anpassas till det samhälle vi lever i idag, där vi lär av varandra bland annat med hjälp av sociala medier. I och med den nya gymnasiereformen GY 11 handlar lärandet i skolan mer och mer om entreprenöriellt lärande vilket är en pedagogisk arbetsform och betoningen från Skolverket på entreprenörskap inom skolan är stark12.

10 Matilda Frigyes Jansdotter & Lovisa Lindegren (2008) - Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier s.52 11Anna Carlsson & Stina Rosenqvist (2010) - Att mötas på Webben - Hur sociala medier påverkar B2B relationen s.3 12 Skolverket, Övriga nyheter - http://www.skolverket.se/sb/d/3013/a/17095 (2010-11-25)


8

Entreprenöriellt lärande13 beskrivs närmare under rubrik 2.3 Entreprenöriellt lärande. Undervisningen i svenska skolan har under en period gått från en facitkultur med hård tidsstyrning till en tid där eleverna själva har ansvar för sitt eget lärande, vilket också inneburit att pedagogiken förändrats. I Anna Hedin och Lennart Svenssons bok, Nycklar till kunskap14 beskriver de hur eleverna får ta en mer aktiv roll och där lärande i samverkan med andra blir mycket viktigt. Även läraren går från att vara en informatör eller förmedlare av kunskap till att bli en mentor eller handledare för elever som själva söker kunskap. Detta kunskapssökande kan underlättas med hjälp av olika verktyg och där kan sociala medier räknas med. Ett av målen i skolan handlar om att eleven själv skall ha kontroll på sina studier och ha nytta av det som de skapar och då kan man ju inte bara stänga av deras konton för att skoldagen är slut. Utdrag ur Läroplan för de frivilliga skolformerna Lpf 94 ”1.2 GEMENSAMMA UPPGIFTER FÖR DE FRIVILLIGA SKOLFORMERNA

Skolans uppdrag Huvuduppgiften för de frivilliga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper. Utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. All verksamhet i skolan ska bidra till elevernas allsidiga utveckling. Skolan har uppgiften att till eleverna överföra värden, förmedla kunskaper och förbereda dem för att arbeta och verka i samhället. Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ. På så vis närmar sig eleverna ett alltmer vetenskapligt sätt att tänka och arbeta. Inom gymnasiesärskolan och särvux ska eleverna tillägna sig ett alltmer undersökande sätt att tänka och arbeta. Genom studierna ska eleverna skaffa sig en grund för livslångt lärande. Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra”.15

1.3.1 Syfte och frågeställningar

Syftet är att studera sociala mediers användning i skolan. Syftet är också att presentera för undersökningsgruppen vad sociala medier är för något och förtydliga vilka tjänster som ingår där och vilka som är populärast just nu.

13 Detta är en pedagogisk arbetsmetod som används inom skolan som stimulerar och utvecklar de kompetenser som brukar känneteckna en entreprenör. 14 Hedin & Svensson (1997) Nycklar till kunskap 15 Lpf 94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna


9

Frågeställningar

a) Vad tycker eleverna på en gymnasieskola själva om användandet av sociala medier i

skolan?

b) Hur ser lärares attityder ut till de nya sociala medierna i skolan?

1.4 Avgränsning Eftersom skolväsendet är stort och användandet av digitala och sociala medier skiljer sig mellan åldrarna, då vissa aktiviteter kräver läs- och skrivförståelse är denna studie avgränsad till utvalda gymnasieelever i Mellansverige. Hela studien har genomförts på en utvald skola och studien omfattar både elever och lärare.

1.5 Disposition 1. Introduktion Här presenteras inledning och bakgrund till studien, samt här redogörs syftet som ligger till grund för studien. 2. Begrepp och definitioner Här presenteras begrepp och definitioner inom sociala medier och arbetsmetoder i skolan. 3. Forskningsläge Här presenteras begrepp och definitioner av sociala medier och en kort beskrivning över arbetsmetoder inom skolan, samt tidigare forskning inom området. 4. Metod Här redogörs för de metodval som ligger till grund för studiens utformning. Jag beskriver även här ingående hur jag gått tillväga under studiens gång. Jag presenterar här mitt urval för undersökningsobjekten. 5. Resultat och analys Här presenterar jag de resultat och analyser som undersökningen indikerat på utifrån empiridelen. 6. Diskussion och slutsats Här förs en metoddiskussion och en resultatdiskussion över min studie samt dess framgångsfaktorer och sammanställning av slutsats. Avslutande del Vidare forskning – Här presenteras några exempel på vidare forskning inom sociala medier. Käll- och litteraturförteckning – Här redovisas de källor som hänvisats i texten. Bilagor – Här redovisas de bilagor som är relevant för studien.

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Begrepp och definitioner

10

2 Begrepp och definitioner Utvecklingssamtal Det finns bestämmelser16 som säger att läraren fortlöpande skall informera eleven och elevens vårdnadshavare om elevens skolgång. Detta måste göras minst en gång varje termin. Eleven och elevens vårdnadshavare ska samtala med läraren om hur elevens sociala utveckling och kunskapsutveckling bäst kan stödjas. Arbetsprocessen på skolan som ska ligga till grund för utvecklingssamtalet pågår under hela terminen och dokumentation ska ha skett under tiden. En sammanställning av dokumentationen ska läraren vid utvecklingssamtalet presentera för att sedan i en framåtsyftande individuell utvecklingsplan skriftligt sammanfatta vilka insatser som behövs för att eleven skall nå de uppsatta målen och i övrigt utvecklas så långt som möjligt inom ramen för läroplanen och kursplanerna. Hur denna dokumentation ska ske och hur kommunikationen mellan lärare, elev och målsman ska ske är upp till varje skola. Kommunikation mellan elev, lärare och målsmän är en viktig del i skolan, samt att dokumentation av arbetsuppgifter, projekt och andra arbetsprocesser ska följas. Denna dokumentation förs vid tillfälle in i betygsmatriser som i sin tur används som underlag vid bedömning. Denna undersökning bör kunna besvara om elever och lärare använder sig av sociala medier för att tillgodose dessa ovannämnda krav och arbetssätt samt vid kommunikation mellan elev och lärare under skoltid? Under rubrikerna 2.2 och 2.3 presenteras olika arbetsmetoder som används inom skolans väggar. Denna studie går inte in på vilken arbetsmetod som är bättre eller sämre än den andra utan beskriver bara lite kort, hur lärare och elever arbetar tillsammans och hur man utnyttjar resurserna bäst i skolan.

2.1 Sociala medier

Samlingsnamnet på sociala medier är kommunikationsverktyg där fokus ligger på konversation mellan användare och där fler blir delaktiga i produktionen av information. Detta gäller både i form av muntlig konversation (via film och ljud) och i den skriftliga konversationen mellan medlemmarna, samt de tillfälliga deltagarna som endast är gäster. Exempel på sociala medier är Facebook, YouTube, Twitter som alla är sociala nätverk där användarna umgås och kommunicerar med varandra online för privat bruk men dessa tjänster kan också användas i jobbsyfte eller på skolan i undervisningssyfte. Eftersom sociala medier representerar en viss typ av verktyg, får begreppet inte reduceras till de aktörer som för ögonblicket är störst eller populärast. Här nedan presenteras för dagen de kanske mest kända aktörerna och de som berörs i denna studie. I vissa fall så som i detta arbete räknas även mobiltelefonen till ett kommunikationsverktyg som förutom ringfunktion, idag har applikationer som gör det möjligt för användaren att kunna utnyttja den som en mindre dator. I detta arbete menar jag att sociala medier som idag är känd för de flesta elever och lärare, är följande tjänster och begrepp:

16 Lpf 94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna s.16


11

Facebook Idag räknas Facebook till en av världens största sociala nätverk, där användarna kan hålla kontakt med sina vänner, familj och kollegor. Facebook bygger på ett nyhetsflöde där medlemmarna skriver meddelanden till andra, eller postar bilder eller länkar. Som medlem på Facebook lägger du till andra som vänner, och du kan även lägga till företag som vänner, genom så kallade fan-pages. Facebook grundades av Mark Zuckerberg tillsammans med några college-vänner och syftet var att skapa en webbaserad version av de traditionella skolfoto-böckerna. Facebook hade i december 2009 över 350 miljoner medlemmar. 2007 köpte Microsoft 1,6 % av Facebook för 240 miljoner dollar, vilket skulle ge bolaget ett totalt värde på 15 miljarder dollar. Sedan dess har sajtens storlek tredubblats. YouTube Webbplatsen många pratar om idag heter YouTube och har till uppgift att dela och diskutera videoklipp. YouTube är en av världens just nu största video Community och har troligtvis världens näst största sökmotor, strax efter Google. Det material som finns på YouTube är huvudsakligen användarnas egentillverkade filmer men även i stor utsträckning professionellt framtagna reklamfilmer, filmtrailers, musikvideor och inslag från etablerade mediekoncerner. En del användare ser nyttan med YouTube och använder kanalen som en video-dagbok, eller där de kommunicerar med andra i videoform. YouTube startades i februari 2005. I november 2006 köptes bolaget av Google för 1,65 miljarder dollar och den 22 oktober 2008 infördes en svensk version av webbplatsen. YouTube är en av de största aktörerna på Internet idag och det laddas upp runt 65 000 videosekvenser varje dag av alla dess slag. Allt från nöje, humor, musik till utbildning. MySpace MySpace startades 2003 och är en webbplats för nätbaserad gemenskap. Här kan man som användare lägga upp sina personliga profiler med bilder, texter och olika ljudklipp. Dessa profiler kan sedan med hjälp av en sökfunktion knytas samman till ett större nätverk. Tidigare okända artister sägs ha slagit igenom via MySpace och därför förknippas MySpace i allt större utsträckning med musik. MySpace ägs sedan 2005 av Rupert Murdochs News Corporation och är särskilt populär bland musiker och musikintresserade samt många erkända artister är medlemmar just där. MySpace har funktioner som gör det möjligt för användaren att lägga ut sina egna låtar, blogga, ha en presentation och lägga in bilder. 8 september 2006 hade MySpace närmare 106 miljoner konton registrerade17.

17 MySpace - http://sv.wikipedia.org/wiki/Myspace (2010-12-20)


12

Twitter Twitter brukar kallas för mikroblogg, det vill säga en blogg som bygger på små meddelanden med högst 140 tecken. Twitters affärsidé är en tjänst där medlemmarna skickar meddelanden till varandra genom SMS som svarade på frågan "läget?". Meddelanden publiceras på webbplatsen och kan också sedan skickas vidare via SMS till andra användare. Idag går de flesta meddelanden via webbplatsen eller via olika specialapplikationer istället för tweets18 som då skickats via SMS. Meddelandena visas på användarens profilsida samt skickas till de personer som valt att "följa" honom/henne. Enligt en Computerworld19 artikel fanns det 75 miljoner registrerade användare i januari 2010. Men dock var endast 10-15 miljoner aktiva användare. Blogg En webbplats som fortlöpande publicerar inlägg, ofta av personlig och lättsam karaktär som följer en person eller ett företag över tid kallas för blogg. Det finns även många bloggar som är av seriös karaktär inom nyhetsflödet och vissa är opinionsbildande20. Just ordet blogg kommer från de loggar man använde sig av på nätet som i sin tur syftar på att man skriver ett slags loggbok, alltid med det senaste inlägget längst upp, över sitt privata eller professionella liv. Fördelen med blogg är funktionen att kunna kommentera varje inlägg och funktionalitet för att låta läsarna enkelt följa eller prenumerera på nya inlägg. Enligt Wikipedia21 finns det över 126 miljoner bloggar på internet och i april 2009 uppskattades att det startas cirka 190 000 nya bloggar varje dag. Flickr Är du intresserad av bilder och videofilmer är Flickr webbtjänsten för dig, där du kan skapa privata eller publika fotoalbum. Flickr är också en Community där du kan kommentera bilderna och videoklippen samt skapa och använda dig av diskussionsgrupper. Du måste dock skapa ett konto på Yahoo för att få tillgång till Flickr.

Flickr erbjuder ett antal tjänster, bland annat kan användarna ”tagga” sina egna bilder vilket underlättar vid sökning. Flickr är just nu en av världens största och mest kända bildalbumstjänst på nätet, där du kan hantera, säkerhetskopiera dina bilder samt söka och dela dina fotoalbum. Flickr tjänsten lanserades 2004 av det kanadensiska företaget Ludicorp, men togs över av amerikanska Yahoo år 2005. De har en bra fungerande sökmotor för bilder men tänk på att utan sökbar text (tagg) är det svårt att hitta något för den som letar.

18 Tweets är själva meddelandet, en post eller en uppdatering 19 Computerworld, Twitter - http://www.computerworld.com/s/article/9148878/Twitter_now_has_75M_users_most_asleep_at_the_mouse (2010-11-24) 20 Tidigare forskning inom bloggar - http://www.uppsatser.se/uppsats/38fb49b972/ (2010-11-24) 21 Blogg - http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg (2010-11-24)


13

LinkedIn Det finns sociala nätverk i jobbsyften och där är LinkedIn ett socialt nätverk med fokus på professionella relationer, karriär och personlig marknadsföring. Idén med LinkedIn är den professionella presentationssidan som beskriver personens jobb, utbildningar, intressen och expertområden. Profilen visar också medlemmens professionella nätverk. Vill man få kontakt med någon man inte känner, kan man lätt bli introducerad av någon i sitt eget nätverk som känner personen. Med över 60 miljoner användare är LinkedIn en av världens största professionella nätverksplats. LinkedIn lanserades i maj 2003 och rapporterade vinst i mars 2006, för att sedan i juni 2008 värderas till cirka 1 miljard dollar. LinkedIns grundare heter Reid Hoffman. Enligt Wikipedia22 hade tjänsten i augusti 2010 fler än 75 miljoner registrerade användare fördelade på 200 olika branscher över hela världen och drygt elva miljoner av dessa användare finns i Europa och av dessa finns över 130 000 i Sverige. Wiki En av idag världens största Wiki heter Wikipedia, som också är en av världens största uppslagsverk med totalt över 12 miljoner uppslagsord, varav tre miljoner på engelska och cirka 180 000 på svenska. Wikipedia drivs av en stiftelse, Wikimedia Foundation och har inget kommersiellt intresse. Källkritik är dock en viktig faktor då man pratar om wikis. En wiki är en webbplats där alla, det vill säga vem som helst (eller i vissa fall en bestämd grupp människor) kan skapa nya sidor, redigera dem samt ta bort sidor. För att kunna hålla wiki-webbplatsen ren och korrekt krävs det ett stort engagemang från wiki-kollektivet. Vissa säger att källan inte riktigt är pålitlig då vem som helst kan skriva vad som helst, men det faktum att vem som helst kan ändra, påverkar kvaliteten positivt eftersom alla hjälps åt att hålla informationen uppdaterad. Eventuella felaktigheter som uppstår, rättas oftast snabbt till. Lennart Guldbrandsson ordförande för Wikimedia Sverige säger i ett radioprogram23 att det finns belägg för att en mognad Wiki-artikel i ett ”seriöst” ämne i allmänhet inte innehåller fler sakfel än vilken encyklopedi som helst då man kan bevaka alla redigeringar som har gjorts. Wikipedia kanske inte direkt räknas till ett socialt media men många skolungdomar använder sig av denna tjänst och finns därför också med i denna studie, i syfte att undersöka vad elever och lärare tycker om att källhänvisa till denna tjänst i skolarbeten.

22 LinkedIn - http://sv.wikipedia.org/wiki/Linkedin (2010-11-24) 23 Sveriges Radio, Wikipedia - http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3246805 (2010-12-14)

Sociala

ÖversikFigur 1.

Se ävenSocial MSocial M SammaSkillnadsocial kombininteraktnätverkungdomsyfte attpå andrsidorna

24 Really exempelvnyheter p

medier i s

kt - Sociala. Karta öve

n sociala meMedia RevoMedia Revo

anfattning den mellan interaktion

nerar teknoltiva tjänster

k (ex. Facemar och vuxt kunna ”föras profiler.

för att sed

Simple Syndivis webben. Mpå ett och sam

skolan – en

a medier r sociala me

edier på Youolution: httpolution2: htt

digitala mn, där mälogi och genr inkluderarbook), podxna användölja” och se. Följden avan låta andr

cation - RSS

Med hjälp av emma ställe.

n del av und

edier

uTube ://www.you

tp://www.yo

edier och nniskor fönererat inner verktyg ocddradio, soder sig av se vad vännev detta är ara få ta del

används för aen RSS-läsare

dervisning

14

Bildkäl

utube.com/woutube.com/

sociala medör konversehåll från ach kanaler sociala bokmsociala mederna gör påatt man tillsav faktakun

att visa samme kan man "pr

en?

lla - http://w

watch?v=sIF/watch?v=lF

dier är att sationer oanvändarna som till exemärken, wikdier för att å dagarna elsammans mnskapen.

manfattande elrenumerera" p

Begr

ww.ovrdrv.co

FYPQjYhv8 FZ0z5Fm-N

inom socianline och med social

empel bloggkis och RSkommuniceler för att k

med andra sk

ller fullständigpå RSS-flöden

repp och def

om/social-me

Ng&feature=

ala medier där aktiv

l interaktiongar, TwitterSS-flöden24.era med vakolla uppdakapar inneh

igt innehåll avn och samla a

finitioner

edia-map/

related

sker en viteterna n. Dessa r, sociala . Många arandra i ateringar hållet på

v text från alla


15

2.2 ”Traditionell” undervisning Traditionell undervisning har de flesta av oss hört tidigare, men vad betyder då begreppet traditionell? Själva begreppet traditionell undervisning uppfattas och tolkas olika beroende på vem man frågar. Traditionell undervisning kan uppfattas som en facitstyrd skolform med långa bänkrader med en kateder på en scenliknande upphöjnad eller på ett podium. För andra är traditionell undervisning ett förhållningssätt där alla elever arbetar med exakt samma sak i nästan samma tempo och där läraren är den som står för kunskapen och är kunskapsförmedlare. Traditionell undervisning har i vissa fall en negativ klang, men Norges utbildningsdepartement beställde för en tid sedan en undersökning som visar idag25 att den flexibla undervisningsformen, där eleverna själva får styra arbetet ger sämre resultat än vid traditionell undervisning. Några exempel var vid enskilda projekt och vid grupparbeten. Samma undersökning visar att eleverna får bäst resultat vid traditionella undervisningsformer då läraren använder tavlan och ger eleverna individuellt stöd och det är nyhetstjänsten NTB som rapporterar detta. Forskaren Vibeke Opheim26 säger i en intervju att det verkar som att de traditionella har störst positiv inverkan på elevens prestationer jämfört med moderna undervisningsformer. Däremot på Svenskt näringslivs hemsida27 går det att läsa om att traditionell undervisning släcker eleverna intresse och att eleverna presterar bättre när de får vara delaktiga i planering av lektioner och andra skolaktiviteter som är baserad på en rapport som heter ”Finns teknik och är matte svårt?”.28 Sammanfattningsvis kan traditionell undervisning pågå i en lektionssal eller i ett bibliotek eller på någon annan plats som läraren och eleverna har enats om innan aktiviteten påbörjas och läraren finns oftast bara tillgänglig i skolan under den schemalagda undervisningstiden. Utanför den schemalagda undervisningstiden är kanske läraren inte skyldig att besvara elevers frågor och funderingar, vilket kan resultera i att eleverna begränsas till en viss tid och till en viss plats. Det finns att läsa på vissa bloggar och andras hemsidor att det är färre elever än väntat som har klarat kunskapsmålen och det finns en del skolor som nu svänger kraftigt tillbaka mot en mer ”traditionell” undervisningsform, där läraren får vara lärare och där förmedlingspedagogiken är utgångspunkten, medan andra försöker hitta en medelväg mellan arbetsmetoderna. Vad har då ”traditionell” undervisning med sociala medier att göra? För att möta upp elevernas krav på kunskapsförmedling och den nya läroplanen, där det står att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ska genomsyra hela gymnasietiden bör eleven få möjlighet att använda sig av de digitala tjänsterna eller av sociala medier i undervisningssyfte oavsett undervisningsform.

