Hej, här är jag-

Kvinnliga Musikers Syn på Självrepresentation och Identitet i Sociala Medier

Elina Widnersson

JMK, institutionen för mediastudier

Stockholmsuniversitet examensarbete 15hp Kandidatkurs i medie- och kommunikationsvetenskap, 30 hp

Vårterminen 2018

Handledare: Jörgen Skågeby

Hi, here I am; Musicians View of Self-Representation and

Identity in Social Media

Hej, här är jag - Kvinnliga Musikers Syn på

Självrepresentation och Identitet i Sociala Medier

- En kvalitativ analys om hur kvinnliga musiker resonerar kring sociala medier

- Elina Widnersson

Sammanfattning

I denna uppsats används det induktiva tillvägagångssättet Multi Grounded Theory (MGT) i

syfte att undersöka hur kvinnliga osignade musiker resonerar kring identitetsskapande och

självrepresentation i sociala medier. Sverige anses vara en stark musiknation men den

musikaliska sfären är inte jämställd och få kvinnor lyckas nå ekonomiska framgångar med sitt

musicerande. För att inte befästa mansnormen har denna studie därför fokuserat på kvinnliga

musikers användning av sociala medier.

Identitets- och representationsteori har tillsammans med feminism legat till grund för studiens

teoretiska ramverk. Genom kvalitativa intervjuer har fyra koncept kodats fram för kvinnliga

musikers användning av sociala medier. En huvudtes genom uppsatsen är att identitet formas i

mötet med andra vilket, efter genomförd undersökning, har visat sig stämma. De framtagna

koncepten är (1) Seriositet och professionalitet som innefattar visuell professionalitet,

musikalisk professionalitet och innehålls-professionalitet. (2) Utryck via selfie:s porträtt och

videos som ett inlärt beteende för uppskattning. (3) Ambivalenta känslor till sociala medier på

grund av stress samtidigt som de är gynnsamma. Slutligen (4) Sociala medier som en

plattform för underordnade att ta makt. Studien visar att den fysiska och digitala verkligheten

överlappas då intervjupersonernas agerande online ger konsekvenser offline och vise versa.

Nyckelord:

Identitet, Sociala medier, Själv-representation, Feminism, Musiker, Multi Grounded Theory

Innehållsförteckning

1. Inledning 1 ..........................................................................................................1.1 Syfte och frågeställning 2 ........................................................................................................

1.2 Avgränsning 2 ..........................................................................................................................

1.3 Disposition 3 ............................................................................................................................

2. Tidigare forskning 3 ...........................................................................................2.1 Triangulating the Self: Identity Processes in a Connected Era 4 .........................................

2.2 Affirming the self through online profiles: Beneficial effects of social networking sites 5 ........................................................................................................................................................

2.3 Identity construction on Facebook: Digitalempowerment in anchored relationships 7 .

2.4 Sammanfattning och relevans 8 ............................................................................................

3. Teoretisk ram 9 ....................................................................................................3.1 Identitet 9 .................................................................................................................................

3.2 Representationer 11 ................................................................................................................

3.2.1 Det dramaturgiska perspektivet 11 .....................................................................................................................................

3.3 Feminismen och den kulturella sfären. 13 .............................................................................

4. Metod och material 15 .......................................................................................4.1 Multi grounded theory 15 ......................................................................................................

4.2 Den kvalitativa intervjun 16 .....................................................................................................

4.2.1 Urval 16 ................................................................................................................................................................................

4.2.2 Strukturerad intervju med öppna svar 17 ............................................................................................................................

4.2.3 Etik 18 .................................................................................................................................................................................

4.3 Analysmetod 19 ........................................................................................................................

4.3.1 Teorigenerering 19 ...............................................................................................................................................................

4.3.2 Explicit grundande 20 ..........................................................................................................................................................

5. Analys 21 ............................................................................................................5.1 Seriositet och professionalitet 22 ...........................................................................................

5.1.1 Visuell proffessionalitet 24 ..................................................................................................................................................

5.1.2 Musikalisk professionalitet 25 ............................................................................................................................................

5.1.3 Innehålls-professionalitet 26 ...............................................................................................................................................

5.4 Uttryck via selfie:s, porträtt eller videos 28 ............................................................................

5.3 Ambivalenta känslor till sociala medier 31 ............................................................................

5.4 En plattform för att ta makt 32 ...............................................................................................

6. Slutsats och diskussion 36 ..................................................................................

7. Litteratur- och källförteckning 39 .......................................................................7.1 Tryckta källor 39 ........................................................................................................................

7.2 Pdf:er 40 ....................................................................................................................................

7.3 Elektroniska källor 41 ...............................................................................................................

8. Bilagor 42............................................................................................................

1. Inledning

”Hej, här är jag” skulle kunna sammanfatta innehållet och användandet av sociala medier. Här

samlas människor världen över och publicerar utvalda foton, videos och texter från sina liv.

Sociala medier sammanfattas av nationalencyklopedien; ”samlingsnamn på

kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom

exempelvis text, bild eller ljud” (ne.se, 2018). Här samlas också föreningar, företag och

grupper av olika slag i ett försök att uttrycka sina tankar och forma en identitet online.

Användning av sociala medier är, sett till människans tid på jorden, ett ungt fenomen men har

för många snabbt blivit en självklarhet i vardagen. Medierna är lättillgängliga och ständigt

närvarande i vårt medierade samhälle där 94% av den svenska befolkningen använder internet

varav 85% använder det i mobilen (Dagensanalys.se 2017). Den senaste tiden har jag, via min

egen användning av sociala medier och i egenskap av musiker, kommit att fundera på

musikers identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier. I sociala medier kan en

musiker, såväl signad som osignad, ladda upp sin musik men också publicera bilder och

videos som representerar vardagen.

Sverige är ett land med stora möjligheter att ägna sig åt musik. Antingen i form av

undervisning i någon av landets 283 kulturskolor (Kulturskolerådet 2016) eller på grundskole-

och gymnasienivå. Efter avslutade gymnasiestudier finns det i Sverige 327 olika musikkurser

på folkhögskolor att söka (folkhögskola.nu 2018) eller så finns chansen att söka vidare till

högskoleutbildningar inom musik. Det finns också möjlighet att på sin fritid starta en

studiecirkel för att finansiera repetitioner i grupp med andra. Enligt SvD slog Sverige rekord

gällande musikintäkter 2015 och tidningen konstaterade att ”Sverige är en musiknation av

högsta rang” (SvD.se 2015).

Många osignade musiker som går, eller har gått, någon av Sveriges musikutbildningar är

troligtvis de nästkommande musikerna att bära musiknationen Sverige i framtiden. Chanserna

för detta verkar dock vara större om du är en manlig musiker. Branschen är, sedan långt

tillbaka, mansdominerad och chansen att bli etablerad verkar större om du är man (svt.se

2013). Sydsvenskan skrev en artikel 2017 som menade att manliga producenter och

!1

låtskrivare blivit en norm och att få kvinnor når ekonomiska framgångar inom branschen. I

boken Inte riktigt lika viktigt av Marie Selander (2012) lyfts musikhistoriens bortglömda

kvinnor fram. Få idag vet kanske att den första rock-gitarristen var en svart queer-kvinna vid

namn Sister Rosetta Tharpe som influerat såväl Elvis som Johnny Cash. Kvinnliga musiker

har alltid funnits men har raderats när historien skrivits. Utan att fokusera på hur kvinnliga

musiker ställer sig till detta vill jag studera hur de resonerar kring användningen av sociala

medier. Hur sker identitetsskapande och självrepresentation i sociala medier?

1.1 Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att studera hur fem kvinnliga musiker i åldrarna 18–30 år använder sociala

medier för att forma sin identitet. Genom att använda multi grounded theory (MGT) ämnar

studien hitta teman och koncept som präglar användandet, självrepresentationen och

identitetsskapande. Materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Forskningsfrågan

kommer med anledning av metodvalet vara öppen och lyder:

• Hur resonerar kvinnliga osignade musiker kring identitet och självrepresentation i

sociala medier?

1.2 Avgränsning

Som ovan beskrivet kommer studien endast innefatta kvinnliga musiker. Detta med anledning

att män är långt mer representerade i musikvärlden. År 2017 bestod 69% av Sveriges stora

musikfestivaler av mansdominerade akter (jämställdfestival.se, 2017). Ytterligare fokus på

manliga musiker kan komma att befästa den rådande mansnormen inom musikbranchen.

Studien kommer endast att tillämpa kvalitativa metoder då dessa bäst besvarar

forskningsfrågan som ämnar söka djupare kunskap gällande fältet. En kvantitativ

undersökning skulle generera andra intressanta svar som i denna studie ej kommer

tillgodoses.

!2

Studien har avgränsats till Sverige och ämnar endast undersöka hur kvinnliga osignade

musiker i åldrarna 18–30 år resonerar kring självrepresentation och identitetsskapande i

sociala medier. Avgränsning gällande åldern är satt då jag dels vill att mina intervjupersoner

ska vara myndiga, och dels för att denna grupp hunnit utbilda sig inom musik och samtidigt

tillhör den myndiga åldersgrupp som främst är aktiv i sociala medier (soi2017.se, 2017).

Studien fokuserar på osignade musiker då jag vill komma åt hur dessa resonerar kring

identitet och sociala medier utan påtryckningar från skivbolag eller dylikt. Fem intervjuer har

genomförts då tiden för studien är begränsad. Dessa fem musiker är bosatta i olika delar av

Sverige och ägnar sig åt olika instrument och genrers.

1.3 Disposition

Uppsatsen är indelad i åtta kapitel med tillhörande underrubriker. Inledningen med

problemformulering och motivering till varför studien finnes intressant utgör det första

kapitlet. Inledningen efterföljs av tidigare forskning i kapitel två där en inblick i

forskningsfältet ges. I det tredje kapitlet läggs den teoretiska ramen fram som främst

behandlar begreppen identitet och sociala medier samt feministisk teori. I uppsatsens fjärde

kapitel beskrivs metoden och studiens tillvägagångssätt. Här presenteras MGT, urval,

intervjumetoden, etik samt analysmetodens tillvägagångssätt. Analys och resultat redogörs i

det femte kapitlet och är indelat efter de koncept som uppkommit under arbetes gång.

Uppsatsen rundas sedan av med slutsats och diskussion i det sjätte kapitlet. Kapitel sju utgör

studiens litteraturlista och åttonde kapitlet uppsatsens samtliga bilagor.

2. Tidigare forskning

För att finna tidigare forskning av relevans har främst sökorden ”identity”, ”self

representation” och ”social media” använts. I en studie från 2012 där forskarna Nadkarni och

Hofman sammanfattar tidigare studier gällande Facebook-användning konstaterar författarna

att det verkar finnas två primära anledningar till användandet av sajten. Dessa är (1) behovet

av tillhörighet, vilket påverkas av demografiska och kulturella faktorer. (2) Behovet av själv-

!3

presentation som påverkas av bl.a. självkänsla, värdighet, och blyghet. Forskningen, som i

detta kapitel läggs fram, går i linje med slutsatserna Nadkarni och Hofman (2012) drar.

Studierna som presenteras nedan har ingen koppling till musikers användning av sociala

medier utan fokuserar enbart på hur identitet formas, påverkas och presenteras i sociala

medier.

2.1 Triangulating the Self: Identity Processes in a Connected

Era

I en kvalitativ studie utförd av Davis (2014) undersöks äkthet i relation till sociala medier.

