1
En studie av läsprojektet Med lust till Ronja
Carolina Nordqvist
2011
Examensarbete, 30p Svenska/Litteraturdidaktik
AU3 Lärarprogrammet
Handledare: Eva-Britta Ståhl Examinator: Michael Gustavsson
2
Innehållsförteckning
1. Inledning ......................................................................................................................................... 3
1.1 Syfte .......................................................................................................................................... 3
1.2 Frågeställning ........................................................................................................................... 3
1.3 Disposition ............................................................................................................................... 4
1.4 Bakgrund ................................................................................................................................... 4
1.4.1 Ungdomsboken Ronja Rövardotter ....................................................................................... 4
1.4.2 Projektet ................................................................................................................................. 4
1.4.3 Skapande skola ....................................................................................................................... 6
1.5 Metod ....................................................................................................................................... 7
2. Skolprojektets koppling till styrdokumenten .............................................................................. 9
3. Teman ........................................................................................................................................... 10
3.1 Lärarhandledningen ................................................................................................................. 11
3.2 Genusperspektiv på momentet ................................................................................................ 11
3.3 Frigörelseprocessen ................................................................................................................. 15
4. Resultat ......................................................................................................................................... 20
4.1 Respondent A .......................................................................................................................... 21
4.2 Respondent B .......................................................................................................................... 22
4.3 Respondent C .......................................................................................................................... 23
5. Diskussion ..................................................................................................................................... 28
5.1 Metoddiskussion ...................................................................................................................... 28
5.2 Resultatdiskussion ................................................................................................................... 28
6. Sammanfattning ........................................................................................................................... 32
Referenser ......................................................................................................................................... 33
Bilaga 1 ............................................................................................................................................. 35
Bilaga 2 ............................................................................................................................................. 37
3
1. Inledning
1.1 Syfte
Syftet med detta examensarbete är att belysa projektet, Med lust till Ronja, och utifrån detta
problematisera den skönlitterära boken Ronja Rövardotter.1 Detta arbete görs för att fördjupa
mina kunskaper kring hur lärare och elever, tillsammans, kan arbeta kring litteratur. Det är
viktigt att skilja på skolprojektet, Med lust till Ronja och den skönlitterära boken Ronja
Rövardotter. Skolprojektet kommer att sättas in i ett ämnesdidaktiskt perspektiv med en
vetenskaplig kritisk analys av dess syfte, mål och arbetsmetodik. Till detta projekt finns det
även en lärarhandledning som behandlar viktiga aspekter i boken Ronja Rövardotter.
Lärarhandledningen är otryckt och är skriven från Högskolan i Gävle. Det är
pedagogikstudenterna Mangseth och Pettersson som skrivit den under kursen Ledarskap och
lärande. Handledningen är ett komplement till projektet Med lust till Ronja. Lindgrens
ungdomsroman innehåller många intressanta teman som är användbara i undervisningen.
Tanken på att skriva om projektet väcktes under höstterminen 2010 då jag genomförde min
sista Verksamhetsförlagda utbildning (VFU) på Norrtullsskolan i Söderhamn. Jag och min
handledare samtalade om hur man undervisar kring skönlitteratur. Efter detta fick jag höra
talas om skolprojektet Med lust till Ronja. Jag upplever att jag under min utbildning, inte har
sett många konkreta exempel på hur lärare kan arbeta på ett bra och varierat vis med
skönlitteratur. De handfasta tipsen har varit få. Skolprojektet är ett konkret exempel på hur
läraren kan arbeta med skönlitteratur. Jag har ett stort läsintresse och har som mål som
nyexaminerad lärare att använda skönlitteratur i undervisningen.
1.2 Frågeställning
I denna uppsats har jag som mål att besvara följande frågeställningar. Hur kan skolprojektet
Med lust till Ronja bidra till att eleverna utvecklar sina kunskaper kring skönlitteratur? Jag
kommer särskilt att behandla följande frågeställningar:
• Vad är centralt i de olika lärarnas arbete i förhållande till läroplanens mål?
• Hur behandlar lärarhandledningen tematiken kring Ronja Rövardotter? Vad betonas i
den?
1 Lindgren, 1982
4
• Hur har lärare och elever arbetat med ungdomsromanen Ronja Rövardotter?
1.3 Disposition
Den första delen av uppsatsen kommer att behandla vad styrdokumenten säger angående
läsning av skönlitteratur. Därefter behandlar jag lärarhandledningen som tillhör projektet Med
lust till Ronja och dess tematik. Utöver Mangseths och Petterssons lärarhandledning baseras
tematiken också på Vivi Edströms böcker Vildtorning och lägereld2 samt Astrid Lindgren och
sagans makt3. Den sita delen av arbetet behandlar resultatet av intervjustudien, hur lärare har
valt att arbeta kring skolprojektet. Till sist för jag en övergripande diskussion kring Med lust
till Ronja.
1.4 Bakgrund
1.4.1 Ungdomsboken Ronja Rövardotter Boken Ronja Rövardotter handlar om Ronja som är dotter till Mattis och Lovis. Den är
skriven av Astrid Lindgren och utkom i bokform 1980-81. Ronja Rövardotter är en bok för
såväl barn som vuxna. Ett av skolprojektets syften är att se och förstå vad Astrid Lindgren
egentligen menade med sin historia om den starka kvinnliga gestalten Ronja Rövardotter.
Boken innehåller äventyr såväl som kunskap och budskap som fortfarande är aktuella.4
1.4.2 Projektet
Utifrån ungdomsboken Ronja Rövardotter skapades teaterföreställningen, Ronja Rövardotter.
Därefter startades den 7 oktober 2009 skolprojektet Med lust till Ronja. Under det föregående
året utvecklades en studiehandledning och diskussionsfrågor. Under vårtterminen 2010
inleddes arbetet med att alla elever i projektet tilldelades ett eget exemplar av ungdomsboken
Ronja Rövardotter, därefter läste och diskuterade elever och läraren boken. Syftet var att
eleverna, men också lärarna, skulle se litteraturen med en ny infallsvinkel och vara väl
förberedda inför kommande teaterföreställning. Under höstterminen 2010 arrangerade
Järnverket en skolföreställning med tillhörande workshops. Järnverket i Iggesund fungerar
sommartid som museum men också som lokal för teaterföreställningar.5 Projektet riktar sig i
2 Edström, 1992
3 Edström, 1997
4 Engberg 2009-‐2010,s. 1-‐2
5 Engberg, 2010 A
5
huvudsak mot Hälsinglands högstadieskolors årskurs åtta. Detta på grund av att arrangörer
och lärare anser att bokens tydliga teman, genus och frigörelseprocessen, ämnar sig väl för
elever i årskurs åtta.6 Samtliga sju högstadieskolor från Hudiksvalls kommun, två skolor i
Söderhamns kommun samt en skola från Ovanåker medverkar i skolprojektet Med lust till
Ronja. Alla skolor i landskapet har blivit inbjudna, men somliga har varit tvungna att avstå
eftersom de deltar i andra stora skolprojekt.7
Projektet syftar till att bidra till att eleverna ska bli litterära medaktörer, detta genom att läsa
Ronja Rövardotter med andra ögon. De ska få möjlighet att fördjupa sig i texten. Syftet med
detta arbete är att eleverna ska lära sig fundera, reflektera, analysera och diskutera litteratur
till fördel för fortsatta litteraturstudier. Genom att dramatisera en berättelse i detta fall Astrid
Lindgrens Ronja Rövardotter, får eleverna möjlighet att upptäcka sagan med alla sina sinnen.
Alla elever som deltar i projektet har blivit bjudna till Jernverket i Iggesund för att titta på
teaterföreställningen.8 Med lust till Ronja ska via olika konstformer ge eleverna kunskaper om
det svenska språket samt skapa medvetenhet om genus och frigörelsen mellan förälder och
barn. Eleverna får även möjlighet att utveckla sin person och självkänsla genom projektet.
Syftet är att eleverna ska få prova estetiska former för att lärandet ska gå mer in på djupet i
kunskapsprocessen. Projektet använder sig också av andra arenor än skolan men detta
kommer inte tas upp i denna studie.9Med föreställningen Ronja Rövardotter vill arrangörerna
påvisa kulturens kraft, hur den ger möjligheter till förändring och utveckling.10
6 Engberg & Eriksson Högström, 2010, s.1
7 Engberg, 2010 A
8 Engberg, 2009.2010, B
9 Dahlberg ,2010
10 Engberg 2009-‐2010 B s.1B
6
1.4.3 Skapande skola Skapande skola är samlingsnamnet på Kulturrådets satsning på samarbetet mellan kultur och
skola. Kulturrådet förvaltar pengar till detta som landets kommuner får ansöka om. År 2010
har elever från årskurs 4 till årskurs 9, 112 miljoner att disponera. Alla arbetslag inom
kommunen har möjlighet att söka dessa pengar. Lärarna skriver tillsammans en ansökan till
Skapande skola.11 Lärarna är inblandade och delaktiga under hela processen. Skapande skolas
mål är att hela arbetslaget ska vara involverat på något vis i projektet, därav görs hela ansökan
tillsammans inom arbetslagen. Arbetet ska få en långsiktig verkan i det pedagogiska arbetet.
