Låttexten i fält  Åsikter om låttexten som litteratur i debatten om Bob Dylans 

nobelpris i svenska dagstidningar   

Alvin Blomberg      Ämne: Litteraturvetenskap  Nivå: C Poäng: 15 hp Ventilerad: HT 2018 Handledare: Jerry Määttä Examinator: David Gedin  Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsatser inom litteraturvetenskap   

 

1. INLEDNING 2 1.1 Syfte och frågeställningar 3 1.2 Teoretisk bakgrund 3 

1.2.1 Litteratursociologiska grundantaganden 3 1.2.2 Pierre Bourdieus fältteori 4 

1.3 Metod och material 6 1.4 Tidigare Forskning 8 

2. ANALYS 11 2.1 Fonotextargumentet 13 2.2 Det homeriska argumentet 15 2.3 Det romantiska argumentet 17 

2.3.1 Dylan som geni 17 2.3.2 Dylans originalitet 18 2.3.3 Låttexter eller poesi 19 

2.4 Argumentet om populism 20 2.5 Det intertextuella argumentet 22 2.6 Bokmarknadsargumentet 25 2.7 Det emancipatoriska argumentet 25 2.8 Det tekniska argumentet 27 

3. DISKUSSION 28 

4. SAMMANFATTNING 31 

KÄLL - OCH LITTERATURFÖRTECKNING 32 Litteratur 32 Tidningsartiklar 33 Digitala källor 35 

 

 

   

1 

1. INLEDNING 

"I poured my aching heart into a pop song / I couldn’t get the hang of poetry" 

Alex Turner, Suck it and See 

 

År 2016 tilldelades rockmusikern och låttextförfattaren Bob Dylan nobelpriset i litteratur av                       

Svenska Akademien för att ha "[...] skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska                           

sångtraditionen". Tillkännagivandet av den kontroversielle nobelpristagaren resulterade i en                 1

rasande debatt på de stora dagstidningarnas kultursidor. Frågorna var många: Varför                     

uppmärksamma en populär rockikon? Vad har han skrivit av värde? Är sånger ens litteratur? I                             

och med mötet mellan rockikonen Bob Dylan och de Aderton, tvingades kritiker,                       

kulturskribenter och läsare att förhålla sig till och diskutera en av litteraturvetenskapens kanske                         

allra mest centrala frågor: Vad är litteratur? 

De många svaren uppvisade en stor bredd av olika litteratursyner. Somliga förespråkare                       

av detta val av nobelpristagare, exempelvis Akademi-ledamöterna Anders Olsson och Peter                     

Englund pekade på Dylans texters stora innovation samt hans förtrogenhet med den                       

västerländska kanon. Samtidigt gick det att höra kulturjournalister och akademiledamöter                   2

motivera valet av Dylan med hänvisning till Dylans geni som grund för texternas litterära värde.                             

Även komiker och offentliga personer deltog i debatten och de flesta hade något att hylla eller                               

kritisera gällande valet, samt hade sina egna motiveringar för prisets validitet. Med ett stickprov                           

från exempelvis komikers och kulturprofilers tweets skrevs uttalanden som: "Sjukaste jag hört,                       

någon form av bok borde man kanske ha som grundkrav?". Framför allt resulterade diskursen i                             3

olika försök att definiera låttexterna som poesi, vilket både mötte bifall och motstånd.  

Den enorma debatten angående detta kontroversiella val av nobelpristagare finner                   

likhet med exempelvis 1997 års pris till den italienske dramatikern Dario Fo, där Akademien                           

möttes av kritik för valet av en litteratör ur den muntliga traditionen. Nobelpriset brukar                           

definiera vad som är som god litteratur, men här diskuteras vad som ens är värt att kallas                                 

1 Svenska Akademien, "Nobelpriset i litteratur - Pristagarna", https://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/nobelpriset-i-litteratur-pristagarna (2018-12-20). 2 Monika Ottosson, "Akademiledamot Anders Olsson - därför fick Bob Dylan nobelpriset" Sala Allehanda, https://www.salaallehanda.com/artikel/kultur/akademiledamot-anders-olsson-darfor-fick-bob-dylan-nobelpriset (2016-10-12 ). 3 Magnus Betnér, Twitter, 10/13-2016 https://twitter.com/magnusbetner, (2018-12-20). 

2 

litteratur över huvud taget. Debatten fortsatte så långt och valet var så kritiserat att Svenska                             

Akademiens dåvarande ständiga sekreterare Sara Danius kommenterade den mediastorm som                   

valet av nobelpristagare gav upphov till i boken Om Bob Dylan (2018), som gavs ut hela två år                                   

efter prisets tillkännagivande. 

Debatten som uppkommit kring Bob Dylans nobelpris är förmodligen unik i sitt slag.                         

Den är den kanske första riktigt stora världsomspännande debatten kring låttextens vara som                         

litteratur. Frågan är alltså: Är låttexter litteratur?  

1.1 Syfte och frågeställningar 

Uppsatsens syfte är att, med utgångspunkt i kulturdebatten kring 2016 års nobelpris till Bob                           

Dylan, undersöka hur låttexten betraktas och benämns som litteratur, i svenska dagstidningar.                       

Utöver detta undersöks vilka litteraturideal som finns hos kritiker och skribenter samt vilka                         

litterära värderingar dessa aktörer gör. Frågor som studien utgår ifrån är: Hur betraktas                         

låttexten, med utgångspunkt i Bob Dylans texter, som litteratur i svenska dagstidningar                       

2016-2018? I vad grundar sig skribenters antaganden om låttexter som litteratur? Vilka                       

litteratursyner uppvisar skribenternas uttalanden? Vilka är argumenten som anförs, samt vad                     

säger argumenten om låttextens position i det litterära fältet? 

1.2 Teoretisk bakgrund 

1.2.1 Litteratursociologiska grundantaganden 

I uppsatsen används ett litteratursociologiskt perspektiv, i vilket litteraturen betraktas som en                       

del av samhället och där en utgångspunkt är att samhällets materiella förutsättningar påverkar                         

litteraturens utformning. Litteraturen beaktas utifrån sin kontext, och i denna uppsats                     

undersöks främst vad som skulle kunna benämnas som litteraturens "utsida". Det som                       

undersöks är alltså hur litterära värderingar på olika sätt konstrueras. I uppsatsen finns ett                           

aktivt försök att inte värdera de artiklar som betraktas, vilket litteratursociologen Johan                       

Svedjedal beskriver som värderingsdistans. Detta är essentiellt för det litteratursociologiska                   

perspektivet och innefattar även tanken om att litteraturen inte har ett inherent estetiskt värde,                           

utan att detta istället konstrueras av aktörer i den litterära processen. Därför undersöks den                           4

diskurs som kringgärdar de litterära verken i litteratursamhället, eller närmare bestämt                     

kulturjournalistiken och medias behandling och värdering av verken.  

4 Johan Svedjedal, "Det litteratursociologiska perspektivet - om en forskningstradition och dess grundantaganden" i Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle,, Johan Svedjedal (red.) Lund: Studentlitteratur, 1997, s. 82. 

3 

Några viktiga litteratursociologiska begrepp, som här används är litteratursamhället,                 

med vilket menas hela den del av samhället som ägnar sig åt litteraturen. Här innefattas allt från                                 

författare till läsare, förläggare, litteraturkritiker och litterära institutioner. Den litterära                     

processen är en modell utvecklad av litteratursociologen Lars Furuland, vilken beskriver                     

litteraturens kretslopp från författare till läsare. I modellen finns de tre leden produktion,                         

distribution och konsumtion av litteratur, där denna studie ägnar sig främst åt distributionen.                         

Furuland beskriver hur det i distributionens led finns kritiker och institutioner som ordnar in                           

litteraturen i värdesystem inför konsumtionen av litteraturen. Här befinner sig tidningarna                     

med sina litteraturkritiker och kulturskribenter, vilka med recensioner, artiklar och sitt urval                       

kan styra vilken litteratur som når läsarna. En annan institution förutom tidningarna, som                           5

behandlas i uppsatsens analys är litterära priser, som exempelvis nobelpriset, vilka även de                         

placerar in litteraturen i värdesystem. Debatten kring Dylans nobelpris, och dess inverkan på                         

Dylans texters litterära status är huvudfokus för uppsatsen och inte själva prisets funktion för                           

inplaceringen i värdesystem, även om detta kommer att beaktas. Slutligen fastställer Furuland                       

att distributionen, alltså det led där tidningarna befinner sig i processen, är det led där                             

inplaceringen i värdesystem är som intensivast.  6

1.2.2 Pierre Bourdieus fältteori 

Eftersom Akademiens val av Dylan som nobelpristagare har resulterat i stora kulturdebatter                       

rörande ämnen som högt och lågt, fin- och fulkultur samt litterär och kulturell status, används i                               

uppsatsen den franske sociologen Pierre Bourdieus teoribildning om studiet av fält. Eftersom                       

Bourdieus teorier äger en stor komplexitet, samt är mycket omfattande utgår analysen från                         

Donald Broadys mycket praktiskt inriktade tolkning av Bourdieu, som den formuleras i                       

inledningen till Broadys bok Kulturens fält: en antologi (1998). Viktigt att framhålla är att det i                               

Bourdieus fältteori finns en stor mängd begrepp samt att urvalet av nedanstående begrepp har                           

gjorts på basis av vilka som har störst relevans för att besvara uppsatsens frågeställning.  

Tre nyckelbegrepp hos Bourdieu är begreppen fält, kapital och habitus, där "Kapital"                       

beskrivs av Broady som "symboliska och materiella tillgångar". Hos Bourdieu förekommer                     7

"kapital" enligt Broady i flera olika former som kulturellt kapital, vilket exempelvis kan vara en                             

5 Lars Furuland, "Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält" i Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle, Johan Svedjedal (red.) Lund: Studentlitteratur, 1997, s. 17-51. 6 Furuland 1997, s. 18. 7 Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält" i Kulturens fält: en antologi (red.) Donald Broady, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 1998 s. 11-26. 

4 

aktörs bildning i den så kallade finkulturen eller aktörens användning vad Broady kallar ett                           

"kultiverat språk". Socialt kapital och ekonomiskt kapital är två andra viktiga kapitalformer, där                         

det sociala kapitalet består av en aktörs nätverk, vänskapsband och släktförbindelser. Det                       

ekonomiska kapitalet består i materiella tillgångar och kunskap om exempelvis marknaden och                       

ekonomins förutsättningar. Utöver dessa existerar även mer specifika former av kapital som                       

exempelvis litterärt kapital eller utbildningskapital, vilket Broady menar skulle kunna vara                     

exempelvis en examen i ett akademiskt ämne. Alla tillgångar och kapital kan även utgöra                           8

symboliskt kapital när det i ett specifikt sammanhang tillskrivs värde. Exempelvis kan ett                         

utbildningskapital med en examen i litteraturvetenskap utgöra symboliskt kapital i litteraturens                     

fält men inte i ekonomins. Där kan kanske detta istället utgöras av stora tillgångar i ekonomiskt                               

kapital. 

En människas habitus beskriver Broady som "[...] system av dispositioner som tillåter                       

människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen.". "Habitus" är kapital                           

förkroppsligat, en vana införlivad i familjen och skolan och uppträder sedan genom ett ofta                           

omedvetet handlingsmönster. Eftersom detta begrepp kräver en djupare analys av fältets                     9

aktörer, vilket inte finns rum för i denna uppsats, så utelämnas habitusbegreppet i analysen.                           

Institutioner, grupper och individer kan även medvetet eller omedvetet använda strategier för                       

att förbättra eller försvara sin position i fältet. 