Hon undersöker villkoren för identitetsförhandlingar och studerar hur individer försöker hitta

en balans mellan ideal och autenticitet. Davis identifierar i sin studie tre viktiga

interaktionsförhållanden vilket hon menar individer sedan triangulerar mellan. Den första är

gränslandet mellan det digitala och fysiska vilket åsyftar hur interaktionen sker på båda

platserna. Livet pågår på de båda platserna samtidigt. Den andra är förväntningarna på

noggrannheten med vilket hon menar att varje användare förväntas presentera sig själv med

hög noggrannhet. Inte nödvändigtvis så att denne användare presenterar sitt ”sanna jag” utan

snarare visar upp en version av sig själv. Hon framhåller att varje arena för identitetsskapande,

så även de digitala arenorna, ger individen möjlighet att framhålla vissa sidor av sig själv och

samtidigt utelämnar andra för att rama in sin identitet. I sin undersökning framhåller Davis att

det på digitala plattformar krävs att en individ är uppriktig, försiktig och strategisk med vad

den publicerar. För att verka äkta och uppriktig är det viktigt att denna inte publicerar för

mycket samt att det som publiceras görs utan en synlig ansträngning. Sist ut presenterar Davis

betydelsen av överlappande sociala nätverk. Hon framhåller här hur varje individ har flera

olika roller såsom mor, syster, kollega, vän och så vidare. Dessa gick tidigare att hålla

någorlunda separata från varandra medan våra sociala medier idag är ett rum där samtliga

roller representeras. På Instagram kan en individ följas av såväl släkt, vänner och kollegor

vilka alla har olika uppfattningar om vem denne individ är. Det är svårt för individen att dela

sådant som passar alla. Dessutom kan andra publicera innehåll där denna individ förekommer.

Via inställningar kan individen till viss del styra vad som blir synligt för allmänheten att ta del

!4

av. Detta kan samtidigt komma att påverka individens äkthet.

Davis menar alltså att varje användare av sociala medier behöver balanserat hantera

gränslandet mellan det digitala och fysiska, förväntningarna på noggrannheten samt de

överlappande sociala nätverken. Trianguleringen har två grader; nätverkslogik och

förebyggande åtgärder. Gällande nätverkslogik menar Davis att vi som nätverkande individer

implicit påverkas av vetskapen om mediernas närvaro. Eftersom vi vet att vi kanske kan

förekomma på bild tänker vi efter en extra gång gällande vad vi har på oss och vad vi säger.

Nätverkslogiken går både från det fysiska till det digitala och från det digitala till det fysiska.

Med förebyggande åtgärder menar Davis att individer deltar i offline:a events för att kunna

dokumentera och visa upp det online. Hon menar alltså att individer anpassar sitt beteende för

att forma sin identitet online. (Davis, 2014).

2.2 Affirming the self through online profiles: Beneficial

effects of social networking sites

I denna studie från (2010) undersöker forskaren Toma den psykologiska effekten av att

besöka sin egen Facebook-profil. Studien baseras på self-affirmation theory (själv-

bekräftelseteori) för att förklara hur sociala nätverks-profiler (såsom Facebook) kan gynna

användares självuppfattning. Ett väldokumenterat resultat inom psykologin är att människan

ser sig själv som god och acceptabel samtidigt som den är mer kritisk till människor i sin

omgivning. För att ha en fortsatt god självbild, trots livets motgångar och misslyckanden, har

människan utvecklat en defensiv försvarsmekanism. Toma tar upp exempel om hur en student

som fått underkänt på en examination känner sig bättre till mods av att påpeka att läraren var

orättvis eller hård. Denna försvarsmekanism gör att människan inte tar ansvar och lär sig av

sina misstag. Toma poängterar att det finns en bättre strategi för att upprätthålla en fortsatt

upplyft självbild och samtidigt mottaga kritik nämligen; self-affirmation.

Teorin involverar att medvetandegöra andra viktiga och positiva aspekter av jaget såsom

värderingar, målsättningar och värdefulla egenskaper. Väl medvetna om dessa aspekter kan

individer lättare ta till sig kritik och ta ansvar för misstag eftersom de kan se personliga

!5

värden utöver sina misstag. Positiva självbetraktelser kan involvera alla områden som kan

härledas till jaget. Det kan handla om sociala relationer, ideologiska övertygelser,

gruppidentiteter, erfarenheter osv. Toma studerar om Facebook-profiler kan fungera som en

slags self-affirmation. En Facebook profil, menar hon, innefattar många områden som just

kan härledas till jaget. I profiler finns information om en individs sociala relationer genom

dels de vänner man har online men också via uppladdade bilder.

För att testa teorin genomför hon ett experiment bestående av fyra testgrupper. Deltagarnas

ego testades genom att utsättas för kritisk feedback på en muntlig uppgift. Innan kritiken

mottogs fick testgrupp 1 studera sin egen Facebook-profil i fem minuter medan testgrupp 2

fick studera någon annans profil i fem minuter. För att gör studien jämförbar med tidigare

genomförda studier gällande self-affirmation fick testgrupp 3, i likhet med tidigare studier,

skriva en essä om sina främsta egenskaper medan testgrupp 4 skrev om sina sämsta

egenskaper.

Studien visar att grupp 1, som studerade sina egna profiler i fem minuter, hade lättare att

acceptera den kritiska feedbacken gällande den muntliga uppgiften än grupp 2, som studerade

andras profiler. Som Toma förutsatte hade grupp 1 och 3 lika lätt att acceptera kritiken (både

dessa ägnade sig åt själv-bekräftelse). Studien undersökte även vilka känslor deltagarna kände

efter att ha mottagit kritiken. Utfallet för denna undersökning visade att gruppen som

studerade sin egen profil i större utsträckning kände positiva känslor än gruppen som

studerade andras profiler.

Self-affirmation theory åsyftar att människans strävan efter att skydda sitt ego kan åsidosättas

genom strategin self-affirmation (själv-bekräftelse). Ett sätt för individer att bekräfta sig

själva kan således vara att studera sin egen Facebook-profil (Toma, 2010).

!6

2.3 Identity construction on Facebook: Digitalempowerment

in anchored relationships

I en studie publicerad av Zhao, Grasmuck och Martin (2008) undersöks identitetsskapande på

Facebook. Denna forskning är idag tio år gammal och undersöker således det sociala mediet

under dess tidiga stadium när det främst var en nätverkstjänst tillgänglig för collage-studenter

i USA. Studien är en del av en större undersökning gällande etniska minoriteters

identitetsskapande.

Zhao och kollegorna poängterar att sociala medier, tidigare framför allt, varit anonyma och

använts för att integrera med okända människor. Detta har å ena sidan givit en möjlighet att

vara sig själv i stor utsträckning då användaren ej är iakttagen och inte måste leva upp till

normer. Å andra sidan kan användaren ta på sig falska identiteter då ingen känner till dess

offline:a identitet. Användaren kan således utge sig för att vara någon eller något den inte är.

Sociala medier har idag utvecklats till en plats för icke-anonyma användare som integrerar

med människor de även möter i den offline:a vardagen. Studien förutsatte därför att resultatet

skulle visa liknande resultat som tidigare forskning gällande identitet på dejtingsajter.

Nämligen att identiteten i icke-anonyma sociala medier (såsom Facebook och dejtingsajter)

presenterar de vi hoppas bli eller önskar vara. En annan tanke inför studien är att att

användare heller försöker visualisera vilka de är genom bilder och sociala interaktion än att

förklara vilka de är.

I studiens diskussion dras fyra slutsatser från resultatet. Först och främst konstaterar

författarna att studiens deltagare presenterar olika identiteter i olika kontexter. Identiteten är

inte en individuell egenskap eller något medfött i en person utan kan mer liknas med en social

produkt. Identiteten är således ett resultat av en individs miljö och varierar beroende på

kontext.

Den andra slutsatsen som dras är att online:a miljöer inte öppnar upp för avvikande

beteenden. Som individ förväntas vi navigera i samhället efter de rådande normerna. De som

lever upp till dessa gynnas medan de som avviker från normerna straffas. I de icke-anonyma

!7

sociala medierna (som ökat i popularitet sedan denna studie utfördes) gäller samma

förutsättningar. Zhao, Grasmuck och Martin poängterar att den icke digitala miljön erbjuder

liknande möjligheter som den digitala nämligen att det finns platser där du kan förbli anonym

(som på en bar) likväl som platser där detta inte är möjligt (som i institutionella

sammanhang).

En tredje slutsats baserat på resultatet bevisar att det inte går att separera den online:a världen

från den offline:a. Vad folk gör online påverkar dem offline. I den digitala eran består livet av

båda världarna och en betydelsefull färdighet är att kunna navigera och balansera sitt beteende

i dessa sfärer. En viktig aspekt, menar författarna, är att den online:a sfären innebär

möjligheter för identitetsskapande som kan begränsas i interaktioner ansikte- till ansikte. Den

online:a identiteten är således lika ”riktig” som den offline:a.

Den fjärde slutsatsen utmanar den tidigare vanligt förekommande idéen att virtuella jag

likställs med falska identiteter medan offline:a jag utgör den äkta identiteten. Författarna

menar att Facebook-identiteter är uppenbart verkliga eftersom dess konstruktion har

konsekvenser för den som konstruerade den. Även om den virala identiteten inte till fullo har

anammats i den offline:a tillvaron så kan de få en verklig verkan på individen. En identitet är

vad vi övertygar andra att tänka om oss, det spelar ingen roll om detta sker online eller

offline. Författarna menar att identiteten online presenterar de individen hoppas bli eller

önskar vara (Zhao, Grasmuck & Martin, 2008).

2.4 Sammanfattning och relevans

Den ovan nämnda forskningen har rört sociala medier och dess effekt på identitetsskapande

och självrepresentation. Samtliga studier har presenterat resultat med relevans för min

undersökning gällande hur musiker resonerar kring användningen av sociala medier i sitt

identitetsskapande. Ingen studie har berört musikers användande av sociala medier vilket

lämnar en lucka för denna studie att fylla. Ingen studie har heller ägnat sig åt att undersöka

andra sociala medier än Facebook. Studierna har några år på nacken vilket kan vara en

anledning att andra sociala medier, såsom Instagram, inte nämns. Sedan studien av Zhao,

!8

Grasmuck och Martin (2008) har sociala medier blivit än mer etablerat och används idag inte

enbart stationärt som vid Facebooks tidigare era. Idag finns sociala medierna tillgängliga i

telefonerna vilket gör det tydligt att den digitala och fysiska verkligheten överlappas.

Forskningsfrågan för min studie är bred och på så vis har tidigare forskning inom området

varit relativt lätt att finna men svår avgöra relevansen för. Därför har de som direkt berör

identitet och självrepresentation valts ut och presenterats ovan. I denna studie kommer

resultatet matchas med slutsatser från forskningen nämnd ovan.

3. Teoretisk ram

Till grund för studien har begreppen representation och identitet varit nödvändiga att studera.

I följande del kommer dessa begrepp ges en närmare förklaring. Gällande identitet har främst

Gripsruds bok Mediekultur, mediesamhälle från 2011 samt Lindgrens Digital media & society

från 2017 legat till grund. Under rubriken representationer förklaras först begreppets grund

utifrån Halls teorier (1997) för att sedan snävas in på självrepresentation med Det

dramaturgiska perspektivet av Goffman från 1959. Den sista delen i den teoretiska ramen

berör feminism med betoning på den kulturella sfären från Gemzöes bok Feminism (2015),

samt fjärde vågens feminism baserad på Maclarans (2015) beskrivning.

3.1 Identitet

Identitet är ett mångbottnat begrepp som kan gynnas av en närmare definition. Begreppet

betyder från början en-het eller likhet. Via intryck från vår omgivning och från medier

kartlägger människan såväl likheter som skillnader mellan varandra (Gripsrud, 2011).