25 2010-11-12 26 Allastudier.se - http://allastudier.se/artiklar/206-traditionell-undervisning-%C3%A4r-b%C3%A4st/ (2010-11-12) 27 Svenskt näringsliv - http://www.svensktnaringsliv.se/skola/traditionell-undervisning-slacker-intresset_76272.html (2010-11-29) 28 Teknikdelegationen - http://www.teknikdelegationen.se/Bazment/teknikdelegationen/sv/publikationer.aspx (2010-11-09)


16

2.3 Entreprenöriellt lärande, flexibelt lärande I läroplanen Lpf94 står det att

”eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig”.29

Kristina Brink skriver i sin uppsats att entreprenöriellt lärande är en undervisningsmodell som syftar till att göra eleverna mer aktiva, ansvarstagande och delaktiga i sitt lärande30. I utbildningssyfte använder de sig av digital teknik, e-postkommunikation, Internet och andra tjänster inom sociala medier. Eleverna har fortfarande schemalagd undervisningstid men den kan minskas för att frigöra tid för eleverna att arbeta självständigt under eget ansvar i exempelvis projektform. Ett exempel som Rolf Edström beskriver är att

”eleverna ska under före varje schemalagd lektionstid ha e-postkontakt med sina lärare för att tala om var man arbetar, hur studierna fortskrider och vid behov ställa frågor. Den schemalagda tid, som lärarna i den här arbetsformen inte undervisar traditionellt inför klass, används bland annat till att handleda elever, antingen enskilt eller i grupp - via e-post eller i klassrum/bibliotek. Detta gör det också möjligt för lärarna att i högre grad individualisera undervisningen genom att de inte behöver handleda 30 elever samtidigt i samma rum”.31

Gymnasieskolan som är underlag till detta arbete är en IT-skola som använder sig av ett förhållningssätt som kallas entreprenöriellt lärande vilket enligt skolverket32 handlar om att stimulera och utveckla elevers företagsamhet såsom att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer till handling. Företagsamheten handlar oftast om hur man som lärare ska arbeta med elevens inre förmågor: kreativitet, samt låta dem få prova olika saker, att kunna gå från idé till handling. Flexibelt lärande är en pedagogisk arbetsform som i praktiken fungerar på så sätt att undervisningen tar hänsyn utifrån den enskilde elevens förutsättningar och behov. Fördelen med ett mer flexibelt arbetssätt är att den kan vara tids- och platsoberoende. Detta innebär en förändrad roll för eleverna och lärarna, vilket i sin tur kan göra så att läraren får mindre tid till att föreläsa i klassrummet. Enligt Kristina Brink får nu läraren en större roll som handledare och informationslänk för att möta de nya kraven. Information och den nya kunskapen inom ämnet finns oftast tillgänglig på nätet och verktygen för att nå dem är datorn och mobiltelefonen. På Internet finns också de sociala medierna, där elever och lärare har möjlighet att kommunicera med varandra samt delta i diskussionsforum och få delta i andra sociala tjänster så som bloggar och minibloggar.

29 Skolverket - http://www.skolverket.se/skolfs?id=259 (2010-12-05) 30 Kristina Brink (2009) - Hållbar utveckling mot en skola för alla? 31 Rolf Edström (2006) - Flexibel utbildning - en arbetsform i tiden s.1 32 Skolverket, Övriga nyheter - http://www.skolverket.se/sb/d/3013/a/17095 (2010-12-06)

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Forskningsläge

17

3 Forskningsläge Det finns många som uttalar sig i ämnet och det finns mycket skrivet om sociala medier på nätet. Det flesta är dock bloggare men det finns även andra entusiaster inom området. Det är oftast lärare som har arbetat med mer traditionell undervisning tidigare men som nu mer eller mindre har gått över till en mer flexibel undervisningsmetod. En av dem som har skrivit en hel del om ämnet är Brit Stakston33 och hon är en av Sveriges mest anlitade debattörer och föreläsare inom sociala medier. Nätets utveckling och hur det förändrar samt påverkar kommunikationsbranschen är något som intresserar Stakston. En annan som har uttalat sig i ämnet är Lennart Axelsson från Växjö universitet, där han är projektledare för Ung Kommunikation. Axelsson säger exempelvis

”Skillnaden mellan det privata och det offentliga suddas ut alltmer. Hur bör du som vuxen förebild agera i en miljö som är så tydligt offentlig och hur bör dina elever tänka? Vad händer om någon elev inte vill delta?”34

Det har även diskuterats sociala medier på SVT35, där pratar de om att skolan måste anamma sociala medier och att skolan behöver få upp ögonen för vilka möjligheter, dessa verktyg skapar. Det går även att läsa på nätet om universitetslektorn Olof Sundin36 som är docent i biblioteksvetenskap vid universiteten i Göteborg och i Lund. Där ansvarar han för ett forskningsprojekt, Expertis, auktoritet och kontroll på Internet (EXAKT). Detta projekt är ett samarbete mellan Högskolan i Borås och Göteborgs universitet. Projektet går ut på att forskarteamet ska titta närmare på hur gymnasieelever använder sociala medier i sitt lärande. Undersökningar görs också på hur skolbibliotekarier och lärare ska arbeta för att elevernas lärande och kunskapsinhämtning ska fungera på bästa sätt. Paul Ronge har skrivit en bok som heter Sociala medier - En halv sekund från ord till handling där han personligen tycker att Facebook tar vid där e-posten slutar. Var precis så privat som du vill säger han där.37 Under rubrik 3.1 Forskning inom området presenteras mer djupgående vad olika utvalda personer har skrivit om ämnet sociala medier.

33 Brit Stakston - http://www.jmw.se/author/brit/ (2010-11-06) 34 Lennart Axelsson - http://www2.diu.se/framlar/2009/12/02/sociala-medier-%E2%80%93-en-utmaning-aven-for-skolan/ (2010-11-27) 35 Sveriges Television - http://svtplay.se/v/1842932/socialamedier (2010-11-27) 36 Olof Sundin - http://www.kultur.lu.se/o.o.i.s?id=20834&p=OlofSundin (2010-11-27) 37 Paul Ronge (2010) - Sociala medier – En halv sekund från ord till handling s.271


18

3.1 Forskning inom området

Brit Stakston lyfter fram en brittisk undersökning som visar att unga är de som är mest skeptiska till sociala medier38. 64 % av 18-24 åringarna tycker att det är ”övervärderat och meningslöst” att använda sociala medier för politisk kommunikation39. Det spekuleras i att Barack Obama vann presidentvalet i USA mycket tack vare en stark valkampanj bland de sociala medierna40 och Paul Ronge nämner i sin bok41 att svenska politiker har löjliga Obamakomplex och att Sveriges val 2010 inte vanns genom sociala medier. Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet säger bland annat i en tv-intervju42 att skolan ligger efter och kanske fortfarande inte är mogen för sociala medier i skolan. Många skolor har inte den tillgång till datorer och till den IT-miljö som krävs för att kunna nyttja sociala medier på ett bra och pedagogiskt sätt. Denis Masseni som är universitetslektor i Australien berättar i en radiointervju43 att inom skolan ser man sociala medier som ett hot och att de har en negativ klang, medan i andra områden som i reklam och i näringslivet ser man sociala medier som en tillgång. Så på vilket sätt kan lärare och elever använda sig av sociala medier inom skolan och i undervisningssyfte. Denis påpekar vikten av att sociala medier och IT ska ses som verktyg och skolan ska inte vara rädd att lyfta in dessa i undervisningen, för sociala medier handlar om att dela och samarbeta mellan varandra och det är precis vad skolan också handlar om. I skolan kan tjänster som Facebook användas som kommunikationsmedel, där lärare, elever och föräldrar möts och Twitter kan användas som ett dokumentationsverktyg till att föra loggböcker med mera. Processer blir allt mer viktigt inom skolan för att elevens slutprodukt ska förbättras och för att läraren eller någon annan handledare ska kunna följa dessa processer, är dokumentationen viktig och att den med lätthet kan följas. Det som kan vara svårt med att använda sig av sociala medier i skolan är att eleverna inte direkt har någon mottagare som vid vanliga inlämningar av arbetsuppgifter. Exempelvis då de ska skriva ett inlägg på sin blogg för att kunna besvara på en uppgift så är det inte enbart läraren som är mottagaren, utan vem som helst kan läsa vad eleven har skrivit. Detta kan stärka eleven i många fall då de har kännedom om att det finns många fler som tar del av det som skrivits än bara läraren, men det finns även risk för att eleven avhålls från att göra ett inlägg. Brit Stakston skriver i ett av sina blogginlägg

”I de IT- och tillgänglighetsprojekt jag jobbade med under 90-talet i skolan och i organisations-världen var det stora problemet att killarna då ägde närvaron helt. Det var så länge det krävdes ett större tekniskt kunnande t.ex. under html-kodandets era. Nu när publiceringsverktygen är enklare har kvinnorna i Sverige fullständigt tagit över” de sociala medierna.44

38 Brit Stakston - http://www.jmw.se/2010/02/20/sociala-medier-och-politik-valrorelsen-2010-del-9/ (2010-11-25) 39 PoliticsHome - http://www.politicshome.com/ “young voters the most skeptical about social media” 40 Li Evans - http://www.searchmarketinggurus.com/search_marketing_gurus/2008/11/barack-obama-the-first-social-media-president.html (2010-11-25) 41 Paul Ronge (2010) - Sociala medier – En halv sekund från ord till handling s.143 & 187 42 Sveriges Television - http://svtplay.se/v/1842932/socialamedier (2010-11-27) 43 Denis Masseni - http://www.sponsor-ed.com.au/text/abc_radio_interview_august_7th_-_social_media_and_schools_ayqb.htm (2010-11-25) 44 Brit Stakston - http://www.jmw.se/2010/05/16/befriad-zon-natet-och-man-vs-kvinnor/ (2010-12-05)


19

Det handlar om att nätet är ett verktyg för demokrati och yttrandefrihet, oavsett kön. I en rapport som heter Svenskarna och Internet (2010) som grundar sig på de telefonintervjuer av 2000 personer som genomfördes under våren 2010 hittar man statistik över ungdomars användande av Internet och sociala medier. Idén och syftet med projektet är att dels studera människors tillgång och användning av Internet och de vill kartlägga vilka aktiviteter, vilken slags innehåll och vilka kontakter som förmedlas över nätet, samt kunna studera hur denna användning påverkar och förändrar människors vardags- och arbetsliv. Statistik från 2010 säger att hälften av alla svenskar är med i sociala nätverk och att den största andel användare är ungdomar. Killarna är ofta ute på nätet och spelar spel och vill gärna engagera sig i webbdesign och kodning medan tjejer är mest engagerade i blogg där hela två tredjedelar av tjejer i åldrarna 16-25 skriver eller har skrivit en egen blogg45. Brit Stakston menar att det finns en viss risk att killarna inte tar för sig bland de sociala medierna på samma sätt som tjejerna gör, vilket kan resultera att de blir ännu sämre på att läsa och skriva och att skolan skulle ta detta för givet. Citat från ett av hennes blogginlägg

”I realiteten skulle jag nog säga att det på lång sikt snarare finns en risk för att det blir tvärtom - att killarna blir de som står utanför och missgynnas. Konsekvensen av att skolan nästan tar för givet att pojkar är sämre på att läsa och skriva kommer att märkas i relation till nätet om det inte tas krafttag här tidigt”.46

Statistik från Svenskarna och Internet redogör när hälften av en åldersgrupp börjar använda sig av Internet. Redan år 2009 hade fler än hälften av alla 4-åringar varit ute på Internet någon gång. Detta innebär att många förskolor har tillgång till datorer och Internet men användningen är oftast begränsad för barnen fram till att de börjar skolan. På gymnasiet har alla ungdomar mellan 15-18 år en e-postadress idag och cirka hälften av alla 11-14 åringar har e-post. Nu är det inte alla barn som vid en viss ålder lär sig att skicka e-post, utan det varierar ganska kraftigt och mycket på grund av deras intresse för datorer och Internet. Utvecklingen sker i samma takt med chattandet, dvs. kommunikation via instant messaging. Många barn kan redan vid 7-8 års ålder chatta med kompisar, samt leta efter information och skicka e-post, medan för vissa andra barn kan det dröja upp till tonåren innan de börjar använda Internet för liknande aktiviteter. Findahl spår att i framtiden kommer majoriteten av skolbarnen att lära sig använda sig av Internet på ett mer varierat sätt vid en tidigare ålder. Olle Findahl påpekar också att många ungdomar som är medlem och användare i sociala medier är också aktiva medskapare. Det vill säga att de är med och skapar själva innehållet och som användare gör man egna statusuppdateringar och skickar in inlägg och kommenterar vad andra skriver på sina sidor eller under sina profiler. Produktionen av

45 Olle Findahl (2010) - Svenskarna och Internet s.8 46 Brit Stakston - blogginlägg – Befriad zon: Nätet och män vs kvinnor http://www.jmw.se/2010/05/16/befriad-zon-natet-och-man-vs-kvinnor/ (2010-12-12)


20

innehållet är liknande en projektgrupp, där alla är delaktiga och kommer med sina tankar och idéer. Det kan handla om några enstaka insändare men ibland kan det handla om hundratals eller tusentals inlägg och kommentarer. I dagsläget finns det cirka tre och en halv miljon svenskar som är med och skapar innehåll i de sociala nätverken på Internet enligt Olle Findahl.47 Spridningen ser liknande ut bland barnen och ungdomarna till en början men det sociala nätverkandet följer en lite annorlunda utvecklingslinje än e-post och informationssökning. Här börjar en mindre grupp vid cirka åtta års ålder (cirka 8 procent) att besöka de sociala nätverken. Sedan vid en ålder av 11-12 har användandet vuxit till 50 procent för denna grupp. Efter tolv års ålder avtar spridningshastigheten för att sedan nå sin topp vid cirka tjugoårsåldern. Aktiviteter som att söka information, instant messaging48 och chatta, skicka e-post och delta i sociala nätverk kräver en viss skriv- och läskunnighet och de här aktiviteterna är även de som används inom skolan och inte enbart för privat bruk. Informationssökning och skicka e-post är det som används till största del i de lägre åldrarna men de äldre barnen och ungdomarna använder sig även av sociala medier i skolan. Många lärare inser att det kanske är dags att börja lyfta in delar av de sociala medierna i skolan och en av dem är Kristina Alexanderson som berättar i en intervju i lärarnas tidning att hon nyss var kritisk men att nätet är numer en självklarhet i hennes undervisning. Hon säger i samma intervju att

”de kommunikationsmöjligheter som Facebook, Twitter och bloggar ger går inte att få till i den traditionella undervisningen, anser hon. Genom att allt dokumenteras och finns kvar kan läraren följa elevernas resonemang och reflektioner, se deras styrkor och svagheter och hjälpa dem att komma vidare i sina tankegångar”.49

Den tidigare refererade Olof Sundin tycker att en viktig del av omvärldsbevakningen är att skapa nätverk av olika sociala relationer och kontakter, eftersom arbetskamrater och andra kollegor inom samma yrke på andra arbetsplatser kan vara naturliga medlemmar i nätverket. Det innebär att nätverket har en växelverkan mellan dig och dina relationer och kontakter, samt att det kan vara så att du vet något som du vill dela med dig av till andra och andra vet något som du får ta del av. Detta kan ske i form av text, bild, film eller som en kombination på någon av de sociala medierna. Ett citat hämtat från Olof Sundins rapport

”Kom ihåg att du inte kan veta allt, men tillsammans med andra kan du hitta ett svar på en fråga som är aktuell för dig. (Informationssökningskörkort)”.50

47 Olle Findahl (2010) - Svenskarna och Internet s.45 48 Instant messaging är snabbmeddelanden som personer skickar till varandra med hjälp av Internetanslutna datorer eller mobiltelefoner där de utväxlas i realtid. Liknande chatt. 49 Lärarnas Nyheter - http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/04/16/sald-pa-sociala-medier (2010-12-12) 50 Olof Sundin (2005) - Webbaserad användarundervisning s.131


21

Hur ser det ut på skolorna idag och i vilken utsträckning används de sociala medierna av eleverna och bland lärarna? En statistik från en rapport som Lärarnas Riksförbund har gett ut ser det ut enligt följande

”Närvaron i sociala medier • 87 procent av de tillfrågade eleverna har en egen profil på någon Community. En större andel av flickorna (91 procent) än pojkarna (84 procent) har en egen profil. • 57 procent av de tillfrågade lärarna har en egen profil. En större andel av gymnasielärarna (62 procent) än högstadielärarna (52 procent) har en egen profil. • 35 procent av eleverna har en eller flera lärare som vän1 på en Community. • Eleverna är i större utsträckning villiga att vara ”vänner” med sina lärare i Communities än vice versa. 73 procent av eleverna tror att de skulle acceptera en ”vänförfrågan” från en lärare, 47 procent kan själva tänka sig att fråga och 18 procent har själva frågat. Flickorna är mer restriktiva än pojkarna då 68 procent av dem tror att de skulle acceptera en förfrågan till skillnad mot 77 procent av pojkarna. • Lärarna är mer tveksamma. 20 procent tror att de skulle acceptera en ”vänförfrågan” från en elev, 7 procent kan själva tänka sig att fråga och endast 2 procent har själva frågat en elev. • Föräldrarna är mindre tveksamma om initiativet till en ”vänförfrågan” kommer från en elev. 66 procent tycker att det är okej om eleven har skickat förfrågan och 57 procent om läraren har gjort det. • Det främsta skälet som anges av de tillfrågade som är tveksamma till elev och lärarkontakter via Communities är integritetsproblematik, både ur ett elev- och ett lärarperspektiv”.51

De nya sociala medierna erbjuder möjligheter till nya sätt att undervisa för läraren och där han eller hon kan utveckla sina ”gamla” arbetsmetoder, men ju fler arbetsuppgifter och ju mer arbeten som förläggs på webbaserade sidor på Internet, desto viktigare blir också mötet mellan eleven och läraren. Charlotte Hedén och Monica Magnusson har undersökt ungdomars upplevelser av socialt samspel i skolan och där forskningsresultat visar på att relationen mellan lärare och elev har utvecklats i positiv riktning under det gångna decenniet. De beskriver där att

”eleverna trivs bättre med sina lärare, har lättare att vända sig till dem vid problem i skolan och de vågar säga ifrån om de anser att något är fel”.52

I publikationen Elever och lärare online – var går gränsen från Lärarnas Riksförbund anser övervägande majoritet av de tillfrågade lärarna sig inte ha arbetstidsmässiga förutsättningar för att vara närvarande och tillgänglig för sina elever i Communities under skoltid. Det poängteras att en lärares närvaro på Communities och liknande är önskvärt bland elever, föräldrar och lärarna men att det i så fall ska vara för att stödja elevernas kunskapsinhämtning och kunskapsförmedling och inget annat.

