2011-01-06

Uppsala universitet

Ekonomisk-historiska institutionen

Kandidatuppsats 15hp

Samhällets förändrade reaktion på risk

En jämförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan

Martin Woxlin

Handledare: Lars Fälting

[Nyckelord: Svininfluensa, risk, risksamhället, massmedia, statlig maktutövning]

2

Sammanfattning

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering

förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som

Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån

föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias

bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan

som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.

Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens

Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning.

Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning

samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en

samhällsförändring skett.

Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor

av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt

expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är

dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade

grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör

vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess

föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den

utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga

maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen

av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av

de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i

fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och

utländska ministrar i rapporteringen.

3

Innehållsförteckning 1. Inledning .............................................................................................................................................. 4

1.1 Syfte ............................................................................................................................................... 5

1.2 Tidigare forskning .......................................................................................................................... 5

1.3 Metod och material ....................................................................................................................... 6

2. Teoretisk referensram ....................................................................................................................... 10

2.1 Introduktion till ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp ............................................................ 10

2.2 Från industrisamhälle till risksamhälle. ....................................................................................... 10

2.3 Operationalisering av teoretisk referensram .............................................................................. 14

3. Vad är en influensapandemi? ............................................................................................................ 16

3.1 Hongkonginfluensan 1968-1970 ................................................................................................. 16

3.2 Svininfluensan 2009-2010 ........................................................................................................... 17

4. Kvantitativ sammanställning av Dagens Nyheters rapportering ....................................................... 18

5.1 Sammanställning av rapporteringen kring Hongkonginfluensan ................................................... 20

5.1.1 Beskrivning av riskerna ............................................................................................................. 20

5.1.2 Marknader kopplade till Hongkonginfluensans spridning ....................................................... 23

5.1.3 Statlig maktutövning och riskhantering ................................................................................... 23

5.2 Sammanställning av rapporteringen kring Svininfluensan .............................................................. 24

5.2.1 Beskrivning av riskerna ............................................................................................................. 24

5.2.2 Marknader kopplade till svininfluensans spridning ................................................................. 28

5.2.3 Statlig maktutövning och riskhantering ................................................................................... 30

6. Diskussion .......................................................................................................................................... 33

7. Slutsatser ........................................................................................................................................... 37

8. Käll- & Litteraturförteckning.............................................................................................................. 39

4

1. Inledning

Riskforskning är en starkt växande vetenskap och populärt förstasidesstoff. Massmedia förser oss

dagligen med nya uppgifter om vad som är farligt och riskabelt. Inte sällan är informationen

motstridig, det som ena dagen är dödligt kan nästa dag rent av vara nyttigt. Ofta är farorna både

osynliga och svåra att fastställa, vilket gör allmänheten beroende av så kallade experter i sin

riskhantering. Vetenskapen tycks emellertid ha svårt att direkt bestämma riskers storlek och

påverkan, istället skapas dessa genom information och informationspolitik. I denna omvandling intar

vetenskapsmannen en ny auktoritet då denne förväntas definiera risken. Samtidigt ges massmedia

en central position i egenskap av informationsbärare åt folket. Produktionen av risker och

riskmedvetandet följs därmed åt likt två sidor av samma mynt.

Ovanstående utveckling är enligt sociologen Ulrich Beck ett tydligt tecken på att en ny samhällsform

är på väg att ta över efter industrisamhället, nämligen risksamhället. Detta samhälle karakteriseras

av en global ekonomi som grundas på vetenskaplig och teknologisk kunskap, vilket skapar både

välstånd och risker. Enligt Beck är samhällsförändringen möjlig dels eftersom industrisamhället till sin

natur producerar risker och dels eftersom industrisamhället uppnått sitt huvudsakliga mål att

tillfredsställa materiella behov hos sin befolkning. I risksamhället blir de huvudsakliga målen därför

riskhantering och säkerhet för dess invånare.

Årets största nyhetshändelse år 2009 var varken helikopterrånet, Michael Jacksons död,

klimatkonferensen i Köpenhamn eller Israels insättande av marktrupper i Gazaremsan. Det var den

nya influensan, i folkmun omnämnd som svininfluensan.1 Rapporter om smittans spridning i USA och

Mexico i mars månad blev startskottet för en omfattande massmedial bevakning.

Smittskyddsexperter menade att mänskligheten stod inför en ödesfråga. Pandemier sades nämligen

vara ett av de allvarligaste hoten mot det moderna samhället. Efter att WHO den 12 juni uppgraderat

influensan till pandemi höjde även de svenska myndigheterna sin bevakning. Smittskyddsinstitutet

och Socialstyrelsen bedömde att hela fem miljoner svenskar kunde komma att insjukna under hösten

och vintern 2009 om vaccinering inte påbörjades i tid. Socialstyrelsen beordrade därför

massvaccinering och den svenska regeringen klassade den nya influensan som allmänfarlig.

Myndigheternas ageranden och massmedias rapportering tycks ha skapat stor oro i samhället.

Handspriten sålde slut på apoteken, sjukvårdsrådgivningen ringdes ned och rusningen efter vaccin

orsakade kaos vid vaccineringsstationerna.

Influensapandemier är dock ingen ny företeelse. Under 1900-talet utbröt tre pandemier av liknande

slag. Föregångaren till Svininfluensan gick under namnet Hongkonginfluensan och drabbade Sverige

1”Svininfluensan mesta nyhetstoppen” (2009)

5

mot slutet 1960-talet. Denna smitta framhävdes i svininfluensadebatten som snarlik svininfluensan.

Experter konstaterade att de två virusen var snarlika sett till deras genetiska uppbyggnad och att de

därför hade likartade egenskaper sett till spridning, sjukdomsförlopp och dödlighet.

Frågan är hur samhället behandlade denna typ av risk under 1960-talet jämfört med 2000-talet.

Eftersom samhället förändrats på flera plan, exempelvis genom en utvidgad massmedial marknad,

borde samhället i stort självfallet reagera på olika sätt vid influensapandemiernas utbrott och

spridning. Enligt Becks teorier om risksamhället borde Svininfluensan dock ha skapat större oro och

incitament för riskhantering beroende på att institutioner i dagens samhälle lägger allt mer resurser

på att skapa säkerhet för dess invånare. Uppsatsen ämnar därför analysera om det finns en skillnad i

hur samhället reagerar på en snarlik hotbild av detta slag nu och då. Statens hantering och

massmedias omfattande bevakning av svininfluensan kan vara ett uttryck för en djupgående

förändring i samhällets syn på risk och riskhantering. Ulrich Becks teorier om den nya

samhällsformen Risksamhället skulle i så fall stärkas på ytterligare ett plan. Denna c-uppsats ämnar

därför analysera om en sådan förändring skett och, om så är fallet, hur den skett.

1.1 Syfte Att via en jämförelse av massmedias rapportering vid utbrotten av Hongkonginfluensan och

Svininfluensan utreda om det finns en skillnad i samhällets syn på risk och riskhantering nu och då.

1.2 Tidigare forskning Inom den forskning som fokuserar på hur risker skapas och fortplantar sig i samhället återfinns

flertalet forskare med sociologisk bakgrund. Dessa författare har traditionellt sett främst fokuserat

på miljöproblem som gått från att ha varit lokala till att bli globala och som därigenom visat att

världen hänger samman både rumsligt och tidsmässigt. Exempel på sådana risk- och miljöproblem är

klimatförändringar, skogsdöd, atomrisker och ozonskiktsuttunning.2 Gemensamt för samtliga av

författarna är att de inte anser att riskers storlek är något som objektivt kan bestämmas. Istället är

samtliga eniga om att risker till sin natur är sociala konstruktioner eftersom definitionerna av dessa

skapas och sprids av massmedia och experter som till sin natur är styrda av olika sociala, politiska och

ekonomiska intressen. Massmedia och experter innehar således centrala roller i skapandet av risker.

Den engelska kulturantropologen Mary Douglas är en av de teoretiker som mest framgångrikt

bidragit till förståelsen för hur människor formar sina föreställningar om riskers storlek. Framförallt

fokuserar Douglas på hur social grupptillhörighet skapar olika riskuppfattningar. Hennes analys

2 Lidskog m.fl. (1997) s. 15 ff.

6

förklarar bland annat hur och varför sektliknande miljöorganisationers riskuppfattningar skiljer sig så

markant från exempelvis företrädare för industrin.3

Ett viktigt särdrag hos dessa författare som följer direkt ur deras socialkonstruktivistiska riskbegrepp

är att miljöproblem alltid innehåller en samhällsvetenskaplig komponent. Ledande teorietiker inom

detta område är sociologerna Ulrich Beck och Antony Giddens. Den förstnämnda myntade uttrycket

risksamhället för att beskriva hur dagens samhälle lägger allt mer resurser på riskhantering. Enligt

Beck beror ökningen på två faktorer, dels att industrisamhället i sig självt producerar risker och dels

att det uppnått sitt primära mål om att skapa materiellt välstånd åt sin befolkning vilket skapar

incitament för utökade resurser inom riskhanteringssektorn.4 Giddens teorier anammar flertalet

karaktärsdrag hos risksamhället men tillför en ytterligare dimension som förklarar dagens riskers

globala karaktär. Författaren argumenterar för att individens vardagsaktiviteter idag kan få globala

konsekvenser eftersom lokala verksamheter ofta är indirekt sammankopplade med verksamheter

som geografiskt sett ligger långt borta. Kopplingen mellan det lokala och det globala har enligt

Giddens stärkts via globaliseringen. 5

Tidigare forskning om hur risker skapas i sociala sammanhang har alltså främst rört risker som

skapats av människan via industrisamhället, vilket influensapandemier inte direkt kan sägas vara

även om spridningspotentialen hos dessa virus troligen ökat i takt med det utökade resande som

globaliseringen i stort resulterat i. Definitionen av pandemiers risker utförs dock på ett liknande sätt

genom massmedia och experts uttalanden vilket gör det socialkonstruktivistiska riskbegreppet

tillämpbart även på detta område. Det får dessutom anses som troligt att om det i samhället frigörs

allt mer resurser till riskhantering borde detta även synas i hanteringen av pandemiers risker.

1.3 Metod och material För att besvara uppsatsens syfte ska en komparativ metod användas. Publikationer från svensk

massmedia från slutet av 1960-talet ska jämföras med motsvarande material från slutet av 2000-

talet. Detta material ska sedan analyseras utifrån Ulrich Becks teorier om Risksamhället.

Val av risk

I valet av en risk eller hotbild som kan likställas med svininfluensan fanns ett antal alternativ. Det föll

sig naturligt att välja en tidigare influensapandemi då dessa, sett till samhällspåverkan, har behäftats

med likartade risker och dessutom haft spridning över hela världen. Valet stod då mellan Spanska

sjukan (1918-1920), Asiaten (1957-1958) och Hongkonginfluensan (1968-1969) eftersom dessa är de

3 Douglas – Wildavsky (1982) ss. 102-125.

4 Beck (1986), s.29 ff.

5 Giddens (1996), ss. 119-124.

7

pandemier som dokumenterats i störst omfattning. Valet föll på Hongkonginfluensan eftersom

samhällets uppbyggnad och struktur torde ha fler likheter med dagens samhälle sett till välfärd och

demokrati. Media och ansvariga myndigheter borde vid denna tidpunkt ha haft relativt god kunskap

om pandemier och dess konsekvenser .

Val av källa

Tidningsartiklar från Dagens Nyheter används som huvudsaklig källa i undersökningen. Tidningen är

väletablerad och har haft upplagor under båda tidsperioderna. Därför lämpar den sig väl i en

komparativ metod av detta slag. Artiklar från Dagens Nyheter ska analyseras både kvalitativt och

kvantitativt för att bringa klarhet i hur informationsflödet kring pandemierna såg ut samt hur dessa

hanterades av staten. Att använda fler svenska dagstidningar hade inte gjort någon skillnad för

analysen då denna typ av problem inte är av politisk karaktär i den meningen. En genomgång av

framsidor från Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet för de två tidsperioderna visade att nyheter

rörande dessa två influensor var ungefär samma till antalet, innehöll liknande rapportering och

sammanföll som regel på samma dag.6

Val av ansvariga statliga myndigheter

För att undersöka statens hantering av riskerna ska uttalanden i Dagens Nyheter från ansvariga

myndigheter samt regeringen självt att undersökas. Statens hantering av smittskyddsfrågor sker

vanligtvis genom ansvariga myndigheter för smittskydd. Under tidsperioden för Hongkonginfluensans

utbrott och spridning fanns två myndigheter med ansvar i dessa frågor; Socialstyrelsen och Statens

bakteriologiska institut (SBL). Socialstyrelsens roll var vid denna tidpunkt i stort sett densamma som

idag. I förordning 2009:1243 med instruktion för Socialstyrelsen nämns just smittskydd i den första

paragrafen:

1 § Socialstyrelsen är förvaltningsmyndighet för verksamhet som rör hälso- och sjukvård och annan

medicinsk verksamhet, tandvård, hälsoskydd, smittskydd, socialtjänst, stöd och service till vissa

funktionshindrade samt frågor om alkohol och missbruksmedel.7

SBL:s uppgift beskrivs nedan i förordningen 1998:1241 med instruktion för Statens bakteriologiska

institut beskrevs nämligen myndighetens uppgift på följande vis:

… följa det epidemiska läget och vidta eller föreslå erforderliga åtgärder, liksom att

bedriva vetenskaplig forskning samt undervisning och utbildning … SBL skall särskilt

6 Dagens Nyheters och Svenska dagbladets löpsedlar (1968-1970 samt 2009-2010).

7”Förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen” (2009).