Kapital och habitus existerar inom det som kallas för fält. Detta "fält" eller "sociala fält"                             

är ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har                             

gemensamt. Ett exempel på denna strid som Broady framhåller är striden mellan individer och                           

institutioner om vem som får bestämma vilken litteratur som har ett litterärt värde på det                             

litterära fältet. Exempel på fält kan vara det litterära fältet, det ekonomiska fältet eller olika                             

akademiska fält. Inom dessa finns subfält och undergrupperingar där exempelvis                   

litteraturkritiken kan ses ha ett eget fält med sina egna arter av kapital. Att göra                             

gränsdragningar mellan olika fält är inte en enkel uppgift. Broady menar att konstruerandet av                           

olika fält och dess kapitalformer görs genom att studera fältets autonomi.  10

För att kunna bedöma ett fälts autonomi beskriver Broady nio tumregler för att bedöma                           

hur stark den är. Ett urval av dessa är: att fältet har sin egen art av kapital, exempelvis litterärt                                     

8 Broady 1998, s. 13-14. 9 Broady 1998, s. 19. 10 Broady 1998, s. 18. 

5 

kapital samt sina egna konsekrationsinstanser, där exempel i det litterära fältet är                       

litteraturkritiken, Svenska Akademien och nobelpriset. Dessa kan exempelvis höja ett                   

författarskaps erkännande. I Bourdieus beskrivning av det franska litterära fältet i slutet av                         

1800-talet beskrivs hur det existerar två polariteter med en intellektuell pol och en kommersiell.                           

Vid den intellektuella polen värderas fältets säregna kapitalart högt och vid den kommersiella                         

värderas istället publikframgång och försäljning. Bourdieu menar att fältet aldrig är helt                       

autonomt, men att det litterära fältet i slutet av 1800-talet kom nära en total autonomi.                             

Avslutningsvis menar Broady att ett tecken på svag autonomi är när ett politiskt parti eller en                               

programledare i TV, alltså någon utan symboliskt kapital i fältet, kan agera                       

konsekrationsinstans. Fältbegreppet inte är ett konstruktionsverktyg att dela upp världen i                     

statiska territorier med. Reglerna för att bedöma fältets autonomi menar Broady fungerar som                         

bäst när de utforskar krafterna som stärker och försvagar autonomin.  11

1.3 Metod och material 

Metoden för studien är att analysera, sortera och tolka argumenten, som förekommer i                         

kulturdebatten kring Bob Dylans nobelpris, för och emot att låttexten är litteratur. Analysen                         

försöker visa på bredden i argumenten genom att detektera, kategorisera och namnge alla                         

argument som uppkommer i materialet. Argumenten kategoriseras under rubriker, och under                     

dessa görs nedslag i citat ur debatten som påvisar argumentets utförande och funktion.                         

Analysen försöker hålla sig så nära citatet som möjligt, men försöker samtidigt ge en tydlig                             

överblick över debatten i stort. Vid analysen av de citaten undersöks vilka argument som anförs                             

för att låttexten är litteratur. Dessa analyseras utifrån vad argumentationen grundar sig på och                           

ifall den går att anföra till en viss litteratursyn. Beaktning tas även till vilka argument som                               

framhålls av vilka aktörer.  

Artiklarna och deras argument analyseras sedan med de ovan beskrivna begreppen ur                       

Bourdieus fältteori som verktyg och här läggs fokus på vilka kapitalarter som spelar in i de olika                                 

argumenten i debatten. Slutligen undersöks hur argumenten för låttexten som litteratur                     

påverkar det litterära fältets autonomi och om det går att se vissa strategier i debattörens                             

användande av vissa argument. En viktig avgränsning av studien är att det är främst                           

kulturdebatten och litteraturkritikens roll för låttexten som litteratur som undersöks och inte                       

11 Broady 1998, s. 20. 

6 

Svenska Akademiens roll som konsekrationsinstans. Eftersom flertalet ledamöter för                 

Akademien förekommer i debatten vidrörs dock frågan flertalet gånger. 

Materialet för studien består av debattartiklar, nyhetsartiklar, krönikor, intervjuer,                 

reportage och personporträtt publicerade i tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen                   

och Svenska Dagbladet från 1 januari 2016 till 21 november 2018. Dessa tidningar anses ofta ha                               

högst status och nationell spridning. Artiklarna är skrivna främst av litteraturkritiker vid                       

respektive tidning, men flera bidrag är skrivna av allmänna kulturskribenter, musikkritiker och                       

författare. Åsikter om Dylans nobelpris framkommer även från medlemmar i Svenska                     

Akademien, akademiker vid universitet, författare och musiker i intervjuer. I dessa fall betraktas                         

alla åsikter och argument som framkommer i artiklarna och inte bara skribentens. Detta                         

material har hittats och avgränsats med hjälp av sökningar i Mediearkivet (Retriever Research),                         

vilket innehåller dagstidningar i fulltext från år 1981. Avgränsningen har gjorts till endast                         

tryckta tidningar och sökorden som använts är "Bob Dylan" och "nobelpris". Dessa sökord har                           

valts för att denna studie behandlar argumenten om låttexten som litteratur i debatten rörande                           

Bob Dylans nobelpris. Dessa artiklar var 124, men har reducerats till 23 med kriteriet att                             12

notiser och nyhetssammanfattningar där nobelpriset endast nämndes bortsorterades. Ett annat                   

kriterium i urvalet var att artiklarna skulle behandla frågan ifall låttexten är litteratur. 

Viktigt att tillägga är att två tongivande personer, vilka ges mycket stor plats i debatten                             

är Svenska Akademiens dåvarande ständiga sekreterare Sara Danius och litteraturprofessorn                   

Ola Holmgren. Danius publicerade 2018 essäboken Om Bob Dylan, vilken kommenterar det                       

mediauppbåd som nobelpriset väckte 2016. I boken motiverar Danius även varför musikern                       

tilldelades priset. Boken verkar vara baserad på hennes egen krönika publicerad i Dagens                         13

Nyheter den 13/12 2016, vilken är en del av denna uppsats material. Holmgren publicerade                           

våren 2016 boken Stickspår. åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas nobelpriset i litteratur,                           

vilken även den argumenterar för att Dylan borde tilldelas priset. Eftersom argumenten, som                         14

presenteras i dessa böcker, för att låttexten är litteratur även förekommer i intervjuer med                           

Holmgren, samt i Danius krönika, utelämnas böckerna ur studiens material.  

12 Frågan kan ställas varför inte orden "litteratur", "låttext" och "Bob Dylan" istället användes, då alla artiklar ur nobelprisdebatten kanske inte använde ordet "nobelpris". Svaret är att sökning med dessa ord resulterade i många träffar där ordet "litteratur" bara fanns i tidningarnas standardrubriker över sina litteratursidor i kulturdelen av tidningen. Vid en jämförelse av sökträffarna mellan de två alternativen på sökord var urvalet av artiklar vilka faktiskt behandlade Bob Dylans nobelpris samma artiklar. 13 Sara Danius, Om Bob Dylan, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2018. 14 Ola Holmgren, Stickspår. åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas nobelpriset i litteratur, Stockholm: Carlsson, 2016. 

7 

1.4 Tidigare Forskning 

Forskningen som presenteras i studien har avgränsats till svenska studier. Denna avgränsning                       

har gjorts dels för att den internationella litteraturvetenskapliga forskningen på låttexter är                       

begränsad och istället främst bedrivs från musikvetenskapliga håll. Framför allt görs dock                       

avgränsningen för att kunna ge en utförlig helhetssyn över den svenska litteraturvetenskapens                       

forskningsläge på låttexter.  15

Den litteratursociologiska forskningen har i relativt liten grad ägnat sig åt att studera                         

låttexter och litteratursamhällets förhållande till denna textform. Detta trots inriktningens                   

intresse för frågan vad som är litteratur, samt hur hur definierandet av litterärt värde styrs av                               

kritiker och institutioner i den litterära processen. En av få studier av låttexter eller sångers                             

användning och betydelse i olika litteraturkretsar är Johan Svedjedals och Lars Furulands                       

Svensk arbetarlitteratur (2006), i vilken ett kortare kapitel beskriver kampsångernas roll i                       

arbetarrörelsens litteratur. Där beskrivs hur tonerna från skolsånger lånades till att sjunga                       

kampdikterna, skrivna av bland andra Henrik Menander och Leon Larsson, samt att denna                         

lyrik var den viktigaste litteraturen i arbetarrörelsens pionjärperiod. Dock är kapitlet endast                       16

åtta sidor och nämner endast utförandesituationen i förbifarten. En annan studie är Kerstin                         

Rydbecks Nykter läsning (1995), som kartlägger den svenska godtemplarrörelsens litteratur                   

och högläsningstillfällen. Där nämns sångboken Sånger för nykterhetsmöten, (1900 och 1907),                     

ur vilken det ska ha framförts sånger på högläsningstillfällen.  17

Ett målande exempel på låttextens frånvaro i den litteratursociologiska litteraturen är                       

Ann Steiners avhandling Litteraturen i mediesamhället (2015) där en noggrann och nyanserad                       

bild målas upp av hur den litterära processen och det litterära kretsloppet ser ut i dagens                               

samhälle med massmedia, digitalisering och internet. Steiner beskriver den tryckta textens                     

omvandling till elektronisk hypertext och den stora ökningen av mängden ljudböcker som två                         

av de mest avgörande aspekterna av utvecklingen för litteraturen i dagens mediesamhälle.                       

Vidare beskriver Steiner romanens dominans över den marginaliserade lyriken, vilken idag                     

15 För en överblick över internationella studier i ämnet se: Harold F. Mosher Jr. “The lyrics of American pop music: A new poetry”, Popular Music and Society, 1:3, 1972. 167-176, och Gordon Ball, “Dylan and the Nobel”, Center for Studies in Oral Tradition, Volume 22, Number 1, March, 2007. s. 14-29 16 Lars Furuland, Johan Svedjedal, Kapitel 5, i Svensk Arbetarlitteratur, Stockholm : Atlas, 2006 s. 55-62. 17 Kerstin Rydbeck, bilaga 4: "Högläsningslitteratur i grundlogen 215 Friden och dess studiecirkel 1896-1925", Nykter Läsning, : den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen l896-1925, (diss.) Uppsala : Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen, 1995. 

8 

trycks i oerhört små upplagor. I denna skildring av dagsläget så utelämnas dock låttexten,                           18

detta trots sin stora spridning, samt av nedanstående forskare hävdat, avgörande roll som lyrik i                             

det populärlitterära kretsloppet. 

En studie som beaktar låttextens kontext i litteratursamhället är Hanne-Lore                   

Anderssons text "Om låttexter och lyrik, populärkultur och klassmedveten feminism samt vad                       

en kontext kan göra.", i vilken hon menar att den traditionella lyriken idag har ersatts av                               

låttexterna samt anser att låttexterna har likheter med modernistiska dikter. Utöver detta                       

hävdar Andersson att rocklyriken faller inom ramen för populärkultur, och betraktas som                       

"lågt" och inte "högt". Inom genren finns dock hierarkier och variationer av vad som stämplas                             

som kvalité. Hon exemplifierar med hur exempelvis en artist med autencitetsstämpel som                       19

Bruce Springsteen kan ge autencitet och tilldela symboliskt kapital till en låtskrivare som                         

exempelvis Dolly Parton genom att sjunga och spela in vederbörandes låt. Avslutningsvis                       20

belyser Andersson just det faktum att forskningen på receptionen och betydelsen av låttexter                         

för lyssnare är oerhört liten, samt gissar att countryartister som Parton antagligen har haft stor                             

betydelse för de av 70-talets kvinnor som inte hade akademisk utbildning och deltog i                           

kvinnorörelsen.  