51 Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? s.9 52 Charlotte Hedén och Monica Magnusson (2007) - Hitta rätt väg s.6

Sociala

Mer ochinom skihop? Dvad ochuppfattaatt lärarSom lärjobbsyfjobbprodagliga eleven kommuunderviframhålfår om d Många Facebooungdomsociala undervi

”dintil

Figur 2.

53 2010-154 Skolver

medier i s

h mer suddkolan om nDet finns mh separera das man somren kommerare är det

fte, där komofilen som äkontakten också bes

unikation misningsråd pller vikten adatorer och

frågor somok. Är det

marna är demedierna

isningssyfte

digital kompeformation saml användning

. - Tillgängl

2-08 rket - http://

skolan – en

das skillnadenågon av elemöjligheter idet privata fm person dåer för nära it fullt möjl

mmunikationär kopplad i skolan oc

stämma humed lärarepå Skolverkav att skolah sociala me

m etik och msjälvklart at, och det där en vik

e och i skola

tens är att hamt teknikens av sociala me

lighet

Bildkälla - h

/www.skolver

n del av und

en ut mellaeverna elleri de flesta sfrån det offå man blockinpå och frligt att anvn med elevtill elevern

ch du blandur mycket en eller mket uttalar sn behöver bedier på sin

moral dykeratt man kandyker hela ktig del tilan. På Skolv

a kunskap ommöjligheter oedier”.54

http://www.s

rket.se/sb/d/

dervisning

22

an det privar lärarna intsociala medfentliga, mekar vissa, mrågan om invända sig averna sker ona kan vara dar inte ditt

de i sin med andrig i ett nyhbli bättre p

n fritid.

r upp när mn kräva atttiden upp nll att de verkets hem

m hur teknikeoch risker. Vi

ocialamedier.

/4200/a/2237

en?

ata och det te vill att dedierna att ken alla har imen inte andntegritet ocav en profoch en annaett alldeles

t privata metur vill b

a elever. hetsbrev på

å att fånga

man diskute lärare ska nya aktörersociala me

msida skrive

en fungerar, hiktigt är också

.com/2010/0

79 (2010-12-0

offentliga messa två alteunna filtrernte den komdra. Här kah maktspel

fil på exeman profil fös utmärkt koed det profjuda in tilChristina

Skolverketsupp den ku

erar ”vänskvara medle. Lärarnas edierna ener de att

hur man hämå att ha en an

9/24/elever-

08)

Forskn

men vad häernativ ska ra vilka sommpetensen an eleverna l kan ha sin

mpelvis Facör privat bromplement

fessionella. ill delaktigh

Szekely s hemsida53

unskap som

kap” på exeemmar öveattityder til

ns ska anv

mtar och utbynsvarsfull attit

-larare-sociala

ningsläge

änder då blandas

m ska se och hur uppleva

n början. cebook i ruk. Den t till den Här kan het och som är 3 att hon

m barnen

empelvis erallt för ll de nya vändas i

yter tyd

a-natverk/


23

Uppsatser Uppsatser som har undersökt området sociala medier är bland annat Facebooka mig! Vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet av Liselott Bohlin & Sara Jonsson55. Där beskriver de att sociala medier är en del av de digitala medier som har utvecklats mycket under 2000-talet. En bok de refererar till är David Buckingham (Red), (2008). Youth, identity, and digital media. USA; Massachusetts institute of Technology som menar att det finns ett gap i användandet mellan generationerna. Den yngre generationen socialiserar mer online, laddar ner mer underhållning och använder webben för ett bredare syfte än andra vuxna. Bohlin & Jonsson beskriver att undersökningar har gjorts och att 55 procent av ungdomarna säger att de vågar prata mer via digital kommunikation och att man har cirka arton vänner på Communities som man aldrig har träffat personligen. Sofia Terzakis har i en uppsats undersökt hur lärare ser på sitt användande av sociala medier utifrån sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Studien Under ständig uppsikt - Svårigheten med att vara lärare på sociala medier handlar om hur relationen mellan lärare och elever ser ut på sociala medier, i synnerhet på Facebook. Citat från analysen

”Anna är en av dem som inte tycker att de gynnar eleverna att ha dem som vänner på sociala medier. Hon menar att det skapas en förvirring hos eleverna, först är de vänner med läraren som privatperson och pratar på sociala medier, sedan visar läraren upp en annan sida, nämligen yrkesrollen när den ska sätta betyg och bedöma eleven”.56

En annan uppsats som berör lärares användning av sociala medier är Lärares erfarenheter av att använda sociala medier i undervisning av Emmy Swärd. Syftet med hennes uppsats var att undersöka lärares erfarenheter av att använda sociala medier i skolan samt hur de hanterar elever med olika nivåer av datorvana. Swärds studie har för avsikt att ge oss lärare idéer och förslag på metoder på hur vi kan använda oss av media i undervisningen, och förhoppningsvis förändra attityden hos de lärare och föräldrar som är negativa till användning av ny teknik i undervisningen. Hennes slutsats i studien är att

”arbetet med sociala medier ger eleverna möjlighet att kommunicera med varandra på ett sätt som de flesta är vana vid från fritiden. Kanske kan det vara en nackdel att det är just så likt elevernas chatspråk på fritiden så att de har svårt att se att se skillnaden när de ska använda sociala medier på ett mer seriöst sätt för att redovisa sina kunskaper för läraren. Möjligheterna att kommentera och läsa varandras texter gör att de utvecklar sitt skrivande och tycker att det är roligare att ta sig an skoluppgifter”.57

55 Liselott Bohlin & Sara Jonsson (2010) - Facebooka mig! Vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet 56 Sofia Terzakis (2010) - Under ständig uppsikt - Svårigheten med att vara lärare på sociala medier s.23 57 Emmy Swärd (2010) - Lärares erfarenheter av att använda sociala medier i undervisning s.20


24

Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier av Matilda Frigyes Jansdotter och Lovisa Lindegren (2008) är en annan uppsats som handlar om lärare och sociala medier. Deras frågeställning var hur svensklärare använder sig av digitala medier i sin svenskundervisning? Vilka likheter och skillnader finns mellan de intervjuade lärarnas uppfattningar kring användandet av digitala medier i svenskundervisningen? Deras studie visar på att lärarna var negativa till sociala medier i skolan. Citat

”Alla lärare uppfattade digitala medier som en daglig positiv syssla under sin fritid men alla lärare uppfattade inte samma positiva meningsfullhet för digitala medier i undervisningen. Istället visar studien att lärare till viss del är bundna till traditioner och egna intressen vilka påverkar dess syn på vad som bör och inte bör förekomma i skolan”.58

Sara Olofsson och Gustaf Bergner har i en uppsats undersökt sociala mediers roll och möjligheter vad gäller att kunna påverka företag och organisationers marknads kommunikation. Resultatet från deras undersökning visar att

”sociala medier innefattar allt som de traditionella medierna inte är. Sociala medier är en arena som domineras av användare och handlar om människor. Det ger oss en unik möjlighet att ta kontakt med andra användare. Vi kan interagera, socialisera och skapa gemenskap. Sociala medier fungerar som ett bra komplement till andra medier för att nå en viss publik eller målgrupp”.59

Web 2.0 i skolan är en studie om hur bärbara datorer förändrar lärande och kommunikation mellan lärare och elever av Stefan Augustsson och Mats Hellström. Syftet med deras studie var att undersöka hur kommunikationen mellan elev och lärare har ändrats genom införandet av bärbara datorer i skolan. Studien skulle också undersöka hur elevernas förmåga att hantera de möjligheter och frestelser som det innebär att ständigt vara uppkopplad till Internet. Resultatet i deras studie visar att

”sociala medier och Web 2.0 är viktiga grundstenar i elevernas lärande och vardag och kommunikation och interaktion. Utöver det kan vi påvisa att även om eleverna upplever vissa negativa tendenser med egna datorer i skolan så är det övervägande positiva åsikter som kommer fram. De tycker bland annat att de har bättre kontroll över sitt lärande då de enkelt kan komma åt all information via lärplattformen. Detta tycker eleverna är viktigt för sitt eget lärande och de ser gärna att lärarna använder Hjärntorget i fler ämnen”.60

Här visar de tidigare undersökningarna att det finns skilda uppfattningar och delade meningar vad gäller användning av de sociala medierna i skolan och i undervisningssyfte. De sociala medierna öppnar upp för kommunikation och fungerar som ett bra komplement till andra medier för att nå en viss publik eller målgrupp inom marknadskommunikation.

58 Matilda Frigyes Jansdotter & Lovisa Lindegren (2008) - Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier s.3 59 Sara Olofsson & Gustaf Bergner (2010) - Interagera, engagera & komplettera s.2 60 Stefan Augustsson och Mats Hellström (2010) - Web 2.0 i skolan s.26

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Metod

25

4 Metod Den här studien genomfördes på en gymnasieskola bland elever vid åldrarna 16-20 år och den undersöker om de använder sig av sociala medier för kommunikation och dokumentation inom skolan, samt användning av dessa tjänster i undervisningssyfte. I den första delen gjordes själva elevundersökningen med en enkätundersökning som grund, samt en intervjudel med ett urval av elever. I denna del ska elevernas syn på sociala medier identifieras för att få en klar bild över användandet både för privat bruk och på skolan. I den andra och avslutande delen intervjuas lärare i syfte till att få en tydlig bild över deras attityd till sociala medier och användandet av dessa i sin egen undervisning. Även i denna del genomfördes en anonym enkätundersökning med många öppna frågor, samt några enstaka frågeställningar med fasta svarsalternativ.

4.1 Metodval

Vid intervjudelen av eleverna valde jag en kvalitativ forskningsmetod61 med ett antal öppna ramfrågor med följdfrågor där utgångspunkten för min studie är att utifrån mitt syfte jämföra om elever i de olika nationella gymnasieprogrammen ser nyttan med sociala medier och i vilken utsträckning de kan tänka sig att använda sig av dem i skolan. Jag valde att göra en så kallad semistrukturerad intervju med mer öppna frågor till elever eftersom den kvalitativa studiens fördelar är att den ger möjlighet att nå forskningspersonens egna perspektiv mer ingående jämfört med den kvantitativa studien. I boken Intervjumetodik62 beskriver Annika Lantz att en intervju skiljer sig från samtalet genom att den endast är till för att samla information och att den som intervjuar har en avsikt eller ett specifikt syfte med utfrågningen. En annan del av elevundersökningen var en enkätundersökning som även den hade samma frågor som grund och som ställdes till de utvalda informanterna. Syftet här är att få en mer generell bild över elevernas användande av sociala medier. Om de använder sig av sociala medier och i så fall hur ofta använder de sig av sociala medier samt hur de ser på sociala medier som ett verktyg i skolan. Den kvantitativa metoden fungerar här i enkätundersökningen då många frågor börjar med exempelvis, hur ofta eller hur många med följdfrågor med möjlighet till öppna svar. Några av dessa lärare intervjuades parvis vilket skulle kunna ha en viss påverkan på den andre, då idéer och tankar skulle kunna färgas av varandra, men enligt Steinar Kvale i boken Den kvalitativa forskningsintervjun kan samspelet mellan intervjupersonerna leda till ett mer känsloladdat och spontant uttalande63.

61 Denna metod innebär att sina undersökningsdeltagares upplevelser så nära som möjligt sådana som de upplevs eller känns. Att man direkt ägnar sig åt erfarenheter så som de ”genomgåtts” eller ”upplevts”. 62 Annika Lantz (1993) - Intervjumetodik s.11 63 Steinar Kvale (1997) - Den kvalitativa forskningsintervjun Intervjuguiden s.121


26

Även en delvis deltagande observation har skett i syfte att delta i det sociala samspelet, men jag var själv inte aktiv under lektionen. Jag deltog i det vardagliga samspelet mellan elever och mellan elever och lärare genom att prata med dem och studera deras användande av datorer, Internet och digitala tjänster. Denna observation är inte min huvudmetod, men som Katrine Fangen nämner i sin bok64 är observationer i kombination med andra datainsamlingsmetoder att rekommendera för ett bra slutresultat.

4.2 Urval Urvalet av elever inför enkätundersökning och intervjudelen har skett genom förfrågningar om delaktighet. Intervjuer har skett med de utvalda elevgrupperna, 20 stycken medan enkätundersökning har skett i alla klasser på skolan, vilket är 82 elever sammanlagt från de olika programmen, med sammanlagt 75 kompletta svar. Syftet med detta urval är att få en täckande information för att kunna återge en kvalitativ beskrivning av elevernas användande av sociala medier både privat och på skolan. Ett av kriterierna för att delta i denna undersökning är att man använder sig av datorn i sin undervisning till vardags och detta kan ha en viss påverkan av resultatet och deras syn på sociala medier i allmänhet. Urvalet bland lärarna var mer begränsad då en del av lärarna inte var tillgängliga under denna undersökningsperiod. Av sammanlagt 32 lärare kom 12 lärare att ingå i intervjudelen. De lärare som hade möjlighet att delta i en intervju kom från de fem olika nationella programmen skolan erbjuder. Den utvalda gymnasieskolan erbjuder idag fem olika nationella program där IT- och IT-media är två av dem. Även en enkätundersökning där lärarna kunde svara anonymt genomfördes med samma urvalsgrupp i syfte att kunna se deras attityd till att använda sig av nya sociala medier i sin undervisning och där var det 24 stycken som besvarade webbenkäten. Datainsamling & bortfall från urvalsgrupperna Reliabiliteten i resultatdelen är hög då data har inhämtats från både intervjuer, enkäter samt observationer. Jag anser att validiteten i min studie är god, då närmare 100 stycken gymnasieelever omfattas i undersökningen. När data inhämtades från elevgruppen var det elever som ställde upp på en intervju, men som sedan inte besvarade den webbaserade enkäten. Data insamlades med mer öppna frågor i intervjuundersökningen, se bilaga II. Avsikten var från början att genomföra studien endast med en enkätundersökning och med ett deltagande på 75 % i enkätundersökningen är studiens validitet mycket god. Undersökningen utökades med 12 intervjuer, vilket kan resultera i att frågeställningen b) hur ser lärares attityder ut till de nya sociala medierna i skolan? också har lika hög validitet som den första frågeställningen.

64 Katrine Fangen (2005) - Deltagande observation s.15


27

Datainsamling från observationerna dokumenterades i ett kollegieblock i syfte att kunna lyfta in vissa delar i resultatet för att styrka svaren från intervjudelen och från enkätundersökningen. Man bör beakta att studien endast har genomförts på en gymnasieskola i norra Sverige när man studerar resultatet.

4.3 Genomförande

Intervjufrågor samt enkätfrågor som ligger till grund för elevundersökningen, är utformade på ett sätt som stämmer överens med min egen uppfattning om hur en enkät bör vara konstruerad och på så sätt som Jan Trost (2007) förespråkar i sin bok, Enkätboken. I den del där enkätundersökningen genomfördes skickades en länk till frågeformuläret via e-post ut till samtliga elever i respektive klass där jag hade för avsikt att genomföra enkätundersökningen och svarsfrekvensen var hög. Cirka 75 % bland de 100 tillfrågade. Denna metod används i syfte för att nyttja den stora fördelen att nå ut till ett stort urval av elever på kort tid och på ett smidigt sätt, då alla elever har tillgång till en dator under lektionerna. Själva enkäten är utformat i ett Internetbaserat program där man snabbt får tillbaka respons i form av statistik eller av ren text från de öppna frågorna. En intervjumanual som skulle följas under intervjuerna med intervjufrågor skapades, se bilaga II. Vid vissa fall ställdes frågorna inte i någon speciell ordning utan de kunde ställas då de passade in under samtalets gång med lärarna. Syftet med intervjudelen är det samma som Steinar Kvale nämner i sin bok.

”Om man vill veta hur människor uppfattar sin värld och sitt liv, varför inte prata med dem?”.65

För att kunna få ta del av elevernas och lärarnas erfarenheter, genomfördes en intervju i syfte att söka efter information om deras åsikter, attityder och berättelser om användandet av sociala medier både för privat bruk och på skolan. För att bättre förstå eleverna och deras arbetsmetoder, samt för att kunna ställa de mest relevanta frågorna i undersökningen, har en deltagande observation skett under hösten 2010. Dessa observationer har genomförts i klassrum med elever från olika program och i olika ämnen. Eleverna har observerats under lektionstid och vid tillfällen då de har haft redovisningar eller andra muntliga presentationer. Observation har också skett i klassrummen för att dokumentera lärares undervisningsmetoder och för att se vilka verktyg som används i undervisningssyfte. Katrine Fangen skriver i sin bok66 att fördelen med deltagande observation är att man kommer människorna närmare in på livet och får då personlig kunskap om dem. De direkta erfarenheterna kan sedan förbättra förståelsen och tolkning av fältet.