8

biträda socialstyrelsen och myndigheterna inom försvarsdepartementets

verksamhetsområde i frågor av betydelse för den civila och militära beredskapen.8

Vid tidpunkten för Svininfluensans utbrott hade SBL ersatts med Smittskyddsinstitutet som hade

tilldelats en likartad uppgift av den svenska staten. I förordning 2010:604 med instruktion för SMI

beskrivs myndighetens uppgift på följande vis:

2 § Smittskyddsinstitutet ska inom smittskyddsområdet … förse regeringen,

Socialstyrelsen och övriga myndigheter med kunskaps- och beslutsunderlag.9

Med dessa förordningar som grund undersöks statens ageranden utifrån uttalanden från dessa

myndigheter samt från regeringen självt.

Val av teoretisk referensram och problematik kring samhällsförändring

För att förklara en eventuell allmänt förändrad riskuppfattning och riskhantering i det svenska

samhället ska insamlat material från de båda tidsperioderna analyseras utifrån Becks teorier om

risksamhället. Dessa teorier beskriver en pågående samhällsförändring som pågått under de senaste

30 åren. Även om riskerna i detta fall är snarlika är det givetvis problematiskt att jämföra två

tidsepoker på det sätt som denna uppsats ämnar göra eftersom det är två olika samhällen som

jämförs i den komparativa metoden. Framförallt har marknaden för massmedia genomgått stora

förändringar mellan de två tidsperioderna. Konkurrensen torde ha varit betydligt större under

perioden för Svininfluensan vilket bör ha bidragit till fler publicerade artiklar på området. Detta

eftersom medierna under denna tidsperiod i större utsträckning är i behov av att publicera

intressanta nyheter för att överleva. Influensapandemier är till sin natur dödliga och kan orsaka stor

skada på samhället vilket gör att rapportering kring dessa faller väl in i ramen för intressanta och

sensationella nyheter. Under båda tidsperioderna bör sannolikt den materiella standarden emellertid

ha varit relativt lika och demokratin välutvecklad. Det ligger dessutom i uppsatsens intresse att

jämföra två olika samhällen då detta är en förutsättning för en givande undersökning av Becks

teorier.

Val av tidsperiod

Uppsatsen ämnar undersöka statens och massmedias förhållningssätt under de två tidsperioderna då

pandemiernas risker definierades. Båda pandemierna upptäcktes på södra halvklotet flera månader

innan de bröt ut i Sverige. Det är således perioden från tidpunkten att svenska myndigheter och

massmedia nåddes av rapporter om en ny influensa till tidpunkten då denna nya influensa bröt ut

som epidemi i Sverige som studeras. Dessa tidsperioder är särskilt intressanta eftersom det är under

8”Dir 1991:1991:101 Utredning om ett nationellt smittskyddsinstitut” (1991).

9”Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet” (2010).

9

denna tid som riskerna uppmärksammas och bestäms vetenskapligt. I fallet med Hongkonginfluensan

publicerades den första artikeln om smittans utbrott den 22 augusti 196810 och beskrevs som en

epidemi för första gången den 30 januari 196911. Tidsperioden som undersöks sträcker sig alltså över

ungefär 5 månader. Den första artikeln om svininfluensans utbrott publicerades 25 maj 200912 och

beskrevs av Smittskyddsinstitutet som en epidemi den 22 oktober 200913. Tidsperioden som

undersöks för svininfluensan sträcker sig alltså även den över cirka 5 månader.

Tillvägagångssätt vid informationsinsamling

Informationsinsamlingen inleddes med en allmän inläsning om de båda pandemierna. I fallet med

Hongkonginfluensan gicks årsböcker från Dagens Nyheter och Svenska dagbladet igenom för åren

1968-1970.14 Detta för att skapa en allmän bild av influensornas genomslag i massmedias

rapportering. Därtill gicks Socialstyrelsens och Statens bakteriologiska instituts egna publikationer

igenom för samma tidsperiod för att skapa en allmän bild av hur dessa myndigheter agerat. 15 I fallet

med Svininfluensan utfördes sökningar på Dagens Nyheters och Svenska Dagbladets hemsidor samt

Socialstyrelsens och Smittskyddsinstitutets hemsidor för att skapa motsvarande generella bild.

Informationssökningen fortsatte sedan med en genomgång av förstasidor från Svenska Dagbladet

och Dagens Nyheter via mikrofilm. Tidsperioderna för pandemierna ringades därigenom grovt in

baserat på rubriker på förstasidorna. Rubriker om de båda pandemierna sammanföll på samma dag

vilket tydde på att bevakningen varit likartad i de båda dagstidningarna varpå en vidare genomgång

av Svenska Dagbladet uteslöts. Istället fokuserades informationsinsamlingen på Dagens Nyheters

upplagor. I fallet med Hongkonginfluensan gjordes en kronologisk genomgång av dess upplagor

under åren 1968, 1969 samt början av året 1970. Samtliga artiklar som innehöll rapportering om

influensan sammanfördes i en egenutformad databas där artiklarnas rubrik och datum

dokumenterades tillsammans med korta sammanfattningar och citat från varje artikel. Viktigt att

poängtera är således att artiklarnas längd eller dess författare inte hade någon påverkan på denna

informationsinsamling. Det enda kriteriet för att räknas in informationsinsamlingen var att artikeln i

fråga på något sätt innehöll rapportering om influensan, vare sig det rörde sig om en kort notis från

exempelvis Tidningarnas Telegrambyrå (TT) eller en längre debattartikel. Därtill dokumenterades

samtliga expertuttalanden från olika experter i den egenutformade databasen.

10

”Beredskap mot ny ’asiat’” (1968-08-22). 11

”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969-01-30) 12

De La Reguera, (2009-04-26). 13

”Smittskyddsinstitutets influensarapport vecka 42 2009” (2009). 14

När, var, hur? och Anno, (1968-1970). 15

Socialnytt och Medicinalväsendet i Sverige, (1968-1970).

10

I fallet med Svininfluensan gjordes samma typ av genomgång för första halvåret 2009. I detta fall

kunde dock en databas utformas direkt genom en sökning på Presstext.se16 efter sökordet

svininfluensa. Med den ofullständiga egenutformade databasen som referens kunde trovärdigheten i

denna databas verifieras. Sökningen efter artiklar gjordes sedan på Presstext.se baserat på de

rubriker som databasen angivit, vilket underlättade informationsinsamlingen något. Detta

resulterade slutligen i en databas för svininfluensan med motsvarande innehåll som den tidigare

utformade databasen för Hongkonginfluensan.

2. Teoretisk referensram

Följande teoriavsnitt presenterar inledningsvis ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp som bryter

med den traditionella uppfattningen om att riskers storlek kan bestämmas rent objektivt. Detta

riskbegrepp är sedan en av grundpelarna i Ulrich Becks teorier om risksamhället som därefter

sammanfattas utifrån dess fem teser.

2.1 Introduktion till ett socialkonstruktivistiskt riskbegrepp

Rolf Lidskog skiljer i sin bok Samhälle, risk och miljö på två typer av riskdefinitioner, objektivistisk och

konstruktivistisk bestämning av risk. Den objektivistiska definitionen utgår traditionellt sett från en

föreställning om ett orsakssamband där en händelse eller handling skapar något icke önskvärt. Det är

sedan vetenskapens uppgift att bestämma vilka faktorer som objektivt hänger samman och vilka av

dessa som kan manipuleras för att önskad effekt ska uppnås.

Det konstruktivistiska perspektivet bryter mot det objektivistiska då det utgår från att risker är socialt

konstruerade. Enligt detta synsätt finns det inga risker som objektivt kan upptäckas och bedömas.

Istället skapas alla risker ”inne” i samhället i sin sociala kontext. Människors värderingar och

rationaliteter bestämmer deras riskuppfattningar. Vetenskapen ses enligt denna definition som

något som bestäms av resurser, maktförhållanden och nedärvda tankeramar vilket medför att den

saknar förmågan att objektivt avgöra vad som är en risk. 17

2.2 Från industrisamhälle till risksamhälle.

Den tyske sociologen Ulrich Beck driver i sin bok Risksamhället (1986) tesen att det moderna

samhällets struktur är på väg att förändras och ersättas av en ny samhällsform som Beck väljer att

kalla risksamhället.

16

Presstext.se är en fulltextdatabas som omfattar artiklar ur ledande svensk press från 1990 till nutid. 17

Lidskog m.fl. (1997), s. 44 ff.

11

Två grundläggande förhållanden i dagens samhälle gör denna samhällsförändring möjlig. För det

första har industrisamhället, åtminstone i västvärlden, uppnått sitt primära mål om att tillfredställa

de materiella behoven hos sin befolkning genom välutvecklade produktionsapparater och

välfärdssystem. För det andra anser Beck att industrisamhället till sin natur producerar risker i form

av exempelvis giftiga substanser i miljön, kärnkraft och atomvapen vars effekter i förlängningen

kräver omfattande riskhantering. För att risksamhället ska uppstå krävs dels demokrati så att

medborgarna tillåts definiera och diskutera risker, och dels att dessa medborgare är mätta och

belåtna så att de inte är upptagna med att skaffa sig försörjning. Risksamhället definieras därigenom

av en reflexiv modernitet då samhället i stort tvingas reflektera över sin egen miljöpåverkan. I

risksamhället blir de huvudsakliga målen därför riskhantering och säkerhet för dess invånare.

Bakgrunden till Becks teori ligger i vad författaren kallar en ”antropologisk chock” som uppstod efter

Tjernobylkatastrofen 1986. Denna chock består i tre delar. För det första blev visade

Tjernobylolyckan att våra fem sinnen i vissa fall inte räcker till för att uppfatta förgiftning. Därigenom

kollapsar vardagskunskapen och individualismen blir orealistisk eftersom vi tvingas lita på massmedia

och vetenskapsmän i vårt risktagande. För det andra skapas incitament för det

socialkonstruktivistiska riskbegreppet som Rolf Lidskog talar om ovan. Riskers storlek och påverkan

kan inte direkt bestämmas utan skapas istället genom information och informationspolitik. I denna

transformering får vetenskapsmän en ny auktoritet då dessa förväntas definiera risken och

massmedia en central position i egenskap av informationsbärare. För det tredje innebär den

”antropologiska chocken” att vår traditionella uppfattning om tid, rum och social differentiering

upphävs. Katastrofer som kärnkraftsolyckor och global uppvärmning är icke-selektiva och globala, de

tar därmed inte hänsyn till vare sig nationella gränser eller social tillhörighet. 18

Beck sammanfattar sin riskteori i fem teser:

Tes 1: Moderniseringens risker är beroende av kunskap.

Tes 2: Risker och faror spränger klasstrukturer.

Tes 3: Risker och faror skapar nya marknader.

Tes 4: Medvetandet skapar varat.

Tes 5: Risksamhället skapar en potential för en ökad statlig maktutövning.

18

Beck (1986), s. 29 ff.