Gripsrud gör en distinktion mellan å ena sidan vår sociala kontext som präglas av andra

människor uppfattning av oss och å andra sidan vår personliga identitet som besvarar frågan

”vem är jag?”. De båda identiteterna är starkt sammanlänkande och påverkar ständigt

varandra. Beroende på situationen kan olika delar av den sociala identiteten ha olika

betydelser, Gripsrud liknar våra olika identiteter vid ett lapptäcke av flera olika identiteter. I

!9

ett musikaliskt sammanhang är kanske ens musikaliska tillhörighet av störst vikt medan ens

könstillhörighet kan vara av större betydelse i ett annat sammanhang. Uppfattningen andra har

om en människa är till stor del vad som formar dennes självbild och identitet (Gripsrud,

2011). Gällande den personliga identiteten försöker en individ ta reda på vad som gör denna

unik och vad som skiljer den från andra. Här kan våra erfarenheter och känslor spela in, vilka

också är präglade av den sociala identiteten vilket visar hur tydligt det hänger samman

(Gripsrud, 2011). Magnus Andersson (2017) adderar ytterligare ett begrepp när han menar att

människan, i relation till symbolisk-interaktionism, skapar sin själv-identiteten i ett reflexivt

projekt i samspel med sin omgivning. Symboliska interaktionism åsyftar, i likhet med

Gripsruds beskrivningar, hur identitet skapas och omskapas via social interaktion i mötet med

andra (Bergman, 2009). Identitet är på så vis lika mycket en effekt av människans handlande

som den är orsak till ett specifikt handlande (Bergman, 2009).

Social interaktion är jämngammalt med människan och tankarna har uppkommit redan innan

sociala mediers ankomst i vår vardag då TV fortfarande var ett okänt medie. Anderson (2017)

menar att det således inte är teknologin bakom medierna som är viktig utan vilken mening

och användning dessa tillskrivs av människor.

Till stor del väljer vi inte vilken identitet vi bär, vi kan exempelvis inte styra över den sociala

klass vi vuxit upp i, vart vi växer upp, vilket kön vi föds med eller vilket modersmål vi talar.

De val vi sedan kan göra, såsom val av utbildning eller intressen är delvis betingade av denna

bakgrund (Gripsrud, 2011).

Gripsrud (2011) kopplar medier till identitetsskapande och menar att de påminner oss om att

vi är medlemmar i ett samhälle med många olika nivåer. Han menar att vi tillhör två

socialisationer, den primära samt den sekundära. Den primära socialisationen utgörs av de

närmaste, såsom familjen. Den sekundära socialisationen består av de olika

samhällsinstitutionerna människan förhåller sig till såsom skolan, föreningar, arbetsplatser,

religion eller dylikt. Dessa socialisationer förser människan med information och Gripsrud

framhåller att den senaste tidens främsta informatör är socialisationen massmedier. Idag är

medier en del av vår tillvaro redan vid barnsben. Då medierna bland annat definierar vår

!10

ontologiska uppfattning definierar dessa också vem en människa är (Gripsrud, 2011). Detta

gäller inte enbart nyhetsrapporteringar, film, musik och böcker utan idag talar omvärlden även

till oss via sociala medier (Lindgren, 2017). Lindgren menar i likhet med Gripsrud att

identitetsskapande i dagens samhälle utgör en mer betydelsefull del av livet än tidigare

historiska eror. Även om det till viss del alltid existerat så är idag valmöjligheterna gällande

identitet större även om dessa, som ovan beskrivet, påverkas av sociala, kulturella och

ekonomiska aspekter av samhället. Lindgren (2017) påpekar att internet och sociala medier

ger plats för människan att utveckla och forma en önskad identitet som denne visar upp

genom publiceringar hen finner representativa.

3.2 Representationer

Begreppet representationer har rötter i latinet och betyder ”stå för” (Gripsrud, 2011). Bilder,

texter och ljud står i detta avseende för något annat än sig själv, exempelvis står ett porträtt för

den som har avmålats. En representation är således en konstruktion av det som framställs och

inte en komplett objektiv reflexion. Hall (1997), som främst anses ha lanserat begreppet,

menar att representationer är meningsproduktioner som skapas via bilder, språk och diskurser.

Vidare menar han att representationer kan behandla två olika saker; att beskriva samt att

symbolisera. I sociala medier kan inte varje sekund av ett liv publiceras och därför väljs

delarna som individen finner representativa för den själv ut. Dessa tolkas i sin tur av

mottagaren efter dennes erfarenheter. Dock behöver dessa representativa delar inte vara det

som individens liv till störst del består av utan snarare vad denne önskar att livet bestod av: en

slags idé av vem hen är, baserad på sin egen och andras uppfattning. En representationsteori

som utformades redan 1959, men som med moderna mediers etablering åter blivit aktuell, är

Goffmans Dramaturgiska perspektiv.

3.2.1 Det dramaturgiska perspektivet

Goffman menar att människan skapar sin identitet baserad på andras förväntningar och

beskriver social interaktion som en teaterscen där människan mer eller mindre medvetet

spelar roller i relation till dess medmänniskor. Han beskriver manuset som redan skrivet med

en viss frihet för improvisation då vi agerar efter de implicita förväntningarna från

!11

omgivningen. Denna teori kan låta cyniskt och som vi aldrig är oss själva. Goffman menar

dock att vi just är de roller vi spelar om vi gör det övertygande. Han tar i sin text upp

begreppet impression management med vilket han menar att varje människa önskar styra

andras intryck av hen själv. Sättet att styra andras uppfattning om denne är genom att framföra

sin spelade roll med trovärdighet. Goffman talar om give expression, vilket avser uttrycket

som en person sänder ut, och give of expressen,vilket avser uttrycket som överförs. Alltså det

uttryck som publiken uppfattar och tolkar. I denna studie är det främst give expression som

kommer studeras då det är sändaren som kommer undersökas.

Vidare menar Goffman att vardagslivet inte uteslutande är ett skådespel utan påpekar att det

finns en slags ridå eller bakre region, för publiken dold (”backstage”), där framträdande kan

planeras, poleras och analyseras (Goffman, 1959/2014). I denna kuliss behöver inte

skådespelarens mask bäras. Ett exempel på detta skulle kunna vara hur Instagram-användare

innan en publicering på sociala medier väljer en bild, redigerar den, funderar på hur den ska

presenteras innan den slutligen publiceras i den valda kanal som således är ”frontstage".

Goffmans teorier om jaget publicerades redan 1959, långt innan sociala medier blivit en del

av vår vardagliga aktivitet. Hans teorier är ändå intressanta och användbara i det medierade

samhället. Simon Lindgren (2017) refererar till Goffman när han skriver om dagens sociala

medier och applicerar identitetsteorier. Simon skriver att det som publiceras i sociala medier

sker i olika sociala kontexter. De sociala kontexterna får, i likhet med Goffmans teorier,

användarna av sociala medier att agera efter de förväntningar de möts av (Lindgren, 2017).

Vidare skriver han att vår sociala närvaro skiljer sig från, men samtidigt sammanflätas med

våra individuella jag. Det dramaturgiska perspektiv har alltså blivit en högst aktuell teori i

förhållande till användandet av sociala medier. Hogan (2010) diskuterar dock om sociala

medier inte snarare kan liknas med en online utställning. Datan som lämnas kan andra

människor gå tillbaka till för att integrera med. Detta i kombination med att vi kan ha direkt

interaktion med andra människor gör att sociala medier inte enbart kan ses som en scen likt

Goffmans metafor utan även som en deltagande utställning.

Hogan (2010) gör en distinktion mellan å ena sidan skådespelet som utgörs av den direkta

!12

interaktionen med de roller vi spelar och å andra sidan artefakten som är resultatet av ett utfört

uppträdande. Ett utställningsrum kan vara online-sajterna där människor vistas och tar del av

artefakter (data). Samtliga artefakter finns lagrade i databasar och de olika online-sajternas

algoritmer är med och skapar vad som ska vara synligt för vem. Algoritmerna kan på så vis

liknas med curators (museiintendenter). Publiken består av dem som har tillgång till

artefakterna (användarna). Sett till historien har artefakter hanterats av professionella curators.

När det gäller utställningar om oss själva i sociala medier har denna uppgift blivit lagd på

datorer i form av algoritmer. Algoritmens uppgift blir att visa upp det som, för publiken, kan

vara intressant då antalet artefakter är fler än vad som ryms i en utställning.

Vidare poängterar Hogan, i likhet med Goffman (1959/2014), att vad som är ett framträdande

i en aspekt även kan vara en kuliss i en annan aspekt. Han använder exemplet att professorer

på ett universitet gör ett framträdande genom att visa upp en professionell sida till sina

kollegor och inte surfar på internet på arbetstid utan arbetar flitigt. Detta framträdande är i sin

tur en kuliss inför ett kommande framträdande på exempelvis en föreläsning eller konferens

(Hogan, 2010: 379).

3.3 Feminismen och den kulturella sfären.

Feminismen existerar i olika former och inriktningar och bör benämnas som feminism(er) i

plural (Gemzöe, 2015). Enligt ordboksdefinitionen är en feminist någon ”som anser (1) att

kvinnor är underordnade män och (2) att detta förhållande bör ändras” (Gemzöe, 2015:16).

Definitionen sammanfattar och ringar in en gemensam grundpelare i de olika feministiska

riktningarna. I sin bok Feminism (2015) beskriver Gemzöe de olika sfärerna inom vilka

kvinnor bevisats underordnade män. Detta görs då motståndare till feminismen antytt att

kvinnor kan ha mycket makt i samhället, exempelvis i hemmet, över familjen osv. Hon

beskriver först den politiska sfären för att som tvåa ut beskriva familjesfären, efterföljd av den

tredje sfären, tillika den kulturella, och slutligen den fjärde sfären som behandlar våld/

sexualiserat våld mot kvinnor. Intressant för denna studie är den tredje sfären; kulturell

nedvärdering av kvinnor och deras erfarenheter. Gemzöe menar att bilden som unga får med

sig från skolan gällande kultur och historia är att kvinnors insatser och ageranden osynliggörs

!13

eller betraktas som betydelselösa. Vidare är den kunskap som produceras via forskning oftast

präglad av en manlig norm, detta trots den senare tidens feministiska forskning (Gemzöe,

2015).

Inom den musikaliska sfären finns det ideal och stereotyper som menar att vissa instrument är

feminint kodade och andra manligt. Vilket instrument en individ spelar påverkar således

omgivningens uppfattning om denne. Exempelvis anses flöjt och harpa vara feminint kodade

medan trummor och tuba kodas maskulint. Forskning visar att de som spelar ett feminint

kodat instrument i större utsträckning uppfattas som ödmjuk och omhändertagande (Cramer,

Million & Perreault, 2002). Gemzöe (2015) menar att kvinnorna inom denna

mansdominerade sfär, som präglar scenkonst, film-, musik- och konstvärlden, har kämpat för

att få makt över de konstnärliga produktionerna samt att på egna villkor ha möjlighet att

uttrycka sig kreativt. Här har Internet blivit en betydande arena att bedriva kampen på.

Internet och sociala medier har blivit en viktig pelare inom, vad som benämns som, fjärde

vågens feminism. Detta då det erbjuder en plattform för röster som i den fysiska verkligheten

saknar ett forum att göra sig hörda i.