Låttexten är lyrik, menar Åsa Warnqvist i sin avhandling Poesifloden. Utgivningen av                       

diktsamlingar i Sverige 1976–1995 (2007). I Avhandlingen undersöks lyrikens situation på                     

bokmarknaden och dess utgivning mellan åren 1976 - 1995. Warnqvist menar i kapitlet                         

"Sången en tonsatt dikt, sånghäftet en diktsamling?" att populärmusikens texter är att betrakta                         

som lyrikens motsvarighet till prosans massmarknadslitteratur. Vidare diskuteras låttexten                 21

som litteratur utifrån den bibliografiska klassificeringen av låttexter publicerade i bokform                     

utan partitur, där det fanns en inkonsekvens i hur böckerna inordnades under                       

klassifikationerna Hc.03 (Lyrik) och Xy (Texter till vokal och dramatisk musik, men utan                         

partitur). Warnqvist slutsats är att subjektiva värderingar avgör hur verk i gränslandet mellan                         22

18 Ann Steiner, Litteraturen i mediesamhället, Lund : Studentlitteratur, 2015, s. 190-201. 19 Hanne-Lore Andersson, "Om låttexter och lyrik, populärkultur och klassmedveten feminism samt vad en kontext kan göra.", Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja. (red.) Sissel Furuseth & Lisbeth Stenberg, Göteborg: Kabusa, 2008, 17–26. 20 Denna autenticitet som Springsteen har tilldelats beskrivs ingående av Anders Johansson i tre textanalyser utifrån begreppet "äkthet" i kapitlet "Den autentiske Springsteen", Avhandling i Litteraturvetenskap - Adorno, Leleuze och litteraturens möjligheter, (diss.) Göteborg : Glänta produktion, 2003, s. 233. 21 Åsa Warnqvist, "Sången en tonsatt dikt, sånghäftet en diktsamling?" i Poesifloden - Utgivningen av diktsamlingar i Sverige 1976–1995. (diss. Uppsala: univ.), Lund: Ellerström , 2007, s. 279.  22 Exempelvis Carl Michael Bellmans och Nils Ferlins böcker, vilka innehöll partitur klassificerades endast under Hc.03 och inte med dubbelbeteckning med X (musikalier med partitur) trots att de hade partitur. Vislyrikern 

9 

medier slutligen klassificeras med tanke på hur inkonsekvent de ordnats. Samtidigt har dock                         

denna typ av boktryck med låttexter mellan de studerade åren 1976-1995 fått det lättare att få                               

status som litterär produkt.  23

Breddas perspektivet från det litteratursociologiska finns fler studier som diskuterar                   

låttexter. Det har gjorts textnära studier på låttexter, så som närläsningar och analyser av                           

stilistik och tematik, där den mest framträdande svenska studien är Ulf Lindbergs avhandling                         

Rockens Text - ord, musik och mening (1995). I studien försöker Lindberg göra distinktioner                           

mellan lyriken och låttexten baserade på deras utförandeform. Det skrivna ordet, som Lindberg                         

förknippar med lyriken, innebär en dimension av frånvaro. Han menar att läsaren av lyrik                           

tycker sig höra en röst bakom orden och att detta gör att "Det poetiska språket frammanar                               

någon som inte är där [...]". Detta är en skillnad mot rockens sjungna och inspelade text där                                 24

sångaren agerar en slags "skådespelare" och texten vilar på just denna närvarande vokala röst.   25

I motsats till Warnqvist menar Lindberg att låttexten inte är lyrik, inte ens nedskriven                           

på pappret. Lindberg hävdar att sjungandet och uppförandet av en låttext både begränsar och                           

utvidgar textens tolkningsmöjligheter och menar att litteraturvetares reducering av rockens text                     

till sin skrivna form gör att 90 % eller mer av det totala utbudet låttexter inte anses ha ett                                     

tillräckligt estetiskt och litterärt värde för att vara intressant material för forskning. Vidare                         

betyder detta att rocktexter måste tolkas i sin uppförda form som fonotexter, dvs. ljudande                           

inspelade texter i formen av fonogram, eftersom alla utvidgade tolkningsmöjligheter i själva                       

utförandet annars uteblir. I denna uppsats används just Lindbergs begrepp fonotext för att                         26

diskutera skillnaderna mellan texten i dess ljudande och nedskrivna form. Avslutningsvis                     

betonar Lindberg rocktextens förhållande och likhet med olika litterära genrer som romantiken                       

och modernismen samt belyser rockmusikens texters roll för att skapa mening i rocklåtar.  

Andra uppslag för hur litteraturvetenskapen har betraktat ämnet låttexten finns i                     

litteraturhistoriska översiktsverk, som exempelvis Bernt Olsson och Ingemar Algulins klassiker                   

Cornelis Vreeswijk hade getts dubbelbeteckningen Hc.03 och Xy, medans poplyrikern Eva Dahlgren endast hade Xy.  23 Ytterligare studier på låttexter utförda av litteratursociologer är Johan Svedjedals kapitel "Röstens litteratur", i Gurun och grottmannen och andra litteratursociologiska studier: om Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg, Bruno K. Öijer, Sven Delblanc, Bob Dylan och Stig Larsson, Stockholm : Gedin, 1996. s. 105-133. samt Lars Lönnroths kapitel “Money, money, money! ABBA:s poptexter” i Den Dubbla scenen, Stockholm : Carlsson, 2008.s. 325-355. Studierna innehåller främst närläsningar av Bob Dylans och ABBAs låttexter.  24 Ulf Lindberg, Rockens Text - ord, musik och mening ,1995, (diss. Lund: univ.), Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB , 1995, s. 261. 25 Lindberg 1995, s. 260. 26 Lindberg 1995, s. 263. 

10 

Litteraturens historia i världen. I detta kronologiska översiktsverk har låttexten givits plats på                         

de sista sidorna i boken som ett exempel på de senaste årens nya former av litteratur. Mellan                                 

upplagan från 1990 och 2015 har det i bokens senare del tillkommit ett kapitel kallat:                             

"Populärmusikens lyriska uttryck 1945–2015", vilket kort beskriver exempelvis 1960 och                   

1970-talets singer-songwriters som exempelvis Bob Dylan, Joni Mitchell och John Lennon.  27

Sammanfattningsvis har de moderna låttexterna inte ägnats riktigt ingående                 

litteraturvetenskaplig forskning och angående låttextens roll som lyrik går åsikterna isär. Det                       

går samtidigt att se att det sedan Dylans nobelpris 2016 har publicerats flera studentuppsatser,                           

framlagda vid musikvetenskapliga, språkvetenskapliga och litteraturvetenskapliga institutioner             

vilka berör analyser av just låttexter. Flertalet av dessa refererar just Bob Dylans nobelpris i sina                               

inledningar som en viktig faktor för studiens relevans. Indikationer i det nuvarande                       28

forskningsläget finns som pekar på att det i och med 2016 års nobelprisutdelning kan ha börjat                               

ske ett skifte inom forskningen på låttexter. 

2. ANALYS 

I dagstidningarna betraktades Svenska Akademiens val av Bob Dylan som nobelpristagare av                       

journalister och kulturskribenter som ett erkännande av låttexten som litteratur. Detta                     

bekräftades av ledamöterna Sara Danius och Horace Engdahl i två olika intervjuer. Sara Danius                           

framhöll i sina kommentarer till motiveringen av priset att det tilldelas en författare i den                             

muntliga traditionen, som skriver en "örats poesi". Detta går att tolka som att det är just den                                 29

ljudande formen av Dylans texter som prisas. I en artikel publicerad i Svenska Dagbladet med                             

läsarfrågor besvarade av Horace Engdahl bekräftade ledamoten att det är Dylans inspelade                       

studioalbum som använts som underlag för Akademiens bedömning av texterna. Ledamöternas                     

27 Jfr. förekomsten av kapitlet "Populärmusikens lyriska uttryck 1945–2015" i Litteraturens historia i världen, (red) Bernt Olsson, Ingemar Algulins, Stockholm : Norstedt, 1990 och Litteraturens historia i världen, (red) Bernt Olsson, Ingemar Algulins, Johan Sahlin, Lund: Studentlitteratur, 2015, s. 750-761. 28 Ett urval av dessa studentuppsatser på C-nivå är: Moa Fahlström, Vi är stjärnor: En stilistisk undersökning av tre låttexter från Joakim Thåströms album Centralmassivet, kandidatuppsats, framlagd vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2018. Anna Ringby, Håkan, var du bättre förr? : En textanalytisk studie med fokus på utvalda texter av Håkan Hellström, kandidatuppsats, framlagd vid institutionen för musik och bild, Linnéuniversitetet, 2018. Jacob Forsberg, "Inspiration är svårt att finna. Du måste ta den där du hittar den.": En analys av det medvetna bruket av intertextualitet i Bob Dylans låttexter mellan 1963–65, kandidatuppsats, framlagd vid institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstad universitet, 2017.  29 Nicholas Wennö, Hanna Fahl, "Porträtt av en poet. "Rock 'n' roll var inte nog för mig", Dagens Nyheter, 2016-10-14. 

11 

uttalanden kan tolkas som att Dylans texter har bedömts i den form som Ulf Lindberg                             

benämner som fonotext. Tillfrågad om det var självklart att kategorisera en musiker som                         

litteratör svarade Engdahl: "[...] Frågan om Bob Dylan tillhör litteraturen har naturligtvis                       

diskuterats i Akademien, och prisbeslutet är vårt svar." Dessa utgör två exempel på inblickar i                             30

Akademiens diskussioner inför valet, vilka inte blir offentliga handlingar förrän om ca. 50 år.                           

Vilken roll Akademiens val har för vad som i det litterära samhället allmänt betraktas som                             

litteratur och finlitteratur, samt vilken position nobelpriset har i det litterära fältet, är liksom                           

tidigare framfört, en diskussion utanför denna uppsats. Jag framhåller emellertid här att                       

Akademiens val var ett erkännande av låttexten som litteratur just för att det var den viktigaste                               

utgångspunkten för debatten som följde.   31

De flesta av de olika argumenten för eller emot Dylans låttexter som litteratur                         

presenterades i artiklar publicerade mellan den 14 och 21 oktober 2016, det vill säga under den                               

första veckan följande på tillkännagivandet av pristagaren. Debatten inleddes med både                     

välvilliga reaktioner på valet av pristagare samt stark kritik av valet. Parallellt med debatten                           

följde en nyhetsrapportering av Dylans frånvaro samt otillgänglighet och flertalet längre                     

biografiska artiklar. Därpå följde flera exempel på hur debatten om låttexten som litteratur                         

spred sig in i artiklar om andra låtskrivare som Paul Simon, som spelade flera konserter i Sverige                                 

under 2016 och Leonard Cohen, som gick bort knappa månaden efter Dylans nobelpris. Under                           

december 2016 behandlade dagstidningarna nobelceremonierna och Dylans frånvaro samt                 

under våren 2017 hans nobelföreläsning. Stor uppmärksamhet väcktes även då ryktet spridit sig                         

att nobelpristagaren hade plagierat materialet till föreläsningen. Nobelpriset till musikern                   32

fördes under de följande två åren på tal i flera intervjuer med exempelvis författare och kritiker                               

på kultursidorna samt nämndes avslutningsvis i samband med 2017 års nobelprisutdelning och                       

2018 års uteblivna nobelpris i litteratur. 

I analysen av de 23 artiklarna har argumenten kunnat kategoriseras under följande åtta                         

rubriker. Dessa är ordnade från det vanligast förekommande argumentet till det minst                       

förekommande. Artikelförfattarna har formulerat argumenten för och emot Dylans låttexter                   

30 Horace Engdahl "Vilken Dylan-text är stor litteratur?", Svenska Dagbladet, 2016-10-14. 31 Att valet av Bob Dylan som pristagare skulle vara ett svar på frågan ifall låttexten är litteratur togs även upp av nobelpristagaren själv, i tacktalet som framfördes på nobelbanketten. 32 Elisabet Andersson, Elsa Westerstad, "Bob Dylan kan ha gjort sig skyldig till plagiat", Svenska Dagbladet, 2017-06-15. 

12 

som litteratur på olika sätt i olika artiklar, men de nedanstående kategorierna försöker namnge,                           

sammanfatta och analysera de åtta olika argumenten under varsin rubrik. 

2.1 Fonotextargumentet 

Inledningsvis fokuserades debatten på frågan hur väl Dylans texter står sig som litteratur när de                             

betraktas enbart som texter. Detta första argument, som kan kallas fonotextargumentet, är ett                         

argument mot att låttexten är litteratur och bemöter försöken att beskriva låttexterna som en                           

form av lyrik eller som en litterär form med likheter med lyrikens genre. Det som här diskuteras                                 

är vilket estetiskt värde Dylans texter egentligen har när de i läsarens perception uppkommer                           

endast genom akten av läsning. Både artikelförfattare som försvarade Dylans nobelpris och de                         

som kritiserade det betraktade låttextens beroende av sin fonotext som ett centralt hinder för                           

att tilldela musikern priset. Exempelvis Karin Olsson, kulturchef på Expressen, formulerade                     

argumentet likt följande: "[...]Dylan är en legendarisk artist, men klarar verkligen hans sånglyrik                         

att stå för sig själv? Och en hyllad självbiografi räcker i sig inte till ett Nobelpris." . Tanken                                 33

utvecklades av Svenska Dagbladets Madelaine Levy med orden:  

 

Samtidigt är Dylans "litteratur" inte bara kongenial utan även symbiotisk med musiken, och med                           

hans alldeles egna sätt att leverera. Många av texterna har svårt att stå för sig själva, även de starkaste                                     

bland dem (som "Mr tambourine [man]") tappar en del av sin poetiska lyskraft när de stöps om, till                                   

exempel i jingeljangel-version av The Byrds. [...] En fantastisk låtskrivare alltså. Men kanske inte en                             

lika stark poet i bokform.  34

 

Det hela grundar sig på en litteratursyn att det som bedöms som litteratur ska läsas och inte                                 

lyssnas på. Argumentet innebär att kritiker som Levy framhåller att Dylan har publicerat sina                           

texter i tryckt form, men menar att det estetiska värdet i texterna nedskrivna på papper då inte                                 

är tillräckligt för att de skulle vara värda ett nobelpris. Levys ställningstagande är tydligt kritiskt                             

mot definierandet av Dylans låttexter som litteratur, inte minst i sitt användande av citattecken                           

för att markera att definitionen av texterna som litteratur inte är hennes egen. Till skillnad från                               

Horace Engdahl, som gav ledtråden att Akademien hade sett ett stort estetiskt värde i Dylans                             

fonotexter, bedömer dessa två debattörer de estetiska värdena primärt hos de skrivna texterna.                         