12

Det är viktigt att framhäva att denna riskteori främst behandlar icke-kalkylerbara industriella risker,

faror och hot19. Exempel på sådana är radioaktiva faror, gifter och föroreningar. Teorin fokuserar

allmänt på hot som ger djupgående kort- och långtidseffekter hos såväl växt och djurliv som

människor. Av dessa teser är tes ett, tre och fem är mest relevanta att undersöka givet uppsatsens

syfte. Synen på riskerna med de båda pandemierna kan analyseras på ett givande sätt utifrån tes ett

medan riskhanteringen kan analyseras utifrån tes tre och fem. Operationalisering av denna teori

följer i nästa avsnitt. Nedan följer en mer utförlig beskrivning av de teser som uppsatsen ämnar

undersöka:

Tes 1: Moderniseringens risker är beroende av kunskap

I risksamhället fördelas risker som sedan skapar hotsituationer mot vissa grupper på samma sätt som

rikedom fördelas och skapar klassituationer i klassamhället. Risker är moderniseringens biprodukt

som antingen måste undanröjas eller förnekas och omtolkas. Denna process bygger på argumentet

att riskerna i regel är osynliga och därigenom inte kan tolkas av våra sinnen. För att synliggöra

riskerna krävs kausala tolkningar vilket i sin tur kräver vetenskaplig kunskap. Expertens utsagor om

hot kan dock aldrig vara rena faktautsagor. De innehåller alltid en teoretisk och en normativ

komponent där den senare är nödvändig för att koppla hotet till sin källa. Denna riskdefinition bryter

därmed vetenskapens rationalitetsmonopol då det alltid finns konkurrerande och konfliktfyllda

åsikter från olika aktörer om hotets ursprung och lämpliga förebyggande åtgärder. Riskprognoser

grundar sig därmed på matematiska sannolikheter och samhällets intressen. De blir således bundna

till ekonomiska, politiska och etiska intressen och får karaktären av sociala konstruktioner då de

konstrueras i ett socialt sammanhang. Därmed är riskerna heller inte givna en gång för alla utan

förändras i takt med att vetenskapen producerar nya fakta. De kan ständigt dramatiseras, förändras,

styrkas eller minimeras. Massmedia tilldelas en ny och ytterst viktig roll som informationsbärare i och

med denna typ av riskdefinition. Den förväntas att kontinuerligt informera om de nya fakta som

vetenskapen producerar då riskerna definieras. Riskernas föränderlighet gör denna roll både

omfattande och komplicerad. 20

Tes 3: Risker och faror skapar nya marknader

När samhället kommer i kontakt med risker uppstår nya sociala differentieringar och konflikter. Det

skapas motsättningar mellan dem som drabbas av riskerna och de som profiterar på dem. I ett

19

Noterbart är att Becks användning av begreppet risk inte direkt kan överföras till ekonomisk teori. Risker är

enligt sådana teorier alltid kalkylerbara, vilket Beck alltså motsäger. Risk i Becks teori kan istället likställas med

osäkerheter i ekonomisk teori.

20 Beck (1986), ss. 39-48.

13

välutvecklat marknadssamhälle är riskerna således inte enbart risker utan även chanser till stora

affärer. Kapitalismen träder in i ett nytt stadium där nya marknader uppstår eller mättade marknader

transformeras till omättade. Dessa marknader är i det närmaste outtömliga då risker i ett samhälle

enligt Beck är omättliga, obegränsade och självproducerande. Inom vetenskapen skapar detta nya

kunskapsgrenar eftersom det skapas incitament för civilisationskritik, teknologi, ekologi, riskforskning

och massmedial riskrapportering.

Dessa motsättningar skapar i förlängningen en ökad politisk betydelse av kunskap. Den som har makt

över det som skapar kunskap (vetenskap och forskning) och det som sprider denna information

(massmedia) har alla förutsättningar att profitera på riskernas utbredning. Häri ligger alltså

ytterligare en motsättning, denna gång mellan dem som producerar riskdefinitionerna och dem som

konsumerar dem.

Spänningarna mellan riskhantering och affärer samt produktion och konsumtion av riskdefinitioner

genomsyrar samhällets handlingar. Häri ligger de avgörande orsakerna till definitionsstriderna om

riskers omfattning, spridning och aktualitet. 21

Tes 5: Risksamhället skapar potential för en ökad statlig maktutövning

I risksamhället ställs demokratin inför nya utmaningar. I och med att farorna ges större utrymme

skapas incitament för en legitim totalitarism i avvärjningen av hoten där staten tar sig rätt att

förhindra det värsta. Enligt Beck kan detta på ett allt för välbekant sätt skapa något ännu värre som

hotar demokratins fortsatta existens. Det hamnar i det otrevliga dilemmat att antingen misslyckas

med att förebygga riskerna eller genom auktoritärt agerande sätta grundläggande demokratiska

principer ur spel.

Beck baserar bland annat denna tes på miljöexperters agerande för att motverka hot mot växternas,

djurens och människans liv. Hotet i fråga legitimerar dessa experter att frekvent använda uttryck som

kontroll, myndighetstillstånd och myndighetsövervakning i sina uttalanden. Krav på omfattande

möjligheter och rättigheter att ingripa, planera och kontrollera hotet är vanligt förekommande då

dessa argumenterar för hur risken ska hanteras. Böndernas gödsling av sin jord får exempelvis endast

ske på myndigheternas tillstånd och är juridiskt bindande. Den planlagda gödslingen kräver liksom

övriga skyddsåtgärder ett välutvecklat differentierat system av miljöövervakning. Enligt Beck är detta

21

Beck (1986), ss. 65-70.

14

tydliga tecken på en vetenskaplig och byråkratisk diktatur där undantagstillståndet hotar att bli

normaltillstånd när staten utövar sin riskhantering. 22

2.3 Operationalisering av teoretisk referensram

För att möjliggöra slutsatser om huruvida det finns tecken på att det svenska samhället förändrats i

sin syn på risk och riskhantering ska det insamlade materialet analyseras kvantitativt och kvalitativt

utifrån Becks teser.

Kvantitativ analys som underlag för tes ett och tre

Kvantitativ analys av det insamlade materialet från Dagens Nyheters upplagor för de båda

tidsperioderna ska utföras för att skapa underlag för analys av samtliga tre teser. Den första delen av

den kvantitativa analysen av materialet ska utföras för att klarlägga storleken på informationsflödet

samt i hur stor utsträckning experter uttalar sig i rapporteringen kring de båda pandemierna. Detta

för att undersöka om massmedias roll som informationsbärare samt expertens utrymme i

informationsflödet förändrats. Undersökningen förväntas dessutom säga något om huruvida

marknaderna för riskrapportering och riskforskning ökat genom att jämföra storleken på

rapporteringen samt antal experter och expertutlåtanden i denna.

I den första delen av analysen räknas därför alla artiklar som innehåller rapportering om

pandemierna under de båda tidsperioderna. Dessutom summeras antalet experter samt

expertutlåtanden i artiklarna. Som expert på ämnet räknas i detta fall personer som tillfrågas av DN i

egenskap av medicinsk kunskap om smittan eller kunskap om smittans påverkan på

samhällsfunktioner. Exempel på experter är således smittskyddsexperter och infektionsläkare samt

ansvariga chefer inom Världshälsoorganisationen (WHO), Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen.

Denna första del av den kvantitativa analysen ska resultera i en tabell över antalet artiklar i de båda

fallen samt antalet experter och expertutlåtanden.

Den kvantitativa analysen ska sedan fördjupas genom en kategorisering av experttyper. Experterna

och deras uttalanden delas in i kategorier baserat på vilken typ av myndighet eller organisation de

tillhör. Den första kategorin innefattar experter och expertutlåtanden från ansvariga svenska

myndigheter som i denna undersökning inkluderar Socialstyrelsen, Smittskyddsinstitutet samt

Statens bakteriologiska institut. Den andra kategorin rymmer experter och expertutlåtanden från

landstingens smittskyddsavdelningar och inkluderar därför främst smittskyddsläkare från dessa men

även övriga anställda med tydligt ansvarsområde i frågan som exempelvis verksamhetsansvariga och

22

Beck (1986), ss. 106-111.

15

medicinska rådgivare. Den tredje kategorin innehåller experter och expertutlåtanden från utländska

myndigheter och organisationer. Hit räknas därför uttalanden från andra länders myndigheter för

smittskydd samt Världshälsoorganisationen WHO. Experter och expertutlåtanden från organisationer

som faller utanför ovanstående kategorier samlas slutligen i kategorin övrigt. Hit räknas exempelvis

experter och expertutlåtanden från läkemedelsbolag samt från Dagens Nyheters egna medicinska

experter.

Kategoriseringen utförs för att möjliggöra en analys av om fördelningen av expertuttalanden

förändrats mellan de två tidsperioderna. Fördjupningen ska resultera i en tabell över antal experter

och expertuttalanden från var och en av kategorierna. Tillsammans med resultatet från den första

delen av den kvantitativa analysen skapar detta resultat underlag för vidare analys av Becks första

och tredje tes.

Slutligen ska uttalanden från såväl Sveriges regering som övriga staters regeringar räknas och

summeras i den sista delen av den kvantitativa analysen. Analysen ska resultera i en tabell över antal

uttalanden från dessa aktörer och därigenom skapa underlag för analys av Becks femte tes om statlig

maktutövning.

Kvalitativ analys som underlag för tes ett

För att möjliggöra en djupare diskussion om tes ett utförs en kvalitativ analys av det insamlade

materialet med fokus på hur beskrivningen av riskerna såg ut. Den ska därför undersöka om det

fanns någon debatt kring riskernas karaktär, det vill säga om synen på dessa förändrades på något

sätt under tidsperioderna. Den ska även undersöka i vilken utsträckning beskrivningen av riskerna

baserades på vetenskaplig kunskap. Det blir därför viktigt att undersöka vilka typer av experter som

uttalade sig.

Kvalitativ analys som underlag för tes tre

En kvalitativ analys utförs på det insamlade materialet för att undersöka i vilken omfattning nya

marknader uppstått eller utvidgats mellan de två tidsperioderna. Delstudien ska därför fokusera på

faktorer som exempelvis ökad försäljning av varor eller tjänster kopplade till risken i fråga. Analysen

resulterar i en redogörelse över marknader som utvidgats som en konsekvens av riskens utbredning.

Kvalitativ analys som underlag för tes fem

För att analysera om den statliga maktutövningen ökat i denna typ av fråga kommer en kvalitativ

analys som undersöker hur statliga myndigheter och regering agerade att genomföras. Denna

undersökning ska resultera i en redogörelse av på vilka sätt staten ingripit i riskhanteringen vid

pandemiernas utbrott. Den kommer således utreda ett flertal olika potentiella ageranden från

statliga myndigheter som exempelvis införande av reserestriktioner, tvångsisolering och

16

vaccinationsprogram. I denna analys blir det även relevant att undersöka direkta uttalanden och

aktioner från regeringen själv som exempelvis uttalanden från ministrar.

3. Vad är en influensapandemi?

Influensa är en virussjukdom som drabbar Sverige regelbundet varje vintersäsong och orsakar

vanligtvis såväl överdödlighet hos äldre människor som ökad frånvaro från arbetsplatser och skolor.

Utbrott i Europa föregås vanligtvis av utbrott på södra halvklotet, vilket ger Sverige möjlighet att

vidta förebyggande åtgärder som vaccinframtagning och vaccinering. Skyddet från tidigare sjukdom

kan räcka helt eller delvis under flera års tid men eftersom influensavirus är mycket förändligt kan

människor insjukna flera gånger under sin livstid. 23

Med oregelbundna intervall uppkommer helt nya genetiska varianter av influensavirus, vilket gör att i

stort sett alla människor blir helt mottagliga för viruset. Den ökade mottagligheten leder till ökad

dödlighet och sjukdom jämfört med en vanlig säsongsinfluensa. Om ett sådant virus kan smitta

effektivt kan en epidemi bryta ut. Om denna epidemi i sin tur får global spridning uppstår en så kallad

influensapandemi. Under 1900-talet utbröt tre influensapandemier, Spanska sjukan (1918-1920),

Asiaten (1957-1958) och Hongkonginfluensan (1968-1970). Värst av dessa tre var spanska sjukan som

fick ett våldsamt förlopp med minst 34 000 avlidna svenskar och 20-50 miljoner dödsfall globalt. De

influensavirus benämns som säsongsinfluensa och återkommer år efter år har alla debuterat som

pandemiska virus. 24

Vissa influensapandemier har uppstått som en konsekvens av att influensavirus anpassats från andra

djurarter, huvudsakligen svin och fåglar, till att infektera människor. Dessa virus har haft helt nya

genetiska egenskaper vilket medfört att i stort sett alla människor i världen varit mottagliga samtidigt

som de smittat effektivt mellan människor. De har då med andra ord uppfyllt specifikationerna för

att kallas influensapandemier. 25

3.1 Hongkonginfluensan 1968-1970

I juli 1968 konstaterades att ett utbrott av influensa i Kina orsakats av ett nytt virus. Detta spred sig

snabbt till Hong Kong där en halv miljon människor insjuknade, därav namnet Hongkonginfluensan.

Infektionen spred sig sedan till övriga Asien under augusti månad och nådde Indien i september.

Influensan uppträdde på den amerikanska kontinenten under september månad 1968 och började då

även nå Europa.

23

”Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om influensa”(2010). 24

”Influensapandemiers påverkan på samhället”(2006). 25

”Fågelinfluensan, hönan, människan och den förmodade döden”(2007).