I dagsläget delas feminismen in i fyra vågor vid vilka feminismen haft särskilda uppsving

(Gemzöe, 2015). Den första vågen avser Suffragetternas rörelse under industrisamhället och

sekelskiftet. Vågen kopplades samman med kamp och dialog gällande dåtidens stora ism:er,

liberalismen och socialismen. Den andra vågen berör 1960– 80-talet och kopplas samman

med kvinnors sexuella och kroppsliga frigörelse från normer (Maclaran, 2015). Den tredje

vågen kom under 90-talet och kritiserade andra vågens feminism för att inte ta i beräkning de

komplexa identiteterna såsom klass, etnicitet och sexualitet. Kritiken riktades mot feminismen

som hittills främst involverat heterosexuella vita medelklasskvinnor (Maclaran, 2015). Idag

befinner vi oss i den fjärde vågens feminism vilket har kommit att ta sitt uttryck via internet.

Den fjärde vågen har många likheter med den tredje vågen och har ett intersektionellt

perspektiv och strävar efter materiell rättvisa (Gemzöe, 2015). Skillnaden är främst

användandet av Internet och sociala medier som en plattform att höja sin röst och nå ut till en

stor publik (Maclaran, 2015).

!14

4. Metod och material

I följande stycke redogörs studiens metod och material. För att uppfylla studiens syfte har det

induktiva tillvägagångssättet multi grounded theory (MGT) valts för undersökning. Datan har

samlats in via kvalitativa djupgående intervjuer. Materielet som slutligen har analyserats

består av de transkriberade intervjuerna samt de publicerade inlägg, som vid varje

intervjutillfälle, studerats tillsammans med intervjupersonerna.

4.1 Multi grounded theory

MGT har sitt ursprung i grounded theory (GT). GT är en metod framtagen av Glaser och

Strauss under 1960-talet och syftar till att induktivt, genom observationer och intervjuer,

samla empiri för att sedan utveckla teori grundat i materialet. Metoden åsyftar således inte att

pröva en redan existerande teori utan att med hjälp av empiri induktivt utveckla teori (Kvale

& Brinkmann, 2009). Tanken är att forskaren med en öppen forskningsfråga studerar ett fält

och försöker finna begrepp och teman som definierar fältet. Metoden har stött på kritik då en

undersökning med enbart induktivt tillvägagångssätt kan skapa kunskapsisolering. Denna

kritik har lett till den utvecklade metoden MGT som i stället förespråkar att viss teoretisk

bakgrund kan gynna studien och blandar således det induktiva och deduktiva (Goldkuhl &

Cronholm, 2010). Goldkuhl och Cronholm menar att det induktiva tillvägagångssättet är en av

GT:s stora styrkor men också dess svaghet. Motviljan att arbeta med redan existerande teorier

genererar förlorad kunskap. Jag vill även tillägga att ingen någonsin undersöker ett fält helt

utan påverkan från tidigare erfarenheter och studier. Min förförståelse kommer finnas med

oavsett om jag aktivt väljer teorier till min studie eller ej. MGT är således en metod där ett fält

undersöks med en viss teoretisk ram i åtanke för att sedan utveckla teorier. MGT som metod

byggs på följande tre punkter:

- Empirisk data insamlad med ett induktivt tillvägagångssätt; empiriskt grundat.

- Etablerade teorier som valts i linje med studien; teoretiskt grundat.

- Kongruens inom den valda teorins olika element; internalt grundat (Goldkuhl & Cronholm,

2010).

!15

I mitt fall kommer den empiriska datan samlas in med hjälp av den kvalitativa intervjun vilket

finns att läsa i punkt 4.2. Valet av teori har baserats på undersökningens syfte och behandlar

således identitet, representation och feminism.

4.2 Den kvalitativa intervjun

För att samla in empiri till denna studie kommer den kvalitativa intervjun tillämpas. Tanken

med den kvalitativa intervjun är att via de frågor som ställs omvandla explicit kunskap till

implicit (Flick, 2014). Den kvalitativa intervjuns styrka är att den är djupgående och såväl

tonfall, ordval och pauser kan via inspelning tas i beräkning. Via en inspelning kan jag som

forskare och intervjuare även utveckla min förmåga att intervjua genom att lyssna

konstruktivt och på så vis ständigt utveckla det hantverk som den kvalitativa intervjun utgör.

Detta är en viktig aspekt då intervjuandet kräver sin övning att behärska (Trost, 2010).

Metodens största nackdel är att den är tidskrävande. Det tar dels tid att finna en gemensam tid

för utförandet av intervjun likväl som det tar tid att transkribera den inspelade intervjun.

Slutligen genererar intervjuandet ett stort material att slutligen analysera. Intervjuerna i denna

studie har transkriberats ordagrant efter inspelningarna och inkluderar hummanden, pauser

samt stakningar. Grammatiken har således inte korrigerats. Detta har bara frångåtts när

inspelningens ljudkvalité brustit och de exakta orden inte gått att tyda. Varje gång det skett har

detta noterats i transkriberingen. Jag har valt att inte beskriva intervjupersonens alla gester

förutom när det är nödvändigt för att förstå sammanhanget. Exempelvis förtydligar jag när

intervjupersonen pekar på en specifik bild i sin telefon eller dylikt.

4.2.1 Urval

För att finna lämpliga medverkande till denna studie har ett typurval tillämpats. Mina

intervjupersoner har valts för att just de representerar det specifika fält denna studie syftar att

undersöka (Larsson, 2010). Samtliga deltagare är kvinnliga osignade musiker i åldrarna 18–

30 år och är någon jag känner eller träffat. På så vis kan urvalet även ses som ett

bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurvalet är en lättillgänglig metod som möjliggör praktisk

hänsyn till begränsad tid och resurs (Larsson, 2010). För att följa Trots (2009)

rekommendation gällande att nå variationer inom den i övrigt homogena gruppen har jag

!16

försökt finna till viss mån olika instrumentalister samt olika bostadsorter.

Inför denna studie skrev jag till ett antal musiker i mitt kontaktnät för att undersöka om de var

lämpliga intervjupersoner. Jag tog reda på huruvida de var bundna till skivbolag eller ej samt

deras ålder. Samtliga kontaktade musiker visade intresse och tack vare tillfälliga besök i

Stockholm kunde intervjuerna ske utan att jag behövde åka runt i landet. Endast en intervju

behövde ske via Skype. I studiens analys benämns de citerade med instrument och ålder;

”slagverkare, 26år”.

Medverkar i studien gör:

Intervjuperson 1 - 21 år, flöjtist, läser kandidat i klassisk musik i Göteborg.

Intervjuperson 2 - 19 år, gitarrist, studerar musik på gymnasieskola i Stockholm.

Intervjuperson 3 - 26 år, slagverkare, studerar ämneslärarutbildning, Rock & Pop i Malmö.

Intervjuperson 4 - 21 år, artist/rappare, verksam i Malmö.

Intervjuperson 5 - 24 år, gitarrist/låtskrivare, verksam i Stockholm.

Studien har i förväg inte definierat sociala medier för deltagarna. I stället har de fått prata fritt

utefter de medier de använder och nämner. Främst har, på deltagarnas intiativ, Instagram

diskuterats; en foto-app där användarna kan ladda upp bilder och korta videos som kan like:as

och kommenteras. Användarna kan följa andra användare för att på så vis ta del av vad dessa

publicerar. Under intervjuerna har även Facebook, YouTube, Snapchat, Twitter och Myspace

nämnts.

4.2.2 Strukturerad intervju med öppna svar

Jag har i denna studie till stor del tillämpat Kvale och Brinkmanns (2009) sju stadier inom en

intervjuundersökning. Dessa är; (1) Tematisering - här formuleras studiens syfte och

forskningsfråga. (2) Planering - här planeras studiens upplägg baserade på vilken kunskap

som eftersträvas. (3) Intervju - innebär att intervjuerna genomförs efter den utformade

intervjuguiden. (4) Utskrift - den inspelade intervjun överförs till skrift. (5) Analys - det

insamlade materialet analyseras för att kunna besvara forskningsfrågan. (6) Verifiering - här

fastställs studiens validitet, reliabilitet samt generaliserbarhet. (7) Rapportering - slutligen

!17

skrivs en rapport av undersökningens resultat.

Tack vare intervjumetodens kumulativa förståelse får jag som forskare akta mig för att inte

börja ta information för given. Samtidigt är det av värde att hela tiden ta med den nya

kunskapen till nästa intervju för att fortsätta utveckla förståelsen för fältet. Jag har själv

erfarenhet av att vara musiker som brukar sociala medier vilket varit en fördel då det

resulterat till en ledigare samtalsstil. Detta har samtidigt behövt balanseras med att

upprätthålla en förutsättningslös inställning till varje intervjusituation (Larsson, 2010). Synen

på huruvida intervjuaren bör förhålla sig passiv till sin intervjuperson går isär mellan Kvale

och Trost. Kvale menar att det finns ett värde i utbytet av synpunkter mellan dem båda medan

Trost motsätter sig detta och menar att intervjuaren endast bör ställa frågor för att inte influera

den intervjuade (Trost, 2010). Jag har förhållit mig till dem båda och har under vissa

sekvenser av intervjun förhållit mig distanserad till intervjupersonen medan jag vid vissa

ämnen varit mer deltagande. Under varje intervju har den intervjuade talat majoriteten av

tiden.

Intervjuerna som genomförts är strukturerade med öppna svar vilket möjliggör för öppna och

reflekterande svar. I bilaga 2 finns intervjuguiden att läsa. Frågorna har endast använts som

skiss att utgå från och har inte ställts i någon särskilt ordning. Målet har varit att dynamiskt

följa intervjupersonernas samtalsvägar. Under varje enskild intervju har följdfrågor tillkommit

samt improviserade frågor som ej går att se i intervjuguiden. De två första intervjupersonerna

blev, efter genomförd transkribering, uppringda för att svara på några följdfrågor som visat

sig vara betydande i de senare intervjuerna. Ett moment i varje intervju har bestått av att låta

intervjupersonen berätta om några av hennes publiceringarna i sociala medier. Därav bland

annat de tre senaste publiceringarna på Instagram. Intervjupersonen har även fått välja den

publicering hon finner mest representativ för henne själv.

4.2.3 Etik

Det valda ämnet för denna studie genererar inte särskilt känsliga frågor för de medverkande

och därför har inget etiskt protokoll genomförts såsom Kvale & Brinkmann föreslår (2009).

Inför varje genomförd intervju har intervjupersonen försetts med ett informationsbrev där

!18

studiens syfte beskrivits samt deras rättigheter som medverkande (se bilaga 1).

Intervjupersonerna är i studien anonyma även om somliga inte haft någonting emot att förbli

identifierbara. Varje medverkande har haft rätt att när som helst under studiens gång dra

tillbaka sin medverkan. Intervjupersonerna har inte tagit del av transkriberingarna men kan,

vid begäran, få dem mailade till sig.

I uppsatsen förekommer bilder från intervjupersonernas sociala medier. De foton som

förekommer i uppsatsen har vid dess färdigställande fått ett godkännande av bildens

upphovskvinna.

4.3 Analysmetod

MGT är ett tillvägagångssätt att utveckla teori. Metodens process för detta är uppdelad i två

moment som med varsin rubrik nedan beskrivs. Även om metoden GT, och således också

utveckligen MGT, ämnar att generera teori är det inget krav och oftast tas endast koncept fram

(Bryman, 2016:381). Då detta är en liten studie med en begränsning på tid och resurser

kommer inga nya teorier att utvecklas utan enbart en djupare förståelse för fältet har

eftersträvats.