Eller snarare erkänns fonotexternas estetiska värde, men framhålls som något annat eller                       

33 Karin Olsson, "Värna det skrivna ordet istället", Expressen, 2016-10-14. 34 Madelaine Levy, Rocken tar plats i det litterära finrummet, Svenska Dagbladet, 2016-10-14. 

13 

främmande i förhållande till den konventionella bok-litteraturen. Värt att framhålla är att det                         

här i debatten verkar finnas ett medvetet eller omedvetet missförstånd hos flertalet kritiker                         

kring på vilka grunder Akademien har tilldelat Dylan priset. Detta kan ses som ett undvikande                             

av eller en motvilja mot idén att priset skulle vidga litteraturbegreppet för att innefatta även                             

låttexter i sin ljudande form. Det är inte självklart att det med Bourdieus begrepp framkommer                             

en tydlig strategi här hos kritikerna, men ovanstående debattörer väljer ändå att ta upp                           

fonotextargumentet, detta trots att priset inte tilldelats Dylan för hans tryckta texter. 

Diskussionen kring ifall fonotexten kan vara litteratur, eller bör vara en annan                         

konstform fortsatte i en kritik av Olsson och Levys försök att jämföra låttexterna med poesin                             

och lyriken. Olsson och Levys tankar om att låttextens egenskaper inte är de samma som                             

lyrikens hamnade ofta väldigt nära Ulf Lindbergs resonerande kring lyriken och rocktextens                       

viktiga skillnader i att lyriken präglas av frånvaro av en fysisk röst och att läsaren istället kan                                 

tycka sig höra och frammana en röst bakom orden. Författaren Jonas Gardell hänvisade till just                             

dessa skillnader i en kritik av fonotextargumentet och välkomnade istället ett vidgat                       

litteraturbegrepp med orden: 

 

Klaga inte på svanen för att den inte är en ankunge. På samma sätt kan förresten med fog påstås att                                       

tonsättningar av bra poeter i regel är outhärdliga, och Gud bevare oss för "Mikael Wiehe sjunger                               

Tranströmer".  35

  

Gardells metafor går att tolka som en kritik av det konstanta liknandet av låttexten vid poesin                               

och antyder att låttexten kan vara litteratur i sin egna form. Samtidigt menar Gardell att                             

tonsatta dikter även de kan få ett annat estetiskt värde som fonotexter och att Dylans texters                               

form som fonotexter inte behöver vara ett hinder för att de skulle vara litteratur. Samma idé                               

framfördes av Expressens Ulrika Knutson, som lyfte fram Bellman och fonotexten som ett                         

poesins ideal: "Poesin ska sjungas, klinga, ljuda i rummet." Intressant nog framhöll flertalet                         36

kulturskribenter just poesins sjungande och musikaliska kvalitéer som ett kännetecken för god                       

dikt. Exempelvis hävdas att god poesi kan frammana melodi och sång i läsarens medvetande,                           

men de båda formerna särhölls ändå av kritikerna. Exempelvis Lisa Irenius, Kulturchef för                         

Svenska Dagbladet skrev: "Det är skillnad på text som behöver musiken för att sjunga och på                               

35 Jonas Gardell, "Rösten utifrån", Expressen, 2016-10-14. 36 Ulrika Knutson, "Akademien släpper in sången och kättjan", Expressen, 2016-10-14. 

14 

text som i sig själva blir som musik." Flertalet skribenter beskrev just det nära sambandet                               37

mellan poesi och musik, men exempelvis Expressens Anders Nunstedt skrev: "Det finns andra                         

textförfattare [än Dylan] som lyckas beröra mer och berätta mer spännande historier med bara                           

papper och penna." . Detta kan tolkas som att måttet på god litteratur är dess affekt och att                                 38

låttextens tillhörande musik med detta ideal är ett orättvist övertag. 

I ett vidare perspektiv så beaktar fonotextargumentet frågan om vad som är litteratur,                         

samt med Bourdieus begrepp vem som har kapital och rätten att bestämma vad som är                             

litteratur. Argumentet blir med denna tolkning ett försök av fältets aktörer att kritisera                         

Akademien som konsekrationsinstans för dess vidgande av litteraturbegreppet. Akademiens val                   

av Dylan kan ses som ett försök att bredda och förändra det litterära fältets gränser och regler                                 

genom att även inkludera fonotexten. Då försvarar användarna av fonotextargumentet fältets                     

gränser genom att framhålla att litteraturen är det skrivna ordet och att låttexter när de läses                               

inte har lyrikens estetiska kvalitéer. Förespråkarna för en breddning av litteraturbegreppet, som                       

exempelvis Gardell och Knutsson godkände istället Akademiens agerande som                 

konsekrationsinstans. Detta gjordes genom att dels framhålla fonotexten som att redan vara ett                         

litteraturideal samt genom att påvisa hur låttexten inte måste jämföras med lyriken, eftersom                         

den i sig själv är litteratur. 

2.2 Det homeriska argumentet 

Ett påföljande argument, som kan ges namnet det homeriska, består i att peka på Dylans                             

låttexters litterära värde i sitt förhållande till den klassiska litteraturen. Detta argument är ett                           

direkt motargument mot fonotextargumentet, och framfördes som framgått även av Sara                     

Danius i samband med att priset utdelades. Positivt inställda kritiker till priset hänvisade till att                             

antika poeters texter, liksom Homeros och Sapfos, även de framfördes till musik. De sägs ha                             

framförts till instrumentet lyra. Dessutom sades ordet "lyrik" etymologiskt komma från just                       

"sång till lyra". Ett exempel på detta är Ola Holmgrens uttalande i Dagens Nyheter: "Lyrik                             

betyder från början 'sång till lyra' och i Dylans händer är lyran en gitarr. Så han svarar                                 

egentligen mot de klassiska kraven. ". Av Sara Danius drogs samma paralleller till Homeros i                             39

ordalag som:  

 

37 Lisa Irenius, "Skrattet fastnar i halsen efter beskedet om Dylan", Svenska Dagbladet 2016-10-14. 38 Anders Nunstedt, "Hyllningar & Dylan-hat", Expressen, 2016-10-14. 39 Evelyn Jones, "Valet av Bob Dylan väcker ilska" Dagens Nyheter, 2016-10-14. 

15 

Det är en örats poesi, man ska inte läsa den tyst för sig själv. Är det värt ett Nobelpris? Ja, tänk till                                           

exempel på Homeros - för 2500 år sedan skrev de också örats poesi som ofta framfördes till                                 

instrument. På samma sätt är det med Bob Dylan.   40

 

Ytterligare användare av argumentet var Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman, som lyfte                       

fram framförandets roll: "[...] han [Dylan] är fast förankrad i en litterär tradition där                           

framförandet - texten och rösten tillsammans - är lika centralt som hos Homeros eller Bruno K                               

Öijer."   41

Holmgren, Wiman och Danius framhäver precis liksom Ulf Lindberg i sin avhandling                       

att just texten och rösten tillsammans som fonotexter är det centrala för dessa rocktexter.                           

Debattörerna menar att litteraturen redan innehåller dessa muntliga former med fonotexter                     

och sånger hos antika författare som Homeros och Sapfo. Dessa två författarskap har redan                           

konsekrerats av institutioner som Akademien och av kritiker, samt är redan en essentiell del av                             

hela den västerländska kanon. På detta sätt blir inte valet av Dylans sånger en lika stor                               

breddning av litteraturbegreppet. Strategien hos aktörerna som försökte vidga definitionen av                     42

litteratur var att använda den västerländska kanon som en slags definition av vad litteratur är                             

för att tillskriva Dylan och låttexterna både legitimitet och litterärt kapital. Definitionen för                         

vad som är litteratur sägs på detta sätt redan innehålla den typ av text som Dylan skapar och                                   

nobelpristagen omsluts och placeras då inom de ideal som redan existerar i det litterära fältet                             

vid dess intellektuella pol.  

Valet av Dylan beskrevs av skribenter, exempelvis tidigare nämnda Madelaine Levy, som                       

en föryngring av Akademien: "’The times they are a-changing’ sjöng Bob Dylan, för mer än 50                               

år sedan. Hos Svenska Akademien har tiden sedan dess stått relativt still. Ända fram tills nu."                               43

Akademiens val beskrevs av vissa som något progressivt, av vissa andra som populistiskt, dels i                             

sin breddning av litteraturbegreppet, men även i sitt beaktande av populärkulturen. Det                       

homeriska argumentet används för att försvara breddningen av litteraturbegreppet. Hur                   

försvararna av priset bemötte kritiken om populism redovisas senare i analysen. Det progressiva                         

40 Nicholas Wennö Hanna Fahl, "Porträtt av en poet. "Rock 'n' roll var inte nog för mig"", Dagens Nyheter,  2016-10-14.   41 Björn Wiman, "Nobelkrönika av kulturchef: Bara tråkmånsar kan muttra i missnöje över att Bob Dylan får Nobelpriset", Dagens Nyheter, 2016-10-14. 42 Intressant att framhålla här är dock skillnaden i att antika texter som Illiaden och Odyssén till skillnad från Dylan inte primärt har bedömts som fonotexter, utan istället i sin skrivna form. 43 Levy 2016-10-14. 

16 

i att vidga litteraturbegreppet motiveras och i någon mån maskeras av dessa kritiker, med                           

klassicistiska och konservativa argument som att just hänvisa till Homeros.  

2.3 Det romantiska argumentet 

Ett annat vanligt förekommande argument ur debatten, vilket skulle kunna kallas för det                         

romantiska, består av tre aspekter. För att göra diskussionen greppbar har jag valt att ordna                             

dem som ett argument, eftersom de delar samma romantiska litteratursyn och fyller samma                         

funktion i debatten. 

2.3.1 Dylan som geni 

Några debattörer utnämnde Dylan till ett geni. Han benämndes både som ett litterärt geni och                             

låttexterna beskrevs flertalet gånger som genialiska. Exempelvis gjordes detta av Ola Holmgren i                         

Elisabet Anderssons artikel i Svenska Dagbladet likt följande: "Dylan är ju en väldigt ovanlig                           

kandidat, ett geni inom populärkulturen. Det är väldigt ovanligt att man inom de trånga ramar                             

som populärkulturen sätter lyckas åstadkomma det han gör." Likaså Sara Danius använde                       44

samma ordalag när hon beskrev Dylan metaforiskt, med referenser till 2016 års nobelpris i                           

medicin, som en självreparerande cell vilken med ett enzym återvinner och återuppfinner sig                         

själv: "Bob Dylan har det där enzymet i övermått, det är det vi kallar geni." Detta framhålls                                 45

som argument för att Dylan förtjänar ett nobelpris, men främst för att hans texter skulle ha                               

litterärt värde. Leden i argumentationen är svåra att se här, just för att svaret att Dylan är ett                                   

geni antas rättfärdiga vad som helst och används som ett starkt positivt värdeord för Dylans                             

litteraritet.  