17

I Sverige bekräftades enstaka fall av sjukdomen under november och december 1968. Den första

vågen av hongkonginfluensan drabbade Sverige under vintermånaderna 1969 och en andra

kraftigare pandemivåg spred sig i landet kring årsskiftet 1969/1970. Antalet insjuknade och döda var

lägre än under den senaste pandemin Asiaten som härjade i Sverige 1957. Sjukdomsfall med dödlig

utgång drabbade såväl personer med underliggande sjukdomar som tidigare helt friska personer.

Under den första vågen av pandemin var knappheten på tillgång till vaccin problematisk. I första

hand vaccinerades utvalda yrkesgrupper, framförallt sjukvårdspersonal. Bristen på vaccin gjorde att

det inte fanns tillräckligt med vaccin till alla riskgrupper (personer med hjärt-kärlsjukdom,

lungsjukdom, diabetes, ämnesomsättningsrubbningar m.m.). Då det stod klart att SBL inte kunde

leverera vaccin i tillfredsställande takt importerades 250 000 doser vaccin från USA och i slutet av

februari hade 700 000 doser distribuerats tills den svenska befolkningen. Rusningen efter vaccin var

vid denna tidpunkt stor men tillskottet av importerat vaccin kom för sent då hongkonginfluensans

första våg vid denna tidpunkt var som intensivast26.

De samhälleliga konsekvenserna av hongkonginfluensan tycks ha varit relativt små sett till

massmedias rapportering, vilket nedanstående undersökning av Dagens Nyheters artiklar på ämnet

kommer att belysa. Det exakta antalet smittade och avlidna är svårt att avgöra men forskare tror att

smittan orsakade en till två miljoner dödsfall globalt27.

3.2 Svininfluensan 2009-2010

I april 2009 bekräftade Amerikanska myndigheter att den influensa som brutit ut i Mexico och sedan

spridit sig till USA orsakats av ett tidigare okänt virus.28 Smittan beskrevs som en muterad form av

svininfluensa vilket därefter blev den allmänt vedertagna benämningen i massmedia även om den

bedömts vara inkorrekt då sjukdomen inte haft spridning bland grisar. Den korrekta benämningen

blev istället den nya influensan (A/H1H1). 29

Svininfluensan spred sig snabbt från Mexico till huvudsakligen USA, Canada och Europa under april

månad. I juni 2009 klassade Världshälsoorganisationen (WHO) smittan som pandemi då den spridits

över tillräckligt stora geografiska områden för att uppnå denna benämning. 30 I Sverige bekräftades

enstaka fall av sjukdomen under maj månad. Smittan drabbade landet på allvar under oktober

månad då en snabb ökning av antalet personer som per vecka insjuknade i influensa och

26

”Influensapandemiers påverkan på samhället”(2006). 27

”Lärdomar dras av tidigare pandemier”(2009). 28

”Ny form av svininfluensa” (2009). 29

”Ett virus som ännu inte smittat någon gris” (2009-04-28). 30

Kihlström (2009-06-12).

18

influensaliknande symptom kunde urskiljas i statistiken. Epidemins spridning avtog sedan under

december och under vecka 52 rapporterades endast 10 fall. Vaccination mot den nya influensan

påbörjades i mitten av oktober 2009 och rekommenderades för hela befolkningen från 3 års ålder.

Stora insatser från framförallt landstingen gjorde denna allmänna vaccination möjlig och i slutet av

december 2009 hade 60 % av det svenska folket vaccinerats31.

4. Kvantitativ sammanställning av Dagens Nyheters rapportering

Dagens Nyheters upplagor under tidsperioderna för Hongkonginfluensan 1968-1969 och

Svininfluensan 2009-2010 gicks igenom med hjälp av mikrofilm och fulltextdatabasen Presstext.se.

Det totala antalet artiklar, expertutlåtanden och experter sammanställdes enligt operationaliseringen

i avsnitt 2.3. Resultatet syns nedan i tabell 1:

Tabell 1, sammanställning av totalt antal publicerade artiklar, experter och expertuttalanden.

Hongkonginfluensan

1968-08-22 – 1969-01-30

Svininfluensan

2009-05-25 – 2009-10-22

Totalt antal publicerade artiklar 20 132

Totalt antal expertuttalanden 10 82

Totalt antal experter 7 38

Källa: Dagens Nyheters upplagor under ovanstående tidsperioder.

Tabell 1 visar alltså att informationsflödet var betydligt större under tidsperioden för svininfluensan.

Antalet publicerade artiklar var cirka en sjundedel så stort i rapporteringen kring

hongkonginfluensan. Därtill slår ovanstående tabell fast att antalet experter och expertuttalanden i

rapporteringen var betydligt fler i fallet med svininfluensan. Antalet experter som tillfrågades i

rapporteringen är cirka fem gånger så stort och antalet uttalanden från dessa var ungefär åtta gånger

fler.

Experterna och deras uttalanden kategoriserades sedan utifrån vilken typ av myndighet eller

organisation de tillhörde. Resultatet av kategoriseringen följer i tabell 2:

Tabell 2, kategorisering av experter och expertutlåtanden.

31

Resultat av sökning på ordet ”influensa” i databasen Nationalencyklopedin. <http://www.ne.se/lang/influensa?i_whole_article=true> [2010-11-27].

19

Hongkonginfluensan

1968-08-22 – 1969-01-30

Svininfluensan

2009-05-25 – 2009-10-22

Antal experter från SMI, SBL eller

Socialstyrelsen

5 11

Antal uttalanden av SMI, SBL eller

Socialstyrelsens experter

8 36

Antal experter från landstingens

smittskyddsavdelningar

2 14

Antal uttalanden av experter inom

landstingens smittskyddsavdelningar

2 15

Antal experter från utländska

myndigheter eller organisationer

0 8

Antal uttalanden av experter från

utländska myndigheter eller

organisationer

0 18

Antal övriga experter 0 5

Antal uttalanden från övriga

experter

0 13

Källa: Dagens nyheters upplagor under ovanstående tidsperioder.

Tabell 2 visar att antalet experter från ansvariga svenska myndigheter som tillfrågades mer än

fördubblades för tidsperioden för svininfluensan. Uttalanden från dessa följde dock inte

proportionellt antal experter eftersom tabellen visar att antal uttalanden från experter inom svenska

myndigheter var nästan 4 gånger större under tidsperioden för svininfluensan jämfört med

tidsperioden för hongkonginfluensan. Tabell 2 visar även att antalet experter från landtingens

smittskyddsavdelningar som tillfrågades var sju gånger fler i fallet med svininfluensan. Här följer dock

antalet uttalanden från dessa i stort sett proportionellt.

Noterbart är att Tabell 1 och 2 tillsammans visar att i rapporteringen kring Hongkonginfluensen

tillfrågades enbart experter från ansvariga svenska myndigheter eller från landstingens

smittskyddsavdelningar. Sju experter framträder, fem arbetar på SBL eller Socialstyrelsen och

resterande två arbetar på någon av landstingens smittskyddsavdelningar. Tabellerna visar att

förhållandet i rapporteringen kring Svininfluensan var annorlunda. Av totalt 38 experter hämtas 25

från SMI, Socialstyrelsen eller landstingens smittskyddsavdelningar. I denna rapportering var således

en tredjedel av experterna knutna till andra organisationer. Åtta av dessa hämtades från utländska

myndigheter eller organisationer. Resterande fem experter hämtades från kategorin övrigt, främst

20

innehållandes representanter från olika läkemedelsbolag samt Dagens Nyheters egna medicinska

experter.

I rapporteringen kring pandemiernas utbrott och spridning återfanns dessutom uttalanden från såväl

den svenska regeringen som från utländska regeringar. En sammanställning av antal uttalanden

sådana personer under de båda tidsperioderna följer nedan i tabell 3:

Tabell 3, uttalanden från utländska regeringar, myndigheter och organisationer samt Sveriges regering.

Hongkonginfluensan

1968-08-22 – 1969-01-30

Svininfluensan

2009-05-25 – 2009-10-22

Antal uttalanden från utländska

myndigheter och organisationer

1 25

Antal uttalanden från Sveriges

regering

0 7

Källa: Dagens Nyheters upplagor för ovanstående tidsperioder.

Tabell 3 slår fast att Dagens Nyheters rapportering kring Hongkonginfluensan i det närmaste saknade

uttalanden från utländska regeringar. Under tidsperioden för Svininfluensan var uttalanden från

sådana däremot förhållandevis frekvent förekommande. Medparten av dessa gjordes från

nordamerikanska regeringspersoner under tiden strax efter smittans utbrott i Mexico och USA.

Tabellen visar även att den svenska regeringen inte gjorde några uttalanden under tidsperioden för

Hongkonginfluensan medan den under motsvarande tidsperiod för Svininfluensan uttalade sig sju

gånger.

5.1 Sammanställning av rapporteringen kring Hongkonginfluensan

Följande analys baseras på en genomgång av Dagens Nyheters upplagor under tidsperioden för

hongkonginfluensan 1968-1969 med hjälp av mikrofilm. Materialet gås igenom på det sätt som

operationaliseringen av den teoretiska referensramen angivit.

5.1.1 Beskrivning av riskerna

Den nya influensan beskrevs i den första artikeln på ämnet som en ny variant av den senaste

influensaepidemin Asiaten som härjat i Sverige 1958. Professor Holger Lundbäck vid SBL beskrev

viruset på följande sätt:

Detta nya virus har avsevärt förändrade egenskaper och det gör att våra nuvarande

vacciner ger sämre skydd mot Hongkonginfluensan än mot de former av ”asiaten” som

21

tidigare uppträtt. [---] Ett visst skydd ger emellertid vaccinerna och de som redan haft

asiateninfluensan har en viss immunitet även mot den nya formen.32

Rapporteringen kring Hongkonginfluensan lös sedan med sin frånvaro under hösten 1968 och först i

mitten av december publicerade DN en artikel där det rapporterades att risken för att Sverige skulle

drabbas av en epidemi hade ökat. Tio svenska USA-resenärer hade då insjuknat och isolerats vid

hemkosten. Enligt artikeln kunde dock samtliga vistas uppe och infektionen beskrevs som normalt

helt godartad. De nya fallen av hongkonginfluensa fick Socialstyrelsen att agera:

Efter tillstånd från Socialstyrelsen har man i Göteborg börjat vaccinera vissa grupper mot

Hongkonginfluensan. Det rör sig om sjukhuspersonal, utlandsresenärer, viss trafikpersonal

samt personer med hjärt- och lungsjukdomar, vilka gör dem speciellt utsatta för

följdsjukdomar av en influensainfektion, som normalt är helt godartad.33

Artikeln fortsatte med en beskrivning av influensans epidemiska förlopp i USA där det redovisades att

700 dödsoffer konstaterats samt att 10-15% av befolkningen insjuknat. Detta var första gången i

rapporteringen som hongkonginfluensan beskrevs som dödlig. I övrigt betecknades

Hongkonginfluensan under december månad genomgående som en godartad sjukdom i

nyhetsflödet. Efter att en av USA:s rymdfarare insjuknat under en rymdfärd med misstänkta

symptom av Hongkonginfluensa kommenterades händelsen på följande sätt i Dagens Nyheter den 23

december 1968:

Hade man råkat ut för Hongkong-snuvan, kunde läget i värsta fall ha blivit prekärt.

Epidemin betecknas visserligen av svenska experter som jämförelsevis lindrig men den

medför inte sällan mycket hög feber och ihållande kroppsvärk.34

När Hongkonginfluensan bröt ut med epidemiska proportioner i USA och vissa europeiska länder i

januari månad började Dagens Nyheter publicera siffror på antal döda och insjuknade dessa länder

mer frekvent. I USA uppgavs exempelvis 1100 personer ha avlidit i influensaliknande symptom under

december månad och i Holland uppgavs 100 000 personer ha insjuknat35. I den senare av dessa

artiklar togs influensans påverkan på samhällsfunktioner upp för första gången i rapporteringen.

Artikeln beskrev att vissa sjukhus drabbats av personalbrist samt att vissa industrier haft

produktionssvårigheter36.

32

”Beredskap mot ny ’asiat’” (1968-08-22). 33

”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968-12-14). 34

Karsberg (1969-01-23). 35

”Fördubblad dödlighet i influensa” (1968-12-28). 36

”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968-12-14).

22

När Hongkonginfluensan på allvar fick spridning i Sverige under mitten av januari månad publicerade

DN en artikel som redovisade smittans spridning:

Nu kan man med säkerhet konstatera att Hongkonginfluensan fått fotfäste i Sverige.