Skapande skola vill utgå från att arbetslag själva visar intresse för projektet. Projekttiden är ett
år, därför anser kultursamordnaren att det är viktigt att lärarna är engagerade från allra första
början.12 Ett annat krav som Skapande skola har är att eleverna ska ha möjlighet till att vara
med och påverka projektet. Projekten som Skapande skola arbetar med ska gå in på djupet i
kunskapsprocessen. Under året som projektet fortlöper arbetar lärare och elever mer intensivt
med projektet under vissa perioder medan det är lugnare under andra perioder. Målet med
kulturskolan stämmer väl överrens med regeringens Kulturskola för alla. Genom Skapande
skola samarbetar skolan med kulturaktörer i samhället. Skapande skola vill öka kulturutbudet
i skolorna samtidigt som kulturen ska bidra till att nå skolans mål.13
Inför läsåret 2010/2011 har åtta arbetslag ansökt och beviljats medel. Ett av dessa projekt är
Med lust till Ronja. Projektets tema behandlar språk. De åtta projekten har sammanlagt
beviljats 380 000 kronor.
Syften och mål med skapande skola:
• Genom estetiska lärprocesser hitta verktyg för att öka måluppfyllelsen.
• Eleverna ska i större utsträckning få ta del av kultur.14
11 Bilaga 1
12 Dahlberg, 2010
13 www.regeringe.se/kultur
14 www.regeringen.se/kultur
7
1.4.4 Kulturskola
Regeringen inledde arbetet med Skapande skola 2008. Detta i syfte att stärka arbetet med
kultur i skolan. Satsningen gäller både friskolor och kommunala skolor. Söderhamns kommun
påbörjade arbetet med Kulturskolan hösten 2008. Skolan är ämnad för alla barn.
Kultursamordnare i Söderhamns kommun säger att kulturskolor och Skapande skolor är
väldigt populära och aktuella.15 Verksamhetens mål är att eleverna i kommunen ska få prova
estetiska lärprocesser där de får möjlighet att möta kultur i alla dess former. Kulturskolans
mål är att arbeta mot nationella och lokala mål och öka lärandet.16
Syftet med kulturskolan:
• Lyfta fram kulturens möjligheter i skolan.
• Stärka och utveckla musik, rytmik, dans, drama, slöjd, bild och form som redan finns i
skolan.
• Integrera de olika kulturaktiviteterna med varandra och med alla andra ämnen i skolan.
• Ge varje elev möjlighet att utveckla kreativa sidor.
• Se kulturen som möjlighet till estetiska lärprocesser17
1.5 Metod
För att besvara mina frågeställningar kommer jag att använda mig av kvalitativa intervjuer.
Kvalitativ forskning handlar bland annat om intervjuer och deltagande observationer. Den
kvalitativa metoden använder sig av verbala analysmetoder och ord. Den lämpar sig enligt
min mening bäst för min undersökning. När jag utförde intervjuerna dokumenterade jag dessa
genom att anteckna och spela in samtalen. Detta för att få med nödvändig information och för
att jag inte ska missa användbara tankegångar som respondenten har.
15 Intervju 1
16 Mhtml:file://C:/Documents and settings/ daan01/ Mina dokument/ skapande skola-‐En satsning på mer kultur i skolan
17 Kulturskola för alla, Söderhamns kommun
8
Jag har till att börja med valt att göra ett strategiskt urval av intervjupersoner. Jag valde att
intervjua personer som hade god kunskap kring skolprojektet. För att komma i kontakt med
respektive intervjuperson började jag med att skicka ut ett mail med en förklaring om min
studie och en förfrågan om de hade möjlighet att ställa upp.18
För att få djupare kunskap inom ämnet och, därmed uppnå teoretisk mättnad ansåg jag att ett
snöbollsurval var nödvändigt att göra eftersom vissa respondenter inte hade kunskap att
besvara samtliga frågor på ett tillfredställande sätt 19 Ett snöbollsurval innebär att
respondenterna inte är slumpmässigt utvalda. Jag har via respondenterna letat mig fram till
andra personer att ha med i mitt urval. Tre respondenter intervjuades i studien. Under
intervjuerna efterfrågades andra personer som respondenten ansåg vara lämpade att besvara
mina frågor inom ämnet, och på så sätt kom jag vidare och fick tag på de personer som hade
en kunskap inom ämnet.20
De utvalda respondenterna var enligt min mening intressanta på grund av deras yrkesroller
inom skolprojektet, och deras skilda erfarenheter gav en bredd och intensitet till studien. 21
Den första intervjun genomfördes med kulturansvarig i Söderhamns kommun. Det andra
samtalet skedde med projektansvarig för Med lust till Ronja. Det tredje och sista
frågesamtalet ägde rum med en svensklärare. Jag är medveten om att intervjuerna inte kan ge
en heltäckande bild, men de kan ge en allmän bild av verksamheten. Vidare anser jag att
intervjuerna kan vara bra för att belysa projektet i dess helhet. Dessa respondenter har jag valt
att benämna som A, B och C. Metoden har använts som ett komplement till den
grundläggande litteraturstudien. Anledningen till varför jag valde att intervjua lärare istället
för elever, är för att studien, enligt min mening, eftersträvar lärarens perspektiv.
Undersökningens syfte är inte att undersöka attityder kring projektet utan den är
ämnesdidaktiskt inriktat. Intervjuerna gör jag i syfte av att få en bild av skolprojektet Med lust
till Ronja och undersöka hur de arbetar med projektet. Ronja är ett nytt projekt och det finns
inte mycket skriftligt material kring detta, därför är intervju en bra metod för min
undersökning. Det skriftliga material som finns kring skolprojektet är dokument från
18 Bilaga 2
19 Trost 2005
20 Trost, 2005
21 Trost, 2005
9
projektansvarig, tidningsartiklar och lärarhandledningen. Jag har intervjuat få personer annars
tenderar undersökningen att bli alltför omfattande.
2. Skolprojektets koppling till styrdokumenten I detta avsnitt kommer jag att redogöra för läroplanen och kursplanen för svenska. Det
nuvarande aktuella styrdokumentet i grundskolan i ämnet svenska är Lpo94. Utgångspunkten
för skolprojektet är styrdokumenten. Det är utifrån dessa som författarna till
lärarhandledningen och de medverkande lärarna har arbetat. Lärarhandledningen kan ses i
anknytning till styrdokumenten. Det är i styrdokumenten vi finner krav på vad skolprojektet
ska uppnå.
I kursplanen för svenskämnet betonas det att språket och litteraturen ska behandlas som en
helhet. Språket och litteraturen är väldigt viktiga för identitetsutvecklingen hos ungdomarna.
Arbetet med språk och litteratur bidrar till att eleverna ska få möjlighet att uttrycka vad de
känner och tänker. Genom litteraturen får eleverna möjlighet att diskutera och reflektera kring
gemensamma upplevelser. Det ger kunskaper om det svenska språket likaväl som att eleverna
får goda möjligheter till empati och förståelse för andra människor. Skönlitteraturen bidrar till
att kunna arbeta med värderingar och attityder. Därigenom kan motbilder skapas för
exempelvis stereotypa könsroller. I mötet med litteraturen får eleverna kunskap om barns,
kvinnors och mäns livsvillkor under olika tider. Eleverna ska få möjlighet att uppleva och
lära av skönlitteratur, film och teater. Läs- och teaterupplevelserna ska bidra till att eleverna
kan utbyta erfarenheter kring detta. I styrdokumenten betonas det att kultur och språk är
förenande med varandra.22Mangseth och Pettersson anser att Ronja Rövardotter innehar ett
brett register och att detta fungerar utmärkt som utgångspunkt för undervisande och lärande
för elever i den senare grundskolan.23
Nedan följer några mål som undervisningen i svenska ska sträva mot. Jag kommer inte att
behandla alla mål eftersom alla inte är relevanta i sammanhanget kring skolprojektet Med lust
till Ronja. De mål som således kommer att behandlas är mål som är viktiga i arbetat med
läsprojektet.
22 Kursplan för svenska
23 Mangseth & Pettersson, 2010, s.2
10
• Utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa skönlitteratur samt gärna läser på
egen hand.
• Utvecklar sin fantasi och lust att skapa med hjälp av språket, både individuellt och i
samarbete med andra.
• Utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter
med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera.
• Utvecklar sin förmåga att läsa, förstå, tolka och uppleva texter av olika slag och att
anpassa läsningen och arbetet med texten till dess syfte och karaktär.