4.3.1 Teorigenerering

Goldkuhl och Cronholm (2010) delar in teorigenereringen i ett antal underrubriker där de

först tar upp induktiv kodning och belyser vikten av att från start studera den insamlade datan

med öppet sinne och låta den tala för sig själv. Det är svårare att i efterhand studera materialet

med ett öppet sinne om jag som forskare från början haft förutfattade meningar om studiens

resultat. De beskriver även att förbestämda kategorier kan förstora datan och att det på så vis

är till fördel att först efter materialet är insamlat börja leta efter samband. Kategorierna får

således växa fram ur materialet i stället för att materialet ska klämmas in i förbestämda teman

(Goldkuhl & Cronholm, 2010). I den induktiva kodningen ingår det att efterhand finna

mönster, kategorier, återkommande begrepp och egenskaper.

!19

Nästa moment som nämns är konceptuell förfining vilket förklaras som det moment där datan

kritiskt granskas av forskaren. Det är viktigt att komma ihåg att datan från en intervju består

av intervjupersoners uppfattningar och nödvändigtvis inte måste vara fullständigt korrekt. Att

bygga kategorier på vaga uttalanden från intervjupersoner kommer inte ge en studie dess

önskade validitet och därför behövs ett kritiskt förhållningssätt till materialet tillämpas. För att

följa detta förhållningssätt har Goldkuhl och Cronholm (2010) identifierat sex frågor att utgå

från när materialet granskas. (1) Vad är det? (2) Vart existerar det? (3) Vad är sammanhanget

av det? (4) Vad är funktionen av det? (5) Vad är ursprunget för det? (6) Hur talar vi om det?

För att fastställa en kategori betonas även den centrala frågan; Vad är detta fenomen? Genom

att fastställa lokalisation, kontext och syfte kan frågan besvaras. Om ett fenomen existerar

måste vi således veta vart det existerar. Det är också nödvändigt att förstå att ett fenomen inte

uppstår isolerat utan förhåller sig till ett kontext. Slutligen är det också av vikt att förstå

fenomenets funktion i förhållande till andra fenomen och människor.

Nästa steg som Goldkuhl och Cronholm (2010) beskriver är mönsterkodning där de olika

kategorierna kombineras för att utveckla teorier. Jag kommer i denna studie stanna vid detta

moment då studien inte är tillräckligt omfattande och således inte generaliserbar nog att ta

fram nya teorier med tillräckligt stor validitet.

Slutligen beskrivs också det avslutande steget teorikondensering vilket åsyftar de moment då

teorin förtätas. Här skiljer sig återigen MGT från GT då den senare anser en kärnteori

nödvändig att ta fram medan Goldkuhl och Cronholm (2010) anser detta ej vara nödvändigt.

Som ovan skrivet kommer just denna studie inte ta fram nya teorier utan endast studera

koncept och kategorier.

4.3.2 Explicit grundande

Explicit grundande består av tre åtskilda processer. Den första är teoretisk matchning vilket

innebär att grundandet inte enbart ligger i empirin utan även i de redan existerande teorierna.

Här jämförs de utvecklade teorierna med redan framtagna teorier som matchar studiefältet. I

denna undersökning kommer som ovan skrivet inga nya teorier att tas fram men i analysen

kommer i stället mina kategorier och koncept matchas med studiens teoretiska ramverk, se

!20

kapitel 3. Den andra processen som nämns kallas explicit empirisk validering som innebär att

fokus riktas mot att kontrollera och testa teorins validitet. Sista processen består av en

utvärdering av teorins sammanhållning där separata delar av teorin, exempelvis ett eller flera

begrepp, testas och bedöms i relation till andra delar av den utvecklade teorin. Detta görs för

att nå fram till en så tydlig slutgiltig teori som möjligt (Goldkuhl & Cronholm, 2010).

5. Analys

I detta stycke kommer analysen presenteras i enlighet med MGT:s analysmetod. Först

presenteras en tabell med koncept och kategorier som kodats fram i materialet med hjälp av

frågorna från metoden, se kapitel 4.3.1.Sammanlagt presenteras fyra koncept, se tabellen

nedan, som med varsin rubrik förklaras närmare och matchas med det teoretiska ramverket

från kapitel 3. Intervjupersonerna hade svårt att hålla isär den fysiska verkligheten från den

digitala och hoppade ständigt mellan de båda i sina svar. Detta i sig är ett fynd som visar hur

identiteten online påverkar den offline:a och vise versa.

Under intervjuerna diskuterades främst Instagram och till viss del Facebook. Dessa var de

sociala medier som musikerna i studien främst brukade. Utöver dessa nämndes även

YouTube, Snapchat, Twitter och Myspace. Nedan presenteras koncepten som kodats fram ur

materialet.

!21

Tabell 1. Identifierade koder, koncept och kategorier.

5.1 Seriositet och professionalitet

”För väldigt många människor kommer in på dina sociala medier utan att dom

känner dig! […] Du vill ju dom ska uppfatta dig som seriös. Om man kanske vill bli

Kod Koncept Huvudkategori

Stor press gällande kvalitén på materialet som ska publiceras.

Presenterar professionellt material; såväl fotot/videons kvalité som innehållets seriositet.

1. Seriositet & professionalitet

Den musikaliska professionella delen representerar drömmar och mål.

Har lärt sig vilket innehåll som ger mest respons från andra.

Lägger ut en bild på sig själv men kopplar det skriftligt till musik.

2. Uttryck via selfie:s, porträtt eller videos

Bilder på dem själva representerar bäst deras liv. Intervjupersonernas

syn på sociala medier Musikaliteten gynnas av sociala medier. Får ta del av andras musikalitet och visa upp sin egen.

Tar mycket tid och energi. Upplever det som skadligt.

3. Ambivalenta känslor till sociala medier

Hade kanske inte haft det om det inte var kutym för musiker att ha det. Fear of missing out.

Viktigt att hävda sig för att vinna respekt från manliga musiker.

Jämförs endast med kvinnliga musiker jämför sig själv endast med kvinnliga musiker.

4. En plattform för att ta makt

Försöker dementera en stereotyp bild av hur kvinnliga musiker ska vara

!22

stor!” - Rappare, 21 år.

I flertalet intervjuer visar intervjupersonerna att deras främsta strävan med att, som musiker,

använda sociala medier är att visa upp en seriös och professionell bild av sig själva. Samtliga

intervjupersonen fick frågan om de ansåg att sociala medier ingick i arbetet som musiker.

Även om några ställde sig tveksamma till ifall det verkligen måste göra det menade alla att

musiker gynnas av sociala medier. Några menade att det inte måste ingå utan att det går att

välja men att det då ses som ett ställningstagande. Några ansåg att det används dels i syfte att

visa upp sig likväl som i syfte att få musikalisk inspiration (genom att följa andra musiker).

Inspirationen påverkar såväl identiteten online som offline då vissa dels legitimerar sina egna

publiceringar genom att studera andra och dels tar efter musikaliska uttryck att använda i den

fysiska verkligheten.

Studiens deltagare uttryckte att de främst publicerade musik-relaterat innehåll. En anledning

till detta är att det är musiken de främst är stolta över i sina liv. Några av musikerna framhöll,

oberoende av varandra, att deras musikaliska publiceringar visade upp vem de önskade vara

samt deras drömmar och mål.

”Jag lägger ju ut det som jag vill ses som egentligen! Aa de e ju, amen ja vill att folk

ska se mig som en slags, att jag, jag, siktar liksom mot mina drömmar typ! […] Å

försöker kämpa för att komma dit jag vill komma.” - Gitarrist, 19 år.

”[…](musikerkontot) e viktigare för mig, typ. För de… de, de representerar mig i

mina drömmar och i det jag vill göra liksom!” - Slagverkare, 26 år.

När musikerna i studien fick välja vilken publicering i deras privata konton de fann mest

representativ valde samtliga en bild med musikalisk anknytning. Gripsrud (2011) säger att

olika identiteter hos individen är viktig vid olika tillfällen. I intervjupersonernas sociala

medier är den musikaliska identiteten den främsta vilket också är den främsta identiteten i

deras fysiska verklighet. Samtliga identifierade sig som musiker, instrumentalist eller artist.

När intervjupersonerna blev tillfrågade om det fanns något de önskade publicera mer av

!23

verkade det som att de önskade kunna publicera mer musikrelaterade bilder eller videos men

kände sig begränsade dels på grund av tekniska förutsättningar och dels på grund av rädslan

för att bli dömda för sitt musikaliska uttryck. En tredje aspekt av professionalitet och

seriositet gällde innehållet som publiceras. Således går det att konstatera att det finns tre olika

kategorier av professionalitet som påverkar konstruktionen av identitet i sociala medier;

visuell proffessionalitet, musikalisk professionalitet och innehålls-professionalitet. Samtliga

tre aspekter verkar vara av vikt vid musikernas själv-representation. Det framstår som att det

inte finns tillräckligt med resurser backstage för att planera det önskade framträdande

frontstage för att referera till Goffmans (1959/2014) dramaturgiska perspektiv.

5.1.1 Visuell proffessionalitet

Vid upprepade tillfällen talar intervjupersonerna om vikten att framstå som professionell

genom bilder och videos ”proffsiga” framställning. Musikern vill sända ut signaler, give

expression, om att denna är en seriös musiker (Goffman, 1959/2014). Detta verkar vid flera

tillfällen hindra dem att publicera innehåll. På frågan om vad de önskar de publicera mer av

ges, bland annat, svaren:

”Ja, asså, jag skulle nog vilja lägga upp mer asså… jamen proffsiga bilder!

Asså..med…taget med en..bra kamera! […] Asså om jag hade haft den möjligheten å

lägga upp mer proffsiga bilder på typ när vi spelar på scen eller har en fotosession så

hade jag ju lagt mindre liksom typ repinspelningar! […] Så de önskar jag att jag hade

material för å lägga upp mer sånt!” - Gitarrist, 24 år

”…asså jag vill också ha proffsiga bilder å lägga ut, att varje bild du tar e såhär

jättebra redigerad å hit å dit!” - Rappare, 21 år.

Vidare menar den sistnämnda att hon helst inte lägger ut videos från liveframträdande med

anledning att kvaliteten kan vara dålig. Det framstår som att idén om en musiker är att denna

ska visa upp professionellt material när den är frontstage, Det proffesionellt framställda

materialet verkar till viss del stå i relation till framgång. På grund av detta verkar det vara

eftersträvansvärt att visa upp just sådant material. Såvida musikern inte vill visa upp kulissen

!24

av att vara musiker. Såsom den förstnämnda, gitarristen, gör då hon publicerar bilder från

reptillfällen vilket kan liknas med bandets kuliss.

Det framkommer också att det är intressant att följa etablerade musiker som visar upp både

professionella bilder och annat då de ger en insyn i musikerns liv. Inte helt olikt hur Goffman

menar att människan har en frontstage och backstage (Goffman 1959/2014). Musikern visar

då upp hur dess liv ser ut backstage genom att visa annat än professionella foton.

”Eller ehm, och många av dom lägger ju upp lite blandat. Asså om man tänker att det

är såhär personer som kanske..eeh..på en nivå att dom är väletablerade liksom. Så

tycker jag också att det är ganska kul att se lite ur folks liv! Liksom, sen vill man ju

inte, sen vill man ju ha lite proffsigare grejer också såklart. [..] Det är ju det som visar

att man…att man håller en viss nivå! På nåt sätt.” - Gitarrist, 24 år

Ovan går det att läsa hur musikerna eftersträvar att visa sig professionella via bilder och

videos kvalitet. En anledning verkar vara att de spelat rollen som en seriös musiker tillräckligt

länge för att förväntningen på denna är att leverera professionellt framställt material. En

annan aspekt som ofta framkom var att kvaliteten på det musikaliska framträdandet var av

stor vikt.