Under den senaste veckan rapporterades 2480 fall i hela landet till Socialstyrelsen. Man

räknar med att antalet verkliga fall är betydligt större än det rapporterade. Många söker

nämligen inte läkarvård för symptomen.37

Någon beskrivning av smittan som dödlig eller dess eventuella negativa påverkan på

samhällsfunktioner återfinns däremot inte. I den fortsatta rapporteringen under januari beskrevs

smittan fortsatt som lindrig. Den 30 januari publicerades en artikel som visade att antalet insjuknade

ökat men att komplikationerna i regel var små samt att inga dödsfall hade rapporterats till

Socialstyrelsen.38

Även rapporteringen kring distribution av vaccin präglas av ovanstående beskrivning av smittan som

relativt lindrig. Allmän vaccinering av Sveriges befolkning diskuterades ej. Däremot fanns en debatt

kring att Statens bakteriologiska laboratoriums (SBL) tillverkningskapacitet av vaccin var för låg.

Konsekvensen av detta kunde nämligen bli att vissa av de riskgrupper som man ämnade vaccinera

kunde bli utan vaccin. Debatten nådde DN:s förstasida den 17 december:

Men SBL:s tillverkningskapacitet är så liten att det dröjer långt fram på våren innan ens de

som bäst behöver vaccin, de hjärt- och lungsjuka samt andra särskilda riskgrupper, hinner

få sitt skydd. Ändå lyckades på måndagen en hel del storföretag ställa sig först i kön. De

vill sydda sin personal för att slippa driftsinskränkningar i samband med en epidemi.39

Den bristfälliga tillgången på vaccin löstes i slutet av januari genom import av vaccin från USA.

Vaccineringen utsträcktes vid denna tidpunkt till fler riskgrupper än tidigare, men på SBL ansåg man

att rädslan för influensan varit överdriven. Professor Bo Zetterberg vid SBL kommenterade debatten

på följande vis den 24 januari:

– Rädslan för influensan är överdriven. Den har överallt mest gett lätta symptom och

endast få allvarliga komplikationer har noterats.40

I debatten kring distributionen av vaccin beskrevs alltså Hongkonginfluensan fortsatt som en lindrig

eller godartad sjukdom. Behov av allmän vaccinering framhävdes aldrig och ansvariga myndigheter

beskrev vid upprepade tillfällen smittan som lindrig för personer utanför riskgrupperna. Dessutom

37

”Tusentals fall av Hongkong” (1968-12-23). 38

”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969-01-30). 39

Teglund (1968-12-17). 40

”Blixtimport av vaccin” (1969-01-24).

23

återfinns inga redogörelser av hur farlig smittan var för riskgrupperna. Sammanfattningsvis kan det

även konstateras att riskerna med Hongkonginfluensan uteslutande bestäms av smittskyddsexperter

från de statliga myndigheterna Socialstyrelsen och SBL, samt att beskrivningarna av riskerna är

relativt konsekventa genom hela nyhetsrapporteringen.

5.1.2 Marknader kopplade till Hongkonginfluensans spridning

I rapporteringen kring Hongkonginfluensan synliggörs framförallt en aktör vars omsättning borde ha

påverkats positivt av smittans utbredning i Sverige, nämligen det amerikanska läkemedelsbolag som

levererade vaccin till SBL. Detta bolags namn lyser med sin frånvaro men klart är att det levererade

en ansenlig mängd vaccindoser till Sverige. Syftet med att importera vaccin var att täcka behovet hos

så kallade riskgrupper. Någon massvaccinering tycks inte ha varit målet. Dagens Nyheter

rapporterade följande i slutet av januari 1969:

En kvarts miljon vaccindoser mot Hongkonginfluensan inkommer idag onsdag till SBL

importerade från USA. – Vi har fått anbud på cirka en halv miljon doser från USA. Vi vill

dock avvakta situationen och se hur influensan utvecklar sig innan vi beställer mer. Ännu

har vi ingen epidemi i klassisk mening, bara lokala härdar.41

Bortsett från den ökade efterfrågan på vaccin syns inga ytterligare tecken på marknader som

skapades eller expanderade under tiden för Hongkonginfluensans utbredning enligt Dagens Nyheters

rapportering under tidsperioden.

5.1.3 Statlig maktutövning och riskhantering

I rapporteringen kring Hongkonginfluensan synliggörs statlig maktutövning främst genom SBL:s

uppföljning av smittans spridning i Sverige samt Socialstyrelsens vaccinationsprogram. Genom

veckovisa rapporter redovisas antalet insjuknade varje vecka i DN. När influensan börjat sprida sig i

januari 1969 beskrevs exempelvis spridningen på följande sätt:

Det innebär en ökning från föregående vecka med 3300fall. Överhuvudtaget uppvisar

kurvan för antalet influensafall en brant kurva under hela januari. Hittills har ett 60-tal fall

av ’influensa A Hongkong-68’ konstaterats på skilda håll i landet. Men enligt professor Bo

Zetterberg vid SBL är det verkliga antalet betydligt större […] inga dödsfall har

rapporterats. [---] Vaccintillgången hos SBL nu god efter import från USA.42

Socialstyrelsen övervakade smittans spridning genom provtagningar hos SBL då denna började nå

Sverige och senare via rapporter inskickade av landets läkare då smittans spridning tilltagit. SBL stod

41

Olson (1969-01-29). 42

”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969-01-30).

24

även för all vaccinproduktion innan en stor mängd vaccin importerades från USA i slutet av januari

1969. Baserat på SBL:s rapporter utfärdade Socialstyrelsen sedan rekommendationer till landets

sjukhus om vaccinering. Programmet för vaccinering inneslöt till en början personer inom sjukvård,

utlandsresenärer samt personer med hjärt- och kärlsjukdomar43. I mitten av december beskrev

medicinalrådet Hans Bolin Socialstyrelsens rekommendationer om vaccinering på följande vis DN:

Socialstyrelsen har utfärdat en rekommendation att all personal vid infektionsklinikerna

landet runt ska skyddsympas. Därutöver bör alla som ämnar resa till USA skydda sig med

tanke på den omfattning hongkongepidemin fått där. I övrigt anser Socialstyrelsen att

endast personer med speciell risk för följdsjukdomar bör skyddsympas, detta med tanke

på den bristfälliga tillgången på vaccin.44

Socialstyrelsens rekommendationer rörande vaccinering kom sedan att utvidgas till att innesluta fler

riskgrupper då vaccin importerades från USA i januari. Dess inriktning mot sjukvårdspersonal och

riskgrupper kom dock att bestå.

Bortsett från isoleringen av tio smittade USA-resenärer i december 1968 syns inga tecken på övrig

statlig maktutövning i denna fråga. Ministrar eller riksdagsledamöter uttalar sig ej i debatten.

Dessutom återfinns inga tecken på resrestriktioner till de länder där epidemin först bröt ut,

exempelvis USA. Socialstyrelsens enda rekommendation i denna fråga tycks ha varit att personer som

ämnade resa till dessa länder borde vaccinera sig i förväg.

5.2 Sammanställning av rapporteringen kring Svininfluensan

Följande analys baseras på en genomgång av Dagens Nyheters tidningar under tidsperioden för

svininfluensan 2009-2010 med hjälp av mikrofilm och fulltextdatabasen Presstext.se. Materialet ska

undersökas på det sätt som operationaliseringen av den teoretiska referensramen angivit.

5.2.1 Beskrivning av riskerna

Som den ovanstående kvantitativa analysen visade var rapporteringen omfattande kring

svininfluensans utbrott och spridning. Smittans symptom, spridning och dödlighet sammanfattades

kontinuerligt i de allra flesta artiklar rapporteringen. Vid utbrottet av den nya influensan och två

veckor framåt baserade DN sin bevakning främst på uttalanden från Världshälsoorganisationen WHO

och nordamerikanska myndigheter. Generellt fokuserade dessa första artiklar på att smittan var

dödlig. Antalet bekräftade dödsfall tycks dock har varit svåra att bestämma då dessa varierar från dag

till dag i rapporteringen. Den 27 april publiceras exempelvis följande dödstal:

43

”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968-12-14). 44

Teglund (1968-12-17).

25

Minst 81 människor har avlidit i Mexico i den nya influensan. Regeringen har gett

myndigheterna tillstånd att tvångsisolera personer med misstänkta symptom. Oron växte

på söndagen i Mexico city för en möjlig förestående pandemi, sedan nya dödssiffror

presenterats av den mexikanska regeringen. Fortfarande har endast 20 fall säkerställd

koppling till svininfluensan, detta eftersom mexikanska myndigheter saknat

laboratoriumkapacitet.45

Följande dag ändrades antalet bekräftade dödsfall på följande vis:

WHO höjde på måndagskvällen pandeminivån i världen från fas 3 till fas 4. Det är ett

betygande steg mot ett pandemiskt utbrott. Viruset är så spritt att det inte längre är lönt

att stänga gränser. Enligt WHO har 7 av de 26 smittade i Mexico har avlidit. [---] Mexicos

regering misstänker att 149 dödsfall härrör från svininfluensan, WHO har dock ej kunnat

bekräftat detta genom laboratorieanalyser 46

Dödstalen varierade alltså inte enbart mellan datum utan även beroende på källa. Just beskrivningen

av Svininfluensan som dödlig karakteriserade hela den inledande bevakningen då denna gav uttryck

för stor oro för den nya influensan. Den 28 april publicerades en artikel i DN Debatt av professor

Björn Olson och infektionsläkaren Christan Ehrenborg på infektionskliniken i Uppsala som på ett

distinkt sätt summerar denna oro:

Situationen med det nya riskviruset svininfluensan kan bli explosiv. Mänskligheten står

inför en ödesfråga. [---] Ytterst handlar svininfluensan om huruvida sju miljarder

människor på jorden har någon form av immunitet mot det nya viruset. Världssamfundet,

inklusive Sverige, måste agera genast och kraftfullt. Vi måste kunna hantera den panik

smittan utlöser. Domen kommer att bli hård om vi inte satsar på vaccintillverkning. Vaccin

ger inte hundraprocentigt skydd, men har en viktig psykologisk effekt. Frågan om

antivirusmediciner eller vaccin får inte bli en ekonomisk fråga.47

Parallellt med dessa högst oroande beskrivningar av smittan syns emellertid även beskrivningar av

denna som mer lindrig. På frågan om när ett vaccin kan finnas tillgängligt svarade chefsmicrobiologen

Maria Brytting vid Smittskyddsinstitutet på följande vis den 26 april:

– Före ett sådant beslut vill vi veta att det verkligen finns ett behov av vaccin. [---] De fall

av svininfluensa hos människa som hittills konstaterats har inte varit särskilt allvarliga och

de flesta som insjuknat har haft relativt milda symtom48

.

45

”Ny form av svininfluensa” (2009-04-27). 46

Björklund (2009-04-28). 47

Olsen – Ehrenborg (2009-04-27). 48

Kihlström (2009-04-26).

26

Förutom beskrivningar av smittans symptom och dödlighet skedde en kontinuerlig bevakning av

smittspridningen från dag till dag. Denna framställdes till en början som snabb och tycks ha varit svår

att kontrollera. Den 30 april höjde WHO sin varningsnivå för risken för en pandemi från fyra till fem

på sin sexgradiga och generaldirektör Margret Chan menade att en pandemi med snabb spridning av

svininfluensan stod för dörren.49 Att bestämma smittspridningen tycks dock ha varit problematiskt då

motsägelsefulla rapporteringar var ofta förekommande. Den 12 maj publicerades exempelvis

följande beskrivning av smittspridningen:

Den nya h1n1viruset visar inga tecken på att spridas från människa till människa i

nämnvärd omfattning utanför Nordamerika, meddelar WHO och menar samtidigt att det

är för tidigt att säga om smittläget håller på att stabiliseras eller om vi riskerar en

pandemi.50

I början av juni månad kom emellertid flera rapporter från WHO om att svininfluensan

spridit sig till så pass många världsdelar att den snart kunde komma att klassas som

pandemi. Den 11 juni meddelade slutligen WHO att den nya influensan nått pandeminivå.

Biträdande generaldirektör Keiji Fukuda slog då fast att en fortsatt spridning var oundviklig

men att antalet dödsfall varit litet. Samtidigt fanns dock vissa oklarheter om smittans

påverkan på länder som dittills ännu inte drabbats:

Medicinska experter är oroade över hur smittspridning och dödlighet kan komma att se ut

i världens fattiga länder, i Afrika, delar av Asien och Sydamerika, och om influensaviruset

kommer att förändras och bli aggressivare när influensan sprider sig allt snabbare över

hela världen.51

När de första fallen av svininfluensa bekräftades i Sverige under maj månad 2009 övergick

rapporteringen från att tidigare främst ha baserats på uttalanden från WHO och Nordamerikanska

myndigheter till att i första hand baseras på uttalanden från svenska myndigheter. Smittans symtom

beskrevs under perioden maj till juli 2009 som genomgående milda. Biträdande statsepidemilog

Andreas Heddini vid Smittskyddsinstitutet beskrev exempelvis symptomen på följande sätt då

Sveriges tredje fall av svininfluensan bekräftats:

Hon uppvisade milda symtom, lite ont i halsen men ingen feber. Det hela var över på tre,

fyra dagar. [---] Om det förblir som i dag är allt gott och väl. Men vi vill följa skeendet

49

Hellberg (2009-04-30). 50

”Begränsad virusspridning” (2009-05-12). 51

Kihlström (2009-06-12).