• Får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och
författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar
av världen
• Stimuleras till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till
att ta aktiv del i kulturutbudet.24
3. Teman
I detta avsnitt kommer jag att diskutera teman som är starka i boken Ronja Rövardotter. Det
är utifrån ungdomsromanens teman som Mangseth och Pettersson, samt de medverkande
lärarna har hittat infallsvinklarna till hur de ska arbeta med skolprojektet. Av den anledningen
anser jag att det är viktigt att redovisa ungdomsromanens starka teman. Projektansvarig för
Med lust till Ronja skriver i Idéer och visioner inför teaterföreställningen att de starkaste
temana som behandlas i boken Ronja Rövardotter är följande:25
• Romeo och Julia kärlek, vänskap/ fiendskap
• Robin Hood heder och moral girighet, röveri
• Frigörelse Ronjas frigörelse
• Frihet, renhet Natur, miljö och klimat26
24 Kursplan för svenska
25 Engberg, 2010 B
26 Engberg, 2010 B
11
• Invandring
3.1 Lärarhandledningen I detta avsnitt kommer lärarhandledningen till skolprojektet att presenteras. I anknytning till
Med lust till Ronja har Högskolan i Gävle bidragit med en lärarhandledning. De som skrivit
handledningen heter Henrik Mangseth och Alf Pettersson. De är studenter på högskolan och
skrev handledningen under kursen ”Ledarskap för lärande” under AU 2 med läraren Bengt
Söderhäll. Handledning är skriven inom den pedagogiska institutionen men är inte
publicerad.27 Mangseth och Petterson har valt några infallsvinklar ur det stora mångfald som
hittas i Ronja Rövardotter. De anser att nyfikenheten är en av grundstenarna för att kunna
arbeta med detta projekt. I lärarhandledningen påvisar de hur boken kan användas ur ett
lärarperspektiv. De två stora infallsvinklarna som Mangseth och Pettersson fokuserat på är
genusperspektivet och frigörelseprocessen. De anser att mångfalden är stor i Ronja
Rövardotter och de ger även förslag på andra teman som kan behandlas i arbetet med
skolprojektet Med lust till Ronja.28
3.2 Genusperspektiv på momentet Begreppet genus och genusperspektiv används när man ska beskriva olika sociala, kulturella
och historiskt förankrade föreställningar och normer som bland annat har med människors
kön att göra. Genus används till att beskriva mönster och strukturer i vår omgivning.29
Mangseth och Pettersson skriver att jämställdhet är svårtolkat begrepp och att definitionerna
kan te sig olika. Därför väljer de att utgå från Yvonne Hirdmans beskrivning av
genuskontraktet.30 Hirdman menar att genus handlar om makt och på de olika nivåerna i
samhället finns det ett intresse av att bibehålla denna makt. Därför menar hon att
ojämställdhet ständigt skapas och reproduceras av oss själva såväl medvetet som omedvetet,
men vanligast förekommande är att det är en omedveten handling.31 I lärarhandledningen har
Mangseth och Pettersson valt att genusbelysa Ronja Rövardotter ur två perspektiv. Dessa är
normativ femininitet och ikonotextperspektivet. Hirdman utgår från att normativ femininitet
27 Järnverket, 2009, s. 3
28 Mangseth & Pettersson, 2010, s.1
29 Gannerud, 2001, s. 11-‐12
30 Hirdman, 2001, s 30
31 Hirdman, 2001, s. 32
12
menas att kvinnor har förväntningar på sig i samhällets ögon och att dessa förväntningar även,
till stor del omedvetet, överförs till nästa generation kvinnor. Vidare menar Hirdman att dessa
normer och förväntningar på kvinnor omfattar egenskaper som måttfullhet, kontroll,
försiktighet, omhändertagande, inlevelseförmåga, empati och att vara tillbakadragen och
blyg.32 Med ikonotext avses den syntes av bilder och ord som bildas i illustrerad litteratur.
Sammanfattningsvis de budskap som når läsaren i samspelet mellan texten och bilderna i
boken.33
Redan i början av boken om Ronja Rövardotter ställs en fråga som berör genusperspektivet.
Detta är när Ronja föds och Skalle-Per frågar: ” Vad blev det för sort?”34 Även Ronjas
mamma uttalar en normativ fråga, detta är när hon säger att det finns ” ungar av två olika
sorter, såna som skulle bli Mattisar när de blev stora, och såna som skulle bli Lovisar.”35
Mangseth och Pettersson nämner även att det finns andra stöd för genuskontraktet, detta
eftersom Mattis är gruppens ledare. Mangseth och Pettersson menar vidare att han inte är vald
på grund av intelligens eller fria val utan för att han är en stark man. Han uttalar nedlåtande
kommentarer till Lovis och han slår även henne vid några tillfällen. Vidare menar de att Lovis
normativa femininitet påvisas genom att det är hon som sköter hushållet och tar hand om
rövarnas sår. Hon deltar inte i de manliga aktiviteterna. Även under Ronjas och Birks
grottäventyr gestaltas normativa förväntningar. Ronja som tidigare under berättelsen varit fri
från förväntningar om manligt respektive kvinnligt, samlar ihop mossa och blad för att läka
sår. Birk tar hand om de typiskt manliga sysslorna och gör upp eld och jagar. 36
Mangseth och Pettersson anser att även genom kläderna skapas den normativa femininiteten.
Rövarna blir under en scen tvungna att ha på sig kläder med kvinnliga attribut.37 Att rövarna
klär sig med dessa attribut roar Ronja och Mattis. Mangseth och Pettersson menar att detta är
en av anledningarna till varför illustrationerna blir så användbara i Ronja Rövardotter. Vidare
32 Hirdman, 2001, s 30
33 Mangseth & Pettersson, 2010, s.3
34 Lindgren, 1981, s.8
35 Lindgren, 1981, s. 32
36 Mangseth & Pettersson, 2010,s. 4
37 Lindgren, 1981, s. 102
13
menar de att bilderna i ungdomsromanen är typiska för hur vi ser på manligt respektive
kvinnligt. Ett exempel på detta är att moderligheten symboliseras genom den vuxna runda
kvinnan med förklädet.38
Enligt mig har romanen andra sidor, som talar mot det handledningen lyfter fram.
Litteraturforskaren Vivi Edström menar, tillskillnad från, pedagogikstudenterna att Lindgren
har konstruerat en väldigt stark kvinnogestalt. Edström menar att i Ronja Rövardotter står en
flicka i centrum.39 Det manliga och det kvinnliga finns tydligt i berättelsen om Ronja. Vidare
anser Edström att ett feministiskt perspektiv framträder i inledningen av boken. Genom att
Lovis har bestämt att barnet ska bli en flicka. Att detta flickebarn ska bli en rövarhövding är
en självklarhet för de båda föräldrarna. Astrid Lindgren har tidigare skrivit om flera flickor,
bland annat Pippi Långstrump och Madicken. Dessa tjejer har alla en sak gemensamt, de har
gränsöverskridande övningar utanför familjen. Ett typiskt exempel från Ronja Rövardotter är
när Ronja ger Birk mat ute i skogen, detta i skräck för att bli upptäckt. 40
På grund av att Ronjas mamma Lovis är en stark kvinnogestalt, har hon en viktig roll i
berättelsen. Detta påvisas genom att hon är en livskälla och en förebild för Ronja. Hennes
namn, Lovis, är nära sammankopplat med kärlek. Mattis gestaltas som bokens stora barn.
Medan Mattis är ute på äventyr ser Lovis efter rövarna. Lovis är en stark kvinna som inte låter
männen köra över henne. Hon sätter männen i arbete, kör ut dem vid behov och ser till så att
de håller sig rena och mätta.41
Utan förskoning drar hon ut dem i snön, och snart rullade det nakna, vilt
tjutande rövare överallt i de snöiga bakarna ner mor Vargklämman. De svor så
det osade över Lovis omänskliga hårdhet, men skrubbade sej som hon hade sagt.
De tordes inte annat 42
Edström anser att Lovis får stå ut med mycket. När Mattis fått kännedom om att Borka och
hans rövare flyttat in i borgen, blir han galen och kastar ölen och fårsteken i väggen. Detta 38 Mangseth & Pettersson, 2010
39 Edström, 1992;s 188
40 Edström, 1997, s 270
41 Edström, 1992
42 Lindgren, 1981, s. 101
14
bemöter Lovis genom att säga: ” Här har du”43 och räcker honom en skål med nyvärpta ägg.
Detta gör hon, men Mattis får själv ta reda på oredan som hans ställt till med. Sedan slänger
sig Mattis på golvet och gråter. Då anser Lovis att det för vara slut. Edström menar att Lovis
är en kvinna som kan säga ifrån, hon är inte styrd av sin man. 44
En gång i berättelsen släpar Mattis hem Birk. Detta får både Lovis och Ronja att agera. De
protesterar skarpt mot hans handling. Edström menar att Lindgren beskriver karlarna i Ronja
Rövardotter som ganska löjliga.45 Rövarnas grymma värld står i centrum men denna värld
beskrivs från ett kvinnligt perspektiv. Då Lovis anser att det blir för mycket av männens
bravader höjer hon rösten och tar bestämt och tydligt över.46
Jag har ont, sa han. Och mitt enda hopp är att den rackarns Borka ligger där och
pinas ännu värre!
Lovis vände sig mot väggen
Manfolk, sa hon och somnade genast47
Författarna till projekthandledningen nämner att det är en utmaning för den enskilda läraren
att använda boken utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Mangseths och Petterssons tanke är att
begreppet jämställdhet ska problematiseras utifrån kvinnlig och manlig normativitet.