65 Steinar Kvale (1997) - Den kvalitativa forskningsintervjun s.9 66 Katrine Fangen (2005) - Deltagande observation s.32

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Resultat – elevundersökning

28

5 Resultat och analys Här redovisas resultaten från enkätundersökningarna samt från de intervjuer som genomförts bland elever och lärare. Resultatet av undersökningen presenteras i ordningsföljd utifrån webbenkäten och följer en viss struktur, där den första delen handlar om användande av sociala medier privat, för att sedan i andra delen av frågeställningen kunna besvara aktuell problemformulering, om och i vilken utsträckning de använder sig av sociala medier i skolan och i undervisningssyfte. Jag valde att redovisa resultatet i ordningsföljd samt med hjälp av stapeldiagram för att läsarna lättare skall kunna följa med. Kommentarer i anslutning till diagrammet och text är knutna till tidigare forskning och från forskningsläge. Frågorna presenteras i sin helhet i bilaga I.

5.1 Redovisning av elevenkät/intervju ‐ sociala medier

Hur ser användandet ut privat och på fritiden för undersökningsgruppen elever av sociala medier och vad tycker eleverna själva om att använda sig av sociala medier i skolan och i undervisningssyfte. Resultatet från undersökningen presenteras som en blandning av löpande text och som statistik över antalet användare. Den första delen av enkäten berör undersökningsgruppens privata användande av sociala medier och frågor angående användandet av några utvalda tjänster som är populära idag besvaras. De två första frågorna i enkäten är kontrollfrågor för att ta reda på vilket program de tillfrågade eleverna går på, samt i vilken årskurs67. Den tredje frågan var en öppen fråga som hade i uppgift att väcka undersökningsgruppens tankar på vad sociala medier är för något och vilka tjänster som är populära idag. Här svarade eleverna lite olika men de flesta nämner de mest populära tjänster som finns idag, exempelvis YouTube, Facebook, WOW och MSN med flera. Ingen av de tillfrågade valde att besvara frågan med att förklara att sociala medier är ett kommunikationsverktyg där fokus ligger på konversation mellan användare så som sociala medier beskrivs i forskningsläge, utan de valde att gå direkt på själva tjänsterna. För att undersöka hur eleverna kommunicerar via datorn och på nätet ställdes ett antal frågor med några idag kända tjänster och den första var om eleverna twittrar eller bloggar. Kommunikation via blogg eller genom att twittra är till största del användaren/bloggaren som vill förmedla information eller en berättelse till sina läsare, men läsarna i sin tur kan kommentera dessa berättelser eller texter vilket i sin tur leder till flervägskommunikation.

67 Se bilaga I

Sociala

4. Twit

Ur sammeller twbeskriveandra katt kom De flesderas livhan ellealltid rode extrabloggar KommeHär kanden härbeskrevi åldrarnbesökte Att tänDet fraeftersomFindahl

68 Olle Fi

medier i s

ttrar eller b

manställninwittrar på frer i sin mo

kommunikammunicera m

ta av de elv och vardaer hon tyckoligt och se a roligt. I in i tidsfördri

entar n man se atr gymnasie

vs i rapportena 16-25 ske några elev

ka på mgår inte nm studien ul är tjejerna

indahl (2010)

skolan – en

bloggar du

ngen kan mritiden för otivering. Dtionssätt oc

med andra a

ever som tag samt om

ker att de ähur många

ntervjudeleniv eller för

tt eleverna eskolan ochen Svenskar

kriver eller hver bloggar

någonstansundersöker

i majoritet

- Svenskarna

n del av und

?

man se att deatt kommu

Det är helach som inteanvändare p

wittrar ochm något vissr roligt att

a de är som n framkom att de är int

inte är så dh att det irna och Internhar skrivit eför att läsa

i enkäten om sociala när det gäl

och Internet s.4

dervisning

29

et är 22 prounicera me78 procen

e använderpå Internet.

h bloggar svst intresse, dela med släser, och odet att en htresserade a

delaktiga ninte riktigt net av Olle en egen blomen inte fö

hur mångamedier anv

ller att blog

47

en?

ocent (16 aved andra ocnt (57 av 73r sig av Tw.

varar att deexempelvis

sig av sina om man fårhel del av dav just det v

är det gällestämmer ö

Findahl, däogg68. Undeör att skriva

a killar ellervänds och ingga på nätet

Resultat

v 73) av elech för att 3) av elevg

witter eller a

e skriver oms sport. Enhändelser i

r någon rolide utfrågadevalda ämne

er bloggar oöverens meär hela två tr observatioa.

r tjejer somnte av vilkat.

t – elevunde

everna somdet är kul

gruppen somav någon b

m saker son elev har svi livet. Sedaig kommene gärna läseet.

och minibloed statistiktredjedelar oner i klass

m har besvaa. Enligt sta

ersökning

bloggar som de

m väljer logg för

m berör varat att an är de

ntar så är er andras

oggar på ken som av tjejer

srummet

arat den, atistik av

Sociala

5. Är du

En annsammanFaceboointe anv På den Faceboobesökerär på sk På frågöppen fatt kunndagarnaintervjuatt det ä KommeHär kanstämmeStatistikCommuprofil”.6

Att tänDen utvegna bä

69 Lärarna

medier i s

u medlem

nan känd nställningenok och att dvänder sig a

öppna frågok så är der tjänsten, skolan eller h

a nummer fråga svaradna kommuna. De flestaudelen och pär på Faceb

entar n man se

er väl övereken säger aunity. En st69

ka på valda skola

ärbara dator

as Riksförbun

skolan – en

i Faceboo

kommunin kan man det är en tjäav Facebook

gan i anslutnet inte stor

samt mångahemma.

6. Vad är de eleverna nicera med a människopåtalar att d

book det hä

att statistikens med eleatt ”87 protörre andel

an i denna rer som ver

nd (2010) - E

n del av und

k?

kationstjänse att hela

änst som ank för privat

ning till denr skillnad m

a av dem be

främsta syatt det främsina vänne

orna är meddet är smidinder.

ken från revernas anvocent av deav flickorn

undersökniktyg i unde

Elever och lärare

dervisning

30

nst inom a 93 procenvänds flitit bruk.

n överligganmellan svaresöker Face

ftet till att msta syftet er samt att dlemmar pigt att ha ”a

rapporten, vändande ae tillfrågadea (91 proce

ing är ett servisningen.

e online - var gå

en?

sociala meent (68 av igt. Det är b

nde frågan ren utan debook så for

du har Famed att varkunna kollaå Facebookalla” samlad

Elever och v Facebooke eleverna ent) än pojk

så kallat IT.

år gränsen? s.9

Resultat

edier är F73) av elev

bara fem av

om hur oftet är oftastrt möjlighet

cebook? sora medlem pa vad släkt k berättar nde på ett oc

lärare onlinek på den hhar en ege

karna (84 pr

T-gymnasium

t – elevunde

Facebook verna är mv de tillfråg

ta eleverna t dagligen t ges oavset

om även depå Faceboooch vänne

några elevech samma st

e - var går här gymnasien profil procent) har

m där eleve

ersökning

och ur medlem i

ade som

besöker eleverna tt om de

en är en ok är för r gör på

er under tälle och

gränsen? ieskolan. å någon en egen

erna har

Sociala

7. Är du

Att varaoch gersammannågon evän medskolan m Syftet mkontaktI intervkan se denna n KommeStatistikeller flesom är statistikCommuundersötill elev lärarpers Att tänElevernlärande 70 Lärarna71 Sociala(2010-12

medier i s

u ”vän” m

a vän med nr därmed tnställningeneller några ad sina lärarmed det pri

med att vart med lärarevjudelen framvad de skri

nackdel är o

entar ken från Eleera lärare so

vän med nk som sägeunities exökningsgrup

och lärarkspektiv vilke

ka på na på denna

och de nyt

as Riksförbunamedier.com --26)

skolan – en

ed någon a

någon på Ftillåtelse tiln kan man av sina lärare. Det är aivata.

ra vän meden angåendemkom att eiver på Fac

oftast orsak

lever och lärarom vän på någon lärarr att 52 prxempelvis ppen. Det fontakter viet också stäm

a skola arbttjar sina bä

nd (2010) - E- http://www

n del av und

av dina lär

Facebook bell att persose att 60 pre på Faceblltså fortfar

d sin lärare e informatioen av nackdcebook. Läen till att el

re online - vaen Comm

re på skolarocent av e

Faceboofrämsta skäa Communmmer bra öv

betar efter erbara dator

Elever och lärarew.socialamedie

dervisning

31

rare där?

etyder att monen får taprocent (41book. 28 avrande 40 pr

är bland aon om lekti

delarna medrarna ser vleverna välj

ar går gränsenunity70. Hä

an. På hemeleverna tyk, vilketälet som annities är integverens med

en mer flexrer som ver

e online - var gåer.com/2010

en?

man lägger ta del av d1 av 69) avv de tillfrågrocent av el

annat för ationspass ell

d att vara vävad de gör jer att inte b

n? säger att r är det näsidan socia

ycker att lär stämme

nges av de gritetsprobleresultatet på

xibel arbetsktyg i unde

år gränsen? s.9/09/24/eleve

Resultat

till en persoditt innehållv de tillfrågade väljer aleverna som

tt det är lätler få informän med en på fritiden bli vän med

35 procentästan dubbealamedier.corarna ska ver bättre tillfrågade ematik, bådeå elevunders

smetod kallrvisningen.

er-larare-socia

t – elevunde

on i sin konl på sidan gade är ”väatt avstå fråm inte vill b

tt för elevemation frånlärare är at och på fe

d lärarna.

t av elevernelt så mångom71 hittar vara tillgän

överenssom är tvee ur ett elevsökningen.

lad entrepr.

ala-natverk/

ersökning

ntaktlista och ur

än” med ån att bli beblanda

en att få n skolan. t läraren ster och

na har en ga elever

man en ngliga på s med eksamma v- och ett

enöriellt

Sociala

8. Anvä

Andra YouTubanvände Vid intkommusvaradekommude kund En undtill? Ocför att filmklip KommeUr sammexemperedovisaanvändaän så skrätt sätt Att tänYouTubatt det l

72 Brit Sta(2010-11

medier i s

änder du d

tjänster inobe. Ur samer sig av Yo

ervjudelen unicera med att de anvä

unicera medde kommun

derliggande h här svaralyssna på

pp som är d

entar manställnin

elvis Barackar att 64 %a sociala mkulle kunnat.

ka på be är idag eladdas upp

akston - http:-25)

skolan – en

dig av tjäns

om socialammanställninouTube.

ställdes fråd hjälp av änder sig avd släkt och nicera via Y

öppen frågade elevernmusik, se

den mest loc

ngen kan mk Obama % av 18-24

medier för pa ta del av e

en av de störunt 65 000

://www.jmw.

n del av und

sten YouTu

a medier songen kan m

ågan om nvideologgar

v YouTube vänner. NåouTube me

ga till ovanna att det fr

på filmklipckande genr

an se att 98satsade sto4 åringarnaolitisk komexempelvis

örsta aktöre0 videosekv

.se/2010/02/

dervisning

32

ube?

om brukasman se att d

ågon av der eller småsom tidsfö

ågra av de ted hjälp av

nstående är rämsta syftepp och förren, samt m

8 procent avora resursea tycker at

mmunikationvalkampan

erna på Intevenser varje

/20/sociala-m

en?

flitigt bladrygt 98 pr

e intervjuadå videohälsnördriv och ftillfrågade hvideologga

vad använe till att der att titta

musikvideos

v eleverna er på sin vtt det är ”ön72. Här kan

njer på You

ernet och de dag.

medier-och-po

Resultat

nd undersörocent (72

de användeningar, ochför nöjets skhade inte enr eller video

der du You använder på filmtrail

s.

använder sivalkampanj.övervärderat n man tänkTube om d

det som loc

olitik-valrorel

t – elevunde

ökningsgruav 73) av

er YouTubeh alla respokull och intns tänkt taohälsningar

uTube i stösig av You

ilers. Det ä

ig av YouT. Tidigare och menings

ka sig att flede presenter

ckar ungdom

sen-2010-del-

ersökning

ppen är eleverna

e till att ondenter te för att nken att r.

örsta del uTube är är roliga

Tube, där statistik

slöst” att er elever rades på

marna är

-9/

Sociala

9. Anvä

En tjänFlickr. Hsig av ddenna banvändemotivermed mesom svaallmänh KommeHittar iforskninBilder ä Att tänFaceboosina bild

medier i s

änder du d

nst som eftHär kan madenna tjänsbildtjänst. Ver sig inte aring är att eera för privarade nej p

het.

entar ingen direkng men draär dock någ

ka på ok och andder där.

skolan – en

dig av tjäns

terfrågades an också sest. Det är aVid intervjuav tjänsten exempelvis vat bruk skpå denna fr

kt kopplingar slutsatsenot som elev

dra sociala

n del av und

sten Flickr

i enkäten e ur sammanalltså drygt udelen fram

Flickr utanbilder som

er oftast viåga skrev i

g med elevn att bildhaverna i stort

tjänster så

dervisning

33

?

handlar omnställningen 97 procen

mkom det atn de användm används via sökning i motivering

vernas anvantering viat vill visa o

som bildd

en?

m bilder on att det är nt av elevertt de eleverder sig av avid skapandpå Googlesgen att de

vändande ava Flickr är ich gärna vi

dagboken lo

Resultat

ch tjänstenendast 2 av

rna som inr som svaraandra typer de av hemss bildsök. Minte känner

v tjänsten inget som lll dela med

ockar ungd

t – elevunde

n som nämv 73 som a

nte användeade nej på av bildtjän

sidor och i Minst hälfter till denna

Flickr till lockar dessa sig av.

domar att p

ersökning

mndes är använder er sig av enkäten,

nster. En bloggar

en av de a tjänst i

tidigare a elever.

publicera

Sociala

Andra underviinställni 10. Anv

På frågase ur sexempeavstår a KommeAv de 9även unhar allainformaen viss var vilkbesöker Att tänEn digitelevernaständig elevernahåltimm

73 Privatpintresse o74 Olle Fi75 Instantav Intern

medier i s

delen på eisningssyfteing till att a

vänder du d

an om eleveammanställ

elvis Faceboatt använda

entar 93 procent nder skoltida ungdomaation, instanskriv- och

ken tjänst dr då de anvä

ka på tal tjänst soa har tillgånuppkopplin

a användermar.

person i dettaoch inte i undindahl (2010) t messaging änetanslutna da

skolan – en

enkäten hae. Syftet manvända sig

dig av soci

erna använlningen att ook på skosig av socia

som är med men då i par mellan 1nt messaginläskunnighe

de brukar anänder sig av

om användsng till Interng mot Intr Facebook

fall är att ma

dervisningssyf- Svenskarna

r snabbmeddatorer eller m

n del av und

andlar om med dessa f

av sociala m

iala medie

der sig av sdrygt 83

olan eller uala tjänster

dlem på Faprivat syfte15-18 år enng75 och chaet. En öppenvända sig v sociala me

s flitigt på drnet under ternet som k under lek

an använder sfte. och Internet s.2elanden som obiltelefoner

dervisning

34

användandfrågor är fmedier i sk

r i skolan

sociala medprocent (6

under lektiounder skol

acebook ane. I tidigare n e-postadatta, skicka en fråga sommest av oc

edier på sko

den utvalda hela sin sktäcker hela

ktionstid, u

sig av de socia

21 personer skicdär de utväx

en?

det av sociför att undolan och i u

som privat

dier i skolan1 av 73) tonstid. Dettid vilket är

vänder 83 pforskning k

dress74 och e-post och

m ställdes ich det är Folan som pr

gymnasieskoltid. Det fa skolan. Sutan det k

ala medierna

ckar till varanlas i realtid. L

Resultat

iala medierdersöka vadundervisnin

tperson?

n som privaar sig tid at är endast r cirka 16 p

procent av kan man läatt aktivit

h delta i soci anslutning

Facebook sorivat person

kolan är Frofinns ett tråå det behöan ske und

för socialt um

ndra med hjälpLiknande chat

t – elevunde

r på skoland eleverna ngssyfte.

atperson73, katt använd 12 av de rocent.

dem dessasa att på gy

teter som aciala nätverg till den häom de flestn.

onter, vilkeådlöst nätv

över inte beder raster

mgänge för eg

p tt.

ersökning

n och i har för

kan man a sig av 73 som

tjänster ymnasiet att söka k kräver

är frågan ta elever

et gör att erk med etyda att eller på

get

Sociala

11. Anv

Ur samnågon sav sociasjälva at Hur oftoch detundervi Det framsociala klasser/visar atskull ocanvände KommeResultatmedier dokumetillgodoskoltid?skull detvå tredheller sk Att tänDet fram

medier i s

vänder du d

manställninsocial tjänstala medier tt de använ

ta undersökt är ungefisningssyfte

mgår att demedier i u

/program stt de eleverch inte för er sig av MS

entar tdelen ska och använ

entera sinaose vissa kr? Ställer jage använder djedelar av ke i underv

ka på mkommer i

skolan – en

dig av soci

ngen kan mt i utbildnini studiesyftder sig av s

kningsgruppfär lika måe som elever

et inte finnsundervisningom gör det

r som använatt underv

SN, Facebo

redovisa ondandet ava arbetsuppav och arb

g resultatet sig av socitjejer i åldr

visningssyfte

inte om lära

n del av und

iala medier

man se att dngssyfte. 43 te. De restsocial medie

pen användånga elever r som väldi

något samgssyfte, utat. Resultatender socialvisningen kook och likn

om det finnv lärplattfopgifter. Anetssätt sammot vad e

iala medier rarna 16-25e.

arna bygger

dervisning

35

r i skola/u

det är endaav 73 eleve

terande 30 er i någon f

der sig av s som dagligt sällan an

mband mellaan det är eet från interla medier i kräver det, nande tjäns

ns någon kormar ellernvänder si

mt vid kommeleverna säg

och inte fö5 skriver ell

r upp sina l

en?

undervisnin

st cirka 59 er anser att som svarad

form i sin u

ociala medigen använ

nvänder sig

an de eleverlever från rvjudelen oundervisnidär av de ter under s

koppling mr andra hjg elevernamunikation ger i underör lärarens.ler har skri

ektioner me

Resultat

ngssyfte?

procent sode under s

de på dennundervisning

ier i sin unnder sig avav dessa tjä

som dagligolika årsku

och från eningssyfte göskilda svarkoltid.

mellan använälpverktyg

a av socialmellan ele

rsökningen . Och om svit en egen

ed hjälp av

t – elevunde

om användeskoltid använa fråga tycg.

ndervisning v sociala tjänster i sko

gen användullar och frnkätundersöör det för ren på hur

ndandet avdär eleve

la medier ev och lärar

så är det fstatistiken sn blogg kan

sociala me

ersökning

er sig av änder sig cker inte

varierar jänster i

olan.

er sig av rån olika ökningen sin egen ofta de

v sociala rna kan för att

re under för egen säger att n då inte

dier.