27

eftersom det rör sig om en ny stam som kan förändras. Vi är rädda för att den ska

återkomma i höst i en mer aggressiv form.52

I slutet av juli och början av augusti månad skiftade rapporteringen till att återigen fokusera på

smittans dödlighet. Den 29 juli presenterade WHO nya dödstal, 800 personer hade då avlidit i den

nya influensan. I samband med presentationen av dessa siffror betonade WHO:s talesman Apha

Bhatiasevi samtidigt att det var av central betydelse att undersöka vilka grupper påverkades

allvarligast av smittan:

– Pandemin är fortfarande i ett mycket tidigt skede så vi har inte full kunskap om hur den

slår. Vår högsta prioritet just nu är att få klarhet i vilka grupper som löper störst risk att

drabbas allvarligt av viruset så att de kan skyddas så mycket som möjligt. WHO samlar

därför in all information om pandemin och analyserar den. Viruset har hittills inte

förändrat sig och de flesta får en mild infektion, men samtidigt drabbas vissa mycket

allvarligt, vanligtvis människor med någon underliggande sjukdom.53

Rapporteringen var alltså tvetydig i den mening att smittan framställdes som mild samtidigt som dess

dödlighet ständigt lyftes fram. Noterbart är att det ständigt var antal döda som framställdes. Dessa

dödstal ställdes aldrig i relation till folkmängd eller hur många som normalt insjuknar i vanlig

säsongsinfluensa. Den tvetydiga framställningen av smittans effekter genomsyrade resterande

rapportering fram till dess att svininfluensan klassades som epidemi. I slutet av augusti månad, då

närmare tusentalet svenskar insjuknat, betonades det återigen att smittan var mild men att personer

i så kallade riskgrupper löpte stor risk för allvarlig sjukdom:

Svininfluensan är inte farligare än vanlig säsongsinfluensa. Skillnaden är att många fler

kommer att smittas och bli sjuka eftersom det rör sig om ett virus med en ny genetisk

sammansättning, som troligtvis ingen är immun mot. [---] Gravida och personer med

ämnesomsättningsproblem är två extra utsatta riskgrupper. Det visar en fransk studie,

som studerat 574 av influensans dödsoffer. Resultaten visar att minst hälften av dem som

dött i sviterna av svininfluensa hade andra sjukdomar redan innan.54

Oklarheterna kring svininfluensans allvarlighet och spridningspotential tycks ha varit betydande även

när den bröt ut som epidemi i Sverige under oktober månad 2009. Annika Linde, statsepidemilog vid

Smittskyddsinstitutet uttalande sig på följande vis om läget i mitten av oktober:

52

Stiernstedt (2009-05-17). 53

Hedlund (2009-07-29). 54

Löfgren (2009-08-21).

28

Det är långt flera influensafall nu än vad vi någonsin sett så här tidigt en höst och ett

mycket explosivt läge. Vi kan inte säga när explosionen sker, men det är explosivt.55

Detta uttalande är talande för hela rapporteringen då det tycks ha varit problematiskt för både

massmedia och experter att beskriva riskerna med svininfluensan. Riskerna beskrevs genom denna

tidsperiod på varierande sätt och de beskrevs i det närmaste uteslutande av experter inom

myndigheter med medicinsk kunskap på ämnet. Bortsett från några till synes icke vetenskapligt

grundade konspirationsteorier fördes debatten mellan smittskyddsexperter på

Världshälsoorganisationen, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen samt ett antal infektionsläkare

från landets infektionskliniker.

5.2.2 Marknader kopplade till svininfluensans spridning

I rapporteringen kring svininfluensan synliggörs ett antal aktörer vars marknader tycks ha utvidgats

som en konsekvens av smittans spridning. Den enskilt mest framträdande var läkemedelsbolaget

Glaxo Smith Klein som levererade 18 miljoner doser vaccin till Sveriges landsting. Den exakta totala

kostnaden för hela landet återfinns inte i rapporteringen för denna undersöknings tidsperiod men i

debatten kring finansieringen av vaccineringen i landstinget i Stockholm syns följande siffror:

Vaccindoserna till länets 1,9 miljoner invånare kostar cirka 270 miljoner kronor. Men med

kostnader för till exempel förvaring och transport av vaccinet, extra vårdpersonal och

material landar notan på omkring en miljard kronor för landstinget. Hoppet om att få

ekonomisk hjälp med de stora omkostnaderna för vaccinationskampanjen tycks alltså i

och med Maria Larssons besked vara krossat, och de lokala landstingspolitikerna är rejält

upprörda.56

Kostnaderna för vaccindoserna och dess distribution var alltså så omfattande att de blev en

betydande politisk fråga. Folkhälsominister Maria Larsson bekräftade att frågan togs upp i

regeringens budgetförhandlingar:

– Budgetprocessen är inte avslutad. En ökad resurstilldelning till Sveriges kommuner och

landsting är en av de frågor som prövas i samband med budgetarbetet. *…+ Vid varje

budgetprocess prövas behovet av resurser till olika områden och inom ramen för det är

detta, en extraordinär händelse, en mycket viktig del att ta hänsyn till när vi tittar på

resursbehovet hos kommuner och landsting.57

55

Löfgren (2009-10-09). 56

Wadendal (2009-08-14). 57

Kihlström - Wadendal (2009-08-15).

29

Den svenska regeringen sköt slutligen till en miljard kronor för att lätta Landstingens

vaccinationskostnader. Viktigt att notera är alltså att läkemedelsbolaget Glaxo Smith Klein levererade

vaccindoser i en sådan utsträckning att dess sammanlagda kostnad blev en fråga för regeringens

budgetering.

Det var inte enbart genom vaccinproduktion som marknaderna för läkemedel utvidgades vid

Svininfluensans utbredning. Det antivirala medlet Tamiflu, ett läkemedel som lindrar symptomen vid

virusinfektioner, rekommenderades som behandlingsform i en rapport från

Världshälsoorganisationen WHO i augusti månad:

Alla som insjuknar i svininfluensa behöver inte få det antivirala medlet Tamiflu. Däremot

bör riskgrupperna och personer som direkt får allvarliga symtom behandlas med

medicinen i ett tidigt skede. Alla barn under fem år som smittas bör också få Tamiflu,

eftersom personer i den åldersgruppen löper förhöjd risk att bli allvarligt sjuka.58

Efter WHO:s rekommendation sålde Tamiflu slut på apoteken i Sverige i början av september. Dagens

Nyheter rapporterade följande:

Flytande Tamiflu för barn är en bristvara på Sveriges apotek. [---] Tamiflu är ihop med det

mer ovanliga preparatet Relenza, även detta slut, det enda skydd som i dag finns mot

svininfluensa, förutom vaccin som inte rekommenderas till barn under tre år. Tamiflu för

barn i form av kapslar finns ännu att köpa, men även dessa håller på att ta slut.59

Det var inte bara läkemedel som hade en ökad försäljning på apoteken under tiden för

smittans spridning. Handsprit blev en symbol för kampen mot smittan, även om dess

effekter ifrågasattes:

Handsprit har haft en rykande åtgång i Sverige sedan hotet om svininfluensa dök upp. En

ny forskningsrapport visar dock att effekterna av handsprit mot virus är synnerligen

oklara.60

Utöver den omfattande försäljningen av läkemedel och handsprit kan även resultatet av den

kvantitativa analysen ses som ett bevis på att marknader skapats eller utökats då riskrapporteringen

och riskforskningen tycks ha ökat markant jämfört med motsvarande tidsperiod för

Hongkonginfluensan. En utförligare analys av detta förhållande återfinns i diskussionsdelen.

58

Löfgren (2009-08-26). 59

Dens. (2009-09-05). 60

Dens. (2009-09-24).

30

5.2.3 Statlig maktutövning och riskhantering

I bevakningen och hanteringen av svininfluensans spridning syns flertalet tecken på statlig

inblandning i frågan. Ageranden från Sveriges stat sker främst genom uttalanden och ageranden från

Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet men även ministrar i regeringen uttalar sig i debatten.

Den Svenska statens första reaktion synliggjordes några dagar efter att svininfluensan brutit ut i

Mexico. Vid denna tidpunkt utfärdade nämligen Smittskyddsinstitutet resevarningar för Mexico.

Statsepidemilog Annika Linde kommenterade hennes myndighets agerande:

– Vi kan inte låta svenskar fara till Mexiko om de i ett osäkert läge riskerar att inte få

läkarvård och mediciner. Det finns helt enkelt ingen anledning att resa dit nu.61

Till skillnad från andra europeiska länder infördes dock aldrig några klara reserestriktioner. Svenska

myndigheter nöjde sig med en avrådan. Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet följde smittans

spridning främst genom rapporter från Världshälsoorganisationen WHO. När svininfluensan genom

utlandsresenärer närmade sig Sverige under maj månad 2009 ingrep även den Svenska regeringen:

Regeringen beslutade på fredagen att influensan ska klassas som allmänfarlig sjukdom.

Det innebär att sjukdomsfall måste anmälas av läkare till Smittskyddsinstitutet och

smittskyddsläkaren i respektive landsting.62

Klassificeringen var alltså ett led i att möjliggöra en noggrannare övervakning av smittans spridning

och symptom inom Sveriges gränser. När Världshälsoorganisationen WHO uppgraderade

svininfluensan till pandemi den 12 juni 2009 satte svenska myndigheter på allvar igång planeringen

inför spridningen i Sverige. Folkhälsominister Maria Larsson ansatte en lugnande ton:

– Vi vill sprida trygghet. Det är visserligen första gången på 41 år som en influensa

klassificerats som pandemi. Men det betyder inte att smittan nu blivit farligare än tidigare.

Istället betyder att smittan nu finns i hela världen. Fortfarande leder influensa A (H1N1) till

milda symptom. Men för Sveriges del innebar beskedet om den högre klassificeringen att

det nu står klart att Sverige får tillgång till influensavaccin. Det avtal som tidigare träffats

med tillverkaren Glaxo Smith Kline om 18 miljoner doser träder nu i kraft.63

Generaldirektören för smittskyddsinstitutet Johan Carlsson fortsatte på folkhälsoministerns lugnande

linje i samma artikel:

61

Hellberg – Svantesson (2009-04-29). 62

Stiernstedt (2009-05-17). 63

Hamrud (2009-06-12).

31

– Vi har trots allt ett gynnsamt läge För Sveriges del kommer inga skolor att stängas i

höst… När influensan sprids i höst blir det på bredfront från många håll. Den kommer att

yttra sig som en vanlig och ganska mild influensa, med feber hosta och ont i kroppen.

Under sommaren kommer socialstyrelsen att ta fram planer för vilka som ska få tillgång till

vaccin.64

Just frågan om vaccintillverkning och vaccinationsprogram var under sommaren och hösten 2009 det

tydligaste tecknet på myndigheternas ageranden i hanteringen av smittan. Debatten kring detta

ämne gavs stort utrymme i rapporteringen. Socialstyrelsens planer innefattade en inledande

vaccinering av riskgrupper och efter detta en allmän vaccinering där hela svenska folket skulle

erbjudas vaccin helt gratis. Argumenten för en allmän vaccinering var främst att minska belastningen

på sjukvården samt att rädda liv. Signifikativt för denna ståndpunkt var Annika Lindes argument för

allmän vaccinering:

– För det första så kan det allvarligaste annars ske, att du dör och försvinner. Nästa

argument är att sjukvården och intensivvården måste kunna fungera och eftersom det här

viruset har en tendens att gå på lungorna så kan det inte bara bli trångt på

intensivvårdsavdelningarna, utan också så att alla som behöver akut vård kanske inte kan

få det. Det tredje är att även om man varken dör eller hamnar på sjukhus så är det en

jobbig sjukdom som min känsla säger bör vaccineras bort.65

Vaccination var alltså frivillig, men argumentet att ta det säkra före det osäkra gjorde att det på vissa

håll lyftes fram krav på obligatorisk vaccinering. Lidingö kommun gick i augusti månad i bräschen för

denna ståndpunkt då man planerade obligatorisk vaccinering av sin vårdpersonal. Enligt Dagens

Nyheter den 24 augusti var kommunens ståndpunkt följande:

Lidingö kommun planerar att införa obligatorisk vaccinering för sin vårdpersonal. [---]

Lidingö har omkring 1 000 anställda inom vård och omsorg *…+. Nu vill man att de ska ingå

i den grupp som prioriteras när vaccinet mot svininfluensa anländer i september. Man

väntar på beslut från stat och landsting, och har ännu inte satt ner foten i frågan *…+. Men

förhoppningen är alltså att vårdpersonal ska prioriteras. [---] Vad som händer om

personalen inte skulle vilja vaccinera sig har man inte tagit ställning till ännu.66

En viss oro för vaccinets biverkningar synliggörs också i rapporteringen. Dagens Nyheters

rapportering i denna fråga följde dock generellt myndigheternas positiva åsikter om vaccinets verkan.