Fortsättningsvis anser de att eleverna kan läsa ungdomsromanen Ronja Rövardotter och göra
egna reflektioner som kan antecknas i dagboksform. Sedan kan läraren och eleverna
tillsammans diskutera läserfarenheterna. Detta arbetsmoment kan avslutas med redovisning
inför helklass. Redovisningarna kan förslagsvis vara drama av något slag, muntligt föredrag
eller rollspel.48
43 Lindgren, 1981,s. 44
44 Edström, 1997,s 272
45 Edström, 1997, s. 272
46 Edström, 1992,s. 273
47 Lindgren, 1982, s.81
48 Mangseth & Pettersson, 2010, s 2
15
3.3 Frigörelseprocessen Den frigörelse från föräldrarna som Ronja genomgår tar mycket hårt på hennes pappa. Mattis
genomgår en kris som i slutet av ungdomsromanen går till en lösning. Astrid Lindgren skriver
att han saknar Ronja allt mer. Vidare skriver hon att kanske var det en dum ide att fortsätta
tvisten med Borkarövarna. I och med detta börjar Mattis att tänka om. Astrid Lindgren
beskriver även hur Ronja har det svårt att välja mellan de människor hon älskar. Edström
menar att i hennes drömmar kan läsaren förstå hur mycket Ronja längtar efter sin pappa.
Edström menar att försoningen mellan dotter och pappa sker när Mattis med några väl valda
ord pratar med sin dotter. Efter samtalet följer Ronja honom tillbaka till rövarborgen, men är
fortfarande vän med Birk. Enligt mig behandlar ungdomsboken temat frigörelse och
försoning. Edström anser att den handlar om det långa avskedet från föräldrarna och
uppbrottet från det djupa barndomslugnet. 49
Ett annat framträdande tema är, likt jag tidigare har nämnt är frigörelseprocessen. Enligt min
mening får läsaren följa Ronja från att hon föds i hemmet till att hon väljer att bo i en grotta i
skogen. Till grottan i skogen flyttar hon med Birk, son till Mattisrövarens ärkefiende Borka.
Mangseth och Pettersson anser att separationen mellan barn och föräldrar påvisas mycket
tydligt. Vidare anser de att separationen mellan Ronja och hennes föräldrar drivs fram av
osämja istället för mognad. Mangseth och Pettersson menar fortsättningsvis att envishet och
personlig integritet bidrar till att driva Ronja och Birk ifrån borgen. Läsaren får följa dem när
de ska klara sig själva och boken påvisar hur viktigt det är med goda kunskaper för att senare i
livet kunna klara sig själva.50
Astrid Lindgren inleder ungdomsromanen med att Ronja föds. Lovis sjunger för sitt ofödda
barn. Detta i hopp om att ” ungen förmodligen skulle bli av en gladare sort, om den kom till
jorden under sång”.51 Edström menar att redan i inledningen lägger Lindgren ut föraningar om
att Ronja kommer att bli ett åsknattsbarn och vildvittrebarn. Redan i bokens första sida får
läsaren aningar om att det lilla barnet kommer att få stöta på många hinder genom livet. Enligt
min mening sänder inledningen en förhoppning till läsaren. Lindgren skriver att samma natt
som Ronja föds slår åskan ner och delar borgen i två delar. Den uråldriga Mattisborgen högst
49 Edström 274
50 Mangseth & Pettersson, 2010:5
51 Lindgren, 1981,s.7
16
uppe på Mattisberget hade rämnat mitt itu. ”Från översta murkrönet och ner till djupaste
källarvalv var borgen nu delad i två halvor med en avgrund emellan.”52 Astrid Lindgren
skriver att Mattis blir lugnare när han inser att den enda nackdelen med raset är att
dasskammaren ligger på andra sidan avgrunden, denna får namnet Helvetetsgapet.
Mattisrövarna vet ännu inte om att Borkarövarna har flyttat in i andra delen av avgrunden.
Edström menar att Helvetetsgapet får vara symbolen två skilda samhällen. På ena sidan
Mattisrövarna och på den andra sidan Borkarövarna. Edström menar fortsättningsvis att
Helvetetsgapet blir även en klyfta mellan Ronja och hennes pappa. Ronjas uppgift blir att
förena dessa två olika sidor.53
Edström anser att bandet mellan Ronja och hennes pappa påvisas tidigt i romanen. Mattis
deltar i förlossningen och är mycket stolt när hans dotter föds.” En rövardotter, jubel och
fröjd, skrek Mattis.”54 Vidare anser Edström att Mattis är noga med att säga att Ronja är nästa
blivande rövarhövding. Att det är en flicka som blir nästa rövarhövding är det ingen som
lägger mycket uppmärksamhet kring. Edström menar att detta framgår bara av när Mattis
säger till sina rövare att ” Nu tror jag att ni fick så att ölet for i vrångstrupen.”55 Efter Ronjas
födelse får vi följa hennes utveckling i mycket små drag. Enligt min mening lägger inte Astrid
Lindgren så stor vikt vid att skildra hennes tidiga år. Läsaren får följa Ronja från att hon är
elva år. Fram till att Ronja kommer i tonåren utforskar hon skogen kring borgen. Ronja
lyssnar väldigt noggrant på sin pappas varningar om skogen. Edström menar att när Ronja blir
äldre börjar hon att ta allt fler risker. Edström menar fortsättningsvis att ta risker förknippas
med barnets utveckling. Edström tolkar ungdomsromanen på detta vis: Ronja är en sann
rövardotter ända till den dag hon möter Birk. Birk är född samma natt som hon, han bor på
andra sidan Helvetetsgapet och är son till Borka, den man som Mattis hatar mest av alla 56
I Lindgrens ungdomsroman blir Ronja och Birk blir förälskade och Ronja utvecklar ett eget
liv som hennes föräldrar inte har någon kunskap om. Hennes möte med Birk håller hon
52 Lindgren, 1981,s.13
53 Edström 258-‐260
54 Lindgren, 1981, s. 8
55 Lindgren, 1981,s.8
56 Edström, 1992, 260
17
hemligt för sina föräldrar. Vid hennes första möte med Birk blir hon arg på honom. Detta
eftersom hennes pappa har talat om för henne att Borkarövarna är grymma och att det inte är
människor som hon kan umgås med. Birk ger igen med samma metoder. Sedan följer scenen
då Ronja och Birk hoppar över Helvetetsgapet. Barnen hoppar fram och tillbaka, ända till
Birk håller på att falla ner i gapet. Ronja räddar honom och även Birk får ett tillfälle att rädda
Ronja. Detta sker när Ronja stöter på skogens hemligheter. Efter dessa möten utvecklar de en
god vänskap. I och med att de blir vänner hamnar de båda i en konflikt med sina föräldrar.
”Kärleken till Birk gör henne kritisk mot fadern: varför är han alltid så vild och våldsam,
tänker hon i sin frigörelse första fas”. Ronja och Birks vänskap gör konflikten mellan Bork
och Mattis allt aggressivare. 57
Edström menar att sagan om Ronja och Birk som träffas i naturen är ett vanligt motiv. Vidare
anser Edström att barnen blir varandras tröst i brist på stöd från föräldrarna 58Birk och Ronja
bygger en egen värld i björngrottan. I grottan växer barnen. Ronja tar inte längre efter sin far
utan börjar allt mer likna sin mor.59 Edström menar att Ronja är modig, självsäker, smidig och
listig. 60
Edström anser att redan i början av boken skildras den första separationen mellan
huvudpersonerna. ”Och en vacker dag förstod Mattis - hur illa han än tyckte om det - att tiden
nu var inne”. Lovis, sa han till sin hustru ”Vårt barn måste lära sig hur det är att leva i
Mattisskogen. Släpp henne lös!” ”Jaså du har äntligen förstått det! sa Lovis. ”Det skulle ha
skett för länge sen om jag fått råda”. 61
Edström menar att när Birk blir kidnappad av Mattis vänder sig Ronja mot sin pappa. Vidare
anser hon att detta är en incident som senare resulterar i flytten. ”Detta var en natt som Ronja
måste gå igenom ensam. Hon låg länge vaken och hatade sin far så hon kände hjärtat krympa i
bröstet. Men det är svårt att hata någon som man i livets alla dagar har älskat så mycket.