Idén om geniet har sin grund i romantikens litteratursyn med det romantiska geniet och                           

poeten som författarideal. Detta mynnade sedan ut i ett användande av ordet poet om                           

låtskrivaren samt försöket att konstruera bilden av Dylan som romantiker genom att likna och                           

benämna honom vid romantikens poeter och låttexten vid poesi. Ett av alla dessa exempel är                             

citatet ur en artikel av Expressens Anne-Sofie Näslund "Bob Dylan är mer än en låtskrivare, han                               

är en poet". Poesin är i detta resonerande att betrakta som en högre litterär form än låttexten, i                                   46

det fall låttexten över huvud taget betraktas som litteratur. Det gjordes i debatten flera försök                             

44 Elisabet Andersson, "Litteraturprofessor: "Undrens tid inte förbi"", Svenska Dagbladet 2016-10-14. 45 Sara Danius," Bob Dylan söker ständigt upp korsvägen mellan gammalt och nytt", Dagens Nyheter, 2016-12-13. Denna artikel är i största mån densamma som inledningen till Danius bok Om Bob Dylan, tidigare refererad i uppsatsen. 46 Anne-Sofie Näslund, "Nobelprisvinnaren på scen i natt", Expressen, 2016-10-14. 

17 

att uppmåla Dylan som en "rockens poet", som har likheter med den romantiske poeten i sin                               

isolering från omvärlden, sitt outsiderperspektiv och intima diktande. Danius betonade även                     47

den romantiska traditionen hos Dylan i en av sina många formuleringar av argumentet och lyfte                             

just den förromantiske poeten William Blake: "Bob Dylan är en stor poet i den stora                             

engelskspråkiga traditionen från Milton och Blake och framåt." Tidigare nämnda Holmgren                     48

liknade även Dylan vid den romantiske poeten John Keats.   49

2.3.2 Dylans originalitet 

Ett annat vanligt förekommande romantiskt drag i debatten var att understryka Dylans och                         

hans texters originalitet som ett stort litterärt värde i sig. Här låg fokus främst på Dylans roll                                 

som genreinstiftare och på musikerns roll som innovatör i sångtraditionen. Idealiserandet av                       

originaliteten framkom inte minst i Akademiens egen motivering till priset: "För att ha skapat                           

nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen". Dagens Nyheters                   50

kulturchef Björn Wiman, som förespråkade valet av Dylan, framhöll samma aspekt av                       

författarskapet när han skrev: "Det räcker att säga att Bob Dylans betydelse som genreinstiftare                           

är oskattbar [...]". Ännu längre gick Svenska Dagbladets litteraturkritiker Carl-Johan                   51

Malmberg när han i en artikel hävdade att Dylan är en Dante för vår tid och sedan skrev: 

 

Jag tror inte någon har sagt det tidigare, åtminstone inte i svenska medier, men utmärkelsen till Bob                                 

Dylan är inte bara till en av vår tids viktigaste sångare och poeter. Den fokuserar också på ett av de                                       

stora skiftena i den västerländska kulturen, sådana skiften som skett, säg, bara tre, fyra, fem gånger                               

under tusen år.   52

 

Malmberg jämför Dylan med Shakespeare, Dante och romantikens poeter, inte på basis av                         

intertextualitet eller form, utan utifrån deras inflytande på litteraturhistorien. Dantes                   

jagdiktning, Shakespeares genreöverskridande dramer, som blandade högt och lågt, och                   

romantikens intima direkta diktning likställs med Dylans förening av poesi, sång och                       

instrumentalmusik med vinylskivor och gigantiska konserter. Dagens Nyheters Hynek Pallak                   53

47 Nicholas Wennö, Hanna Fahl, Porträtt av en poet. "Rock 'n' roll var inte nog för mig", Dagens Nyheter, 2016-10-14. 48 Wennö, Fahl 2016-10-14. 49 Elisabet Andersson 2016-10-14. 50 Svenska Akademien (2018-12-20). 51 Wiman 2016-10-14. 52 Carl-Johan Malmberg, "Dylan en Dante för vår tid", Svenska Dagbladet 2016-11-01. 53 Malmberg 2016-11-01. 

18 

formulerade istället tanken som följande och lyfte även Dylans innovation: "Att Dylan                       

förändrade vislyriken så att det finns ett före och ett efter honom borde räcka för ett                               

Nobelpris". Pallas citat ligger i linje med Akademiens motivering och betonar Dylans                       54

förnyande av sin genre. Samtliga citat visar på en litteratursyn som idealiserar originalitet och                           

den enskilde konstnärens förmåga att göra något som ingen annan har gjort, och samtidigt                           

influera den efterkommande litteraturen. Tankegångarna liknar närmast den influensteori som                   

förespråkas av estetiskt inriktade litteraturvetare, som exempelvis amerikanen Harold Bloom,                   

och placerar Dylan i linje med övriga konsekrerade författarskap i den västerländska kanon,                         

vilka även de har värderats utifrån sin influens på efterkommande litteratur. Både kritiker och                           

Akademien använde sig av argumentet för att förknippa Dylan med litterärt kapital för att i sin                               

tur säkra hans nobelpris legitimitet. 

2.3.3 Låttexter eller poesi 

I debatten förekom ett vurmande för poesin och lyriken som en hög litterär form. Ordet "poesi"                               

nästintill likställdes med "litterärt" eller god litteratur och i positiva ordalag kallades Dylans                         

låttexter för poesi. Ett belysande exempel på detta romantiska upphöjandet av poesin finns i en                             

författarintervju i Svenska Dagbladet. Den amerikanske postmodernistiske författaren Don                 

Delillo fick då frågan ifall han ansåg att låtskrivande och litteratur bör särskiljas. Författaren                           

svarade: "Jag ser gärna en sådan distinktion, men det Dylan skriver är poesi.". En tolkning av                               55

citatet väcker flera frågor om synen på låttexten. Precis liksom i ovanstående citat att Dylan är                               

en poet, alltså något mer än en låtskrivare så menade Delillo att litteratur och låtskrivande bör                               

särskiljas, men ansåg ändå att det Dylan skriver är poesi. Dessvärre gav Delillo inga vidare                             

kommentarer och motiverade inte varför litteratur och låtskrivande bör särskiljas, men hans                       

uttalande kan tolkas som att Dylans texter har ett så stort litterärt värde att de borde                               

kategoriseras som den högre formen poesi istället för att vara låttexter, vilka inte ses som                             

litteratur. Om detta är fallet görs inte distinktionen mellan poesin och låttexten på basis av                             

utförandeform, utan istället utifrån estetiska motiveringar där begreppet poesi mer förknippas                     

med "god litteratur" och mer får rollen av ett positivt värdeord. Även här görs försök att ordna                                 

in låttexten i de redan existerande litterära genrerna genom att peka på likheter med en högre                               

form.  

54 Hynek Pallas, "Mannen som är bortom alla måttstockar", Dagens Nyheter, 2016-10-15. 55 Henrik Sahl Johansson, "Trump har skapat sin egen lilla värld", Svenska Dagbladet. 2016-10-31. 

19 

2.4 Argumentet om populism 

Den kanske hårdaste kritiken mot utdelandet av nobelpriset till en populär författare av                         

låttexter var att det ansågs populistiskt. Först ut med kritiken var Sydsvenskans kritiker Per                           

Svensson som i en intervju från den 14 oktober 2016 med Dagens Nyheter hävdade att valet av                                 

Dylan var en "trumpifiering" av priset och på frågan vad han menade med begreppet svarade                             

kritikern:  

 

Jag menar att det är populism. Man flörtar med att det som är populärt också är det som är bäst.                                       

[...] Jag tycker att det är gymnasialt att säga att det faktum att Dylan använder surrealistiska                               

formuleringar och litterära vändningar gör hans texter till litteratur.  56

 

Svensson höll även ett år senare fast vid sitt påstående och berättade för samma tidning: "Jag                               

tror det har skadat priset på både lång och kort sikt - och framför allt har det skadat Svenska                                     

Akademien." Problemet Svensson och övriga användare av detta argument ser med att tilldela                         57

Dylan priset är den status rockikonen har inom populärkulturen. Svenska Akademiens val kan                         

komma att undergräva institutionens litterära auktoritet och försvar av den smala intellektuella                       

kulturen gentemot den breda populärkulturen som de anser att Dylan tillhör. Antydan finns                         

också till att Svensson menar att Akademien med sitt val inte väljer den litteratur som är mest                                 

litterär, utan istället den mest populära. Rädslan hos dessa kritiker verkar vara att Akademien                           

genom upphöjandet av Dylan, i fråga om högt och lågt, samtidigt undergräver sin auktoritet                           

som konsekrationsinstans och således hotar fältets autonomi. Förhållandet mellan utgivarna                   

och mottagaren av priset framhölls av Ola Holmgren, som dock var positiv till priset: "Dylans                             

stjärnglans återspeglas i Svenska Akademien, inte tvärtom. Akademien behöver Dylan som                     

pristagare för att bredda synfältet och flytta fram positionerna.". Denna progressiva rörelse                       58

som Holmgren ser positivt på är det Svensson ser som populism och ett skadande av nobelpriset                               

och Svenska Akademien. 

Expressens kulturchef Karin Olsson breddade även kritiken av priset som populism i en                         

artikel den 14 oktober 2016: "Med Bob Dylan förfuskar Akademien sin fina tradition av att                             

värna det skrivna ordet." . Olsson skrev detta mot bakgrunden av att nobelpriset i litteratur har                             59

56 Jones 2016-10-14. 57 Greta Thurfjell, "Dags att gå vidare efter Dylan", Dagens Nyheter, 2017-10-05. 58Arne Lapidus, "Rebellens väg till finrummet", Expressen, 2016-10-14. 59 Olsson 2016-10-14. 

20 

setts som en chans för den smala skrivna kulturen att nå de stora massorna. Vidare menade                               

Olsson att det skrivna ordet tappar mark och kritiserade: "Medan populärkultur har lättare att                           

nå ut än någonsin, kämpar det smalare och ibland mer svårtillgängliga i motvind." Här                           60

framförs inget tydligt argument att låttexten inte är litteratur just för att den är populär, men                               

samtidigt utgör Olssons artikel ett exempel på tankegången att litteraturen tillhör ett smalare                         

kulturellt kretslopp. Artikelförfattaren anser att nobelpriset borde tilldelas det mer                   

svårtillgängliga och inte den populärkulturella låttexten. Det är oklart om Olsson ens vill                         

erkänna låttexten som en del av ett populärlitterärt kretslopp, eller om den bara existerar i                             

musikens. Om fallet är det förra är kanske förhållandet likt det Åsa Warnqvist framhåller i                             

Poesifloden, nämligen att populärmusikens texter är att betrakta som lyrikens motsvarighet till                       

prosans massmarknadslitteratur. I detta fall kanske Olsson menar att Dylans texter inte borde                         61

tilldelas ett nobelpris, på samma sätt som massmarknadsromaner aldrig tilldelas priset.   

För att tala med Bourdieu så går det här tydligt att se polariteten på det litterära fältet,                                 

där det finns ett motsatsförhållande mellan fältets kommersiella pol och dess intellektuella. Det                         

Svensson och Olsson kritiserar är hur Svenska Akademien som konsekrationsinstans upphöjer                     

ett författarskap, som med Warnqvists definition av i vilket kretslopp låttexter finns, skulle                         

befinna sig vid fältets kommersiella pol. Vid denna pol beskriver Broady hur publikframgång                         

premieras, och just denna publikframgång är någonting som Dylan definitivt besitter. Det                       62

svåra i Dylans fall är att denna författare och artist kan beskrivas befinna sig på två olika                                 

kulturella fält. Konsekrationsinstanserna i dessa olika fält är sällan de samma och när det                           

kommer till fältens autonomi kan de dessutom stå i konflikt med varandra. Olsson avslutar sin                             

artikel med orden: "För 16 år sedan kom Dylan till Stockholm och hämtade Polarpriset ur                             

kungens hand. Det hade varit bra så." Polarpriset, vilket kan ses som en konsekrationsinstans                           63

på musikens fält ser Olsson inte som relevant för det litterära, och att Dylan tilldelats detta pris                                 

ses inte som en statusmarkör eller ett symboliskt kapital på det litterära fältet. Detta kan ses som                                 

en indikation på det litterära fältets autonomi, samt hur Olsson som kritiker försvarar den. Ett                             

mått på fältets autonomi som Broady framhåller är just hur vilken institution som helst inte                             

kan agera konsekrationsinstans i det autonoma fältet.  64

60 Olsson 2016-10-14. 61 Warnqvist 1995, s. 279. 62 Broady 1998, s. 19 63 Olsson 2016-10-14. 64 Broady 1998, s. 20. 

21 

2.5 Det intertextuella argumentet 

Låttextens likhet med modernistiska dikter framhålls av både Hanne-Lore Andersson och Ulf                       

Lindberg i sina respektive studier (se 1.4 Tidigare forskning). Detta litterära drag är ofta                           

betonat i diskussionen kring låttextens funktion som lyrik eller litteratur. Debatten om Dylans                         

nobelpris är inte heller det ett undantag. Flertalet debattörer som exempelvis Svenska                       

Dagbladets litteraturkritiker Jesper Olsson framhöll att Dylan både är förtrogen med folk och                         

bluestraditionen men att han framför allt är beläst i den modernistiska litteraturen och har TS.                             