5.1.2 Musikalisk professionalitet

En intervjuperson menar att hon gärna hade publicerat mer videos från övningsrummet hon

befinner sig i om dagarna men stoppar sig själv med rädsla för att musikaliteten ska bedömas.

”Det kanske är att jag är feg, att publicera mig själv, att vad folk ska tycka typ. Såhär;

har jag tillräckligt bra klang typ. Det är det, det är där skon klämmer såhär! Typ

tekniskt, det är inga problem, men såhär just flöjt-mässigt så är det, då kommer folk

börja lyssna på min klang å mitt vibrato såhär..” - Flöjtist, 21 år.

Ett problem en intervjuperson uppger är att hon gärna vill spela in sina slagverks-klipp med

metronomen hon har i telefonen men det går inte samtidigt som hon filmar. Det gör henne 1

rädd att inte leva upp till förväntningarna om att vara en musiker med bra tajming.

Metronom - en apparat som anger och spelar upp ett tempo till musik. 1

!25

”… En grej som e jättesvår tycker jag för att jag övar ju alltid med klick eller

metronom. [..] Eh, å som jag har på mobiltelefonen, och när man spelar in en film

så kan man inte ha igång metronomen samtidigt! […] de e ju därför de tar så

himla lång tid också egentligen tror jag för mig att bli nöjd med mina klipp för att jag

kanske sackar eller ökar eller sådär. - Slagverkare, 26 år.

På sätt och vis stoppas intervjudeltagarna från att framhäva sig själva i den mån de önskar

eftersom det är rädda för att skada det som är deras främsta angivna identitet. Vid vissa

tillfällen avstår det hellre från att publicera än att riskera att inte verka bra på något de till stor

del identifierar sig som; musiker. Rädslan att inte kunna agera efter de förväntningar de har på

sig stoppar dem således att överhuvud taget agera ibland.

5.1.3 Innehålls-professionalitet

Samtliga musiker konstaterar att deras artist-persona i sociala medier strävar efter att vara

seriös. Utöver att, som ovan beskrivet, ha professionella bilder eller väl utförda musikaliska

framträdanden påverkas även vad som läggs upp. Bilderna ska helst vara musikrelaterade och

inte visa upp flamsiga inslag som kan förekomma i mer privata konton och miljöer. Några av

de intervjuade hade separata konton för detta ändamål, ett privat och ett artist/bandkonto, på

såväl Facebook som Instagram. De som inte hade två konton försökte ändå främst framstå

som professionella i alla de musikaliska avseendena.

”Men försöker va mer professionell på min bandsida liksom! […] Jag försöker va mig

själv, fast mer professionell.[…] Visa min bästa eller coolaste sida, kanske.”

- Gitarrist, 24 år.

”Ehm, satt, satt där visar man ju upp sig kanske från sin, från sin bästa sida eller vad

man ska säga!” - Slagverkare, 26 år.

Att musikerna i denna studie väljer att vara professionella i sitt innehåll visar att det inte vill

riskera att tappa anseende gällande sin musikaliska identitet. Den professionella

framställningen gör det möjligt för intervjudeltagarna att konkurrera om plats i den kulturella

!26

sfären. Eftersom platserna för kvinnor inom musikbranschen är få behövas det en dubbel

ansträngning för att nå dit gällande såväl det musikaliska som det administrativa arbetet. Detta

skulle kunna vara en anledning till att seriositeten, inom samtliga ovannämnda kategorier, så

starkt framhålls under intervjuerna (Gemzöe, 2015).

I vissa privata konton kombinerades den musikaliska identiteten med en humoristisk sida av

individen. I dessa fall lämnades en lucka för intervjupersonerna att visa en mer avslappnad

sida av sin musikalitet. Oftast kunde detta ge en inblick i vad som kan liknas med Goffmans

(1959/2014) backstage, alltså vad som händer bakom kulisserna i en musikers liv. Vad

försegår när denne inte visar upp färdiga material i form av perfekta tagningar, fullt

producerade låtar eller bilder från live-framträdanden. Samtidigt kan allt som publiceras i

sociala medier liknas med framträdanden frontstage medan valet av bild och innehåll är det

som ses som en kuliss. Nedan finns två bildexempel från personliga konton som visar upp en

mer humoristisk sida i kombination med musikalitet.

! Bild 1. Ett musik-relaterat foto”bakom kulissen”.

I fotot markerar gitarristen att hon är kvinnlig musiker. Implicit utmanas det musikaliska

idealet (den manliga normen) då detta är en inblick i kulissen som troligtvis inte skulle

förekomma hos en manlig gitarrist.

!27

! Bild 2. En musik-relaterad video ”bakom kulissen”

I sina personliga konton befinner sig intervjupersonerna i ett bredare kontext vilket gör dem

bekvämare med att uttrycka andra betydelsefulla delar av deras identitet. Här förekommer inte

bara den musikaliska identiteten utan andra viktiga inslag i enlighet med Gripsruds lapptäcks-

liknelse om att vi består av flera olika, men sammanflätade, identiteter. Kvinnorna i studien

tar, i bilderna ovan plats i den kulturella sfären på flera plan. De tillåter sig visa upp en

musikalisk och humoristiskt sida samtidigt som den kvinnliga kroppen tar plats. Genom att

visa tabubelagda delar av kvinnlighet, i form av ett mens-relaterat inlägg, tar intervjupersonen

plats på egna villkor, i sfären som historiskt kontrollerats av män.

5.4 Uttryck via selfie:s, porträtt eller videos

Men det här är ju bah för att man vill få likes! Hahah när man lägger upp en selfie!

- Slagverkare, 26 år.

Under varje intervjutillfälle lät jag intervjupersonen berätta om de tre senaste publiceringarna

på Instagram. Många publiceringar var relaterade till musik även om bilden inte förställde ett

musikaliskt sammanhang. I dessa fall var det oftast ett foto eller eller video på användaren där

bildtexten utgjorde den musikaliska kopplingen.

!28

!

Bild 3 - En selfie med musik-relaterat bildtext.

Bilden ovan visar en inblick i kulisserna till en musikers liv på flera plan. Dels bjuder den in

att förstå hur kulisserna till en musikers liv kan se ut. På ett plan bjuder intervjupersonen in

till den kuliss som är förberedelsen till ett annat framträdande, nämligen det som nästa dag

kommer ske i lektionssalen där hon kommer spela ”rollen” som lärare inför sina elever.

Samtidigt är själva publiceringen ett framträdande frontstage (Hogan, 2010; Goffman,

1959/2014).

Tre intervjupersoner uppgav, utan att ha blivit frågade, att selfie:s gav mest respons i form av

like:s. Att intervjupersonerna lägger upp en specifik sorts bild, såsom en selfie eller bild där

de själva medverkar, är ett sätt att anpassa sitt beteende för att söka acceptans och bekräftelse

hos sin omgivning. Intervjupersoner agerar i detta fall efter förväntningarna på dess roller i

vardagens skådespel (Goffman, 1959/2014). Det kan också liknas med hur Gripsrud (2011)

förklarar att vi skapas i samklang med vår omgivning likväl som hur den symboliska

interaktionismen präglar vår konstruktion av identiteten (Andersson, 2017; Bergman, 2010).

Effekten av människans handling, i form av att like:a och uppskatta vissa publiceringar, är

orsak till att handlandet upprepas.

!29

”Jag tänker så mycket på vad som gör att folk, asså de låter ju så töntigt, men man

tänker ju på de, vad som gör att folk like:ar nånting liksom?! Å att såhär jag bah;

amen jag kanske borde lägga upp selfie:s på mitt bandkonto! För de e de folk gillar?”

- Gitarrist, 24 år.

De resterande två uppgav att det förekommer mycket bilder på dem själva men att de inte

anser det viktigt för dem att själva förekomma i publiceringen. Av de totalt 15 publiceringarna

(endast medräknat personliga konton och inte band- eller artistkonton) medverkade

intervjupersonen på samtliga, antingen i form av en video på sig själv, en selfie, ett porträtt

eller bredvid en vän. 11 publiceringar var musikrelaterade via antingen fotot/videon eller

texten. Av dessa 11 bilder var 6 stycken musikrelaterade rent bildligt (spelade eller höll i

instrument). Exempelvis kunde det se ut såhär:

!

Bild 4 - Musik-relaterad selfie och bildtext.

I de musikaliska sfärerna är utrymmet för kvinnor begränsat men i sin egen kanal online kan

varje individ ta så mycket plats den önskar. Utan att bli avbruten kan kvinnan ta plats och på

egna villkor ta makten över sin kreativitet. Kanske är det en anledning till varför personerna

!30

förekommer i bilderna. Dessutom verkar intervjudeltagarna vilja att deras sociala medier ska

representera deras liv vilket gör det naturligt att själva förekomma i stor utsträckning.

5.3 Ambivalenta känslor till sociala medier

”De e så himla klurigt med sociala medier för att de e bra på så många sätt, eh, men

de e också dåligt på många sätt liksom. Och de, de tillför ju egentligen bara mer stress

liksom.” - Slagverkare, 26 år.

Samtliga musiker i denna undersökning uttryckte ambivalenta känslor till användandet av

sociala medier. Alla verkar ha ägnat många tankar åt fenomenet och någon gång känt oro över

hur de uppfattas av andra användare. Oron sker i vad Goffman (1959/2014) beskriver som

backstage och grundar sig i hur deras framförande frontstage ska tas emot av omgivningen.

Alltså hur deras publiceringar ska tas emot. En oro finns även för hur en okänd person ska

bilda sin uppfattning efter första intrycket på någons profil. I dessa fall är en profil inte lika

mycket ett framträdande längre utan liknas mer vid en utställning av en persons liv (Hogan,

2010). En annan fundering från intervjupersonerna gällde huruvida hennes innehåll

påverkades av mediernas algoritmer.

”Men liksom hur, hur, tillexempel Facebook som sida göra att vissa saker syns för

alla eller många eller jag ser vissa konton som jag inte valt ut å att jag, de e många

som säger till mig ”du har inte postat nånting på Facebook för de här eventet” så har

jag gjort det.” - Gitarrist, 24 år.

Här har algoritmen troligtvis fungerat som en curator i likhet med Hogans (2010) metafor om

hur visst innehåll sorteras bort då det finns mer artefakter, i form av publiceringar, än vad det

finns utrymme i den skräddarsydda utställningen algoritmer erbjuder varje användare.

En gemensam åsikt hos samtliga intervjupersoner var att sociala medier upptog en del energi,

som de menade kunde lagts på att musicera, och som fick dem att undra hur stor påverkan

sociala medier har på dem rent psykiskt.

”Ibland kan de bli för mycket! […] så jag tar bort allting å bara försvinner ett tag! Å

sen e jag redo igen. […] Så e jag en människa som jämför mig med människor rent

!31

allmänt sen när jag gör musik också blir det mycket lättare för mig när jag med ett

knapptryck kan se alla människor jag jämför mig med! - Rappare, 21 år

Personen jämför sig med sin omgivning och påverkas därför av andras sociala medier i

enlighet med Gripsrud (2011) som menade att medier är den främsta sekundära

socialisationen. En annan menade att hon i den fysiska verkligheten, som i socialisationen

skolan, kunde vara blyg och inte våga sig på olika interaktioner och framträdanden. Hon

förklarade hur det ledde till att hon blev osäker, hade svårt att slappna av och inte kunde vara

sig själv. På så vis kom hon fram till att sociala medier gav en mer rättvis bild av vem hon

uppfattade sig själv som. Lindgren (2017) menar att sociala medier ger utrymme för gemene

person att skapa en önskad identitet, vilket intervjupersonen i detta fall har gjort. Sociala

medier gav henne en plattform att uttrycka sig och utmana omgivningens uppfattning om

henne. På denna plattform fick hennes personliga identitet ett utrymme att påverka den sociala

identiteten då människor (från den fysiska verkligheten) kunde få en ny uppfattning om vem

hon var.