57 Edström, 1992, 256
58 Edström, 1992,s.267
59 Edström, 1992,269
60 Edström, 1997, 193
61 Lindgren, 1981, 16
18
Därför var detta för Ronja den tyngsta av alla nätter ”.62Edström menar att Ronja hoppar över
till Borkarövarna så att de blir lika i förhandlingskraft. Edström menar fortsättningsvis att
Mattis stöter bort sin dotter efter att hon svikit honom på Mattisborgens tak medan Lovis
känslor för sitt barn förblir desamma
Enligt mig resulterar Ronjas konflikt med pappan att hon går från barndomen till den vuxna
världen. Edström anser att Ronja har haft en stabil bakgrund och hon har fått mycket kärlek av
föräldrarna. Edström menar att trots detta uppstår en konflikt mellan dem, när hennes far
förnekar henne. 63 Edström anser att Ronja Rövardotter även kan beskrivas som en far-
dottersaga. Edström menar fortsättningsvis att förhållandet mellan Ronja och Mattis är den
viktigaste relationen i hela boken. Relationen genomsyrar hela berättelsen, den har en stark
grund med kärlek och svartsjuka. Enligt min mening bidrar konflikten med svårigheter mellan
far och dotter såväl för dess omgivning, speciellt med tanke på Lovis och Birk. Astrid
Lindgren skriver att när sommaren börjar ta slut böjar barnen att längta hem till borgen. Det är
kallt i björngrottan och rövarborgen har sina lockelser. Men Ronja och Birk står mot
frestelsen att återvända. De har inte någon tanke på att bli vän med Mattis igen. Edström anser
att separationen från hennes pappa är ingen lätt sak att hantera för Ronja. Hon drömmer flera
gånger om honom. En dröm handlar om att hennes pappa sitter vid en källa och gråter,
samtidigt som hon själv leker med kottar som hon fått av honom som liten. Edström menar att
detta är något Astrid Lindgren använder sig av ofta. Hon skriver om ett symboliskt
återvändande till leken. Leken symboliserar den riktiga glädjen i livet. Vidare anser Edström
att Ronjas dröm är också en antydan om en försoning mellan Ronja och hennes pappa. 64
Astrid Lindgrens förhållande till sagan kan tolkas som mångsidig. Enligt min mening
behandlar ungdomsromanen såväl godhet som grymhet. Edström menar att Astrid Lindgrens
sagor består av ett växelspel mellan läsarens fantasi och verklighet. När författaren Vivi
Edström frågade henne varför hon skrev Ronja Rövardotter svarade hon: Lindgrens
62 Lindgren, 1981, s. 100
63 Edström, 1997, s.202
64 Edström, 1997, s.202
19
rövarvärld är både främmande och välbekant. Edström anser att Astrid Lindgren hanterar fritt
myter och traditioner som hon låter sagan påvisa människans mentala tillstånd.65
Edström menar att i ungdomsromanen Ronja Rövardotter gör Mattis-ätten upp om våldet och
makten med Borka-rövarna och det blir ett humant budskap.66 Vidare anser hon att Astrid
Lindgren beskriver Mattis som pappornas pappa. Enligt min mening möter läsaren en
generationskonflikt med många skilda orsaker. Edström anser att Ronja är medvetandets
centrum. Vidare anser hon att Astrid Lindgren använder sig av en rövarfiktion. Enligt min
mening är det är inte några snälla rövare vi möter i boken. I den rövarvärld vi möter i Ronja
Rövardotter lever rövarna på det de tagit från andra människor. Edström menar att detta
behandlas diskret i Lindgrens bok, men det går att urskilja. Tage Danielssons film om Ronja
visar på ett mer konkret tillvägagångssätt hur detta sker. 67 Enligt Edström och min mening
domineras rövarvärlden av känslor, slagsmål och grymhet. Edström menar att Astrid Lindgren
visar denna värld med en kraft i språket, detta är tydligast i hennes roliga sammansättningar
exempelvis ”lymmelprat” och ”tjyvanäste.” 68
Edström anser att klyftan mellan borgen skapar också klyftan mellan Mattisrövare och
Borkarövare. Denna klyfta symboliserar inte, som man tror, det goda och det onda. Edström
anser att båda gängen består av samma slag av människor. Vidare anser hon att de använder
sig av samma skumma rövarhantering. Ändå är de fiender, denna fiendskap resulterar i att de
blir osams med sina barn. I samma ögonblick som Ronja hoppar över Helvetetsgapet uppstår
konflikten mellan far och dotter.69
65 Lindgren, 1981
66 Edströms.1992 17
67 Edström, 1992 s.257
68 Edström, 1997 s.260
69 Edström, 1997,s.197
20
4. Resultat I detta avsnitt kommer resultaten från intervjustudien att redovisas. Intervjustudien omfattar
tre stycken intervjuer. Med lust till Ronja är ett nytt projekt detta bidrar till att det inte finns
mycket skriftliga källor kring ämnet, därför är intervjuer av betydelse i denna studie. Det
skriftliga material som finns kring studien är dokument från projektansvarig, tidningsartiklar
och lärarhandledningen. Första intervjun gjordes med kulturansvarig i Söderhamns kommun.
Intervjuerna har dokumenterats med inspelningar och anteckningar. Den första intervjun
kommer att benämnas A. Person A har en bakgrund som dramapedagog och lärare. Person A
säger att hennes arbete handlar om att få kultur och skola att samarbeta. Person A har god
kännedom om hur Norrtullsskolan och Bergviksskolan har arbetat med skolprojektet. Hon har
medverkat vid båda skolornas arbeten med projektet Med lust till Ronja och varit med och
utarbetat planeringen för momenten. A har förmedlat kontakter till de övriga två intervjuerna.
Andra intervjun genomfördes i Hudiksvall med projektansvarig för Med lust till Ronja.
Andra intervjun kommer jag att återge som B. Person B har kunskap om hur projektet
utarbetas och hur skolorna i Hudiksvalls kommun arbetet med skolprojektet. Den sista
intervjun genomfördes med en lärare, vilken jag kommer att benämna med C. Person C är
verksam lärare på Norrtullsskolan i Söderhamn. En lärare ger en djupare inblick i projektet.
Kultursamordnaren och projektansvarig ger en överblick över hela projektet. Detta resulterar i
en bredare kunskap och kännedom om hur de medverkande lärarna och eleverna arbetar med
projektet. Syftet är inte att få attityder kring projektet utan endast en övergripande syn kring
hur det har arbetats kring projektet Med lust till Ronja. Under alla intervjuer har jag använt
mig av några återkommande frågor. Sedan har vi talat fritt kring projektet, intervjuerna kan
liknas med ett samtal. Ingångsfrågorna vid intervjuerna har varit detsamma vid de tre
intervjutillfällena. Frågorna har varit enligt följande: Hur har ni och eleverna tillsammans
arbetat med skolprojektet? Vilka teman har behandlats? Har ni använt er av
lärarhandledningen? Vilka ämnen har varit involverade i projektet på er skola? Hur uppfyller
projektet Med lust till Ronja läroplanens mål? Samtliga intervjudeltagare har bidragit med
skriftligtmaterial till studien.
Många lärare och elever har arbetat med skolprojektet. Ansvarig för projektet anser att
resultatet bland de medverkande har varit varierande. De olika medverkande lärarna har
arbetat väldigt olika med skolprojektet. Somliga har använt sig av lärarhandledningen och
andra pedagoger har varit kreativa och lagt upp lektionsplaneringen helt efter egna idéer
baserade på tematiken i Ronja Rövardotter. Person A berättar att lärarhandledningen tillkom
21
väldigt sent till skolprojektet. Respondent B berättar att de valde att göra en lärarhandledning
till projektet. Hon tog kontakt med en lärare vid Högskolan i Gävle, läraren i sin tur
kontaktade två elever som skrev handledningen till skolprojektet Med lust till Ronja.
Lärarhandledningen var tänkt som en grund för lärarna med förslag på hur de kunde välja att
arbeta kring skolprojektet. Lärare C berättar att lärarhandledningen tillkom i ett sent skede till
projektet. Hon har inte haft tillgång till lärarhandledningen under projektets inledning. Detta
har resulterat i att hon såsom flera andra lärare kring projektet har planerat momentet efter
egen förmåga. Detta har de gjort utifrån föreställningen, Ronja Rövardotter i Järnverket och
den skönlitterära boken Ronja Rövardotter. Person A menar att de lärare som har valt att
arbeta kring projektet är engagerade och kreativa, de har fått tänka ut egna lösningar kring
arbetet. Vidare anser hon att lärarhandledningen har varit en inspirationskälla och stomme för
lärarna som arbetat inom Med lust till Ronja.
4.1 Respondent A Person A berättar att det arbetslag som arbetade Med lust till Ronja hade som mål att eleverna
via konstformer få kunskaper om språk som verktyg för kommunikation samt att utveckla
individens personlighet och självkänsla. A berättar att syftet med skolprojektet på
Bergviksskolan har varit att via, konstformer, göra så att lärandet blir mer än enbart ”rena
kunskaper”.70
Bergviksskolan i Söderhamns kommun har arbetat med projektet på Drömverkstan.
Drömverkstan är centrum för kultur i Söderhamn. Det är en jätteateljé där ungdomar får
möjlighet att arbeta med händerna. Mangseth och Pettersson anser att ett drömscenario vore
att följa pedagogen John Deweys motto” learning by doing” genom att sätta upp pjäsen i
klassen. 71 Eleverna från Bergviksskolan har tillverkat egna figurer från boken Ronja
Rövardotter i form av handdockor och masker. Eleverna har använt sin fantasi och kreativitet
och tillverkat vildråttor istället för vildvittror och Rumpkent istället för rumpnissarna.
Eleverna har även arbetat med att skriva ett manus till teaterföreställningen som de sedan ska
använda till ett skådespel. Skådespelet ska spelas upp för andra elever i lägre årskurser. På
Bergviksskolan har de arbetat ämnesövergripande med skolprojektet, eftersom engelskämnet
har involverats i skolprojektet. Där har eleverna fått möjlighet att spela teater på engelska för
70 Intervju 1
22
yngre elever. Även bildämnet har varit involverat i Med lust till Ronja. Under bildlektionerna
har eleverna tillverkat och målat egna kulisser. Som bakgrund till detta har eleverna gjort
studiebesök på kostymverkstaden på Folkteatern i Gävle. 72
A berättar vidare att arbetslaget på Bergviksskolan och eleverna har arbetat vidare med
projektet. Denna gång arbetade de med hur det är att vara ung i en småstad som Söderhamn.
Utgångspunkten till momentet har varit Ronjas och Birks liv. Hur såg Ronja och Birks liv ut?
Eleverna har fått jämföra sina liv med Ronjas och Birks vardag. Vad är lika? Vad är olika?