Sociala

12. Sku

Vissa esammansom skuYouTubanvändadrygt 6underviav sociaaktivitet KommeAktiviteoch chaDe aktivstörre uprocentav sina för att l Att tänAtt varaalla arbblogg.

76 Instantav Intern

medier i s

ulle du som

elever anvnställningenulle vilja anbe och Facea sig mer av

66 procent isningen. I ala medier ter än själva

entar eter som hiatta, skicka viteter som

utsträckningt av elevernlärare. Syft

lättare få ta

ka på a vän med etsuppgifte

t messaging änetanslutna da

skolan – en

m elev vilja

vänder sig n kan man nvända sig mebook som v sociala m(47 av 71

intervjudelunder lekt

a arbetsupp

ittas under e-post och

m sker här ärg villiga att na tror att dtet med detdel av skol

en lärare per skickade

r snabbmeddatorer eller m

n del av und

använda d

av sociase att det ämer av sociefterfrågasedier i skol), som inten pratadestionstid då pgiften.

tidigare forh delta i socr inte enbarvara ”vänn

de skulle ku kan vara alinformation

å en Commdit eller at

elanden som obiltelefoner

dervisning

36

dig mer av

ala medier är endast ciiala medier samt att delan och i unte vill anväs det om deeleverna s

rskning är aciala nätverrt för priva

ner” med sinunna acceptatt låta skoln.

munity behött man mås

personer skicdär de utväx

en?

sociala m

i skolanrka 34 proci undervisnet är mest fndervisningända sig met finns en jälva tror a

att söka infk kräver ent bruk och na lärare i Ctera en ”väan bli en de

över inte beste skriva s

ckar till varanlas i realtid. L

Resultat

edier i und

och visscent av de ningen och för att det sgssyfte. Menmer av de

viss risk matt de skull

formation, in viss skriv-statistik säg

Communitienförfrågan”el av deras

etyda att mina loggböc

ndra med hjälpLiknande chat

t – elevunde

dervisning

sa inget atillfrågade det är tjäns

skulle vara rn det är forsociala me

med att anvle lockas ti

instant mes- och läskuger att eleves än vice v” från en elsociala me

man som elecker på sin

p tt.

ersökning

en?

alls. Ur eleverna ster som roligt att tfarande

edierna i ända sig ill andra

ssaging76 unnighet. erna är i versa. 73 ller flera dier och

v vill ha n privata

Sociala

13. Är d

Man kasom hinfinns bundervisom ärlektions KommeUndersöövervägförutsätskoltid. sig av so Eftersoarbetsupmånga elever kskolan. elever dgruppenpersone Att tänDet vartekniken

medier i s

det något s

an se i sammndrar dem bidragande isningssyfter den bidrastid.

entar ökningar sogande majottningar attResultatet

ociala medi

m det intppgifter kakanske avskan vara enVid exemp

då de sitten hamnar per.

ka på r ingen av n finns på d

skolan – en

som hindra

manställninatt använda

orsaker te. I intervjuagande ors

om har genoritet av dt vara närvi intervjud

ier i underv

te direkt n det vara skräcks frånn bidragandpelvis gruppr exempelv

på efterkälk

de tillfrågaden utvalda

n del av und

ar dig att a

ngen att cirka sig av soctill att de udelen framsaken till a

nomförts ade tillfråga

varande ochdelen visar avisningssyfte

finns någosvårt för eln att skrivade orsak tiparbeten påvis och speen. På denn

ade som sva skolan.

dervisning

37

använda so

ka 23 proceciala medie

inte har mkom det atatt de inte

av bland anade lärarnah tillgängligatt en bidrae är läraren

on mottagleven att ana på bloggill att de inåverkar elevelar spel pna gymnasi

varade att

en?

ociala med

ent av elevr i skolan.möjlighet

tt ett antal e kan anvä

nnat Lärarna anser sig för sina agande orsa

n som tydlig

gare som nvända sig ar med mente vill anvvers använd

på Facebooieskola sitte

det är tekn

Resultat

ier i skolan

erna anser 16 av 71 el

att nyttjaelever anse

ända sig av

nas Riksförg inte ha elever i C

ak till att elgen hindrar

vid vanligav sociala m

era. Resultavända sig adande av sok, vilket reer eleverna

niken som

t – elevunde

n?

att det finnlever tyckea dessa tjäer att det ärv tjänstern

rbund, sägea arbetstidsCommunitielever inte adem till de

ga inlämninmedier i skatet visar aav sociala mociala mediesulterar i i basgrupp

hindrar de

ersökning

ns något r att det änster i r läraren a under

er att en smässiga es under använder t.

ngar av kolan, då tt andra medier i er andra att hela

per om 6

em, utan

Sociala

14. Vad

Wikipedman seWikipedtycker delev) avWikiped Som enmotiverman ävedär. Dedet kananvändaatt om danvända KommeOlof Sumed digav text de har u

”Eocdä

77 Lpf 94

medier i s

d anser du

dia är ofta e i sammandia är helt det är ok av de tillfrågadiasida i sko

n underliggring. Argumen länkar ti elever som

n bli så då andet av Wdet är ett kare granska

entar undin sägerg av till andoch bild. Wupplevt elle

Eleverna ska ch snabb föräärför viktig”.7

(1994) 1994

skolan – en

om att ha

en källhänvnställningenok som kä

att använda ade som tycolarbetet.

gande öppement till att ill en sida s

m har något ”vem som

Wikipedia tyänt ämne s

ar innehållet

r i tidigare fdra och and

Wikipedia ärer har kunsk

också kunna ändringstakt. 77

års läroplan fö

n del av und

Wikipedia

visning i skn att nästaällhänvisnin

sig av Wikcker att det

en fråga tilman får an

som styrkeremot Wiki

m helst” fåcker några å kan man t.

forskning adra vet någor skapad förkap om. I L

orientera sigDeras förmå

ör de frivilliga sk

dervisning

38

a som källh

kolarbeten oan 31 procng i skolarbkipedia i skt inte alls få

ll Wikipedinvända sig ar eller backipedia tyckeår eller kan

elever somvara säker

att det kan vot som du r att männi

Lpf 94 står a

g i en kompleåga att finna,

kolformerna

en?

hänvisning

och i rappocent av elebeten. 54 prkolarbeten. år förekomm

ia fick elevav Wikipedikar upp dener att det ofn skriva därm använder

på att infor

vara så att får ta del askor ska haatt

ex verklighet tillägna sig o

Resultat

g i skolarbe

orter av olikeverna (22 rocent (39 Det är end

ma att man

verna möjliia som källa

n informatiofta står fel ir. Källkritiksig av tjäns

rmationen s

du vet någv och detta

a möjlighet

med stort infoch använda n

t – elevunde

eten?

ka de slag. av 72) ty

av 72) av dast 1,4 pro

n källhänvisa

ighet att ska är bland aon som preinformationk är ett msten ofta ostämmer, d

got som du a kan då skatt skriva o

formationsflöny kunskap b

ersökning

Här kan ycker att eleverna ocent (1 ar till en

kriva en annat att esenteras n och att

måste vid ch säger å många

vill dela e i form

om saker

öde blir

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Resultat – elevundersökning

39

Femtonde och sista frågan på enkäten är en öppen fråga vilket innebär att eleven kan skriva helt fritt utan att behöva ta hänsyn till några som helst fasta alternativ eller styrda val. Frågan som ställdes är - vad tycker du egentligen om sociala medier i skolan? Syftet är att eleven ska kunna jämföra sitt privata användande av sociala medier med att använda sig av dessa tjänster i skolan och i undervisningssyfte. Denna fråga ska också besvara den första frågeställningen. Här nedan redovisas några enkätsvar i citatform

”Jag tycker det är ibland jobbigt om man ska göra ett grupparbete och andra börjar logga in på Facebook och så blir de distraherade. Men så länge jobbet blir gjort så är det väl okej... Men jag tycker att man borde kunna hålla sig tills man kommer hem”. ”det är både bra och dåligt. man kan använda sig av dem och diskutera och skicka arbeten till varandra på skolan men det är också väldigt många som bara sitter och "leker", spelar spel o.s.v.”. ”Jag anser väl själv att det tar upp för mycket tid hos dom som inte jobbar överhuvudtaget. Många jag känner sitter länge och hamnar efter i arbetet. Om man inte lyssnar på lektionen går man miste om mycket viktig fakta som man kommer behöva på prov och i framtiden. Jag säger att jag klarar mig lätt utan Facebook eller MSN i skolan”. ”Jag tycker det är något man håller på med på fritiden. Jag tycker det förekommer för mycket Facebook och så vidare under skoldagen, vilket ibland kan vara störande på t.ex. gruppupg eller liknande då vissa bara sitter på Facebook osv. Annars tycker jag det är upp till var och en så länge det inte drabbar någon annan”. ”Helt okej, när det kommer till wiki är det mycket information som finns att hämta och om man sitter på Facebook får man se till att göra skolarbete också, eget ansvar”. ”Jag tycker att de är bra, man kan få hjälp lätt i sitt arbete och om man blir less kan man roa sig ett tag för att sedan få tillbaka jobbglädjen”.

Många blandade svar bland enkätundersökningsgruppen, gjorde att intervjudelen blev ännu viktigare för att besvara frågan. Resultatet i enkät och i intervjudelen visar att elevernas användande av sociala medier i skolan är till största del en störande faktor istället för att kunna nyttjas till att underlätta i studiesyfte. Eleverna på den utvalda gymnasieskolan säger själva att de använder sig av exempelvis Facebook till att hålla kontakt med kompisarna och inte för att kunna få arbetsuppgifter eller för att kunna delta i olika forum med mera i undervisningssyfte. Det råder osäkerhet bland eleverna om syftet med användandet av sociala medier i skolan ska komma från elevernas initiativ eller om det är så att läraren ska uppmuntra och anpassa lektionen till att låta eleverna få använda sig av sociala medier som verktyg i undervisningen och vid enskilda arbetsuppgifter.

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Resultat – lärarundersökning

40

5.2 Redovisning av lärarenkät/intervju ‐ sociala medier

Denna del tar upp hur användandet ser ut privat för undersökningsgruppen - lärare av sociala medier och hur deras attityd till att använda sig av sociala medier i skolan påverkar undervisningsmetoden. Den första delen på enkäten berör undersökningsgruppens privata användande av sociala medier och några utvalda tjänster som är populära idag. Syftet är att ta redan på hur många lärare som använder sig av sociala medier för privat bruk. Enkätfrågorna i sin helhet presenteras som bilaga I. Svaren presenteras även här som en blandning av löpande text och som statistik över antal användare. För att se om användandet av sociala medier skiljer sig åt mellan lärare ställdes några kontrollfrågor för att kunna kategorisera dem vid ett senare tillfälle om så önskas. De första kontrollfrågorna var i vilket eller vilka ämnen de undervisar i och hur länge de har jobbat som lärare. Lärare inom svenska, engelska, matematik, fysik, psykologi, IT, idrott, samhällskunskap och ekonomi är några av de som tog sig tid att besvara webbenkäten. Det är inte en speciell lärarkategori som är av majoritet, utan det är blandat från alla typer av ämnen inom skolan. De flesta av de tillfrågade har arbetat som lärare mellan 4-7 år. För att leda in lärarna på ämnet, ställdes samma fråga till dem som till eleverna som handlar om vad sociala medier är för något för dem. Här framkommer själva samlingsbegreppet framför tjänsten. Ett av svaren presenteras så här

”sociala medier är en samlingsplats för utbyte av tankar, ett ställe att umgås virtuellt, ett ställe att knyta kontakter”.

Men även här svarade många i undersökningsgruppen att sociala medier är exempelvis Facebook, MSN och bloggar, vilket är själva tjänsten eller själva aktören. För att få en bild över lärarnas användande av tjänster som exempelvis bloggar och minibloggar, samt för att undersöka på vilket sätt de kommunicerar med andra på fritiden ställdes ett antal frågor angående kända tjänster som används flitigt av svenska folket.

Sociala

4. Twit

Ur samprocentupplevebloggartwittrar med sig(21 av 2 KommeUnder rdokumeinom skläraren viktig oatt avstå Att tänDet finnett av dfrågan g

78 Dold b79 Koder kunna aninnehålle

medier i s

ttrar eller b

manställnint använder elser som s använder i syfte för

g av skript 24) av lärarn

entar rubrik 2.1 Bentationsvekolan och deller någon

och att den å från blogg

ka på ns digitala tde verktyg gällde i och

blogg i detta f

och skript ärnvända sig av er all informat

skolan – en

bloggar du

ngen kan msig av blo

sedan derassig av en datt kunna och för attna varken tw

Begrepp ochrktyg till a

där elevens n annan hanmed lätthe

gar eller Tw

tjänster inosom finns. för sig för

fall är att den r källan till ettapplikationertion på själva

n del av und

?

man se att togg eller tws vänner ellold blogg78

kommunicet själv kunnwittrar eller

h definitiontt föra logslutproduk

ndledare skt kan följas

witter.

m den utvaBlogg ochprivat bruk

inte är aktiv t program eller på sin datorsidan.

dervisning

41

tre av de tjuwittrar. Syftler andra lä

8 i syfte att era med väna ta del avr bloggar pr

ner kan vi lggböcker mkt möjligtvika kunna fös. Gäller de

alda skolan h Twitter kak.

för andra läsaer körbarfil. K. Webbsidorn

en?

ugofyra tilltet är för aäsare kan fkunna föra

änner runt ov andras skrrivat eller i

äsa om att med mera. P

is nu blir änölja dessa petta endast

som använanske känn

are Koder och skrna kommunic

Resultat

frågade läraatt dokumefå ta del ava dagbok onom i världeript79 och kundervisnin

Twitter kanProcesser bnnu bättre rocesser, ärelever, efte

ds för dessas överflödi

ript finns på werar med data

t – lärarunde

arna, vilketentera sina v. En av dnline och een samt förkoder. 87,5 ngssyfte.

n användasblir allt meän tidigarer dokumen

ersom lärarn

a syften. Friga i detta

webbsidor föabaser som i s

ersökning

t är 12,5 liv och

em som en annan att dela procent

som ett r viktigt . För att tationen na väljer

ronter är fall men

r att sin tur

Sociala

5. Är du

Drygt 7personeprocent På frågaden utvför att kklasskom KommeMan kaskapar tillfrågahögstadprocent Det fram

80 Lärarna

medier i s

u medlem

79 procent er besöker t av lärarna

a nummer 6valda skolankunna hållampisar eller

entar n läsa att i innehåll i d

ade lärarna dielärarna (tandelen är

mkommer i

as Riksförbun

skolan – en

i Faceboo

av de tillfrtjänsten d(5 av 24) v

6. Vad är frn att de är a kontakt mr vänner frå

dagsläget fide sociala nhar en egen

(52 procenstörre på d

inte om de

nd (2010) - E

n del av und

k?

rågade läraragligen, me

väljer att avs

rämsta syftemedlem påed nära ochån barndom

finns det cirnätverken pn profil80. E

nt) har en den här gym

använder F

Elever och lärare

dervisning

42

rna är medledan ett fåstå från det

et till att duå Facebookh kära, sam

men som de

rka tre och på InternetEn större a

egen profmnasieskolan

Facebook so

e online - var gå

en?

lem på Facåtal sällan tta sociala m

u har Faceboch dess s

tidigt de ka längre rent

en halv milt. Statistikeandel av gymfil, vilket n.

om en del a

år gränsen? s.9

Resultat

cebook ochbesöker Fa

media.

ook? svararsyfte med dan återfå kot fysiskt näs

ljon svenskn säger attmnasielärarinte riktigt

av sin under

t – lärarunde

h de flesta aacebook. D

r 19 av 24 ldet är i försontakt med stan aldrig

kar som är mt 57 procenrna (62 prot stämmer

rvisningsme

ersökning

av dessa Drygt 20

lärare på sta hand ”gamla” träffar.

med och nt av de cent) än här då

etod.

Sociala

7. Är du

Här valatt det äeller inFaceboo”vän” mavstå fr En öppdu om dsom går

”Jväjag

En anna

”MtänGvävis

En tred

”Ebr

81 Facebo

medier i s

u ”vän” m

lde 5 av de är en känslite av moraok och ur

med någon ån att bli vä

pen fråga sodet? (för ocr på skolan

ag är endast än med eleverg vill ha dista

an lärare sk

Många fördelnker på att mällande att va

änförfrågningssa sekretessi

dje lärare sk

En rolig grej. ra kontakt me

ook

skolan – en

ed någon a

24 tillfrågaig fråga ochaliska skäl.sammanstäeller några än med der

om kunde bch nackdelaidag men h

vän med elevr som jag undns mellan frit

kriver så här

ar - ger en fman kan läsaara "vän" medar till elever nställningar s

river så här

Eleverna hared dem”.

n del av und

av dina ele

ade att avsth att man so Arbetsupp

ällningen kaav deras eleas elever.

besvaras i aar). En lärarhar tidigare

ver som slutaervisar efterstid och arbets

r

fördjupad kona vad de skrivd elever på Fmen om jag

så att jag har k

r

r dock "begrä

dervisning

43

ever där?

tå att besvaom lärare gpgifter ochan man se ever. Drygt

anslutning tre svarade aelever som

at på skolan. om jag inte v

stid”.

ntakt. Nackdver, och ibla

FB81 har jag efår förfrågni

koll på vad el

änsad"-profil

en?

ara denna färna inte vi

h annan inatt 63 pro

t 36 procen

till den ovanatt han elle

m ”vänner”.