Trots att samtliga intervjupersoner någon gång under intervjun uttryckte en tveksamhet kring

huruvida sociala medier verkligen vara bra för dem eller ej, använde de dem dagligen. Inte

nödvändigtvis genom att publicera material men till att studera andras publiceringar och få

inspiration. Det framstod som att de mer eller mindre kände sig tvungna att bruka sociala

medier eftersom många andra gör det och i synnerhet för att de flesta musikerna gör det. De

verkade relativt överens om att de personligen skulle klara sig utan sociala medier men att i

sfären av musiker anses det vara viktigt att synas på sociala medier. Kanske extra viktigt som

kvinna då det är en plattform att ta den plats som den mansdominerade branschen annars inte

tillåter (Gemzöe, 2015; Maclaren 2015).

5.4 En plattform för att ta makt

”… Å sen när folk säger ett klumpigt ord som tjej-rappare, som nån sa, är det bara

å rätta. Eh, jag tror man får gå sakta åt förändring och jag tänker att desto fler

kvinnliga artister som finns där ute, desto mindre kommer dom sätta oss emot

varandra!” - Rappare, 21 år.

!32

Under flera intervjuer diskuterades eller nämndes känslorna kring att vara kvinnlig musiker i

en mansdominerad bransch och hur det tog sig uttryck i, eller påverkade, användandet av

sociala medier. Samtliga intervjupersoner hade någon gång mött sexism i förhållande till

musikaliska framträdanden i den fysiska verkligheten. Alla hade dock inte valt att tala om det

på sociala medier, även om de uppger att de ibland hade velat göra det så sviker orken.

Däremot finns en vilja att försöka utmana den typiska bilden av hur en musiker och kvinna

ska vara. En säger:

”Amen det här typiska du vet såhär, det som jag kan störa mig på att man är flöjtist, å

man e den här lilla söta flöjtist-flickan som man alltid har varit liksom.”

- Flöjtist, 21 år.

I sin vardag möter flöjtisten fördomar om hur hon ska vara för att leva upp till idealet av en

duktig flicka som spelar flöjt. Cramer, Million och Perreault (2002) konstaterade att flöjt

kodas feminint och att musikern således förväntas vara omhändertagande och ödmjuk, något

som flöjtisten i detta fall verkar råkat ut för. Hon fann det också provocerande att få kvinnor

satt på de betydande platserna i stora orkestrar. I flöjtistens Instagram förkommer det

publiceringar där hon spelar progg eller jazz som en slags protest mot det fack, hon av

omgivningen, placeras i. I linje med hur feminismens fjärde våg beskrivs äga rum online

(Maclaran, 2015), använder hon sin plattform för att dementera bilden som söt flöjtist-flicka

som spelar klassiskt. Hon säger:

”Jag håller på såhär å lägger ut såhär; aa jag håller på å lär mig beat-boxa. […] Att

om jag lägger upp nåt när jag spelar så lägger jag inte upp när jag spelar skalor å

såhär; Jag är duktig å övar klassisk musik, utan då lägger

jag upp när jag har kommit på nåt tufft som jag spelat in.” - Flöjtist, 21 år.

När hon vid ett första möte med omgivningen visar att hon spelar tvärflöjt, hennes give

expression, förväntar sig omgivningen att hon ska vara på ett visst sätt (söt och duktig flöjtist),

vilket blir hennes give of expression (Goffman, 1959/2014). Det är denna bild hon i sociala

medier vill motverka. Hon använder plattformen för att ta makt över sin egen identitet och

försöker påverka andras bild av henne. Detta kan ses som ett exempel där den personliga

identiteten utmanar delar av den sociala identiteten (Gripsrud, 2011). Plattformen är också ett

sätt att på egna villkor uttrycka sig kreativt inom den konstnärliga produktionen och på så vis

!33

arbeta för att ta makt inom den kulturella sfären (Gemzöe, 2015). Plötsligt agerar således ”den

söta flöjtist-flickan” inte efter omgivningens förväntningar på henne. Kanske lever hon upp

till sina närmastes förväntningar, de som verkligen känner henne medan hon utmanar andras

förväntningar (Goffman, 1959/2014; Gripsrud, 2011; Lindgren, 2017).

En intervjuperson är inne på samma spår och menar att hennes sociala medier används som en

plattform för att ta plats. Plats som är nödvändig att ta för att bli accepterad kring manliga

musiker.

”Ehm, de e ju..de e ju, mycket tuffare liksom…eller eh, man har, man får inte riktigt

samma respekt å man måste ta ganska mycket plats typ! Ehm, för att … bli accepterad

utav de här..gubbiga gubbarna liksom!” - Slagverkare, 26 år.

I sina sociala medier tar hon platsen som branschen, och sfären, länge exkluderat kvinnor från

att ta. Samma intervjuperson valde att, i sitt musikerkonto på Instagram, främst följa kvinnliga

musiker. Kontot används således som ett forum för att finna förebilder, inspiration och

identifikation. Slagverk är vanligtvis ett manligt kodat instrument men i sina sociala medier

kan hon skapa ett utrymme för en större kvinnlig representation än vad den fysiska

verkligheten erbjuder. I sitt eget flöde sätts de traditionella stereotyperna inom musik i

gungning.

En av intervjudeltagarna berättade om hur hon, av arrangören, inför en konsert hade beskrivits

som en rappare som skriver feministiska låtar trots att hon själv inte sagt att så var fallet. Hon

menade att låtarna inte alls handlade om sådant och att hon hade känt sig förvånad även om

hon själv klassade sig som feminist. Kvinnor är inte normen inom den musikaliska sfären, och

framför allt inte inom rap-genren, genom att bara vara kvinna blir framförandet politiskt.

Intervjupersons give expression hade således sänt ut mer än vad hon själv hade för avsikt att

göra.

Som tidigare beskrivet uttrycker vissa att det på sociala medier blir extra lätt att jämföra sig

med sin omgivning, något som påverkar flera intervjupersoner negativt:

”Som sagt jag jämför mig, jättemycket med andra människor! Asså, jättemycket!

Främst då tjejer som gör musik inom min genre. De e förjävligt faktiskt, jag vill inte!

!34

Jag vill verkligen inte gör de men de känns som att alla gör de åt mig! Så då får jag

också göra det! Liksom jag försöker ju tävla mot killar, ehm, men hur jag än gör så

gör jag aldrig de!” - Rappare, 21 år.

Även om hon själv inte önskar jämföra sig med andra tjejer så upplever hon att detta görs åt

henne vilket hon påminns om i sociala medier. På ett sätt agerar hon efter vad som förväntas

av henne i likhet med Goffmans (1959/2014) som menar att människan agerar efter publikens

förväntningar. I sociala medier blir det för intervjupersonerna lätt att ta del av andras flöden

där de blir lätt för dem att jämföra sig med omgivningen. Det är också en maktfaktor att den

rådande normen gör så att kvinnor blir en egen kategori som innehar en lägre status och inte

kan tävla mot killar inom samma sfär. Inom den kulturella sfären, som Gemzöe (2015)

beskriver, sitter män på betydande positioner som kvinnor har svårt att nå upp till.

Intervjupersonen ovan vill egentligen inte jämföras med enbart tjejer men under rådande

maktstrukturer tvingas hon göra det. Även om hennes sociala medier är en plattform där hon

kan göra motstånd, såsom fjärde vågens feminism verkar, är den rådande normen stark och

lämnar avtryck ändå. Citatet nedan är också ett exempel på hur kvinnor sätts i konkurrens mot

varandra om det lilla utrymme som, för kvinnor, finns i den kulturella sfären i stället för att på

lika villkor konkurrera om alla platser.

”När jag ser män som det går bra för så blir jag avundsjuk på dom. Så kan jag känna

såhär; aa de e liksom patriarkatets fel, dom har så mycket privilegier. Å så kanske jag

ser nån tjej å då känner jag såhär; aa det e mitt fel, dom har samma förutsättningar

som jag, […] jag har gjort nåt fel! Asså det här är ju såhär, under mina destruktiva

dagar.” - Gitarrist, 24 år.

Då musikbranchen, som del av den kulturella sfären, är en spelplan byggd och kontrollerad av

män finns det endast ett begränsat utrymme av plats för kvinnor. Detta gör så att de kvinnliga

musikerna ställs mot varandra för att konkurrera om de få lediga platserna på spelplanen, vare

sig de vill eller inte. Men som styckets inledande citat menar kanske sociala medier sakta kan

leda till förändring. Desto fler kvinnor som tar till orda på sina plattformar och desto mer

dessa integrerar med varandra desto svårare blir det att ställa dem mot varandra.

!35

6. Slutsats och diskussion

I denna studie har kvinnliga osignade musikers tankar kring identitetsskapande och

självrepresentation undersökts med hjälp av metoden MGT. Fältet undersöktes med den

öppna forskningsfrågan; Hur resonerar kvinnliga osignade musiker kring sin identitet och

självrepresentation i sociala medier? Metoden avser att generera nya teorier men på grund av

begränsade tidsramar och resurser har endast koncept kodats fram ur materialet. Koncepten

som tagits fram i denna studie går i linje med den teoretiska ramen, beskriven i kapitel 3, och

lutar sig mot identitet- och representationsteorier samt feministisk teori. En huvudtes för

studien har varit att identitet formas i mötet med andra. Tesen har i denna studie fått stöd då

intervjupersonerna uttryckte att sociala medier används för att integrerar med sin omgivning,

för att få inspiration och för att uttrycka sig själva. I mötet med andra har intervjupersonerna

mer eller mindre undermedvetet lärt sig vilket beteende som får mest uppskattning online och

anpassat sig därefter. Sociala medier har även givit intervju personerna en plattform för

uttryck och plats som inte givits i den fysiska verkligheten.

Det första konceptet rör musikernas strävan efter seriositet och professionalitet och innefattar

tre olika aspekter. (1) Visuell professionalitet i form av foton och videos med hög kvalitét.

Avsaknaden av dessa kunde hindra intervjupersonerna från att publicera material. (2)

Musikalisk professionalitet som avser att det musikaliska innehållet som publiceras håller god

kvalitet. (3) Innehålls-professionalitet med vilket intervjupersonerna avsåg publicera relevant

innehåll med en seriös ton. Intervjupersoner menade att den professionellt framställda

musikaliteten representerade dennes drömmar och mål. Resultatet stämmer överens med

Zhao, Grasmuck och Martins (2008) resultat som menar att identiteten online presenterar de

vi hoppas bli eller önskar vara. Det framkom också att det som musikerna valde att ladda upp

var det som de främst var stolta över. Vilket också innebär att studiens resultat går i linje med

Tomas (2010) studie som visade att sociala medier kan användas för att bekräfta egot när det

utsätts för prövning.

Det andra konceptet som grundats i materialet berör uttryck via selfie:s, porträtt eller videos

vilket åsyftar hur musikerna i studien anpassade sitt beteende till att uttrycka sig i bilder där

!36

de själva förekom. Vissa tänkte på detta och gjorde det medvetet för att få uppskattning

medan andra menade de inte brydde sig men ändå främst publicerade just detta. Zhao,

Grasmuck och Martins (2008) menar i sin studie att sociala medier bjuder in till att visa vem

en är snarare än att berätta vem en är, vilket i denna studie varit tydligt. Via bilderna som

fungerar som symbolen för individen har denne visat vem den är.