Under momentet har de tittat på Youtube klipp från Småstadsliv. Småstadsliv är en film som
några killar från Bollnäs producerat och de agerar även skådespelare. Läraren har använt sig
av den på grund av att det är en bra skildring om att vara ung år 2010. 73
Respondent A menar att projektet har varit ett sätt att påvisa att det finns flera olika vägar till
att uppnå läroplanens mål. Projektet har gått på djupet i kunskapsprocessen. Respondent A
berättar att hon tillsammans med lärare från Bergviksskolan har plockat ut mål från läroplanen
som de senare har förankrat i projektet.
4.2 Respondent B Person B är personen som tog initiativet och startade skolprojektet Med lust till Ronja. Hon
berättar att för att kunna starta ett stort projekt krävs det väldigt mycket arbete. B började med
att träffa skolchefen för att se vad han tyckte om iden att starta Med lust till Ronja. Efter att
hon fått positiv respons från skolchefen, träffade hon rektorer och lärare inom Hälsingland.
De träffades under ett möte i Jernverket där de berättade och gestaltade projektet. Under detta
möte deltog även fem elever från varje klass som skulle medverka vid skolprojektet.
Anledningen till varför fem stycken elever från deltagande klasser deltog under mötet, var att
de skulle informera resterande delen av klassen om Med lust till Ronja. B berättar att
skolprojektet vänder sig till alla utifrån individens förutsättningar och kommunikativa
förmåga. B säger att historien om Ronja attraherar många människor, den är ” lättfattlig,
spännande och väl känd. Den innehåller många element, kopplar in alla våra sinnen och slår
72 Intervju 1
73 Intervju 1
23
an på våra känslosträngar”. En stor bonus för eleverna som deltog i projektet var att få åka till
Järnverket och se teaterföreställningen om Ronja- och vaffö blev de på detta viset.74
Person B har kunskap om hur en klass i Ovanåker har arbetat med skolprojektet. De har
arbetat med momentet under en lång period, därför har de delat upp momentet i delmoment. B
berättar att eleverna har läst och diskuterat boken Ronja Rövardotter. De har arbetat med ett
moment som de valde att benämna ” I Mattisskogen”. Denna uppgift har gått ut på att
eleverna har fått konstruera egna figurer utifrån vad Ronja och Birk finner i Mattisskogen. I
Mattisskogen finns det många djur och mystiska väsen. Dessa har de gjort med hjälp av
händerna och skrivit vad de kommit fram till. Respondent B berättar att klassen i Ovanåker
har även arbetat kring könsrollerna som behandlas i Ronja Rövardotter. Eleverna har till stor
del övat på att skriva texter som tillhör olika genrer, de har skrivit krönikor kring könsroller.
Utgångspunken har varit könsrollerna i den skönlitterära boken, sedan har de skrivit vad de
tyckt om könsroller.75
B berättar vidare att lärare och elever har arbetat utifrån boken med en uppgift som de valde
att benämna ” Du fattas mig”. De valde att kallas den det efter episoden när Skalle- Per dör
säger Mattis ” Du fattas mig. Han fattas mej så det skär i bröstet!”76. B säger att Ronja
Rövardotter behandlar så många teman, detta har bidragit till att elever och lärare i Ovanåker
har arbetet kring temat döden och hur det är att mista någon nära släkting eller anhörig.
Genom Mattis citat har de även gjort kopplingar till kända författares citat. B berättar även att
elever och lärare tillsammans har arbetat kring Astrid Lindgrens värld. De har läst om den och
pratat och arbetat kring hennes alla böcker. B anser att det är viktigt att eleverna har
kännedom om hennes verk och betydelse. 77
4.3 Respondent C Person C berättar att hon och hennes elever kom in sent i projektet. Tanken var att alla elever
som deltog i projektet skulle läsa boken Ronja Rövardotter innan de såg teaterföreställningen
Ronja Rövardotter. Detta hann tyvärr inte åttondeklassarna från Norrtull göra. De hade precis
74 Intervju 2
75 Intervju 2
76 Lindgren, 1981, s.233
77 Intervju 2
24
påbörjat projektet och hade enbart hunnit läsa de första kapitlen. C berättar att tyvärr fanns det
inte utrymme för eleverna att läsa Ronja Rövardotter i skolan, utan de fick läsa fyra stycken
kapitel hemma varje vecka. De elever som har svårt att läsa på grund av olika orsaker har fått
lyssna på Ronja Rövardotter som talbok. Efter varje vecka hade de boksamtal kring kapitlen
enligt Adrian Chambers modell.78 Han har utformat en modell om hur lärare kan stimulera
elever till att läsa, och prata om och förstå innebörden i det eleven läser. Sammanfattningsvis
har han skrivit en handledning om hur lärare och elever kan samtala kring skönlitteratur.79
Chambers menar att samtala kring böcker handlar om att eleverna ska förstå vad de har läst,
de ska kunna utbyta erfarenheter med varandra.80 Det finns inte en enda läsning av en
skönlitterär bok som är lik någon annans läsupplevelse. Alla kan tolka en och samma text
olika. Detta hindrar inte att det finns många gemensamma upplevelser i skönlitterär läsning.81
Boken Ronja Rövardotter har varit den gemensamma referensen för eleverna. Utifrån boken
har de associerat och dragit paralleller till annan litteratur. Eleverna på Norrtullsskolan har
bland annat dragit paralleller till Shakespeare. Detta har de gjort genom att arbeta
ämnesövergripande med engelskämnet. C menar att Astrid Lindgren inte är unik, hon
använder återkommande teman som författare före henne redan har utnyttjat. 82
Innan eleverna på Norrtullsskolan åkte iväg för att se teatern på Jernverket i Iggesund
förberedde de sig. Detta gjorde de genom att läsa om teater och de läste även tidningsartiklar
som behandlade teaterföreställningen. De fick läsa tre stycken stora artiklar från
Hälsingetidningarna som behandlade den kommande teaterföreställningen. Artiklarna
innehöll många nya ord för eleverna. Därför har de fått lära sig nya glosor och använt
ordlistan till att hitta deras betydelser. Lärare C berättar att för många elever var det första
gången de var på teater. De fick förbereda sig på att de inte skulle se en film utan att de skulle
ta del av en teaterföreställning. Syftet med detta var att ungdomarna skulle bli medvetna om
skillnaden mellan att se film och en teaterföreställning. Efter att de sett på föreställningen fick
78 Intervju 3
79 Chambers, 1994, s. 9
80 Chambers, 1994,s.17
81 Svensson, 2008
82 Intervju 3
25
de skriva ner sina reflektioner kring teatern och skriva en teaterrecension. Syftet med detta var
att eleverna skulle skriva ner sina spontana reaktioner på föreställningen. Sedan fick eleverna
läsa upp sina reflektioner för varandra. Eleverna fick lära sig att människor ser saker ur olika
synvinklar. Lärare C påpekar även att det kan vara svårt med muntliga övningar. Detta på
grund av att det kan vara svårt att få alla elever att lyssna aktivt på varandra. Det kan vara en
svårighet att få med alla elever i klassen i en aktiv och meningsfull diskussion. 83
C berättar att eleverna har skrivit en skrivuppgift som hon har valt att kalla ” Min värld”. I
denna skrivuppgift har utgångspunkten varit när Ronja börjar upptäcka världen utanför
Mattisborgen. Detta har eleverna gjort utifrån spontant skrivande, vilket har bidragit till att
alla kan komma igång med sin skrivprocess. Person C anser att spontant skrivande är väldigt
bra för att få igång alla elever att skriva. 84
Person C berättar att hon och hennes kollega har försökt att få med så många mål som möjligt
i arbetet med Med lust till Ronja. Projektet har bidragit i att person C och eleverna har kunnat
arbeta mot många av läroplanens mål under samma moment. Tillsammans har de studerat
texter som handlat om Astrid Lindgren. Hur skriver hon? Är hon unik? Eleverna har fått göra
ett författarporträtt om Astrid Lindgren. De har läst om henne i böcker och sedan
sammanfattat fakta till porträttet. Denna övning har bidragit till att eleverna fått en övning i
studieteknik. C berättar att de även har arbetat med grammatik under momentet. C berättar
sedan att hon ständigt arbetar med grammatik, detta gör hon integrerat med den övriga
undervisningen. I detta fall har de arbetat på ett påtagligt tillvägagångssätt med adjektiv.
Eleverna fick själva välja ett parti ur Ronja Rövardotter, sedan fick de skriva av ett stycke i
boken, men ta bort alla adjektiv. Hur blev texten då? Resultatet av detta blev att elever och
lärare blev medvetna om att Astrid Lindgren inte använder sig av många adjektiv. C anser att
detta var en mycket intressant upptäckt, som de tillsammans har reflekterat kring. Detta ledde
till en diskussion i klassen kring tankar om skrivprocessen. Hur gör författarna egentligen?85
Lärare C har gjort ett arbetsblad till eleverna som behandlar frågor kring Ronja Rövardotter.
Eleverna har svarat på dessa frågor genom att ha sina exemplar av Ronja Rövardotter
83 Intervju 3
84 Intervju 3
85 Intervju 3
26
tillgängliga. C anser att Ronja Rövardotter innehåller många viktiga och användbara teman.