64

Hamrud (2009-06-12). 65

Löfgren (2009-08-21). 66

Andrén (2009-08-24).

32

I ett fåtal artiklar synliggjordes en viss kritik mot den allmänna vaccineringen. Håkan Boström,

ledarskribent på Dagens Nyheter, kommenterade debatten på följande vis:

I ett modernt informationssamhälle får kritikerna än större utlopp. Experterna kommer

inte heller alltid att vara ense. Vaccineringsfrågan tenderar därmed mer att bli en fråga om

politik än medicin. Och den väcker etiska dilemman. Har staten rätt att sätta nålar i oss

mot vår vilja? Har den enskilde rätt att vägra vaccinera sig även om det kan bidra

tillsjukdomsspridning? Svaret beror nog mindre på förnuftet och mer på vad det är som

gör oss mest rädda för tillfället.67

Detta citat var karakteristiskt för den kritiska ståndpunkt som vissa experter antog mot

massvaccineringen. Några motargument i form av kritik mot vaccinets kostnad framhävdes dock

aldrig i nämnvärd skala. Regeringen sköt i slutet av augusti till en miljard kronor till landstingen för

den omfattande vaccineringen som inleddes med vaccination av riskgrupper i oktober månad och

sedan fortsatte med allmän vaccinering.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att statens hantering av svininfluensan var både omfattande

och resurskrävande. Argumentet att ta det säkra före det osäkra genomsyrar såväl Dagens Nyheters

egen rapportering som myndigheternas uttalanden i denna.

67

Boström (2009-08-20).

33

6. Diskussion

Följande diskussionsdel förs utifrån de tre av Becks teser som uppsatsen ämnade undersöka. Detta

för att i stora drag analysera om samhället förändrat sin syn på risk och riskhantering mellan då två

tidsperioderna som undersökts.

Till att börja med kan det utifrån sammanställningarna av rapporteringen kring de båda

influensapandemierna konstateras att riskerna med Svininfluensan generellt sett beskrevs med ett

hetsigare ordval än sin föregångare. Beskrivningar av smittans dödlighet förekommer i medparten av

artiklarna medan detta ord användes sparsamt i rapporteringen kring Hongkonginfluensan. Vissa

artiklar från rapporteringen kring Svininfluensan innehåller dessutom beskrivningar som vittnar om

domedagsstämning där hela mänskligheten beskrivs som hotad. Det kan visserligen vara så att

Svininfluensan var en betydligt allvarligare sjukdom än sin föregångare samt att

spridningspotentialen ökat som en konsekvens av dagens utökade resande. Båda pandemierna var

dock av influensatyp vilket borde givit dem snarlik kapacitet sett till i vilken omfattning de hotade

samhället i stort. När Hongkonginfluensan bröt ut hade massmedia och myndigheter dessutom

asiaten-pandemin i gott minne då den drabbat Sverige endast 10 år tidigare. En pandemi som

dödade långt fler än Hongkonginfluensan. Den uppskruvade stämningen i rapporteringen kring

Svininfluensan kan ses som ett tecken på att samhället i stort tagit ett steg mot risksamhället. De

materiella behoven är i stort sett tillgodosedda i dagens Sverige, därför kan alltmer resurser frigöras

till riskhantering. Detta syns inte minst i resultatet av den kvantitativa analysen som visar att antalet

experter som uttalar sig i frågan ökat markant mellan de två tidsperioderna.

En alternativ förklaring till diskussionen ovan skulle kunna ligga i att konkurrensen på marknaden för

massmedier tilltagit mellan de två tidsperioderna. Utvecklingen skapar troligen i sig själv en viss

uppskruvning av journalisternas ordval i jakt på sensationella nyheter.

Tvetydiga riskprognoser

Sammanställningarna av rapporteringen kring influensapandemierna visar att beskrivningen av

riskerna med Svininfluensan varierar mer än i fallet med Hongkonginfluensan. Under tidsperioden för

den förstnämnda smittan varvas dess dödlighet med dess lindriga symptom frekvent. Dessutom

skiftar beskrivningarna av dess spridningspotential från att ena dagen vara förhållandevis liten till att

nästa dag vara betydande stor. En anledning till att beskrivningen av riskerna med

Hongkonginfluensan hålls relativt konsekventa kan vara att gruppen av experter i detta fall är

tämligen homogen ty dessa hämtas i det närmaste uteslutande från svenska myndigheter och

landsting. Den kvantitativa analysen med kategorisering av expertgrupper fastslog detta. Under

rapporteringen kring Svininfluensan är gruppen experter mer differentierad. Experter från svenska

34

myndigheter har fortfarande en särställning men en tredjedel av expertuttalandena hämtas från

utländska organisationer och myndigheter. Dessutom tillfrågas experter från andra typer av

organisationer som exempelvis företrädare för läkemedelsbolag samt Dagens Nyheters egna

medicinska experter. Den tvetydiga riskdefinitionen kan således härstamma från den mer

differentierade sammansättningen av experter.

Utvecklingen kan ses som ett steg mot Ulrich Becks risksamhälle då vetenskapens

rationalitetsmonopol tycks hotad när olika aktörer med konkurrerande åsikter uttalar sig i frågor om

Svininfluensans spridning och verkan. Det ökade antalet aktörer skapar utrymme för konkurrerande

riskprognoser och riskdefinitioner då dessa i större utsträckning styrs av varierande ekonomiska och

politiska intressen. Riskerna konstrueras med andra ord i ett socialt sammanhang och betydelsen

Rolf Lidskogs socialkonstruktivistiska begrepp stärks.

Ytterligare ett tecken på att vetenskapens rationalitetsmonopol hotas är statsepidemilog Annika

Lindes uttalande om att hennes ”känsla” säger att smittan bör vaccineras bort. Uttalandet visar

återigen att tvetydigheten i riskdefinitionen av denna influensa var stor. Inte ens en

smittskyddsexpert på Smittskyddsinstitutet tycks kapabel att fastslå hotets storlek utan hänvisar

istället till personliga föreställningar. Det ska dock självfallet noteras att citatet återgets genom

Dagens Nyheters redaktion och att dess precision därför kan ifrågasättas. Citatet påvisar emellertid

med tydlighet på hur experters uttalanden i Dagens Nyheter under denna tidsperiod genomsyrades

av tvetydigheter.

Den sjufaldiga ökningen i antal artiklar mellan rapporteringen kring de båda pandemierna som den

kvantitativa analysen fastslog visar vidare att massmedias roll som informationsbärare utvidgats.

Detta kan ses som en direkt konsekvens av den mer tvetydiga riskdefinitionen i fallet med

Svininfluensan. Riskdefinitionens föränderlighet gjorde troligen massmedias roll både mer

omfattande och mer komplicerad, något som Ulrich Beck anser vara ett särdrag hos risksamhället.

Det bör dock poängteras att ökningen delvis torde bero på att marknaden för kommersiell media

utvidgats mellan dessa tidsperioder.

Nya och utvidgade marknader

Rapporteringen kring Svininfluensans visar med tydlighet att det vid denna tidpunkt fanns fler

marknader som utvidgades som en konsekvens av dess utbrott och spridning än i fallet med

Hongkonginfluensan. Läkemedelsmarknadens expansion är enklast att urskilja. Marknaden för vaccin

var betydligt större i fallet med Svininfluensan då 18 miljoner doser vaccin importerades vilket ska

jämföras cirka en halv miljon doser vid vaccineringen mot Hongkonginfluensan. Kostnaderna för

detta utvidgade vaccinationsprogram var så omfattande att de blev en betydande politisk fråga i

35

regeringens budgetförhandlingar. Ett annat läkemedel vars försäljning ökade drastiskt var det

antivirala medlet Tamiflu som efter WHO:s rekommendationer sålde slut på svenska apotek vid

Svininfluensans utbrott. Därtill kan den stora åtgången på handsprit läggas till produkter vars

försäljning gick upp under pandemins spridning.

Två andra marknader som tycks ha expanderat är de för riskforskning och riskrapportering, vilket den

kvantitativa analysen visade. I fallet med Hongkonginfluensan tycks dessa marknader varit relativt

små, i vart fall i jämförelse med tidsperioden för Svininfluensan. Det stora antalet experter från olika

myndigheter och organisationer under denna tidsperiod visar att riskforskningen ökat vilket troligtvis

bidragit till en mer frekvent riskdefiniering. Detta skapar i sin tur utrymme för en utökad

riskrapportering, ty det existerar fler riskdefinitioner för massmedia att rapportera om. Häri finns en

återkoppling då den ökade produktionen av riskdefinitioner och rapporteringen av dessa leder till en

ökad konsumtion av dessa genom läkemedelsmarknaden. Det måste ses som högst troligt att det

ansenliga utrymme som Svininfluensan gavs i nyhetsflödet under våren och hösten 2009 i

kombination med de mer allvarliga beskrivningarna av dess symptom, jämfört med beskrivningarna

av Hongkonginfluensan, skapade en mer gynnsam marknad för läkemedelsbolagen.

Det ömsesidiga beroendet mellan riskforskning och riskrapportering åskådliggörs även det tydligt

enligt ovanstående diskussion. Beck menar att det finns en motsättning mellan de som skapar

kunskap och de som konsumerar denna. Denna motsättning synliggörs tydligt i och med ökningen av

både publicerade artiklar och antal experter samt expertuttalanden. Spänningen mellan statens

riskhantering och läkemedelbolagens affärer samt experternas produktion av riskdefinitioner och

massmedias konsumtion av dessa genomsyrar rapporteringen kring Svininfluensan. Häri stärks Beck

teori om risksamhället då riskernas omfattning och spridning kontinuerligt omdefinieras på ett mer

frekvent sätt i fallet med Svininfluensan än i fallet med dess föregångare Hongkonginfluensan.

Ökad statlig maktutövning och riskhantering

I kampen mot pandemihoten används betydligt fler statliga medel i fallet med Svininfluensan än

under tidsperioden för Hongkonginfluensan. Tankesättet att ”ta det säkra före det osäkra”

genomsyrar generellt sett myndigheternas och regeringen i hanteringen av Svininfluensan, vilket

resulterar i ökad statlig maktutövning. Kostnaderna för dessa ageranden diskuteras emellertid aldrig.

Det tydligaste tecknet på ökad statlig inblandning är att Socialstyrelsens vaccineringsprogram gått

från att i Hongkonginfluensans fall enbart inkludera riskgrupper till att i Svininfluensans fall inkludera

hela den svenska befolkningen. Att allmän vaccinering inte utfördes i Sverige under

Hongkongepidemin kan förvisso ha berott på att den produktionskapaciteten inte fanns vid denna

tidpunkt. Faktum kvarstår dock att allmän vaccinering överhuvudtaget inte diskuterades i samband

36

med denna pandemi. Tongångarna under vid vaccineringen mot Svininfluensan var däremot så

skarpa att myndigheter på vissa håll flaggade för obligatorisk vaccinering. Ett av huvudargumenten

för vaccinering som experter inom Socialstyrelsen och Smittskyddsinstitutet lyfte fram var dessutom

att så många som möjligt skulle låta vaccinera sig för att minska belastningen på sjukvården. Därmed

pekades personer som vägrade vaccinering indirekt ut som osolidariska. Annika Lindes uttalande om

att ”det inte bara blir trångt på intensivvårdsavdelningarna, utan också så att alla som behöver akut

vård kanske inte kan få det” var karakteristiskt för myndigheternas ståndpunkt i frågan. Utspelet

visar tydligt hur myndigheterna i hög grad försökte påverka opinionen till att lägga sig under nålen.

Vaccineringen var alltså visserligen officiellt frivillig, men i och med myndigheternas kampanj finns

tendenser på att vissa grundläggande demokratiska principer riskerar att sättas ur spel då dagens

samhälle utsätts för hot av denna typ.

Ett annat tecken på utökad statlig maktutövning är de resevarningar till Mexico som utfärdades då

Svininfluensan bröt ut, vilket inte gjordes då Hongkonginfluensan bröt ut i Hongkong. Det är

visserligen möjligt att sådana inte resevarningar inte var nödvändiga i slutet av 1960-talet eftersom

människors resande vid denna tidpunkt borde ha varit betydligt lägre.