Tredje konceptet handlade om intervjupersonernas ambivalenta känslor till sociala medier. Å

ena sidan användes de av samtliga och ansågs vara ett gynnsamt verktyg. Å andra sidan

uttryckte samtliga att de upplevt stress, press och oro gentemot andras uppfattning av dem.

Vid dessa fall påverkades självkänslan vilket är en aspekt som inte diskuteras i Tomas studie

från 2010. Hon menar att sociala medier kan fungera som själv-bekräftelse när egot utsätts för

prövning. I denna studie menar dock deltagarna att deras självkänsla även prövas på sociala

medier. Intervjupersonerna upplevde också att det var svårt att avstå sociala medier då detta

var något omgivningen brukade.

Davis (2014) menar att människans beteende påverkas på grund av mediernas ständiga

närvaro. Den digitala verkligheten gör sig påmind i den fysiska verkligheten och gör

intervjupersonerna oroliga att gå miste om något, även kallat fear of missing out. Livet pågår

på båda platserna samtidigt och att då inte vara delaktig i en av dessa kan ställa individen i en

utanför-position (Davis, 2014). För att få vara med i gemenskapen anslöt sig därför

intervjudeltagarna till sociala medier även om de ibland kände att dessa skapade press. Å

andra sidan finns det delar av den fysiska verkligheten som kan orsaka stress och oro. Det

behöver nödvändigtvis inte vara så att sociala medier är de enda stressmomentet som

existerar. Fear of missing out är ett begrepp som gäller såväl den fysiska som den digitala

verkligheten. Exempelvis menade en av studiens deltagarna att sociala medier gav en mer

rättvis bild av vem hon var, enligt henne själv, medan den sociala interaktionen i hennes skola

var det som gjorde henne blyg och osäker. På sociala medier fick hon således den röst hon

inte hade i vardagen, något som också går i linje med det studiens sista koncept.

Det fjärde, och sista, konceptet som i denna studie presenterades är hur sociala medier är en

plattform för att ta makt, eller kanske snarare för att ta tillbaka makt. Intervjupersonerna har i

!37

den fysiska verkligheten mött exkludering i den kulturella/musikaliska sfären. På sociala

medier skapar de ett forum för att uttrycka sin identitet samt dementera den stereotypa bilden

av kvinnliga musiker, antingen genom att själva publicera inlägg eller genom att följa en,

enligt dem, bredare representation av musiker. Det blir här tydligt att identitetens konstruktion

överlappar den fysiska och digitala verkligheten. Exkluderingen som branschen utgör i den

fysiska verkligheten tar sig till uttryck på sociala medier. Intrycken som i sin tur ges i digitala

miljöer tas tillbaka som konsekvenser i den fysiska verkligheten (Zhao, Grasmuck & Martin,

2008; Davis, 2014). Ett exempel på hur jämställdheten inom den musikaliska sfären fått

konsekvenser efter ageranden i sociala medier är uppkomsten av Statement-festivalen.

Festivalen är en reaktion på det sexuella våld kvinnor utsätts för i publikhaven på festivaler

och kommer vara fri från cis-män på både scenen och i publiken. Idén till festivalen kläcktes i

ett inlägg på sociala medier och på så vis skapade kvinnor en egen spelplan att bestämma

över. En annan överlappning mellan digital och fysisk verklighet är #Närmusikentystnar som

sprang ur #Metoo. Reaktion startade online men har skapat konsekvenser i fysiska

verkligheten då det strukturella förtrycket mot kvinnor uppmärksammats.

Det har i denna studie framgått att kvinnliga osignade musikers identitet i sociala medier

formas i mötet med andra användare. Oron för att passa in sträcker sig mellan den fysiska och

digitala verkligheten och under intervjuerna märktes denna överlappning tydligt då

intervjupersonen förhöll sig till båda. Ageranden i den digitala verkligheten kunde ge

konsekvenser i den fysiska och vise versa.

Det bör slutligen understrykas att denna studie inte på något vis är generaliserbar då den

endast omfattar fem deltagare. Den ger dock en första förnimmelse till hur kvinnliga musiker

resonerar kring sin identitet och presentation av densamma i sociala medier. En framtida

studie skulle kunna pröva de framtagna koncepten gentemot en större population innefattande

såväl kvinnor som icke-binära då båda dessa grupper är exkluderade i den kulturella sfären.

Kvinnliga musiker har aldrig varit norm, men de har alltid existerat. När historieböckerna

skrevs exkluderades kvinnorna. Som inledningen nämt vet få att den första rock-gitarristen

var en svart queer-kvinna. Sociala medier dokumenterar människors liv och varje

framträdande blir en artefakt i utställningen om ens liv. Förhoppningsvis leder detta till att det

!38

i framtiden blir svårare att osynliggöra en sådan stor del av musikhistorien som kvinnor och

icke-binära utgör.

7. Litteratur- och källförteckning

7.1 Tryckta källor

• Andersson, Magnus (2017). Medierad social interaktion kap 1, i Tobias Olsson (red)

Sociala medier - vetenskapliga perspektiv. Första upplagan Malmö: Gleerups.

• Bergman, Åsa (2009). Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och på

fritiden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009.

• Bryman, Alan (2016). Social research methods. Fifth edition Oxford: Oxford University

Press.

• Larsson, Larsåke (2010) Intervjuer kap 2, i Ekström, Mats & Larsson, Larsåke (red.)

Metoder i kommunikationsvetenskap. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

• Flick, Uwe (2014) An Introduction to Qualitative Research. Fifth edition. SAGE

• Goffman, Erving (1959/2014). Jaget och maskerna: en studie i vardagslivets dramatik. 6.

uppl. Stockholm: Studentlitteratur [Ursprunglig titel: The presentation of self in everyday

life].

• Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg:

Daidalos.

• Hall, Stuart (red.) (1997). Representation: cultural representations and signifying practices.

London: Sage.

• Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.]

uppl. Lund: Studentlitteratur.

• Lindgren, Simon (2017). Digital media & society. Thousand Oaks, CA: SAGE Publications

• Selander, Marie (2012). Inte riktigt lika viktigt?: om kvinnliga musiker och glömd musik.

Möklinta: Gidlund.

• Trost, Jan (2010) Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

!39

7.2 Pdf:er

• Cramer, Kenneth M (ed), Millon, Erin & Perreault, Lynn A. (2002) Perceptions of

Musicians: Gender Stereotypes and Social Role Theory. Society for Research in Psychology

of Music and Music Education.

Tillgänglig på: http://journals.sagepub.com.ezp.sub.su.se/doi/pdf/

10.1177/0305735602302003

• Davis, Jenny L. (2014) Triangulating the Self: Identity Processes in a Connected Era.

James Madison University.

Tillgänglig på: http://eds.b.ebscohost.com.ezp.sub.su.se/eds/pdfviewer/pdfviewer?

vid=13&sid=c2a1629e-df82-452e-9bac-43b2450da9ba%40sessionmgr4010 [hämtad

2018-05-16]

• Hogan, Bernie (2010) The Presentation of Self in the Age of Social Media: Distinguishing

Performances and Exhibitions Online. SAGE Publications.

Tillgänglig på: http://journals.sagepub.com.ezp.sub.su.se/doi/pdf/

10.1177/0270467610385893 [hämtad 2018-05-16]

• Nadkarni, Ashwini (ed), Hofman, Stefan G. (2012) Why Do People Use Facebook?

Personality and Individual Differences, Vol.52(3).

Tillgänglig på: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0191886911005149

[hämtad 2018-05-21]

• Toma, Catalina L. (2010) Affirming the Self through Online Profiles:Beneficial Effects of

Social Networking Sites. Department of Communication Cornell University.

Tillgänglig på: https://www.researchgate.net/publication/

221519564_Affirming_the_self_through_online_profiles_Beneficial_effects_of_social_net

working_sites [hämtad 2018-05-16]

• Zhao, Shanyang (ed), Grasmuck, Sherri & Martin, Jason (2008) Identity construction on

Facebook: Digital empowerment in anchored relationships. Computers in Human Behavior,

vol 24(5).

Tillgänglig på: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0747563208000204

[hämtad 2018-05-16]

!40

7.3 Elektroniska källor

• Jämställd festival statistik, 2017

Tillgänglig på: http://jamstalldfestival.se/festivalstatistik/festivalakter-2017/ [hämtad

2018-04-05]

• Kulturskolerådet, kulturskolan i siffror, 2016

Tillgänglig på: http://www.kulturskoleradet.se/sites/default/files/atoms/files/

kulturskolan_i_siffror_2016_0.pdf [hämtad 2018-03-06]

• Nationalencyklopedin, sociala medier, 2017

Tillgänglig på: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sociala-medier

[hämtad2018-04-18]

• Svenskarna och internet, 2017

Tillgänglig på: http://www.soi2017.se/kommunikation-och-sociala-plattformar/instagram/

[hämtat 2018-05-11]

• Svensk musikindustri slog kraftigt rekord, SVD, 2016

Tillgänglig på https://www.svd.se/svensk-musikindustri-slog-kraftigt-rekord [hämtad

2018-03-06]

• Sveriges folkhögskolor med musikinriktning, 2018

Tillgänglig på: https://www.folkhogskola.nu/sok-kurser/estetiska-kurser/musik/ [hämtad

2018-03-06]

!41

8. Bilagor

Bilaga 1 - InformationsbrevInformationsbrev och förfrågan till dig som ingår i studien; Musikers självrepresentation i

sociala medier.

Jag heter Elina Widnersson och skriver under vårterminen 2018 min kandidatuppsats inom

media och kommunikation på institutionen för mediestudier på Stockholms Universitet

(https://www.ims.su.se/jmk).

Studiens syfte är att utifrån musikers egna beskrivningar skapa förståelse kring hur medvetna

dessa är gällande sitt identitetsskapande. Undersökningen kommer också studera huruvida

deras identitet är en del i att profilera sig i marknadsföringssyfte.

Ditt deltagande i studien kommer innebära en intervju på ca en timme där du, i egenskap av

musiker, kommer få svara på frågor gällande ditt använda av sociala medier. Varje intervju

kommer spelas in för att sedan transkriberas. I enlighet med rekommenderad forskningsetik

kommer varje deltagare genom studien förbli anonym samt ha rätt att när som helst dra sig ut.

Studien beräknas vara klar 2018-05-22 och kommer därefter bedömas av institutionen för att

slutligen 2018-06-14 laddas upp på diva.se för allmänheten att ta del av.

För frågor är du välkommen att kontakta mig via mail eller telefon.

elinawidnersson@gmail.com

0707-26 1962

Hälsingar

Elina Widnersson

!42

Bilaga 2 - Intervjuguide - Vilka sociala medier använder du?

- Varför?

- Någon du använder mer?

- Hur ofta publicerar du?

- Har du flera konton? Privat kontra ett som artist/band

- Berätta hur du själv definiera dig/berätta om dig själv?

- Vad publicerar du mest av?

- Planerar du vad du ska publicera långt i förväg, hur ser processen ut?

- Berätta om hur sociala medier ingår i ditt arbete som musiker?

- Har du, enligt dig, en privat kontra offentlig personlighet/identitet?

- Upplever du att det förväntas av dig vad du ska publicera? Hur du ska agera?

- Hur upplever du att det är att uttrycka sig fritt och ärligt i sociala medier?

- Vilka följare har du? Vilka följer du?

- Berätta om dina tre senast uppladdade bilder på Instagram.

- Vill du välja en bild från något socialt medie, gärna Instagram, som du känner representerar

dig bäst och förklara varför?

!43

Stockholms universitet/Stockholm University

SE-106 91 Stockholm

Telefon/Phone: 08 – 16 20 00

www.su.se