Person C säger att de även har pratat och arbetat mycket kring genus. Hon anser liksom
Mangseth och Pettersson att Ronja Rövardotter behandlar genus till stor del. C anser att Ronja
är en väldigt stark kvinnogestalt. De har arbetat med genus genom att undersöka hur Astrid
Lindgren gör när hon beskriver personer och eleverna har fått motivera och reflektera över på
vilket vis de tycker att Ronja är och behandlas som en flicka. De har även vänt på frågan och
reflekterat över på vilka vis de inte tycker att Ronja behandlas och är som en flicka.86
På Norrtullsskolan berättar C att de även arbetat med frigörelseprocessen. Detta har de gjort
genom att undersöka vilka ordval som Astrid Lindgren använder sig av för att beskriva
fiendeskapet mellan Mattisrövarna och Borkarövana. Eleverna har fått motivera, diskutera
och reflektera över hur de vuxna påverkar sina barn. Hon har tagit detta påtagliga tema att
arbeta med eftersom det är ett bra skede i livet att diskutera sådant. Eleverna går i årskurs åtta,
detta bidrar till att de börjar växa upp och utveckla egna kontakter. Boken Ronja Rövardotter
visar att föräldrar påverkar sina barn. Ronja och Birk får inte umgås med varandra, men de
väljer att umgås utan föräldrarnas kännedom. Ronja väljer senare i boken att hoppa över
Helvetetsgapet till Mattisborgen. Hon väljer att umgås med Birk och detta bidrar till att Mattis
förnekar sin dotter. I denna scen har lärare C valt att dra paralleller till hederskulturer, vilket
är ett aktuellt ämne. Eleverna och läraren har tillsammans tittat på filmen När mörkret faller.
Filmen är ett drama från 2006 av Anders Nilsson. Den handlar om två kvinnor som hamnar i
en mardrömslik situation efter att de gått mot sina föräldrars vilja. En framgångsrik kvinna
misshandlas av sin man, hon väljer att polisanmäla honom. Filmen behandlar strider som
finns i vårt samhälle, strider mellan liv och död87. Person C säger att ibland behöver eleverna
skakas om för att det ska hända något, för att de ska reagera. Eleverna har skrivit en
filmrecension och diskuterat filmen med koppling till Ronja Rövardotter. Eleverna har fått
läsa en faktatext som handlar om hedersrelaterat våld, efter detta har de fått svara på frågor till
texten. Frågorna som har behandlat hedersrelaterat våld har handlat om vad det hedersrelaterat
våld är och hur eleven kan koppla detta till boken Ronja Rövardotter. Denna övning gjorde de
i syfte att öva läsförståelse. Lärare C har fått in många texttyper i arbetet kring Med lust till
86 Intervju 3
87 När mörkret faller, 2006,
27
Ronja. Vidare anser C att detta är en mycket bra övning att öva genrebaserat skrivande med
tanke på nationella proven i svenska. 88
88 Intervju 3
28
5. Diskussion I detta avsnitt kommer jag att knyta ihop studien, de viktigaste resultaten kommer att
sammanfattas. Hållbarheten i mitt material kommer även att diskuteras. Denna studie påvisar
flera intressanta resultat. Jag kommer att diskutera de resultat som jag anser viktiga att lyfta
fram.
5.1 Metoddiskussion Det skriftliga material som jag har använt mig av har jag fått kännedom genom mina
respondenter i intervjustudien. Eftersom jag inte har kunnat använda mig av så mycket
skriftlig material anser jag att kvalitativa intervjuer har varit en bra metod för min studie.
Intervjupersonerna representerade en liten mängd men de företrädde olika perspektiv.
Respondenterna hade olika yrken, arbetsuppgifter och åldrar. Enligt Trost är detta att
eftersträva.89 Respondenterna reagerade positivt till att delta i min studie. Enligt min mening
har förutsättningarna för intervjuerna varit goda med hög validitet. Respondenterna var
genomtänkta, och jag tog kontakt med dem via respondenters rekommendation. Svagheten
med intervjustudien är att respondenterna var relativt få. Detta är jag väl medveten om och det
går inte att dra allt för stora slutsatser av denna. Enligt min mening anser jag att resultaten är
trovärdiga men är medveten om att jag som intervjuare varit med och skapat dem.
Förmodligen hade resultatet sett ut på ett annat vis om jag intervjuat andra respondenter, som
inte haft lika bra kunskap kring skolprojektet. Syftet med min studie var att genom
skolprojektet påvisa hur lärare kan arbeta kring skönlitteratur. Enligt mig var ett strategiskt
urval av respondenter att föredra. Litteraturstudien och den kompletterande intervjustudien
har stärkt min studies validitet.
5.2 Resultatdiskussion Jag har träffat väl tillmötesgående personal och engagerade respondenter som varit positiva
till min studie. Att starta och bedriva ett stort skolprojekt kräver en stor arbetsinsats. Alla
Hälsinglands elever i årskurs åtta blev erbjudna att delta i projektet. De som deltog var bara
ett fåtal i jämförelse med de som blev erbjudna. Jag tror att detta kanske kan bero på att om en
klass ska vara med i ett skolprojekt krävs det mycket tid och engagemang från läraren. Jag
anser att många lärare inte tycker sig ha den tiden till förfogande. Ansvarig för skolprojektet
samarbetade med Högskolan i Gävle. Två stycken lärarstudenter var med och bidrog till en
lärarhandledning. Mangseth och Pettersson skrev den under AU2 och den är otryckt. Enligt
89 Trost, 2005
29
min mening hade det varit bättre om någon eller några personer med mer erfarenhet och
kunskap hade skrivit lärarhandledningen. Under intervjuerna har respondenterna berättat att
lärarhandledningen blev tillgänglig väldigt sent, inte förrän skolprojektet påbörjats. Detta har
resultera i att flera som medverkat i ”Med lust till Ronja” inte har haft tillgång till
handledningen, istället har de fått planera efter egen förmåga. Enligt min mening kan detta ha
orsakat större mångfald kring arbetsmetoder kring temat. Mangseth och Pettersson har som
jag tidigare nämnt främst fokuserat lärarhandledningen kring två teman, frigörelseprocessen
och genusperspektivet. Fördelen med att några lärare inte använt lärarhandledningen är att
varje enskild lärare själv har kunnat välja hur de vill arbeta kring Ronja Rövardotter. De har
inte blivit styrda på något vis. Mangseth och Pettersson har vinklat genusperspektivet på ett
sätt. Enligt min mening finns det ett annat perspektiv. Ungdomsromanen har andra sidor, som
talar emot det lärarhandledningen lyfter fram. Enligt min mening kan lärarna tänkas bli styrda
av lärarhandledningen. Detta har jag funnit stöd ifrån Edström, som anser att
ungdomsromanen innehåller starka kvinnogestalter. Alla individer läser en bok på olika vis
och får på så sätt skilda upplevelser av den.
Alla som har varit inblandade i projektet på något vis har varit tvungna att undersöka vad
eleverna ska uppnå i läroplan och kursplan. Styrdokumenten funktion är att vägleda lärare när
de planerar och genomför undervisning. De medverkande lärarna har arbetat mot målen
utifrån den tematik som ungdomsromanen baseras på. Sammanfattningsvis har tematiken i
Ronja Rövardotter varit utgångspunkten för hur lärare och elever arbetat med skolprojektet.
Mangseth och Pettersson anser att det finns två teman som är särskilt starka i ungdomsboken.
Dessa två teman är de som behandlas till största del i denna studie, genusperspektivet och
frigörelseprocessen. Hur lärare och elever arbetat kring detta har varit beroende på hur de
tolkat genusperspektivet kring Ronja. Mangseth och Pettersson anser att ungdomsromanen
rymmer mycket manligt och kvinnligt medan litteraturforskaren Edström anser att Ronja är en
väldigt stark kvinnogestalt. Åt andra sidan menar jag att Ronja är en förebild för alla flickor.
De åttonde klassare som har arbetat med skolprojektet har haft en starkt kvinnlig förebild att
se upp till. Vidare anser jag att boken präglas av det som är specifikt för det manliga och det
kvinnliga, men det behöver inte betyda att boken inte behandlar jämställdhet. Enligt min
mening är det viktigt att komma ihåg att berättelse utspelar sig långt tillbaka i tiden, och att
denna ungdomsroman innehåller två starka kvinnor, Ronja och Lovis. Lovis sköter många
kvinnliga sysslor, men hon låter sig inte köras över av sin man. Hon är respektingivande
30
gentemot de andra rövarna och hon kan säga ifrån när det behövs. Jag anser att genom att
läsaren av Ronja Rövardotter kan se på genusfrågan ur många olika synvinklar bidrar detta till
bra undervisningsmaterial. Alla elever kan läsa och själva bilda sig en uppfattning kring
genusfrågan. Mangseth och Pettersson tycker att ungdomsromanen innehåller flera teman som
är möjliga att använda i undervisningssammanhang. Jag anser att ungdomsromanen Ronja
Rövardotter är bra att arbeta kring. Den innehåller flera teman som är aktuella när eleverna
går i årskurs åtta. Eleverna får möjlighet att diskutera kring gemensamma upplevelser. Detta
anser jag är betydelsefullt eftersom varje enskild elev har olika erfarenheter i bagaget när de
kommer till skolan. Ingen elevs erfarenheter är den andra lik.
Det andra starka temat i Ronja Rövardotter är frigörelseprocessen. Ronja är i ungefär samma
ålder som eleverna som deltagit i skolprojektet. Jag tror att många elever kan känna igen sig i
Ronja. Det som sker kring Ronja är bekant för eleverna som deltagit i Med lust till Ronja.