Det är trevlivill att de ska

delar kan väl and utlämnar en policy för ingar brukar leverna får se

. eleverna up

Resultat

fråga. Jag kaill ta ställninformation cent (12 avt (7 av 19) a

nnämnda ärr hon vill hCitat

igt. Jag har vläsa mina upp

vara att elevmer än vad egen del att ijag tacka ja. och inte”.

ppskattar det

t – lärarunde

an bara speng till om dkan förmev 19) av läav lärarna v

r om ja, vaha distans ti

valt att inte vpdateringar, o

verna inte allman ville ve

inte själv skicAnvänder do

och man får

ersökning

ekulera i det är ok edlas via ärarna är väljer att

ad tycker ill elever

ara och

ltid eta. cka ock

en


44

Kommentar Lennart Axelsson från Växjö universitet, där han är projektledare för Ung Kommunikation säger exempelvis

”Skillnaden mellan det privata och det offentliga suddas ut alltmer. Hur bör du som vuxen förebild agera i en miljö som är så tydligt offentlig och hur bör dina elever tänka? Vad händer om någon elev inte vill delta?”82

Vem ska läraren tillåta som vän och vilka ska han eller hon inte välja. Är det rimligt att en lärare har flera hundra elever i sin vänlista? Statistik från tidigare forskning säger att lärarna är mer tveksamma än elever till att vara vän med någon elev på Facebook. Det är 20 procent som tror att de skulle acceptera en ”vänförfrågan” från en elev, 7 procent kan själva tänka sig att fråga och endast 2 procent har själva frågat en elev83, vilket inte alls stämmer på denna gymnasieskola då hela 63 procent redan är vän med någon eller några elever på Facebook. Paul Ronge har skrivit en bok som heter Sociala medier - En halv sekund från ord till handling där han personligen tycker att Facebook tar vid där e-posten slutar. Var precis så privat som du vill84, vilket resultatet visar och som lärarna på denna skola verka ha anammat. Att tänka på Den gymnasieskola som denna studie baseras på är en IT-baserad där varje elev har en egen bärbar dator. Många lärare arbetar med flexibla arbetsformer vilket kan bidra till det höga antalet ”vänner” förfrågningar.

82 Lennart Axelsson - http://www2.diu.se/framlar/2009/12/02/sociala-medier-%E2%80%93-en-utmaning-aven-for-skolan/ (2010-12-11) 83 Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? s.9 84 Paul Ronge - Sociala medier - En halv sekund från ord till handling s.271

Sociala

8. Anvä

Som prianvände24 lärarresultatetjänsten På den skriver lärare sfråga ligletar ma KommeDå innemänniskYouTub Att tänPå den elevernaframkom

medier i s

änder du d

ivatperson er sig av Yore ser nöjeet. Det är

n YouTube

öppna frågatt i yrket,kriver att d

gger under aterial på Y

entar ehållet på Ykor, vilket vbe i underv

ka på utvalda sk

a gärna spmmer inte i

skolan – en

dig av tjäns

och på fritiouTube till t och fördendast drysom privat

gan vad an, finns masde användeden privata

YouTube i u

YouTube ävisar sig i reisningssyfte

kolan finnspelar in egni denna und

n del av und

sten YouTu

iden kan matt se på roelar med Y

ygt 8 proceperson.

nvänder du ssor av anver YouTubea användninndervisning

är så varieresultat. De e även om f

s ett mediana filmklipdersökning.

dervisning

45

ube?

man se i samoliga videokYouTube vent (2 av 2

YouTube vändbart me endast tilngen på webgssyfte.

ande och söppna svarfrågan gälld

aprogram dpp. Om de.

en?

mmanställninklipp, gamla

vilket visar 24) av lärar

i största deaterial till ull ren undebbenkäten v

så otroligt ren visar attde för priva

där film är essa filmkli

Resultat

ngen att 91a tv-programsig på det

rna som int

el till är deundervisninerhållning. Sväljer lärare

brett finns t lärarna gärt bruk.

en del avipp present

t – lärarunde

procent avm och seriehöga proc

te använde

et några lärngen och eSå även ome att redovi

där något rna använd

v kurserna teras på Y

ersökning

v lärarna er. 22 av centuella er sig av

rare som n annan

m denna sa att de

för alla er sig av

och där YouTube

Sociala

9. Anvä

Den sisanvändeprocentnyttan mnyttjanddess tjäundervi Även timöjlighens vad KommeDet harmåste adessa vförstaha Att tänSociala upp sin

85 Sverige

medier i s

änder du d

sta frågan ser sig av bilt som använmed denna det av tjänsänst i försisningsmate

ll denna fråhet att skrivd tjänsten är

entar r även diskanamma socverktyg skaandsvalet n

ka på medier så sa bilder där

es Television

skolan – en

dig av tjäns

som gäller ldtjänsten Fnder sig av tjänst och

sten Flickr.sta hand, erial.

åga fanns eva en motivr eller har at

uterats socciala mediepar och reär det gälle

som Facebor.

- http://svtp

n del av und

sten Flickr

användandFlickr. Ur sadenna tjänsdet finns e Det är lärsamt de l

en följdfrågvering. Hälftt erbjuda.

iala medierr och att skesultatet vir bildpublic

ook och bil

play.se/v/184

dervisning

46

?

et av sociaammanställst för att kuett sambandrare i medialärare som

ga som ävenften av dem

r på SVT85,kolan behösar på denceringsverk

lddagboken

42932/sociala

en?

ala medier flningen kanunna nyttja d mellan vilaämnen som

använder

n den var em som har

där de praver få upp

n här gymnktyg på näte

n erbjuder ä

medier (2010

Resultat

för privat bn man se att

gratisbilderlket ämne dm använder

sig av m

n öppen frskrivit en m

atar om att ögonen för

nasieskolan t.

även dem m

-12-15)

t – lärarunde

bruk är omt det är endr. 3 av 24 läde undervisr sig av Fli

många bilde

råga där lärmotivering

skolan i alr vilka möj att Flickr

möjligheter

ersökning

m lärarna dast 12,5 ärare ser sar i och ickr och er i sitt

arna har vet inte

llmänhet ligheter, inte är

att lägga

Sociala

Del tvåSyftet hfrågan pfinns oc 10. Anv

Man kasociala YouTubandras jobbet. medier KommeOlof Suav olikasamma från intmediernpåpeka Att tänDen utvsociala dator sa

86 Olof Su

medier i s

å i undersöhär är att upå del två ch arbetsbe

vänder du d

an se ur samedier på

be och Facstatus på FDet är elvpå jobbet f

entar undin säger a sociala relyrke på an

tervjudelen na under ari intervjude

ka på valda skolamedier som

amt är ständ

undin (2005)

skolan – en

ökningen hundersöka är om de alastningen

dig av soci

mmanställnjobbet för

cebook. 13 Facebook e

va lärare avför privat br

att han tyclationer och

ndra arbetspvisar att så

rbetstid. Deelen.

an har ingem privat pedigt uppkop

- Webbaserad

n del av und

andlar om vilken attitanvänder stillåter det.

iala medie

ningen att dr privat bru

lärare av 2eller brukar

v de som svruk.

cker omvärlh kontakterplatser kan dana här koet är inte en

en policy soerson undepplad mot I

användarunder

dervisning

47

sociala metyd lärarna ig av socia

r i skolan

det är 54 puk och det 24 väljer vir annan tyvarade på

ldsbevakninr, eftersom

vara naturontakter finnbart i priv

om säger ar arbetstid.Internet.

rvisning s.131

en?

edier i skohar till so

ala medier p

som privat

procent av är framför

id tillfälle ayp av sociafrågan som

ngen är en varbetskamr

rliga medlemnns bland dvat syfte Fa

att man får . Alla lärare

Resultat

lan och i uociala medieprivat på jo

tperson?

lärarna somr allt två tjatt ändra sil tjänst som

m inte använ

viktig del arater och anmmar i nät

de lärare somacebook anv

eller inte e har tillgå

t – lärarunde

undervisniner i skolanobbet då m

m användeänster som

in status ellm privatpender sig av

av att skapandra kollegtverket86. Rm nyttjar devänds vill e

får användång till egen

ersökning

ngssyfte. n. Första möjlighet

er sig av m lockar,

ler kolla erson på v sociala

nätverk gor inom esultatet e sociala en lärare

da sig av n bärbar

Sociala

11. Anv

Det är di skolantjänster tillräckli På den undervidå det användshistoriamediakoMSN ärkommuanvändeman skioch få e KommeDen tidverktyg handlarom ochsläppa i Att tänSom lär

87 Denis M_social_m

medier i s

vänder du d

drygt 62 prn och som e

som brukig kunskap

underligganisningen? svkan skapass i stor del får eleommunikatr dock en

unikation mer sig av siniljer på jobben massa ”j

entar digare refere

och skolan om att del

h resultatet in de sociala

ka på rare är det m

Masseni - httmedia_and_sc

skolan – en

dig av soci

ocent (15 aen del i undkas mest i för att anv

nde frågan varade någrs arbetsgrul används teverna lettion spelar etjänst som ellan lärare

n jobbmail ib och det pobb” på sin

erade Massen ska inte vaa informativisar på ata medierna

möjligt att a

p://www.spochools_ayqb.h

n del av und

iala medier

av 24) av tildervisninge

undervisnända sig av

om ja, på vra lärare att pper, där eill undervista upp geleverna sjäanvänds fl

och elev oi detta syfteprivata eften lediga tid.

eni påpekarara rädd förion och samt majoriteteäven i klas

använda sig

onsor-ed.comhtm (2010-11

dervisning

48

r i skola/u

llfrågade lären. Det är Mningssyfte. v de sociala

vilket sätt sFacebook

elever och snings- ochgamla talälva in film litigt av lär

och vid en ine, men har rsom perso.

r vikten av r att lyfta in

marbeta melen av lärarnsrummet

g av en prof

m.au/text/abc-25)

en?

undervisnin

rarna som aMSN, FacebNio av lärmedierna in

skulle du ananvänds tillärare är m

h instruktio och filsom sedan

rare som stntervju framen annan fö

onen i fråga

att sociala mn dessa i unllan varandrna vid denn

fil på exemp

_radio_interv

Resultat

ngssyfte?

använder sigbook och Yrarna vill inom skolan

nvända dig l vissa foru

medlemmarnsfilmer. Elmsekvensekan presen

töd och vermkom det aör privat bra inte alltid

medier ochndervisningera, vilket ocna gymnasi

pelvis Faceb

view_august_7

t – lärarunde

ig av socialaYouTube sointe eller h

n.

av sociala um och vid r och att YExempelvis er. Inom nteras på Yrktyg för eatt just dennruk. Det inn

vill vara ti

h IT ska sesen87. Socialackså skolaneskola är v

book i jobb

7th_-

ersökning

a medier om är de har inte

medier i tillfällen

YouTube i ämnet

ämnet ouTube. n snabb na lärare nebär att llgänglig

som ett a medier

n handlar villiga att

bsyfte.

Sociala

12. Sku

Vill manur sammav 24 äsociala m På fråganågra avelevernaelev vakommusaker i k KommePå hemanser astämme UndersöLärarnaanser sisina eledessa lämedier Att tänI sociala

88 Sociala(2010-12

medier i s

ulle du som

n som lärarmanställninär villig att medier för

an på vilketv lärarna aa vid ett sear frånvara

unikationen klassrumme

entar msidan socia

tt de inte er med unde

ökningar soas Riksförbuig inte ha ever i Comärare anser ainom skola

ka på a medier ka

amedier.com --26)

skolan – en

m lärare vilj

re använda gen visar danpassa sinatt hitta ku

t sätt de skutt de självanare tillfällande från mellan lära

et, vilket de

alamedier.cska vara tiersökningsg

om presentund och dearbetstidsm

mmunities uatt tiden är

an och i und

an man kom

- http://www

n del av und

ja använda

sig mer av det sig att dna lektione

unskap samt

ulle vilja ana skulle kune skulle ku

det passeare och eleve har möjlig

om88 hittar illgängliga pgruppen här

eras i forske säger att

mässiga föruunder skolt

en bidragandervisningss

mmunicera p

w.socialamedie

dervisning

49

a dig mer a

sociala meddrygt 58 proer, så att elt delge andr

nvända sig anna tänka snna ta del et. En anv, samt att vghet att göra

man statispå Commur då hela 58

kning inom en överväg

utsättningartid. Resultande orsak tsyfte.

på många o

er.com/2010

en?

av sociala m

dier i skolanocent av deleverna har ra sin egen

av sociala msig att spelaav den lekt

nnan anledvissa elevera via en fråg

stik som säunities exem8 procent k

området hgande major att vara natet från intill att de in

olika sätt. E

/09/24/eleve

Resultat

medier i un

n och i und tillfrågade möjlighet

kunskap.

medier i unda in vissa ltionen igen dning är fr inte kan ega på exem

äger att 68 mpelvis Facan tänka sig

ar genomföoritet av denärvarande tervjudelente använder

x. bild, ljud

er-larare-socia

t – lärarunde

ndervisnin

dervisningss lärarna villatt använd

dervisningelektioner i eller om mför att un

eller törs fråmpelvis MSN

procent avcebook, vilg det.

örts av blane tillfrågade

och tillgänn visar på r sig mer av

d och film.

ala-natverk/

ersökning

ngen?

yfte och l det. 14

da sig av

en svarar syfte att

man som nderlätta åga vissa N.

v lärarna lket inte

nd annat e lärarna nglig för att även v sociala

Sociala

13. Är d

Det finoch ur hinder mmedier skilja påän självundervi

”Ewe

En annlektions

”Aut

KommeDen tidoch de rädda fölockas tMajorite Att tänDet kaneleverna

89 Denis M_social_m

medier i s

det något s

ns inte diresammanstämed att kunsom ett hi

å skoluppgiva arbetsupisning. En a

Eleverna har sebben på and

an lärare tystid eller på

Att jag ibland information

entar digare refere

har en oftaör att elevetill andra aeten av lära

ka på n kännas mea ändå söke

Masseni - httmedia_and_sc

skolan – en

som hindra

ekt något sällningen kanna nyttja vinder i skolifter och deppgiften ocav lärarna b

svårt att anvädra äventyr so

ycker att deå skolan.

inte vill att edär så blir de

erade Massa en negati

erna inte klaaktiviteter oarna tycker

er naturligt er informati

p://www.spochools_ayqb.h

n del av und

ar dig att a

om hindraran man se vissa tjänstelan är alla et privata. Dch väljer däbeskriver en

ända de tänktam inte hjälpe

et blir mom

eleverna skallet ett moment

eni säger aiv klang89. Rarar av att om de får ändå att de

att användion via Inte

onsor-ed.comhtm (2010-11

dervisning

50

använda so

r lärarna atatt hela 62

er i undervisöverens om

Det är lätt aärför att in

n situation i

a programmeer den att nå u

ment 22 om

l vara ute på t 22”.

att inom skoResultatet vsköta sina tillgång till

et inte bord

da sig av socernet eller s

m.au/text/abc-25)

en?

ociala med

tt använda ,5 procentsningssyfte

m att det äratt elevernante använd klassrumm

n/sidorna/filuppsatta mål.”

man tillåte

FB mm unde

olan ser mavisar att så studier, utal de socialae vara någo

ciala medieritter och sk

_radio_interv

Resultat

ier i skolan

sig av socia(15 av 24) . De nio lärr oftast svå

a halkar in ps sig av so

met på följan

lmsnuttarna o”

er exempelv

er lektionstid.

an sociala mär även fal

an gärna leka medierna ot problem

r inom vissakriver vid si

view_august_7

t – lärarunde

n?

ala medier inte alls serare som seårt för elevpå andra akociala medinde sätt

och dras lätt u

vis Faceboo

. Har jag då l

medier somllet här. Läker med ana under lekegentligen.

a ämnen, din dator.

7th_-

ersökning

i skolan er något r sociala

verna att ktiviteter ier i sin

ut i

ok under

agt

m ett hot ärarna är nat eller

ktionstid.

å

Sociala

14. Vad

Näst sisse från elevernatycker källhänv I en intWikipedannan k I den öp

”d ”Dtil

KommeVärldentotalt ösvenskaatt anvä Att tänDet finWikiped

medier i s

d anser du

sta frågan bsammanstä

a använderatt det är visningar til

tervju berätdia som kälkälla som be

ppna frågan

det är väldigt

Det finns myclgång till and

entar ns största wver 12 milj

a och resultända sig av

ka på nns oftast diasida.

skolan – en

om att ha

berör en annällningen at sig av Wik”ok”. Ing

ll Wikipedia

ttar en av dllhänvisningekräftar det

n skriver nå

olika kvalité p

cket informatra bättre källo

wiki idag hejoner uppsltatet på denWikipedia

relaterade

n del av und

Wikipedia

nan av de stt nästan 9kipedia somen av de a medan de

de tillfrågadg är att elevtta.

ågra lärare i

på informatio

tion på Wikipor på Internet

ter Wikipedlagsord, va

nna fråga visom en käll

länkar pr

dervisning

51

a som källh

ociala tjäns9 procent am källhänvitillfrågade

et är 39 pro

de lärarna aven måste h

sin motive

onen och svår

pedia och oftt och på gym

dia som ockarav tre milisar att ävenla i skolarbe

resenterade

en?

hänvisning

sterna och dv lärarna tyisning. 52 psvarade atcent som an

att det viktiha källkritik

ering att

rt att se skilln

ta är den kornasienivå dug

kså är världljoner på enn lärarna tyeten.

e som kan

Resultat

g i skolarbe

det är Wikipycker att dprocent (12tt det ”intenser att det

igaste med k och att d

aden”.

rekt. Elevernger Wikipedia

dens störstangelska ochcker att det

n styrka in

t – lärarunde

eten?

pedia. Här kdet är ”helt2 av 23) ave får förekt ”inte är så

att användde ska även

na har inte alla gott och väl”

a uppslagsvh cirka 180t är ok för

nnehållet p

ersökning

kan man ok” att

v lärarna komma” å bra”.

da sig av hitta en

ltid ”.

verk med 0 000 på eleverna

på varje


52

Sista frågan i enkäten är en helt öppen fråga där lärarna kan skriva med egna ord vad de har för attityd till användandet av sociala medier i skolan. Resultatet i frågeställning b) sammanfattas med några citat från lärare. Vad har då lärarna för attityd till sociala medier i skolan och i undervisningssyfte?