Eliot, Ezra Pound, Allen Ginsberg och William S. Burroughs som sina förebilder.  65

 

Att Dylan hängde med och läste en beatpoet som Allen Ginsberg och en experimentell prosaist som                               

William S Burroughs under dessa år är tydligt. Låtarnas klipp mellan olika ordscener låter sig                             

kopplas till Burroughs berömda cut up-metod - men därmed också till den collageteknik som bland                             

andra Eliot och Pound hade utforskat tidigare; två poeter som tilldelas en lätt komisk roll i redan                                 

nämnda "Desolation row".  66

 

Jesper Olsson fokuserade i sin artikel på Dylans modernistiska album som Bringing it all home                             

(1965) och Highway 61 Revisited (1965) med betoning på texternas ofta snabbt växlande motiv                           

och surrealistiska bilder. De senare mer expressiva texterna försökte artikelförfattaren istället                     

förena med poeter som Sylvia Plath och Robert Lowell. Mindre fokus lade Jesper Olsson vid de                               

tidigare populära folksångerna som "Don’t think twice, it’s alright", vilka beskrivs som enklare                         

popsånger. Samtliga av de författare Jesper Olsson liknar Dylan med är sådana som förknippas                           67

med stort innehav av litterärt kapital och befinner sig närmre den intellektuella polen än den                             

kommersiella. Avslutningsvis lyfter kritikern fram fonotextargumentet och för i slutorden fram                     

ett relativt positivt mottagande av priset, iklädd bourdieuska termer: 

 

[Jag] gläds åt att varken Nobelprisets eller litteraturens fält är givna och fixerade terränger. På de 

senare ryms allt från ambulerande scenpoeter till digitala experimentatörer, och det förtjänar att                         

uppmärksammas. Det ironiska i kråksången är förstås att Dylan verkar på ett fält som knappast                             

65 Vid författandet av artikeln var Jesper Olsson även verksam som docent vid instutitionen för kultur och kommunikation vid Linköpings universitet. Benämnd med förnamn för att ej förväxlas med Expressens Karin Olsson. 66 Jesper Olsson, "Visor som ger röst åt det litterära Amerika", Svenska Dagbladet , 2016-10-14. 67 Jesper Olsson 2016-10-14. 

22 

saknat uppmärksamhet under modern tid. Men från denna position har hans låtar spridit sig till                             

otaliga hörn och omformat inte bara popmusiken, utan också litteraturens skiftande ekologi.  68

 

I detta fall är det möjligt att tala om att det litterära fältets aktörer använder sig av olika                                   

strategier för att förbättra eller försvara fältets autonomi. I en situation där låttextens införande                           

till det litterära fältet möts av anklagelsen om populism – att Akademien som                         

konsekrationsinstans utövar populism och viker sig för populärkulturens inflytande, använder                   

sig både flertalet kritiker och Akademiledamöter av strategier för att behålla det litterära fältets                           

ideal och regler samtidigt som de försöker bredda litteraturbegreppet. I Jesper Olssons fall                         

framförs tanken i det senast återgivna citatet att Dylan ska ha lyckats omforma både                           

popmusiken och det litterära fältet. Frågan dröjer dock kvar vilka eftergifter som egentligen har                           

gjorts av konsekrationsinstanserna för att kunna ge Dylan priset och huruvida pristagaren                       

faktiskt har omformat fältet. Strategin består i att de positivt inställda kritikerna till valet, som                             

exempelvis Jesper Olsson, framhåller låttextens intertextualitet med den modernistiska poesin                   

och på så vis förknippar låttexten med kulturellt kapital. De modernistiska dragen som lyfts                           

fram är just författarens förtrogenhet med den västerländska kanon och svårtillgängligheten                     

hos författarens texter. Genom att inkludera Dylan som en aktör som redan är verksam i den                               

västerländska kanon samt har direkta kontakter med dess redan konsekrerade författarskap, kan                       

en kritiker acceptera priset utan att Dylan förknippas med sitt ekonomiska kapital eller sin                           

publikframgång. På detta vis bemöts argumentet om populism. Försöken görs också att betona                         

Dylans egna litterära kapital, genom att framhäva hans influenser från symboliska och                       

modernistiska författare i en sorts genetisk komparativ analys.  

Detta utförs i Sara Danius krönika i Dagens Nyheter där hon menar att Dylans texters                             

många olika karaktärer grundar sig i att han influerats av Arthur Rimbauds ord "Jag är en                               

annan". Danius framhåller flertalet redan erkända författares influenser som avgörande för                     

musikerns storhet. Liksom tidigare påvisat porträtteras Dylan som ett undantag när det                       69

kommer till släktet låttextförfattare, genom att främst konstruera bilden av honom som just en                           

poet och inget annat. Det är inte Dylans musikaliska kapital, ekonomiskt mest framgångsrika                         

sånger eller hans publikframgång som framhävs i debatten som underlag för nobelpriset, utan                         

snarare det motsatta. Dylans populärkulturella framgång och status som popikon undviks i                       

68 Jesper Olsson, 2016-10-14. 69 Danius 2016-12-13. 

23 

detta argument och istället sätts fokus på det redan ansett litterära. Även om låttexternas form                             

och innehåll sägs äga stor likhet med den modernistiska poesin, når de en kolossalt mycket                             

större publik än modernistiska dikter publicerade i ytterst små upplagor på mindre förlag.                         

Eftersom denna publikframgång står i konflikt med bilden av Dylan som modernist så undviks                           

att beskriva den. Allt detta tyder på ett försök till upprätthållande av autonomins omvända                           

ekonomi där litterärt kapital är det symboliska kapitalet och inte publikframgång eller                       

ekonomiskt kapital. 

Musikkritiker, som Aftonbladets Markus Larsson belyser just Akademiens undvikande                 

av Dylans populärkulturella roll genom att kritisera ledamöterna för att i sina motiveringar till                           

priset även porträttera Dylan som folksångare istället för rocksångare och skriver: "För                       

finkulturen tycks ordet rock fortfarande vara en klassmarkör. Rockstjärna har helt enkelt inte                         

samma seriösa tyngd som folksångare.".   70

Detta förbiseende av populärkulturen skulle även kunna beskrivas som att det litterära                       

fältets aktörer konstruerar en författare, som med sitt litterära kapital hör hemma vid fältets                           

intellektuella finlitterära pol där nobelpriset befinner sig. I konstruktionen av Dylan som                       

svårtillgänglig modernist med stor litterär bildning ignoreras ovanstående populärkulturella                 

framgångar och Dylans övriga sidor med stort ekonomiskt kapital, något som skulle stå i stark                             

kontrast med modernismens avstånd från marknaden. (Exempelvis gjorde nobelpristagaren år                   

2014 en kritiserad Super Bowl-reklamfilm för det amerikanska bilmärket Chryslers senaste                     

bilmodell, samt har tidigare gjort reklamfilmer för underkläder samt Apple och Pepsi. Han                         71

var vid prisets tillkännagivande uppskattat god för ca. 1,6 miljarder kronor och har år 2018                             

uppskattningsvis sålt ca. 36 miljoner skivor.)( , ) 72 73

2.6 Bokmarknadsargumentet 

Även Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius var inne på samma spår som användarna av                           

argumentet om populism, men kritiserade även Akademiens val på rent ekonomiska grunder.                       

Irenius välkomnade att priset breddar synen på litteratur och framhöll Dylans texters stora                         

värde för lyssnare, men menade att priset gick litteraturvärlden förbi och hävdade: 

70 Markus Larsson, "Rockstjärnan Dylan är mer än Nobelpris", Aftonbladet 2016-10-16. 71 Lisa Respers France, "Bob Dylan Super Bowl commercial draws cries of "sellout"" CNN entertainment, 2014-02-03.  http://edition.cnn.com/2014/02/03/showbiz/tv/bob-dylan-super-bowl-commercial/index.html (2018-12-18). 72 John Falkirk, "Bob Dylan god för 1,6 miljarder kronor", Dagens Nyheter, 2016-10-13. 73 Recording Institute of America (RIAA), "Gold & Platinum", https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=top_tallies&ttt=TAA#search_section (2018-12-18). 

24 

 

Kvalitetslitteraturen och dess författare får inte många tillfällen att glänsa i världens strålkastarljus.                         

Småförlag får inte många chanser att glädjas över att ofta decennielånga satsningar på lovande men                             

inte så publika författarskap till sist lönar sig.  74

 

Irenius menar att nobelpriset har en viktig roll på bokmarknaden i och med att det                             

marknadsför smal litteratur från små förlag till det populärlitterära kretsloppet, samt att priset                         

kan leda till försäljningssiffror som annars hade varit omöjliga för dessa små förlag fokuserade                           

på kvalitétslitteratur med en relativt liten läsekrets. Nobelpriset kommer även med en stor                         

prissumma, vilket kan innebära en ekonomisk säkerhet för författaren själv. På denna basis                         75

kritiserade Irenius att den mycket kommersiellt fråmgångsrike Dylan skulle tilldelas ett pris                       

som för med sig ett så stort ekonomiskt kapital. Här framhåller Irenius tanken att Dylans                             76

ekonomiska kapital gör att han inte borde konsekreras av Akademien. Att låtskrivare har andra                           

ekonomiska förutsättningar än författare är sant för många låttextförfattarskap där                   

framgångsrika musiker, som av Hanne-Lore Andersson nämnda Bruce Springsteen och Dolly                     

Parton, har blivit megakändisar och äger enorma ekonomiska förmögenheter. Det finns i                       

musikens fält en helt annan materiell ekonomi och en annan marknad för konsten.                         

Introduceringen av låttextförfattare i det litterära fältet innebär att dess existerande ekonomi                       

och maktförhållanden påverkas, vilket sin tur gör att aktörer som författare och förläggare på                           

det litterära fältet hotas. 

2.7 Det emancipatoriska argumentet 

Flertalet gånger i debatten påpekades att Dylans tidigaste politiska skivor och protestsånger är                         

av stort litterärt värde. På samma sätt som Hanne-Lore Andersson beskriver de estetiska                         

kvalitéerna i Dolly Partons sånger och hävdar att de har emancipatorisk potential i sin kritik av                               

kvinnans situation som hemmafru, framhävdes de emancipatoriska dragen i Dylans sånger som                       

något som kan kvalificera texterna som litteratur. Ibland hålls Dylans politiska ursprung bara                         

fram som en biografisk detalj, men hos några debattörer framhölls det som en avgörande del av                               

författarskapet och således även viktig motivering för musikerns nobelpris. Exempelvis tidigare                     

74 Irenius 2016-10-14. 75 Summan följer reallöneutvecklingen och varierar således, men låg 2016 på ungefär 8 miljoner kronor. 76 Denna publicitet och dessa pengar som nobelpriset för med sig är två av de tre kapitalformer litterära priser sägs operera med i Jerry Määttäs studie “Pengar prestige, publicitet. Litterära priser och utmärkelser i Sverige 1786–2009”, Samlaren, 2010. s. 236. 