Regeringens klassificering av Svininfluensan som allmänfarlig är även det ett tydligt tecken på att

staten utökat sina ambitioner inom riskhantering. Klassningen gav svenska myndigheter ökade

möjligheter till spårning och övervakning av smittans spridning. Något sådant agerande från

regeringens sida syns inte i rapporteringen kring Hongkonginfluensan. Riskhantering kring pandemier

tycks generellt sett ha gått från att i Hongkong-fallet vara en ren expertfråga till att vid

Svininfluensans utbrott även vara en betydande politisk fråga. Den kvantitativa analysen fastslog

detta då uttalanden från både utländska och svenska regeringar lyste med sin frånvaro under hela

rapporteringen kring Hongkonginfluensan medan flertalet uttalanden gjordes vid Svininfluensans

utbrott och spridning. Anledningen till detta är naturligtvis komplicerad att utreda och kräver troligen

vidare undersökning av ämnet. Klart står i vart fall att kunskap om risker av denna typ fått stor

politisk betydelse då den under Svininfluensans utbrott och spridning används för att legitimera

samtliga av de handlingar som de statliga myndigheterna utövar. Uppsatsen visar därtill att hot i

form av influensapandemier hanteras på en högre politisk nivå då de idag blivit regeringsfrågor. Beck

teorier om att dagens samhälle är på god väg att utvecklas till ett risksamhälle styrks därmed på

ytterligare ett plan. Uppsatsen visar med klarhet att staten ökat sitt auktoritära agerande i sin

strävan att minimera risker.

37

7. Slutsatser

Uppsatsen visar att det finns ett flertal tecken på skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering

nu och då. Sammantaget visar dessa indikationer att flertalet steg tagits mot Becks så kallade

risksamhälle. Beskrivningarna av riskerna med de båda influensapandemierna i Dagens Nyheters

rapportering skiljer sig markant. Svininfluensans risker definieras dels som betydligt större och skiftar

dessutom i större omfattning än under tidsperioden för Hongkonginfluensan. Anledningen till att

riskdefinitionerna blivit mer tvetydiga kan vara att det i dagens samhälle finns fler experter som

uttalar sig inom detta område, vilket uppsatsen fastslagit. Gruppen experter är dessutom mer

differentierad i rapporteringen kring Svininfluensan vilket vidare kan ha bidragit till skiftande

riskdefinitioner då experternas ageranden således härstammar från en större variation av politiska

och ekonomiska intressen.

Uppsatsen fastslår även en markant ökning i antal publicerade artiklar i fallet med Svininfluensan

jämfört med sin föregångare. Detta förhållande kan ses som en konsekvens av de tvetydiga

riskdefinitionerna vilket gjorde massmedias roll som informationsbärare mer omfattande. En del av

ökningen bör dock tillskrivas den utveckling av marknaden för kommersiell massmedia som skett

mellan pandemiernas utbrott.

Uppsatsen klarlägger vidare att fler marknader expanderat som en konsekvens av Svininfluensans

utbrott än Hongkonginfluensans. Läkemedelsmarknadens utvidgning är enklast att urskilja då den

svenska statens import av vaccin var ungefär 36 gånger större vid vaccineringen mot Svininfluensan

samtidigt som försäljningen av antivirala läkemedel och handsprit gick upp markant. Dessutom var

marknaderna för riskrapportering och riskforskning betydligt större då antalet publicerade artiklar

och expertuttalanden var mångdubbelt fler under tidsperioden för Svininfluensans utbrott och

spridning. Det får dessutom ses som högst troligt att dessa två marknaders utvidgning i hög grad

gynnat läkemedelsmarknadens expandering.

Slutligen fastslår uppsatsen att den statliga maktutövningen ökat väsentligt i frågor om riskhantering

av influensapandemier. Myndigheternas vaccinationsprogram har utvidgats från att enbart inkludera

så kallade riskgrupper till att inkludera hela befolkningen. Experter från dessa myndigheter försöker

dessutom via uttalanden i Dagens Nyheter påverka opinionen till att vaccinera sig. Vid

Svininfluensans utbrott utfärdades därtill resevarningar till drabbade länder, något som inte gjordes

för Hongkonginfluensan. Slutligen fastslog uppsatsen att myndigheternas bevakning av

Svininfluensans spridning var betydligt mer omfattande vilket exempelvis synliggjordes då den

svenska regeringen klassade smittan som allmänfarlig vilket gav ansvariga myndigheter utökade

befogenheter och möjligheter till övervakning och kontroll. Noterbart är även att pandemiers

38

påverkan på samhället gått från att vara en ren expertfråga till att i fallet med Svininfluensan även

vara en betydande politisk fråga. Denna utveckling synliggörs tydligt då flertalet ministrar uttalat sig i

rapporteringen kring Svininfluensan medan sådana uttalanden inte återfinns i rapporteringen om

dess föregångare.

Sammantaget visar dessa indikationer att samhällets syn på pandemiers risker och lämplig hantering

av dessa förändrats då riskhanteringen i dagens svenska samhälle involverar fler aktörer med större

resurser och befogenheter än tidigare. Kostnaderna för statens ingripanden i form av

skattebetalarnas pengar lyser med sin frånvaro genom hela debatten.

39

8. Käll- & Litteraturförteckning

Litteratur Beck, Ulrich (1986), Risksamhället – på väg mot en annan modernitet. Daidalos AB. Göteborg.

Douglas, Mary – Wildavsky, Aaron (1982), Risk and culture. University of California Press Ltd.

London.

Giddens, Anthony (1996) Modernitetens följder. Studentlitteratur. Lund.

Lidskog, Rolf m.fl. (1997), Samhälle, Risk och Miljö. Studentlitteratur. Lund.

Internetkällor ”Svininfluensan största nyhetstoppen” (2009-12-30) Svenska Dagbladet.

<http://www.svd.se/nyheter/inrikes/svininfluensan-mesta-nyhetstoppen_4010589.svd>

[2010-12-14].

”Förordning (2009:1243) med instruktion för Socialstyrelsen”(2009-11-26). (Svensk

författningssamling, Sveriges riksdag).

<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2009:1243> [2010-11-30].

”Förordning (2010:604) med instruktion för Smittskyddsinstitutet”(2010-06-10). (Svensk

författningssamling, Notisums Lagbok).

<http://www.notisum.se/Pub/Doc.aspx?url=/rnp/sls/lag/20100604.htm> [2010-11-30].

”Dir 1991:1991:101 Utredning om ett nationellt smittskyddsinstitut”(1991-11-28).(Statens

offentliga utredningar, Sveriges riksdag).

<http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3260&dok_id=DIR1991:101> [2010-11-

30].

”Smittskyddsinstitutets influensarapport vecka 42 2009”(2009-10-22).

(Smittskyddsinstitutets nyhetsbrev).

<http://www.smittskyddsinstitutet.se/publikationer/smis-

nyhetsbrev/influensarapporter/sasongen-20092010/influensarapport-vecka-42-

2009/#p15386> [2010-12-11].

”Smittskyddsinstitutets sjukdomsinformation om influensa”(2009).(Smittskyddsinstitutets

sjukdomsinformation) <http://www.smittskyddsinstitutet.se/sjukdomar/influensa/> [2010-

11-27].

”Influensapandemiers påverkan på samhället – Nödvändig erfarenhetsbakgrund för

pandemiplanering”(2006).(Socialstyrelsen, dokumenttyp ’Underlag för experter’).

<http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/9192/2007-123-

2_20071233.pdf> [2010-11-27].

40

”Fågelinfluensan, hönan, människan och den förmodade döden” (2007-08-08)

Läkartidningen.< http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=7202> [2010-11-28].

”Lärdomar dras från tidigare pandemier”(2009) Dagens Nyheter.

<http://www.dn.se/nyheter/sverige/lardomar-dras-av-tidigare-pandemier-1.916354> [2010-

11-29].

Tidningar och tidsskrifter

Anno, 1968-1970. Svenska dagbladets årsbok. Stockholm.

Dagens Nyheter, 22/8 1968 – 30/1 1969 samt 25/5 2009 – 22/10 2009. Stockholm.

Dagens Nyheters löpsedlar, 1/1 1968 – 5/2 1970 samt 1/1 2009 – 1/2 2010. Stockholm.

När, var, hur?, 1968-1970. Dagens Nyheters årsbok. Stockholm.

Medicinalväsendet i Sverige, 1968-1970. Statens bakteriologiska institut. Stockholm.

Socialnytt, 1968-1970. Socialstyrelsen. Stockholm.

Svenska dagbladets löpsedlar, 1/1 1968 – 5/2 1970 samt 1/1 2009 – 1/2 2010. Stockholm.

Citerade tidningsartiklar

”Beredskap mot ny ’asiat’” (1968), Dagens Nyheter, 22 augusti.

”Hongkonginfluensan sprids över Sverige – ’Många okända fall’” (1969), Dagens Nyheter, 30

januari.

”Risk för Hongkonginfluensa ökar – Tio USA resenärer insjuknade” (1968), Dagens Nyheter,

14 december.

Karsberg, Arne (1968), ”Spänningen steg med snuvriskerna”, Dagens Nyheter, 23 januari.

”Fördubblad dödlighet i influensa” (1968), Dagens Nyheter, 28 december.

”Tusentals fall av Hongkong” (1969), Dagens Nyheter, 23 januari.

Teglund, Bo (1968), ”Storföretag först i kö för influensavaccinet”, Dagens Nyheter, 17

december.

”Blixtimport av vaccin” (1969), Dagens Nyheter, 24 januari.

Olson, Anders (1969), ”Kvarts miljon doser i dag – Sjukhusen blir nedringda”, Dagens

Nyheter, 29 januari.

Teglund, Bo (1968), ”Olämpligt importera vaccin från Tyskland”, Dagens Nyheter, 17

december.

De La Reguera, Erik (2009), ”Skolor i Mexiko stängs efter dödlig influensa”, Dagens Nyheter,

25 april.

”Ett virus som ännu inte smittat någon gris” (2009), Dagens Nyheter, 28 april.

41

Kihlström, Stefan (2009), ”Nya influensan har nått pandeminivå”, Dagens Nyheter, 12 juni.

”Ny form av svininfluensa” (2009), Dagens Nyheter, 27 april.

Björklund, Marianne (2009), ”WHO larmar för ökad risk för pandemi”, Dagens Nyheter, 28

april.

Olsen, Björn – Ehrenborg, Christian (2009), ”Svininfluensan har kraft att utvecklas till en

pandemi”, Dagens Nyheter, 28 april.

Kihlström, Staffan (2009), ”Sverige har inga planer på att massvaccinera”, Dagens Nyheter, 26

april.

Hellberg, Anders (2009), ”Risken för pandemi höjs från fyra till fem”, Dagens Nyheter, 30

april.

”Begränsad virusspridning” (2009), Dagens Nyheter, 12 maj.

Kihlström, Stefan (2009), ”Nya influensan har nått pandeminivå”, Dagens Nyheter, 12 juni.

Stiernstedt, Jenny (2009), ”Tredje svenskt fall av nya influensan”, Dagens Nyheter, 17 maj.

Hedlund, Fredrik (2009), ”mer än 800 personer döda av svininfluensan”, Dagens Nyheter, 29

juli.

Löfgren, Emma (2009), ”Redan sjuka som smittas extra utsatta”, Dagens Nyheter, 21 augusti.

Löfgren, Emma (2009), ”Utbrott av influensa bland elever i norr”, Dagens Nyheter, 9 oktober.

Wadendal, Ia (2009), ”Miljardnota för länets vaccin”, Dagens Nyheter, 14 augusti.

Kihlström, Staffan – Wadendal, Ia (2009), ”Staten kan skjuta till pengar för vaccin”, Dagens

Nyheter, 15 augusti.

Löfgren, Emma (2009), ”Smittade barn bör få Tamiflu”, Dagens Nyheter, 26 augusti.

Löfgren, Emma (2009), ”Stor brist på flytande Tamiflu för barn”, Dagens Nyheter, 5

september.

Löfgren, Emma (2009), ”Handtvätt bäst mot influensa”, Dagens Nyheter, 24 september.

Hellberg, Anders – Svantesson, Erika (2009), ”Svenskar avråds från att resa till Mexico”,

Dagens Nyheter, 29 april.

Stiernstedt, Jenny (2009), ”Tredje svenskt fall av nya influensan”, Dagens Nyheter, 16 maj.

Hamrud, Annika (2009), ”Sverige väl förberett inför höstens spridning”, Dagens Nyheter, 12

juni.

Löfgren, Emma (2009), ”Cirka 50 svenskar kommer att dö”, Dagens Nyheter, 21 augusti.

Andrén, Simon (2009), ”Plan på obligatorisk vaccinering i vården”, Dagens Nyheter, 24

augusti.

42

Boström, Håkan (2009), ”Vaccinering: En fråga om makt, myter och rättigheter”, Dagens

Nyheter, 20 augusti.