”Jag tycker att det är intressant. Problemet ligger i måttlighet, många använder det för mycket. Men att kunna använda dem under skoltid/arbetstid tycker jag inte är ett problem, förbud vore olämpligt. I nuläget har jag inte riktigt hittat en tjänst passar i undervisningen, men det kan ju bero på bristande kunskap också. Privat/offentligt bör nog hållas åtskilda tycker jag, så Facebook är inget jag vill använda i klassrummet. Bloggar skulle funka, men jag är inte nog trygg med tekniken och det riskerar att ta mycket tid från innehållet”.

En annan lärare anser att det kan vara störande om vissa elever sitter vid exempelvis Facebook på lektionstid eftersom det tar upp deras uppmärksamhet från själva undervisningen. Citat hämtat från enkätundersökningen

”Rätt använd kan det vara ok, men som många elever använder det (och sitter ofta som klistrade vid...) är det ett störande moment. Störande på så sätt att det avleder uppmärksamheten från själva lektionen och sedan blir en "tidstjuv" när eleven skall utföra arbetet. Bilddagboken, Facebook etc. har en otrolig dragningskraft på eleverna. Dom bara MÅSTE se om någon har kommenterat deras senaste inlägg eller om någon har gjort/skrivit nåt häftigt. Jag förstår deras intresse för informationen, det är ju en naturlig del i det sociala spelet/samverkan. Nu är det för närvarande dessa webbsiter som gäller, men bara för något år sedan så var det Lunarstorm m.fl. samt olika spel som tog elevernas uppmärksamhet. Innan "dataåldern" så sköt man gummisnoddar på varandra, skickade lappar mm under lektionstid. Koncentrationsförmågan är tidsbegränsad för våra elever och behovet av att "lätta upp stämningen" för sig själv tog sig andra uttrycksformer. Efterfrågan på information kommer alltid att finnas oavsett ålder och kön. Om några år kommer medlet kanske att se annorlunda ut, men behovet kommer att vara detsamma”.

”Det är inte nödvändigt för att bedriva undervisning, fungerar mer som en "bonus", och jag skulle inte vilja vara helt utan dem”.

”Sociala medier är här för att stanna och stör inte verksamheten mer än något annat. Vi får acceptera att de finns och försöka använda de på något sätt som lyfter undervisningen”.

I undersökningen kan man se att majoriteten av lärarna inte är främmande för att låta vissa digitala tjänster och sociala medier får vara en del av deras undervisning. Resultatet i undersökningen visar att lärarnas attityd på denna skola är positiv till elevers nyttjande av sociala medier i undervisningssyfte. Undersökningsgruppen tycker bara att det gäller att hitta de rätta arbetsformerna och att inte de sociala medierna tar överhand.

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Diskussion

53

6 Diskussion och slutsats Diskussionen är indelad i tre underrubriker i syfte att få denna del mer strukturerad och att du som läsare lättare ska hitta relevant diskussionsdel. I diskussionen dras slutsatser utifrån resultatet och från forskningsläge. Ett av syftena med denna diskussion är att hjälpa er läsare att förstå mina resultat genom att tolka och förklara resultaten. Här i diskussionen knyts hela studien ihop - syftet (frågor), metod och resultat (svar). Ett annat syfte med denna diskussion är att kunna återge funderingar, reflektioner och åsikter om resultatet och det studerade problemområdet. Slutsatsen redovisas under rubrik 6.3 Sammanfattning och slutsats.

6.1 Metoddiskussion

Metoden som användes för att samla in data var väldigt effektiv då man når många på en kort tid och på ett smidigt sätt, eftersom det var en webbaserad enkät. Det var inga problem att få de tillfrågade att besvara enkäten då den presenterades som lättillgänglig och att den skulle ligga till grund för skolutveckling på den valda gymnasieskolan. Utformningen av enkäten gjordes i enlighet med Jan Trost (2007) Enkätboken, och enligt min egen uppfattning om hur en enkät kan eller bör vara utformad. Frågor som berörde det privata livet var i syfte att få en klar bild över ungdomars nyttjande av sociala medier. Dessa frågor besvarar inte frågeställningen utan var bara en introduktion till del två av enkäten som berörde ungdomars användande av sociala medier i skolan. Frågorna i del två var utformade med exempelvis ja och nej frågor, samt med en följdfråga som gav eleven möjlighet att besvara den med fri text. Eftersom eleverna hade möjlighet att besvara frågorna med helt egna ord fick jag ett bra underlag till resultatet. En annan metod som användes i samma undersökning för att samla in data och som komplement till enkäten, var en intervjudel. Intervjuerna genomfördes i samband med lektioner där de utfrågade eleverna och lärarna fick möjlighet att beskriva deras skolsituation och i vilken utsträckning de använder sig av sociala medier som privatperson och i skolan. Förslagsvis skulle intervjudelen kunna vara större och innefatta fler personer då klimatet blir mer öppet och mycket mer personligt tycke kommer fram vid muntliga redovisningar. Observationer skulle också kunna utvecklas och få ta större del av studien då man som deltagare får ta del av lektionerna och får där se hur arbetsmetoderna går till och hur lärare och elever arbetar tillsammans. Där fick man även se att elever besöker vissa tjänster och sidor när läraren var upptagen med andra elever. I det stora hela var dessa tre metoder ett bra komplement till varandra och jag fick där med ett bra underlag för ett tydligt resultat.


54

6.2 Resultatdiskussion Denna undersökning har visat på att sociala medier brukas flitigt bland undersökningsgrupperna. Resultatet visar att de sociala medierna används för privat bruk av ungdomarna som tillbringar mycket av sin lediga tid till att vara aktiv på Communities så som YouTube och Facebook med flera, men majoriteten vill inte använda sig mer av sociala medier i sin utbildning. Orsaken är att det finns en risk att användandet av sociala medier lockar till andra aktiviteter än själva arbetsuppgiften, vilket resulterar i att eleven hamnar på efterkälken. Resultatet bland lärarna visar även där, ett flitigt användande av de sociala medierna för privat bruk. Många av lärarna använder sig inte av sociala medier i sin undervisning men har en positiv attityd till att i framtiden lyfta in dessa som en del av undervisningen. Tolkning av resultat Frågeställning a) vad tycker eleverna på en gymnasieskola själva om användandet av sociala medier i skolan? skulle besvaras genom en undersökning bland elevgruppen. Del ett av undersökningen hade i uppgift att kartlägga användandet av sociala medier som privatperson. Här säger statistik att i dagsläget finns det cirka tre och en halv miljon svenskar som är med och skapar innehåll i de sociala nätverken på Internet90, där den största användargruppen är ungdomar och att 87 procent av de tillfrågade eleverna har en egen profil på någon Community. Resultatet i denna undersökning visar att 93 procent av eleverna på denna gymnasieskola är medlem på Facebook, vilket ingår i sociala medier. Här stämmer tidigare forskning med den genomförda undersökningen. Har man som elev kontakt med sin lärare på Facebook och har man möjlighet att få ta del av skolarbeten där? Statistik från Elever och lärare online - var går gränsen? säger att 35 procent av eleverna har en eller flera lärare som vän på en Community91 och resultatet i undersökningen visar att eleverna på denna skola har en positiv inställning till att vara vänner med sina lärare. Hela 60 procent av de tillfrågade är ”vän” med någon eller några av sina lärare på Facebook. Detta kan bero på att de har ett flexibelt arbetssätt på denna skola och har tillgång till tekniken samt trådlöst Internet. Det kan även bero på att lärarkåren på skolan är av den yngre generationen. Resultatet på frågan hur användandet av de sociala medierna ser ut på skolan som privatperson visar även den på att majoriteten 83 procent (61 av 73) av eleverna tar sig tid att använda sig av exempelvis Facebook under lektionstid, vilket är betydligt fler än de som använder sig av sociala medier i undervisningssyfte. Det är endast 59 procent av de tillfrågade som använder sig av någon social tjänst i studiesyfte. Detta kan bero på att lärarna inte anpassar sina lektioner, så det är möjligt för eleverna att använda sig av sociala medier i klassrummet. Resultatet visar att de tjänster som används flitigast av eleverna är Facebook och YouTube och det är även dessa som toppar listan över mest besökta tjänsterna på Internet.

90 Olle Findahl (2010) - Svenskarna och Internet s.45 91 Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? s.9


55

I forskningsläge säger Paul Ronge som har skrivit boken Sociala medier - En halv sekund från ord till handling att Facebook tar vid där e-posten slutar92 vilket han inte får stöd av från denna undersökningsgrupp, där majoriteten inte vill använda sig av mer sociala medier i skolan. Det är bara 34 procent av de tillfrågade som skulle kunna tänka sig att använda sig av fler sociala tjänster i undervisningssyfte. Detta kan bero på att de som redan använder sig av sociala medier i skolan tycker att det är räcker så eller att de som inte använder sig av sociala medier i skolan tycker att det är en störande faktor. Då man som elev lätt lockas till andra aktiviteter än till själva arbetsuppgiften. En intressant detalj i undersökningen är att resultatet visar att endast 23 procent av eleverna anser att det finns något som hindrar dem från att använda sig av sociala medier i skolan. Majoriteten av dessa 23 procent tycker att det är läraren som är den bidragande orsaken till att de inte kan eller får nyttja de sociala tjänsterna i undervisningssyfte. Detta kan bero på att läraren anser att det inte finns tillräckligt med tid för att genomföra lektioner via de sociala medierna. Det framgår inte någonstans i undersökningen att en lärare skulle hindra eleven från att använda sig av sociala medier i sökandet av information och fakta. Vid informationssökning är källkritiken viktigare än själva tjänsten. Resultatet från undersökningen visar att 61 procent av lärarna tycker det är ok eller helt ok att man som elev använder sig av Wikipedia som källhänvisning. Syftet med arbetet och frågeställningen var att undersöka vad eleverna själva tycker om att använda sig av sociala medier i skolan. Tidigare forskning säger att man förväntar sig att skolan anpassar sig till att låta de sociala medierna blir en del av undervisningen och där till och med lärarnas egna fackförbund uttalar sig i ämnet. Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarförbundet pratar om att skolan måste anamma sociala medier och att skolan behöver få upp ögonen för vilka möjligheter, dessa verktyg skapar93. Resultatet i enkät- och i intervjudelen visar att elevernas användande av sociala medier i skolan är till största del en störande faktor istället för att kunna nyttjas till att underlätta i studiesyfte. Eleverna på den utvalda gymnasieskolan säger själva att de använder sig av exempelvis Facebook till att hålla kontakt med kompisarna och inte för att arbeta med arbetsuppgifter eller för att kunna delta i olika forum med mera i undervisningssyfte. Så beror det verkligen på lärarna att eleverna inte vill använda sig av sociala medier i skolan? Eller har eleverna sådan självinsikt att de anser själva att exempelvis Facebook kanske inte är anpassad för skolverksamhet på samma sätt som lärplattformen Fronter är? Frågeställning b) hur ser lärares attityder ut till de nya sociala medierna i skolan? skulle besvaras med hjälp av enkäter och med en intervju del som komplement. Inom skolan utvecklas arbetsmetoderna och nya arbetssätt presenteras i form av entreprenörskap och flexibelt lärande. Ett undervisningsråde på Skolverket uttalar sig om att skolan behöver bli

92 Paul Ronge - Sociala medier - En halv sekund från ord till handling s.271 93 Sveriges Television - http://svtplay.se/v/1842932/socialamedier (2010-10-27)


56

bättre på att fånga upp den kunskap som barnen får om datorer och sociala medier på sin fritid. Diskussionen ska redovisa vad lärarna har för attityd till att använda sig av dessa sociala medier i skolan. Nästan identiska frågor ställdes till lärarna som till eleverna i syfte att få ett underlag som kan sammankopplas i resultatdelen. Samma statistik hämtad från tidigare forskning som för ungdomarna säger att cirka tre och en halv miljon svenskar är med och skapar innehåll i de sociala nätverken på Internet, men att endast 57 procent av de tillfrågade lärarna har en egen profil på någon Community jämförelse med 87 procent av eleverna. Detta kan bero på att ungdomar är mer nyfiken eller kanske att lärarna inte har hängt med i utvecklingen av de sociala medierna. Orsaken kan vara vad som helst men ungdomar är mer impulsiva och villiga att prova nya program och tjänster vilket synliggjordes under observationsdelen. Resultatet i undersökningen för lärarna på den utvalda gymnasieskolan visar att 79 procent av de tillfrågade är medlem på Facebook, vilket är betydligt fler än vad statistiken säger. Det kan bero på att lärarkåren på denna skola är yngre och har tillgång till datorer och Internet hela dagarna. Resultatet från undersökningen visar att 63 procent av de tillfrågade lärarna är vän med någon eller några av sina elever på Facebook vilket är betydligt fler än vad statistik från tidigare forskning säger, där endast 20 procent skulle acceptera en ”vänförfrågan” från en elev94. Detta kan bero på att deras undervisningsmetoder tillåter en kommunikation via sociala medier eller de accepterar att eleverna får vara en del av deras privatliv. Resultatet visar att drygt hälften av de tillfrågade lärarna använder sig av sociala medier i skolan som privatperson i syfte att kolla Facebook eller för att titta på något filmklipp på YouTube. Det är desto fler lärare som använder sig av sociala medier i skolan, då resultatet visar att det är 62 procent av de tillfrågade som nyttjar dessa tjänster i undervisningssyfte. MSN95 Messenger är en tjänst som används flitigt av lärare som stöd och verktyg för en snabb kommunikation mellan lärare och elev. Detta kan bero på att lärarna har anammat det som tidigare forskning säger i Lpf94

”Skolan ska förmedla sådana mer beständiga kunskaper som utgör den gemensamma referensram som alla i samhället behöver. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig”.96

94 Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? s.9 95 Microsoft Network, är en samling internettjänster som företaget Microsoft tillhandahåller. Messenger är en snabbmeddelande tjänst. En variant av chatt. 96 Lpf 94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna


57

Läraren har i uppdrag att som läroplanen för de frivilliga skolformerna Lpf94 uttrycker det se till att

”Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig”.97

Resultatet visar också att 58 procent av lärarna är villiga att använda sig mer av sociala medier i sin undervisning. Är det något som hindrar dig att använda dig av sociala medier i skolan? Resultatet visar att drygt 62 procent av lärarna tycker sig inte se några hinder alls med att använda sig av sociala medier i skolan. De övriga lärarna tycker att elever har svårt att skilja på skolarbete och det privata när det gäller nyttjande av sociala medier i skolan. Att några är skeptiska kan bero på att lärarna anser att det finns viss risk att tiden rinner iväg till annat än just skolarbete för eleverna. Kursmålen måste uppnås och det är lärarens uppgift att se till att möjligheten finns för alla elever att göra det. I delen tidigare forskning säger Denis Masseni att inom skolan ser man sociala medier som ett hot och det har en ofta en negativ klang98 vilket stämmer någorlunda överens med resultatet på denna fråga. Den andra frågeställningen var hur lärares attityd ser ut till sociala medier i skolan, vilket också är en del av syftet med studien. I tidigare forskning kan vi läsa på Skolverkets hemsida att lärarna ska ha en ansvarsfylld attityd till användningen av sociala medier. Citat

”digital kompetens är att ha kunskap om hur tekniken fungerar, hur man hämtar och utbyter information samt teknikens möjligheter och risker. Viktigt är också att ha en ansvarsfull attityd till användning av sociala medier”.99

Resultatet på den sista frågan visar att majoriteten av lärarna inte är främmande för att låta vissa tjänster och sociala medier får vara en del av undervisningen. En kommentar från en av de tillfrågade citeras nedan

”Sociala medier är här för att stanna och stör inte verksamheten mer än något annat. Vi får acceptera att de finns och försöka använda de på något sätt som lyfter undervisningen”.

97 Lpf 94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna 98 Denis Masseni - http://www.sponsor-ed.com.au/text/abc_radio_interview_august_7th_-_social_media_and_schools_ayqb.htm (2010-11-25) 99 Skolverket - http://www.skolverket.se/sb/d/4200/a/22379 (2010-12-08)


58

Att lärarna säger detta kan bero på att redan i läroplanen Lpf94 stod det följande

”Förändringar i arbetslivet, ny teknologi, internationaliseringen och miljöfrågornas komplexitet ställer nya krav på människors kunskaper och sätt att arbeta. Eleverna ska i skolan få utveckla sin förmåga att ta initiativ och ansvar och att arbeta och lösa problem både självständigt och tillsammans med andra”.100

I och med nya gymnasiereformen blir det ännu tydligare att entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ska genomsyra skolan och arbetssättet101. Resultatet visar att dessa lärare redan anammar detta på den utvalda gymnasieskolan.

Framgångsfaktorer

Tillgång till teknik och Internet samt en positiv inställning bland undersökningsgrupperna har gjort att undersökningen kunde genomföras tillfredsställande. Internet och dess tjänster underlättar vid forskning och vid insamlande av data, exempelvis i form av webbenkäter. Data kan snabbt sammanställas till grafer eller diagram som lättare kan presenteras för läsaren, som då får en översikt hur svaren är fördelade.

6.3 Sammanfattning och slutsats

Syftet var att studera sociala mediers användning i skola och för att kunna presentera för undersökningsgruppen vad sociala medier är för något och förtydliga vilka tjänster som ingår där och vilka som är populärast just nu. Resultatet pekar åt att lärarna har en positiv attityd till sociala medier i skolan och är villiga att möta eleverna i de nya arenorna, medan majoriteten av eleverna säger själva att de inte vill använda sig mer av sociala medier i skolan då det finns risk att det är en mer störande faktor än stöd. Den viktigaste slutsatsen är att inte tvinga någon till att använda sig av sociala medier inom skolan och att det måste finns alternativ till dem som väljer att avstå. Slutsatsen är också att skolan mer och mer kommer anpassa sig till nya arbetssätt och ny teknik som gör det möjligt för elever och lärare att mötas i de nya arenorna, då de accepteras av alla parter. Det finns idag anpassade digitala tjänster och utvecklade webbplattformar för skola och utbildningsföretag, varför inte använda sig av dessa även fortsättningsvis med tanke på resultatet av frågeställning a) till dess utveckling och anpassning skett i de sociala medierna.