25 

nämnda Ulrika Knutson skrev om hur aktivister skapade Dylans scen och påpekade: "Han var                           

bara trogen sin konst och - ibland - sin publik. Men han är otänkbar utan 1960-talets sociala                                 

malström." Dagens Nyheters Björn Wiman underströk även likheten i Dylans nobelpris och                       77

det tilldelat den politiske Dario Fo: "Också hos Bob Dylan finns en stark profetisk ådra, där den                                 

upproriske protestsångaren möter den gammaltestamentliga textvärlden". Genom att peka på                   78

det emancipatoriska innehållet i texterna framträder ett litteraturideal hos kritikerna där                     

receptionen, textens betydelse för publiken och litteraturens organiska samspel med samhället                     

är viktigt. Även Betsi Drayman, ett Bob Dylan-fan i en av de många artiklarna som                             

sammanställde åsikter från kändisar och "vanligt folk", var inne på samma spår: "Det är klart att                               

han förtjänar priset. Han har lyckats skildra mänskliga och politiska frågor som är tidlösa.".  79

Jonas Gardell använde argumentet i direkt replik mot Per Svenssons avfärdande av valet                         

av Dylan som en "trumpifiering" av nobelpriset:  

 

Donald Trump står just nu mer än någon annan som symbol för det post-sanna samhället, för                               

lögnen satt i system och upphöjandet av narcissism till det högsta goda. Dylan å sin sida med sitt                                   

uppriktiga sökande, sin tvekan och sitt famlande och inte minst sina rötter i folklig proteströrelse är                               

väl snarast själva motsatsen.  80

 

Att liksom Gardell hänvisa till Dylans "rötter i folklig proteströrelse" för att bemöta anklagelsen                           

om populism, ser ut som ett försök att tillskriva Dylan den typen av autencitet som Andersson                               

menar att exempelvis Bruce Springsteen har med sina samhällskritiska sånger. Gardell ställer                       81

upp den tidige politiske Dylan som en autentisk symbol för sanningen, kontra Trump och                           

Svenssons tankar om att det är populistiskt att välja den populärkulturelle Dylan. När valet av                             

en kommersiellt framgångsrik låttextförfattare kritiseras som ett upphöjande av det mest                     

populära istället för det mest litterära, så lyfter Gardell Dylans tidigare sånger, vilka är                           

förknippade med rörelsen mot just denna kommersialism samt dessa orättvisor och                     

auktoriteter. Att avgöra ifall detta är ett försök att förknippa Dylan med litterärt kapital är                             

svårt att avgöra, men litteraturens emancipatoriska innehåll har i vissa perioder varit ett ideal                           

och har varit viktigare vid fältets intellektuella pol än den kommersiella. Ett exempel på detta                             

77 Knutson 2016-10-14. 78 Wiman 2016-10-14. 79 Martin Gelin, "Bob Dylan sjöng - men teg om Nobelpriset", Dagens Nyheter, 2016-10-15.  80 Gardell 2016-10-14. 81 Andersson 2008. 

26 

skulle vara arbetarförfattarna. Det går även att hävda att Dylan associeras med en sorts politiskt                             

kapital, som har ett värde vid den intellektuella polen. Det litterära fältet skulle här kunna                             

angränsa till politikens fält, men det görs ingen replik mot det emancipatoriska argumentet för                           

att försvara det litterära fältets autonomi gentemot kapitalformer som är viktiga i det politiska.                           

Exempelvis vänsterledaren Jonas Sjöstedt tillfrågades av Expressen vad han tyckte om priset och                         

svarade positivt: "Han [Dylan] fångar sin generation och tidsandan på ett unikt sätt [...]".                           82

Avslutningsvis är dock värt att framhålla att Dylans tidiga skivor ur denna refererade                         

protest-period samtidigt är mycket kommersiellt framgångsrika.  83

2.8 Det tekniska argumentet 

Ett inte lika vanligt förekommande argument, som skulle kunna ges namnet det tekniska                         

användes av främst av Sara Danius och Ola Holmgren för att betona Dylans tekniska                           

skicklighet som ett skäl till att hans låttexter bör tilldelas nobelpriset, samt att de har ett litterärt                                 

värde. Här hävdades att Dylan är fantastiskt skicklig på att rimma, blanda högt och lågt samt                               

använda sig av talspråk. Det vanligast förekommande argumentet var att Dylans låttexter har                         

ett litterärt värde på grund av hans förmåga att rimma. På frågan vad Dylan har tillfört                               

litteraturen svarade Danius: "Äldre dygder som få sysslar med i dag i den höga traditionen, han                               

är extremt bra på att rimma och skriva refränger och extremt bra på bildtänkande. Han jobbar                               

ofta i en surrealistisk tradition.". Just i Danius uttalande vittnar dock exemplet med Dylans                           84

tekniska skicklighet om något som liknar det intertextuella argumentet, nämligen att Dylan är                         

skicklig på den typen av tekniskt versförfattande som kännetecknar exempelvis antikens                     

versepos. I detta fall går argumentet också att betrakta som att en aktör lyfter fram just Dylans                                 

litterära kapital i hans kultiverade språk och förtrogenhet med litterära regler och normer. När                           

Holmgren tillfrågades vad som sammanfattar Dylans storhet var han inne på Danius spår: "Han                           

rimmar bra. Men inte nog med det, utan hans ord rimmar med musiken och musiken rimmar                               

med orden". Holmgrens utlåtande anknyter även till diskussionen om fonotext där                     85

formuleringen att orden rimmar med musiken syftar till att Dylan är tekniskt skicklig när det                             

kommer till att ge texten mening i sin ljudande form. 

82 Näslund 2016-10-14. 83 Exempelvis albumet The Times They Are a-Changin’ (1963), guldcertifierades med 500 000 skivor sålda i USA, enligt Recording Industry Association of America. (2018-12-18). 84 Wännö, Fahl 2016-10-14. 85 Elisabet Andersson, 2016-10-14.  

27 

Just emfasen av Dylans förmåga att rimma är särskilt intressant ifall låttexten betraktas                         

som lyrikens motsvarighet till massmarknadslitteratur. Danius anknyter rimmandet och de                   

äldre dygderna till litteraturens höga form, men menar att få i den höga litteraturen idag sysslar                               

med det Dylan gör. Just rimmande form och starka refränger är dock någonting som är mycket                               

nära förknippat med den riktigt kommersiella populärmusikens texter, vilka med Warnqvists                     

definition i lyrikens genre är att betrakta som en låg kommersiell form.  86

3. DISKUSSION 

I debatten om Bob Dylans nobelpris i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet,                       

Expressen och Aftonbladet har denna studie funnit åtta olika argument för eller emot att                           

låttexten är litteratur. Argumenten mot att låttexten är litteratur, eller de hinder som finns för                             

att kategorisera låttexten som litteratur var: dess beroende av sin ljudande form, dess stora                           

populäritet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna                 

marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De               

argument som istället välkomnade en kategorisering av Dylans låttexter som litteratur var:                       

låttextens likhet med antikens och romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten                       

med modernismen, dess estetiska kvalitéer och dess rim, samt dess emancipatoriska innehåll.  

I analysen har bredden i diskussionen påvisats genom exempel på skribenters uttalanden                       

i dessa fyra tidningar. Analysens resultat är att debatten ägde en stor bredd både i olika                               

argument och litteratursyner. De olika synerna på låttexten som litteratur kan kategoriseras in i                           

diskussioner om låttextens form, förhållandet till det finkulturella och det populärkulturella,                     

låttextens förhållande till marknaden samt dess rent estetiska kvalitéer. Fonotextargumentet                   

belyste att somliga kritiker ansåg att låttexten inte kan vara litteratur på grund av dess beroende                               

av sin ljudande form. Här uppkom litteratursynen att litteraturen skall vara nedskriven och                         

läsas. Det homeriska argumentet påvisade att positiva kritiker samt Svenska Akademien ansåg                       

att låttexten visst är litteratur eftersom det finns flera exempel ur litteraturhistorien på erkända                           

verk som har formen av sånger. Här fanns ett värnande om litteraturens muntliga form samt ett                               

litteraturideal i den klassiska litteraturen. Även om argumentet inte uttalades ordagrant så                       

grundade flera debattörer sina argument på antagandet att låttexten är en form av lyrik som kan                               

kallas litteratur utifrån just sin likhet med den redan existerande formen. Här förekom i                           

86 Warnqvist 2007, s. 279. 

28 

debatten en tydligt romantisk litteratursyn där Dylans låttexter beskrevs vara litteratur med                       

hänvisning till författarens geni och hans roll som poet. I debatten om högt och lågt menade                               

negativa kritiker att Dylan och låttexterna är för populära för att tilldelas nobelpriset och för att                               

i sin tur kallas litteratur. De positiva kritikerna försökte då porträttera Dylan som en smal                             

författare och hänvisade till hans intertextualitet med den smalare litteraturen. Denna strategi                       

att konstruera Dylan som modernist påvisar att båda dessa argument för och emot uppvisade                           

samma litteratursyn: att litteraturen, eller i alla fall den litteratur som bör tilldelas nobelpriset,                           

ska tillhöra den smala intellektuella kulturen och inte den populära. Hänvisningen till Dylans                         

politiska bakgrund och hans texters betydelse för sin publik som ett litterärt värde konstituerar                           

en litteratursyn där litteraturens emancipatoriska potential värderas högt. Avslutningsvis kunde                   

låttexten ha sitt litterära värde i sina rent estetiska kvalitéer som Dylans förmåga att rimma. 

Sammanfattningsvis visar analysen på hur det litterära fältets aktörer och                   

konsekrationsinstanser agerade, samt vilka strategier de använde när fältets autonomi hotades                     

av en breddning av litteraturbegreppet. I debatten kring Dylans och likaså låttextens                       

populäritet och kommersiella framgång visades det klassiska motsatsförhållande och den                   

omvända ekonomin som Bourdieu beskriver finns mellan fältets intellektuella och                   

kommersiella pol. Debattörerna som argumenterade mot Dylans pris försvarade fältets                   

autonomi genom att hänvisa till värnandet om den smalare kulturen, det skrivna ordet och                           

bevarandet av den omvända ekonomin. De positiva debattörerna och Akademien använde                     

strategierna att försöka framhålla låttexten som en naturlig del av det litterära fältet genom att                             

hänvisa till dess föregångare i antikens, romantikens och modernismens konsekrerade litteratur.                     

Det går att se att Akademiens val tolkades av tidningarna som ett försök att bredda                             

litteraturbegreppet, samt även beskrevs ha denna funktion av Akademiens ledamöter. Den mest                       

intressanta frågan är självklart om 2016 års nobelpris i litteratur till Bob Dylan har lyckats med                               

detta och ifall låttexten nu är att betrakta som litteratur. Självklart kan dock inte en enda                               

konsekrationsinstans på egen hand åstadkomma detta och denna studies material är heller inte                         

stort nog för att avgöra om detta är fallet. För att fullständigt påvisa detta skulle mycket större                                 

fältstudier av nobelprisets roll som konsekrationsinstans i det litterära fältet med fler empiriska                         

data behöva göras. Genom den minst sagt gigantiska debatt priset tände i tidningarna går det                             

dock att se vilken stor auktoritet Svenska Akademien vid tillkännagivandet var i det litterära                           

fältet. Valet av Dylan resulterade i att många kritiker tolkade det som att Akademien hade                             

bestämt vad som är att kalla litteratur. Även om valet självklart ifrågasattes visade valet på                             

29 

vilken central roll som konsekrationsinstans Akademien och nobelpriset har haft i det svenska                         

litterära fältet.  

Diskussionen som följde påvisade även tydligt flera exempel på det litterära fältets                       

autonomi då det uppstod en tydlig strid om vilken aktör som hade rätten att döma om litterärt                                 

värde. Då Akademien sågs vidga litteraturbegreppet kritiserades deras auktoritet av andra                     

aktörer som försökte upprätthålla fältets regler och konventioner (doxa). Den överväldigande                     

mängden positiva reaktioner hos kritiker och läsare påvisar även att en relativt stor del av de                               

största tidningarnas kulturchefer och skribenter antingen välkomnade Akademiens definition                 

av låttexten som litteratur eller redan delade den. Hos dessa positiva skribenter sågs låttexten                           

redan ha en självklar plats i litteratursamhället. Sätts dessa kritiker sedan in i sin roll som                               

makthavare och smakdomare i den litterära processen kan de i sin tur ha haft en effekt även på                                   

läsarnas och lyssnarnas uppfattning om låttexten som litteratur. Sammantaget är det möjligt att                         

se hur låttexten, om än i en ung och kritiserad roll, nu har tagit en position i det litterära fältet. 