Frigörelsen mellan Ronja och hennes föräldrar är bra undervisningsmaterial som det går att
arbeta mycket kring. Enligt min mening anser jag att skolprojektet Med lust till Ronja uppnår
läroplanens mål. Det är upp till inblandade lärare att se till att skolprojektet når upp till målen.
Varje lärare som deltagit i projektet har ett ansvar för att målen ska nås. Enligt min mening är
Med lust till Ronja en bra väg att gå. Skolprojektet uppnår många av svenskämnets mål. Målet
för de deltagande lärarna och eleverna har varit att få med så många mål som möjligt när de
arbetat med skolprojektet. Respondent A berättade att hon och Bergviksskolans lärare hade
plockat ut målen och sedan anpassat projektet till dessa.90 Eftersom ett sådant här skolprojekt
tar mycket tid att vara med i krävs det att så många mål som möjligt uppnås i projektet.
Skolprojektet har bidragit till att eleverna fått ta del av kultur eftersom de deltagande
klasserna har samarbetat med Kulturskolan. De deltagande klasserna har använt sig av många
olika arbetsmetoder för att uppnå målen för svenskämnet. Vägen till målet har sett olika ut
beroende på hur lärarna har valt att arbeta med skolprojektet. De klasser som valt att
samarbeta med kulturskolan har arbetat väldigt mycket med ”learning by doing”.
De lärare som arbetat med skolprojektet har fått läsa och analysera Ronja Rövardotter.
Ungdomsromanen har varit utgångspunkten i projektet, och därför har det varit viktigt att
analysera vad den handlar om och vilka teman som är lämpliga att arbeta kring.
90 Dahlberg, 2010
31
Respondenterna har alla berättat att de arbetat kring genus och frigörelseprocessen. De
deltagande lärarna har även arbetat kring döden och hedersrelaterat våld.
Skolprojektet har bidragit till att eleverna har fått lära av teater och skönlitteratur. I Med lust
till Ronja har elever och lärare arbetat med det svenska språket. Skolprojektet har bidragit till
att de medverkande lärarna har kunnat erbjuda en gemensam referens som elever och lärare
har kunnat samtala kring. I läroplanen för svenska betonas det att språket och litteraturen är
väldigt betydelsefulla för elevernas identitetsutveckling. Vidare står det att kultur och språk är
förenade med varandra. Jag anser att skolprojektet mycket väl uppfyller styrdokumentens mål.
32
6. Sammanfattning Detta examensarbete är en studie av skolprojektet Med lust till Ronja, som är ett läsprojekt
för elever i årskurs åtta i Hälsingland. Syftet med studien är att påvisa hur lärare kan arbeta
med skönlitteratur på ett medvetet tillvägagångssätt för att uppnå läroplanens mål.
Frågeställningen är följande: Vad är centralt i de olika lärarnas arbete i förhållande till
läroplanens mål? Hur behandlar handledningen tematiken kring Ronja Rövardotter? Vad
betonas i den? Hur har lärare och elever arbetat med ungdomsromanen Ronja Rövardotter?
För att uppnå mitt syfte har jag använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att det
finns skilda upplevelser av skolprojektet. Lärare och elever har arbetat på ett kreativt
tillvägagångssätt, med såväl lärarhandledningen som utan den. Läroplanen har varit
utgångspunkten för skolprojektet. Det är utifrån Ronja Rövardotters tematik som elever och
lärare har arbetat för att uppnå läroplanens mål. De har behandlat många olika teman kring
Ronja Rövardotter. De mest framträdande är frigörelseprocessen och genusperspektivet på
momentet.
33
Referenser
Otryckta källor:
Engberg, Gerd, B Presentation av Ronja-projekten, 2010-05-26
Engberg, Gerd, A Ronja Rövardotter Idéer och visioner, Järnverket, 2009-02-28
Dahlberg, Annelie, Projektbeskrivning Skapande skola Söderhamns kommun, 2010-01-26
Mangseth, Henrik & Pettersson, Alf, Ronja Rövardotter av Astrid Lindgren-en lärarhandledning, 2010: Gävle
Tryckta källor:
Brodow, Bengt & Kristina Rinisland, Att arbeta med skönlitteratur i skolan: praktik och teori, Studentlitteratur, Lund, 2005 Chambers, Aidan, Böcker inom oss: Om boksamtal, Norstedts Förlag AB, Stockholm, 1994 Edström, Vivi, Astrid Lindgren: vildtoring och lägereld, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1992 Edström, Vivi, Astrid Lindgren och sagans makt, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1997 Gannerud, Eva, Lärarens liv och arbete i ett genusperspektiv, Liber, Stockholm, 2001 Hirdman, Yvonne, Genus- om det stabilas föränderliga former. Stockholm, 2001 Lindgren, Astrid, Ronja rövardotter, Rabén & Sjögren, Stockholm, 1981
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer, 3. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2005
Internetmaterial
Kursplanen för svenska i Lpo94 hämtat den 13 september 2010 på: http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3890/titeld/SV1010%20-%20Svenska
Svensson, Birgitta, Gör klassikern till din egen [Elektronisk resurs] : [att arbeta med skönlitteratur i klassrummet], Myndigheten för skolutveckling, Stockholm, 2008 http://www.skolverket.se/publikationer?id=1892
34
Muntliga källor
Dahlberg, Annelie,( Intervju A) kulturansvarig i Söderhamns kommun, 2010: muntl. Intervju 14.10.2010
Engberg, Gerd, (Intervju B) ansvarig för skolprojektet Med lust till Ronja, 2010: muntl. Intervju. 16.10.2010
Wedin, Karin,( Intervju C) svensklärare, 2010: muntl. Intervju. 21.10.2010
35
Bilaga 1
Exempel på ansökan till skapande skola:
Skapande skola språkprojekt Bergviksskolan läsår 10/11
Estetiska lärprocesser- ett steg till ökad måluppfyllelse i grundskolan
Syfte:
Ge elever via konstformer kunskaper om språk som verktyg för att kommunicera samt att
utveckla sin person och självkänsla. Språkprojektet ingår som en del i ett större riktat
gruppdynamiskt arbete som vi på Bergviksskolan vill ge eleverna så att klassen som helhet får
arbetsro till studier samt att de kan bidra till en mer psykosocial hälsosam atmosfär.
Bergviksskolan ligger 15 km väster om Söderhamn i ett gammalt skogs- och
småjordbruksbygd som har många mindre utspridda gårdar och byar. Våra elever kommer
från spridda håll. Det är på skolan som eleverna ska mötas och lära känna varandra under de
tre år som de går på högstadiet.
Vi har som syfte att organisera vår undervisning utifrån andra mer estetiska former så att
lärandet blir mer än enbart ”rena” kunskaper. Vi vill bjuda upp till ”dans” där det ska finnas
möjligheter att få upplevelser och bli nyfiken på andra arenor än en vanlig skolsal kan
erbjuda.
Vi tror att när våra elever får lära sig hur kroppsspråk kan påverka både sig själva och andra
deras egen självuppfattning och självförtroende påverkas och utvecklas positivt både för
individen och socialt i gruppen. Genom att få ta del i ett sammanhang på andra villkor än de
som naturligt bildas i synnerhet hos osäkra individer.
Mål att sträva mot och uppnående mål Lpo 94
• Utvecklar nyfikenhet och lust att lära
• Utvecklat sitt eget sätt att lära
• Utvecklar tillit till sin egen förmåga
• Känner trygghet och lär sig att ta hänsyn och visa respekt i samspel med andra .
36
• Lär sig att kommunicera på främmande språk
• Lär sig att lyssna, diskutera, argumentera och använda sina kunskaper som redskap för
att:
• Formulera och pröva antaganden och lösa problem
• Reflektera över erfarenheter och kritiskt granska och värdera påståenden och
förhållanden.
• Har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
av samhällets kulturarv.
• Har en förtrogenhet med centrala delar av vårt svenska och nordiska, inklusive
samiska, samt västerländskt kulturarv.
• Kan utveckla och använda kunskaper och erfarenheter i så många olika uttrycksformer
som möjligt som språk, bild, musik, drama och dans.
Tema
Allt från kroppsspråk till olika språkyttringar
Deltagare
Arbetslaget. Ca 75 elever, nuvarande 7A (24 st.), nuvarande 8A (26 st.)
Berörda lärare
Kulturaktörer och tänka aktiviteter
Sagotema med Ronja Rövardotter som ledstjärna
Besök för 9:orna på kostymverkstaden på Folkteatern i Gävle. Besök på länsmuseet
och gymnasiet – textil
Jacob Westin Nycirkus Stråtjära
Mim Workshop med Pantomimteatern- kontakt Malin Rönnström
Mera kommer så fort vi fått förslag från våra elever.
37
Bilaga 2
Hej!
jag heter Carolina Nordqvist och ska skriva examensarbete inom svenska i
lärarutbildningen. Jag har tänkt skriva om ert projekt Med lust till Ronja. Min tanke är
att beskriva ert projekt och undersöka hur olika skolor arbetar med detta. Projektet ska
sedan sättas in i ett ämnesdidaktiskt perspektiv.
Tror du att du skulle ha tid och lust att hjälpa mig få en bild av projektet?
MVH Carolina Nordqvist