100 Lpf 94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna 101 Skolverket, Övriga nyheter - http://www.skolverket.se/sb/d/3013/a/17095 (2010-11-25)


59

6.4 Förslag på vidare forskning Informationsflödet ökar för varje år och fler och fler tjänster erbjuds inom sociala medier där användarna bidrar till innehållet. Skolorna idag håller på att rusta sig med personliga datorer till eleverna och tillgång till Internet. Många sociala medier så som Facebook är anpassad för ett privat bruk men inom en snar framtid kommer det säkert även att finnas andra möjligheter med denna tjänst. Även yngre generationer är medlemmar i nya sociala medierna och de kommer att ha en annan förutsättning än de elever som går på gymnasiet idag. Även de lärare som studerar vid lärarprogrammet idag får ta del av olika typer av arbetsmetoder och får ta del av de interaktiva tjänsterna redan innan de blivit lärare vilket kan resultera i att de inte känns så främmande i klassrummet. Det vore intressant att genomföra denna studie på flertalet gymnasieskolor över hela landet för att se om det finns någon skillnad mellan kommunala skolor och friskolor samt mellan gymnasieskolor som inte har tillgång till teknik och dem som har datorer till alla sina elever. Skiljer det sig åt mellan skolor där eleverna inte har samma tillgång till datorer och Internet och dem som har bärbara datorer och använder sig av dessa i sin undervisning. Det finns mycket att läsa om sociala medier på Internet och en bra start för att hitta relevant material är på Skolverkets hemsida. http://kollakallan.skolverket.se Jag skulle kunna tänka mig att göra om denna studie om tre år för att se hur utvecklingen skett och hur det ser ut då. Kommer skolan att se annorlunda ut i och med den nya gymnasiereformen och även om inte denna studie har nuddat vid ämnet, kommer lärarutbildningen att uppmuntra lärarna till att använda sig av exempelvis Facebook i undervisningssyfte i större utsträckning än idag. Kommer eleverna då att vilja använda sig av de sociala medierna i klassrummet eller kommer de sociala medierna fortfarande upplevs som en störande faktor?

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Käll‐ och litteraturförteckning

60

Käll‐ och litteraturförteckning Litteratur Lpf94 (1994) 1994 års läroplan för de frivilliga skolformerna. SKOLFS 1994:2 Utbildningsdepartementet

Fangen, Katrine (2005) Deltagande observation. Malmö: Liber

Findahl, Olle (2010) Svenskarna och Internet. (PDF) (Size: 3.19 MB)

Hedin, Anna & Svensson, Lennart (1997) Nycklar till kunskap. (PDF) (Size: 74.98 MB)

Kvale, Steinar (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Lantz, Annika (1993) Intervjumetodik. Den professionellt genomförda intervjun. Lund: Studentlitteratur

Ronge, Paul (2010) Sociala medier - En halv sekund från ord till handling. Optimal

Sundin, Olof (2005) Webbaserad användarundervisning: ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis. (PDF) (Size: 633 KB)

Trost, Jan (2007) Enkätboken. Lund: Studentlitteratur Elektroniskt material Allastudier.se - http://allastudier.se/artiklar/206-traditionell-undervisning-%C3%A4r-b%C3%A4st/ (2010-11-12)

Augustsson, Stefan & Hellström, Mats (2010) - http://www.uppsatser.se/uppsats/7726e7a98d/ (2011-01-10)

Axelsson, Lennart - http://www2.diu.se/framlar/2009/12/02/sociala-medier-%E2%80%93-en-utmaning-aven-for-skolan/ (2010-11-25)

Bohlin, Liselott & Jonsson, Sara (2010) - Facebooka mig! Vägledares och elevers tankar om möjligheter, begränsningar och etiska dilemman med vägledning via Internet -http://www.uppsatser.se/uppsats/45cf931eac/ (2011-01-10)

Boyd, Danah - http://kt.flexiblelearning.net.au/tkt2007/wp-content/uploads/2007/04/boyd.pdf

Brink, Kristina (2009) - Hållbar utveckling mot en skola för alla? - En etnografiskt inspirerad fallstudie av entreprenöriellt lärande - http://gupea.ub.gu.se/handle/2077/22250 (2011-01-06)

Carlsson, Anna & Stina Rosenqvist (2010) - Att mötas på Webben - Hur sociala medier påverkar B2B relationen - http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:343714 (2011-01-10)


61

Computerworld, Twitter - http://www.computerworld.com/s/article/9148878/Twitter_now_has_75M_users_most_asleep_at_the_mouse (2010-11-24)

Edström, Rolf (2006) - Flexibel utbildning - en arbetsform i tiden - http://www.fyrisskolan.uppsala.se/larare/re_c51c/Flex.utb.pdf (2010-12-06)

Evans, Li - http://www.searchmarketinggurus.com/search_marketing_gurus/2008/11/barack-obama-the-first-social-media-president.html (2010-11-25)

Framtidens lärande - http://www2.diu.se/framlar/2009/12/02/sociala-medier-%E2%80%93-en-utmaning-aven-for-skolan/ (2010-11-25)

Frigyes Jansdotter, Matilda & Lindegren, Lovisa (2008) - Lärares uppfattningar av användandet av digitala medier - http://www.uppsatser.se/uppsats/5e7dc6f0b9/ (2011-01-10)

Fronter - http://se.fronter.info (2010-12-12)

Hedén, Charlotte & Magnusson, Monica (2007) - Hitta rätt väg - http://www.uppsatser.se/uppsats/d6bc651a35/ (2010-12-02)

JMW Kommunikation - http://www.jmw.se/author/brit/ (2010-10-18)

Lunds universitet - http://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerandehttp://www.med.lu.se/plain/laekarutbildning/om_laekarutbildningen/problembaserat_laerande (2010-12-08)

Lärarnas Nyheter - http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2010/04/16/sald-pa-sociala-medier (2010-12-12)

Lärarnas Riksförbund (2010) - Elever och lärare online - var går gränsen? - http://www.lr.se/lararnasriksforbund/opinionochdebatt/undersokningar/arkiv/eleverochlarareonlinevargargransen.5.4ff660ce12b12fe7dbb80003297.html (2010-12-12)

Masseni, Denis - http://www.sponsor-ed.com.au/text/abc_radio_interview_august_7th_-_social_media_and_schools_ayqb.htm (2010-11-25)

National Encyklopedin, sociala medier - http://www.ne.se/sociala-medier (2010-12-17)

Personal Learning Networks - http://www.youtube.com/watch?v=RDxK0OSvKEU&feature=player_embedded (2010-11-23)

Samlingsplats för skolor - http://www.sponsor-ed.com.au (2010-12-11)

Skolverket - http://www.skolverket.se (2010-11-25)

Skolverket - http://www.skolverket.se/skolfs?id=259 (2010-11-25)

Skolverket, Övriga nyheter - http://www.skolverket.se/sb/d/3013/a/17095 (2010-11-25)


62

Skolverket - http://www.skolverket.se/sb/d/4200/a/22379 (2010-12-08)

Socialamedier.com - http://www.socialamedier.com/2010/09/24/elever-larare-sociala-natverk/

SOM - http://www.som.gu.se/ (2010-11-23)

Sundin, Olof - http://www.kultur.lu.se/o.o.i.s?id=20834&p=OlofSundin (2010-11-27)

Svenskt näringsliv - http://www.svensktnaringsliv.se/skola/traditionell-undervisning-slacker-intresset_76272.html (2010-11-12)

Sveriges Radio - http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3246805

Sveriges Radio, Wikipedia - http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=3246805 (2010-12-14)

Sveriges Television - http://svtplay.se/v/1973905/svt_forum/som__sociala_medier_-_annika_bergstrom (2010-11-25)

Sveriges Television - http://svtplay.se/v/1842932/socialamedier (2010-10-27)

Swärd, Emmy (2010) - Lärares erfarenheter av att använda sociala medier i undervisning - http://www.uppsatser.se/uppsats/34161b68a0/ (2011-01-10)

Teknikdelegationen - http://www.teknikdelegationen.se/Bazment/teknikdelegationen/sv/publikationer.aspx (2010-11-09)

Terzakis, Sofia - Under ständig uppsikt - Svårigheten med att vara lärare på sociala medier - http://www.uppsatser.se/uppsats/b736f55ac9/ (2011-01-10)

Wikipedia, Blogg - http://sv.wikipedia.org/wiki/Blogg (2010-10-13)

Wikipedia, LinkedIn - http://sv.wikipedia.org/wiki/Linkedin (2010-10-13)

Wikipedia, MySpace - http://sv.wikipedia.org/wiki/Myspace (2010-12-20) Övrigt elektroniskt material Bildkälla figur 1 - http://www.ovrdrv.com/social-media-map/

Bildkälla figur 2 - http://www.socialamedier.com/2010/09/24/elever-larare-sociala-natverk/

Social Media Revolution - http://www.youtube.com/watch?v=sIFYPQjYhv8

Social Media Revolution2 - http://www.youtube.com/watch?v=lFZ0z5Fm-Ng&feature=related

Tidigare forskning inom bloggar - http://www.uppsatser.se/uppsats/38fb49b972/ (2010-11-24)

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Bilagor

BILAGOR

I. Enkätunderlag - Elev - Lärare

II. Intervjumanual - Elev - Lärare

III. Checklista - Denna lista är baserad på egna erfarenheter och via observationer i skolan och är ej en vedertagen lista!

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Bilaga I ‐ Enkätunderlag

I

Enkätunderlag ‐ Elev

Del 1. Privat

1. Vilket program går du på? IT, IT-media, Entreprenör, Frisör, Hälsa & Idrott

2. Vilken årskurs går du i? 1, 2, 3

3. Vad är sociala medier för dig? (beskriv någon tjänst) Fri text

4. Twittrar eller Bloggar du? Ja/Nej

Om ja, i vilket syfte? Fri text

5. Är du medlem i Facebook? Ja/Nej, hoppa till fråga 8

Om ja, hur ofta besöker du Facebook? Fri text

6. Vad är det främsta syftet till att du har Facebook? Fri text

7. Är du ”vän” med någon av dina lärare där? Ja/Nej

Vad tycker du om det? (för och nackdelar) Fri text

8. Använder du dig av tjänsten YouTube? Ja/Nej

Om ja, vad använder du YouTube i största del till? Fri text

9. Använder du dig av tjänsten Flickr? Ja/Nej


I

Del 2. Skolan

10. Använder du dig av sociala medier i skolan som privatperson? Ja/Nej

Om ja, vilken tjänst brukar du använda dig av mest? Fri text

11. Använder du dig av sociala medier i skolan/undervisningssyfte? Ja/Nej

Om ja, hur ofta? Fri text

12. Skulle du som elev vilja använda dig mer av sociala medier i undervisningen? Ja/Nej

Om ja, på vilket sätt skulle du vilja använda dig av sociala medier i undervisningen? Fri text

13. Är det något som hindrar dig att använda sociala medier i skolan? Ja/Nej

Om ja, vad är det som hindrar dig? Fri text

14. Vad anser du om att ha Wikipedia som källhänvisning i skolarbeten? Helt ok, Ok, Inte så bra, Får inte förekomma

Motivering Fri text

15. Vad tycker du egentligen om sociala medier i skolan? (ex. Sociala medier är en grej man bara använder sig av på fritiden och inget man använder sig av i skolan eller Sociala medier är en förutsättning för att kunskap ska kunna inhämtas) Fri text


I

Enkätunderlag ‐ Lärare

Del 1. Privat

1. I vilket eller vilka ämnen undervisar du? Fri text

2. Hur länge har du arbetat som lärare? Fri text

3. Vad är sociala medier för dig? (beskriv någon tjänst) Fri text

4. Twittrar eller Bloggar du? Ja/Nej

Om ja, i vilket syfte?

Fri text

5. Är du medlem i Facebook? Ja/Nej, hoppa till fråga 8

Om ja, hur ofta besöker du Facebook? Fri text

6. Vad är det främsta syftet till att du har Facebook? Fri text

7. Är du ”vän” med någon av dina elever där? Ja/Nej

Vad tycker du om det? (för och nackdelar) Fri text

8. Använder du dig av tjänsten YouTube? Ja/Nej

Om ja, vad använder du YouTube i största del till? Fri text

9. Använder du dig av tjänsten Flickr? Ja/Nej


I

Del 2. Skolan/Arbetsplatsen

10. Använder du dig av sociala medier i skolan som privatperson? Ja/Nej

Om ja, vilken tjänst brukar du använda dig av mest? Fri text

11. Använder du dig av sociala medier i skolan/undervisningssyfte? Ja/Nej

Om ja, hur ofta? Fri text

12. Skulle du som lärare vilja använda dig mer av sociala medier i undervisningen?

Ja/Nej

Om ja, på vilket sätt skulle du använda dig av sociala medier i undervisningen? Fri text

13. Är det något som hindrar dig att använda sociala medier i undervisningssyfte? Ja/Nej

Om ja, vad är det som hindrar dig? Fri text

14. Vad anser du om att ha Wikipedia som källhänvisning i skolarbeten? Helt ok, Ok, Inte så bra, Får inte förekomma

Motivering Fri text

15. Attityd! Vad tycker du egentligen om sociala medier i skolan? (ex. Sociala medier är en privatsak och inget man använder sig av i skolan eller Sociala medier är en förutsättning för att kunskap ska kunna inhämtas) Fri text

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Bilaga II ‐ Intervjumanual

II

Intervjumanual: Sociala medier Datum: 23 november 2010 Tid: 09:30 Respondent: För- Efternamn, Elev, Telefonnummer: Intervjuare: Anders Lindh Inledningsfrågor Berätta om studiens syfte och syftet med denna samtalsintervju samt övergripande vad jag kommer att fråga om.

• Vilket program går du på? • Vilken årskurs går du i? • Berätta kort vem du är…

Mål och motiv

• Vad är sociala medier för dig? • Använder du dig av sociala medier privat? • Om ja, hur ofta och är det någon speciell tjänst som du använder mer än andra? • Använder du dig av sociala medier på skolan? • Om ja, fortsätt på praktiskt tillvägagångssätt • Om nej, varför inte?

Praktiskt tillvägagångssätt

• Hur ofta används sociala medier i undervisningen? • Upplever du att alla elever använder sig av sociala medier? • Är det vid något speciellt tillfälle de sociala medierna används? • Är det något speciellt program som används eller någon speciell tjänst?

Övrigt

• Skulle du vilja använda dig mer av sociala medier i undervisningen? • Vad tycker du personligen om sociala medier i skolan? • Vad är din uppfattning om att vara ”vän” med någon lärare på exempelvis

Facebook? • Vad är det för fördel respektive nackdel med det?

Avslutande

• Är det något som du skulle vilja tillägga? Något som jag har missat!

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Bilaga II ‐ Intervjumanual

II

Intervjumanual: Sociala medier Datum: 3 december 2010 Tid: 11:00 Respondent: För- Efternamn, Yrkeslärare, Telefonnummer: 063-12 36 38 Intervjuare: Anders Lindh Inledningsfrågor Berätta om studiens syfte och syftet med denna samtalsintervju samt övergripande vad jag kommer att fråga om.

• Hur länge har du arbetat som lärare? • Berätta lite om dig själv som lärare… • Vad använder du dig av för undervisningsmetod?

Mål och motiv

• Vad är sociala medier för dig? • Använder du dig av sociala medier privat? • Om ja, hur ofta och är det någon speciell tjänst som du använder mer än andra? • Använder du dig av sociala medier i din undervisning? • Om ja, fortsätt på praktiskt tillvägagångssätt • Om nej, attityd! till sociala medier i skolan och i undervisningssyfte

Praktiskt tillvägagångssätt

• Hur ofta används sociala medier i din undervisning? • Använder sig alla elever av sociala medier? • Är det vid något speciellt tillfälle de sociala medierna används? • Är det något speciellt program som används eller någon speciell tjänst?

Övrigt

• Skulle du kunna tänka dig att utveckla din undervisning med hjälp av sociala medier? • Vad tycker du personligen om sociala medier i skolan? • Vad är din uppfattning om att vara ”vän” med eleverna på exempelvis Facebook? • Vad finns det för fördel respektive nackdel med det?

Avslutande

• Är det något som du skulle vilja tillägga? Något som jag har missat

Sociala medier i skolan – en del av undervisningen? Bilaga III ‐ Checklista

III

Förslag till checklista för sociala medier i skolan

För eleven 1. Det bör finnas en arbetsuppgift från läraren för att en elev ska kunna använda sig av

sociala medier i undervisningen. Det innebär att eleven använder sociala medier som studerande och inte som privatperson. Syftet är att eleven ska ägna sig åt själva arbetsuppgiften och inte till att besvara privata meddelanden eller andra kommentarer.

2. Eleven har möjlighet att använda sociala medier som ett verktyg vid presentationer eller vid andra redovisningar, samt vid särskilda behov.

3. Elever som använder sociala medier i det privata får skriva om skolans verksamhet. Yttrandefrihet och meddelarfrihet gäller även här.

4. Att rekommendera är att forum skapas på de tjänster skolan och eleverna väljer att använda sig av i undervisningssyfte. På Facebook skapas möjlighet för både elever och lärare att ta del av materialet som ligger i olika grupper och har då möjlighet att kommentera innehållet.

För läraren

1. Om en lärare i skolan vill länka från skolans webbplats till exempelvis sin privata blogg eller till en Facebookgrupp går det bra. Beslutet om detta ligger hos rektor eller hos den som ansvarar för skolans webbplats. Men det bör klart och tydligt framgå att åsikterna som framförs på till exempel bloggen inte är skolans egna utan den enskilde lärarens.

2. För att dokumentera själva mediet bör man fortlöpande spara skärmdumpar från de sidor man är aktiv på.

3. Sekretessbelagda uppgifter får inte publiceras på sociala medier.

4. Brottsligt material ska skolan ta bort, som till exempel hets mot folkgrupp, hot eller annan typ av mobbning m.m.

5. Det kan i skolan finnas regler för hur lärare får använda sociala medier på arbetstid. Här är det upp till varje rektor att bestämma vilka regler som ska gälla, samt bör utse vilka lärare som får skriva på sociala medier för skolans räkning, på ungefär samma sätt som man utser publicister på hemsidor.

6. Skolan bör ha en förteckning på den egna webbplatsen över vilka externa webbplatser, t.ex. Facebook och Twitter som skolan eller lärare är aktiv på.

Date post:	17-Jul-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	7 times
Download:	0 times

Sociala sko lan - DiVA portaldu.diva-portal.org/smash/get/diva2:519057/FULLTEXT01.pdf · Sociala...

Documents