I en spekulation framåt har kanske 2016 års nobelpris i litteratur, om inte flyttat                           

gränserna för litteraturen, i alla fall mer än någonsin aktualiserat frågan om hur låttexter ska                             

kategoriseras och studeras. Om fallet är det som Åsa Warnqvist hävdar, att låttexterna är att                             

betrakta som lyrikens motsvarighet till romanens massmarknadslitteratur, finns i                 

litteratursamhället idag gigantiska nätbaserade litteratursällskap som exempelvis webbplatsen               

Genius.com där miljoner användare delar sina tolkningar av låttexter. Låtskrivare och artister                       87

som Dylan gör världsomspännande turnéer och det finns årliga festivaler med hundratusentals                       

besökare. I en tid då sånger har miljarder “plays” och ljudböcker och andra fonotexter är                             

sömlöst lättillgängliga i det strömmade formatet så finns det en helt ny värld för                           

litteratursociologin att utforska. 

   

87 Zack O’Malley Greenburg, "How Nas became a true rap genius", Forbes Magazine, 2012-06-31. https://www.forbes.com/sites/zackomalleygreenburg/2012/05/31/how-nas-became-a-true-rap-genius/#536812f714e7 (2016-12-19). 

30 

4. SAMMANFATTNING 

När Svenska Akademien år 2016 tilldelade Bob Dylan nobelpriset i litteratur väcktes en enorm                           

debatt i svenska tidningar rörande frågan ifall priset kan tilldelas en musiker och ifall låttexten                             

går att betrakta som litteratur. I denna uppsats undersöks vilka argumenten i debatten var för                             

och emot låttexten som litteratur. Utöver detta analyseras även vilka litteraturideal                     

debattörerna baserade sina argument på. Materialet för studien är artiklar ur svenska tidningar                         

publicerade år 2016-2018 och debatten analyseras med hjälp av den franske sociologen Pierre                         

Bourdieus fältteori för att påvisa hur det litterära fältets aktörer reagerade på Akademiens val av                             

Dylan och en textform utanför det konventionella litteraturbegreppet.  

Studiens resultat visar att det i debatten förekom åtta argument för eller emot                         

att Bob Dylans låttexter är litteratur. De till priset negativt inställda kritikerna menade att                           

hindren för låttexten att vara litteratur är dess beroende av sin ljudande form, dess stora                             

popularitet och publikframgång, den separata marknaden och de säregna                 

marknadsförutsättningarna för låttexter gentemot den konventionella litteraturen. De positiva                 

kritikerna menade istället att låttexten är litteratur på grund av likheten med antikens och                           

romantikens lyrik och poesi, intertextualiteten och likheten med modernismen, dess estetiska                     

kvalitéer och rim, samt dess emancipatoriska innehåll. Utöver detta påvisar undersökningen att                       

Svenska Akademiens val av Bob Dylan tolkades av tidningarnas kulturskribenter som att                       

institutionen försökte bredda litteraturbegreppet till att även innefatta låttexter. För att                     

försvara det litterära fältets autonomi användes strategier av de positiva kritikerna som att                         

försöka förknippa Dylan med litterärt kapital och låttexterna med konsekrerade verk ur den                         

västerländska kanon. De negativa kritikerna anklagade Svenska Akademiens val för att vara för                         

kommersiellt samt hänvisade till värnandet om det skrivna ordet och den smala kulturen.                         

Avslutningsvis ges låttexter och det litteratursamhälle som omgärdar dem som förslag på                       

forskningsobjekt för framtida litteratursociologisk forskning. 

 

 

   

31 

KÄLL - OCH LITTERATURFÖRTECKNING 

Litteratur Andersson, Hanne-Lore, "Om låttexter och lyrik, populärkultur och klassmedveten feminism                   samt vad en kontext kan göra.", Dikten som mötesplats. Festskrift till Eva Lilja. (red.) Sissel                             Furuseth & Lisbeth Stenberg, Göteborg: Kabusa, 2008, 17–26.  Ball, Gordon, “Dylan and the Nobel”, Center for Studies in Oral Tradition, Volume 22, Number 1, March, 2007. s. 14-29.  Broady, Donald, "Inledning: en verktygslåda för studier av fält" i Kulturens fält: en antologi                           (red.) Donald Broady, Göteborg: Bokförlaget Daidalos, 1998 s. 11-26.  Danius, Sara, Om Bob Dylan, Stockholm: Albert Bonniers förlag, 2018.  Fahlström, Moa, Vi är stjärnor: En stilistisk undersökning av tre låttexter från Joakim Thåströms album Centralmassivet, kandidatuppsats, framlagd vid Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet, 2018.  Forsberg, Jacob, "Inspiration är svårt att finna. Du måste ta den där du hittar den.": En analys av det medvetna bruket av intertextualitet i Bob Dylans låttexter mellan 1963–65, kandidatuppsats, framlagd vid institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstad universitet, 2017.  Furuland, Lars "Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält" i                     Litteratursociologi: texter om litteratur och samhälle, (red.) Johan Svedjedal, Lund:                   Studentlitteratur, 1997, s. 17-51.  Furuland, Lars; Svedjedal, Johan, Kapitel 5, i Svensk Arbetarlitteratur, Stockholm : Atlas, 2006                         s. 55-62.  Holmgren, Ola, Stickspår. åtta skäl varför Bob Dylan borde tilldelas nobelpriset i litteratur, Stockholm: Carlsson, 2016.  Johansson, Anders, "Den autentiske Springsteen", Avhandling i Litteraturvetenskap - Adorno,                   Leleuze och litteraturens möjligheter, (diss. Göteborg: univ.) : Glänta produktion, 2003, s.                       199-235.  Lindberg, Ulf, Rockens Text - ord, musik och mening, (diss. Lund: univ.), Stockholm: Brutus                           Östlings Bokförlag Symposion AB , 1995  

32 

Lönnroth, Lars, “Money, money, money! ABBA:s poptexter”, Den Dubbla scenen, Stockholm: Carlsson, 2008, s. 325-355.  Mosher Jr. , Harold F, “The lyrics of American pop music: A new poetry”, Popular Music and Society, 1:3, 1972. s. 167-176.   Määttä, Jerry, “Pengar prestige, publicitet. Litterära priser och utmärkelser i Sverige                     1786–2009”, Samlaren, 2010. s. 236-329.  [Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar], Litteraturens historia i världen Stockholm : Nordstedt,                     1990.  [Olsson, Bernt; Algulin, Ingemar; Sahlin, Johan], Litteraturens historia i världen, Lund:                     Studentlitteratur, 2015.  Ringby, Anna, Håkan, var du bättre förr? : En textanalytisk studie med fokus på utvalda texter av Håkan Hellström, kandidatuppsats, framlagd vid institutionen för musik och bild, Linnéuniversitetet, 2018.  Rydbeck, Kerstin, bilaga 4: "Högläsningslitteratur i grundlogen 215 Friden och dess                     studiecirkel 1896-1925", Nykter Läsning, : den svenska godtemplarrörelsen och litteraturen                   l896-1925, (diss.) Uppsala : Avd. för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga                 institutionen, 1995.   Steiner, Ann, Litteraturen i mediesamhället, Lund : Studentlitteratur, 2015, s. 190-201.  Svedjedal Johan, "Det litteratursociologiska perspektivet - om en forskningstradition och dess                     grundantaganden" i Litteratursociologi, Johan Svedjedal (red.) Lund: Studentlitteratur, 1997, s.                   68-89. − "Röstens litteratur", i Gurun och grottmannen och andra litteratursociologiska studier: om                       Birger Sjöberg, Vilhelm Moberg, Bruno K. Öijer, Sven Delblanc, Bob Dylan och Stig Larsson,                           Stockholm : Gedin, 1996. s. 105-133  Warnqvist, Åsa "Sången en tonsatt dikt, sånghäftet en diktsamling?" i Poesifloden -                       Utgivningen av diktsamlingar i Sverige 1976–1995.(diss. Uppsala) Lund: Ellerström , 2007, s.                       279-287.   

Tidningsartiklar 

Andersson, Elisabet Westerstad, Elsa, "Bob Dylan kan ha gjort sig skyldig till plagiat", Svenska                           Dagbladet, 2017-06-15.  

33 

Andersson, Elisabet, "Litteraturprofessor: "Undrens tid inte förbi"", Svenska Dagbladet                 2016-10-14  Danius, Sara, "Bob Dylan söker ständigt upp korsvägen mellan gammalt och nytt", Dagens                         Nyheter, 2016-12-13.  Engdahl, Horace, "Vilken Dylan-text är stor litteratur?", Svenska Dagbladet, 2016-10-14.  Falkirk, John, "Bob Dylan god för 1,6 miljarder kronor", Dagens Nyheter, 2016-10-13.  Gardell, Jonas, "Rösten utifrån", Expressen, 2016-10-14  Gelin, Martin, "Bob Dylan sjöng - men teg om Nobelpriset", Dagens Nyheter, 2016-10-15.   Irenius, Lisa, "Skrattet fastnar i halsen efter beskedet om Dylan", Svenska Dagbladet                       2016-10-14.  Jones, Evelyn, "Valet av Bob Dylan väcker ilska" Dagens Nyheter, 2016-10-14.  Knutson, Ulrika, "Akademien släpper in sången och kättjan", Expressen, 2016-10-14.  Lapidus, Arne, "Rebellens väg till finrummet", Expressen, 2016-10-14.  Larsson, Markus, "Rockstjärnan Dylan är mer än Nobelpris", Aftonbladet 2016-10-16.  Levy, Madelaine, Rocken tar plats i det litterära finrummet, Svenska Dagbladet, 2016-10-14.  Malmberg, Carl-Johan, "Dylan en Dante för vår tid", Svenska Dagbladet 2016-11-01. Nunstedt, Anders, "Hyllningar & Dylan-hat", Expressen, 2016-10-14.  Näslund, Anne-Sofie, "Nobelprisvinnaren på scen i natt", Expressen, 2016-10-14.  Olsson, Jesper, "Visor som ger röst åt det litterära Amerika", Svenska Dagbladet , 2016-10-14.  Olsson, Karin, "Värna det skrivna ordet istället", Expressen, 2016-10-14.  Pallas, Hynek, "Mannen som är bortom alla måttstockar", Dagens Nyheter, 2016-10-15.  Sahl Johansson, Henrik, "Trump har skapat sin egen lilla värld", Svenska Dagbladet,                       2016-10-31.  Thurfjell, Greta, "Dags att gå vidare efter Dylan", Dagens Nyheter, 2017-10-05. 

34 

 Wennö, Nicholas, Fahl, Hanna, "Porträtt av en poet. "Rock 'n' roll var inte nog för mig",                               Dagens Nyheter, 2016-10-14.  Wiman, Björn, "Nobelkrönika av kulturchef: Bara tråkmånsar kan muttra i missnöje över att                         Bob Dylan får Nobelpriset", Dagens Nyheter, 2016-10-14.  

Digitala källor 

Betnér, Magnus, Twitter, 10/13-2016, https://twitter.com/magnusbetner, (2018-12-20).  Lisa Respers France, "Bob Dylan Super Bowl commercial draws cries of "sellout"" CNN                         entertainment, 2014-02-03.  http://edition.cnn.com/2014/02/03/showbiz/tv/bob-dylan-super-bowl-commercial/index.html (2018-12-18).  O’Malley Greenburg, Zack, "How Nas became a true rap genius", Forbes Magazine,                         2012-06-31. https://www.forbes.com/sites/zackomalleygreenburg/2012/05/31/how-nas-became-a-true-rap-genius/#536812f714e7 (2016-12-19)  Ottosson, Monika, "Akademiledamot Anders Olsson - därför fick Bob Dylan nobelpriset" Sala Allehanda, 2016-10-12 https://www.salaallehanda.com/artikel/kultur/akademiledamot-anders-olsson-darfor-fick-bob-dylan-nobelpriset (2018-12-19).  Recording Institute of America (RIAA), "Gold & Platinum", https://www.riaa.com/gold-platinum/?tab_active=top_tallies&ttt=TAA#search_section (2018-12-18).  Svenska Akademien, "Nobelpriset i litteratur - Pristagarna",  https://www.svenskaakademien.se/nobelpriset/nobelpriset-i-litteratur-pristagarna (2018-12-20).  

 

35