Malin Poser & Henrik Steberg
Att leva och bo i
gränshandelns centrum
-En fallstudie av lokalinvånarnas upplevda effekter av
Charlottenbergs Shoppingcenter
To live in the centre of cross border shopping
-A case study of local residents’ experienced effects of Charlottenbergs
Shoppingcenter
Turismvetenskap
C-uppsats
Termin: VT-17
Handledare: Lotta Braunerhielm
Sammanfattning
I denna undersökning kommer väsentliga begrepp och koncept kopplat till gränshandel,
shoppingturism och turismens effekter på ett samhälle att redogöras för. Utifrån de olika koncepten
har vi valt att fokusera på lokalinvånarnas upplevelse av shoppingturismen i form av gränshandel
med huvudfokus på vilka effekter lokalinvånarna upplever att gränshandeln för med sig i samhället.
Syftet med studien är att skapa en större förståelse för hur gränshandeln påverkar lokalbefolkningen
i Charlottenberg och hur de upplever de uppkomna förändringarna som shoppingturismen och
uppförandet av shoppingcentret har fört med sig.
Frågeställningarna för studien behandlar hur lokalinvånarna upplever shoppingturismen i samhället
samt vilka märkbara positiva och negativa effekter de upplever att shoppingcentret har fört med
sig. Slutligen rör den sista frågeställningen vilka faktorer lokalbefolkningen tror kan komma att
påverka gränshandelns framtid.
Undersökningen för denna studie baseras på en kvalitativ metod i form av intervjuer med åtta
personer som är bosatta i Charlottenberg eller i närområdet. Samtliga respondenter har varit bosatta
på platsen sedan innan uppförandet av Charlottenbergs Shoppingcenter med anledning av studiens
syfte att undersöka hur samhället har påverkats efter köpcentrets uppförande. Det framkomna
resultatet av intervjuerna analyseras med hjälp av tidigare forskning kring studiens ämne som bland
annat behandlar shoppingturism, gränshandel och turismens effekter.
Resultatet av den kvalitativa undersökningen visar på att det både finns positiva och negativa
effekter i samhället efter shoppingcentrets uppförande. Enligt de flesta av respondenterna har
samhället erhållit positiva effekter i form av ekonomiska fördelar samt ett utökat utbud av varor
och tjänster. Trots de positiva effekterna finner lokalinvånarna faktorer som de ej råder över som
kan förändra framtidsutsikterna för shoppingcentret och samhället.
Nyckelord
Shoppingturism, gränshandel, köpcentrum, turism, platsens tillgänglighet, turismens effekter.
Abstract
In this study, essential concepts connected to cross-border shopping, shopping tourism and the
effects of tourism on the local society will be described. From the different concepts, we have
chosen to focus on the local residents’ experiences of cross-border shopping. The aim of this study
is to create a better understanding about how the induced effects from the shopping tourism are
expressed in society and how the effects are experienced by the local people.
The main questions of this study deal with how the local residents experience the shopping tourism
in both negative and positive ways and how they experience the shopping centres’ involvement in
the change of society since it was built in 2006. The last question aim for an understanding of the
residents view of the future and which factors they believe may affect the future of the cross-border
shopping.
To answer the main questions, we have decided to make a qualitative study with in-depth interviews
with residents who are located and live in the society of Charlottenberg. All of the residents in this
study lived there before the shopping centre was built and therefore they have a good knowledge
about how the society have changed and which effects that are noticeable. The result of the
interviews is analysed through previous theories about shopping tourism, cross-border shopping
and the effects of tourism.
The empirical data shows both positive and negative experienced effects in the society after the
shopping centre was built. Most of the respondents claim that they have experienced mostly
positive effects in the shape of economic advantages and a larger range of products and services.
Even though the residents notice many positive effects they identify many factors that can change
the future of the shopping mall and there on the society.
Keywords
Shopping tourism, cross-border shopping, tourism, accessibility of places, the effects of tourism.
Förord
Intresset till denna studie återfanns sedan innan i författarnas tankar kring hur lokalinvånare
påverkas av de flöden av turister som uppstår på en turistisk destination då det sker en ofrivillig
interaktion mellan lokalbefolkningen och besökarna till platsen. Vi upplever forskning ur
lokalinvånarnas synvinkel som ett förhållandevis outforskat område och vill således undersöka
saken närmare.
Uppsatsen samtliga delar har samskrivits av båda författarna för att texten ska följa en röd tråd och
delaktigheten upplevs som jämnt fördelad.
Vi vill tacka samtliga personer som frivilligt ställde upp på intervjuerna och på så sätt möjliggjorde
studien. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Lotta Braunerhielm som genom
uppsatsprocessen inflikat med hjälpsamma tips och råd.
Innehåll
1. Inledning .............................................................................................................................................. 1
1.1 Bakgrund ....................................................................................................................................... 1
1.2 Problemformulering ...................................................................................................................... 3
1.3 Syfte ............................................................................................................................................... 4
1.4 Frågeställningar ............................................................................................................................. 4
1.5 Avgränsande fallstudie .................................................................................................................. 5
1.6 Disposition ..................................................................................................................................... 6
2. Metod .................................................................................................................................................. 7
2.1 Vetenskaplig ansats ....................................................................................................................... 7
2.2 Kvalitativ metod ............................................................................................................................ 7
2.3 Fallstudie ..................................................................................................................................... 10
2.4 Urvalsprocess .............................................................................................................................. 11
2.5 Semi-strukturerade intervjuer ..................................................................................................... 12
2.5.1 Genomförande av intervjuerna ............................................................................................ 13
2.6 Kodning- och analysprocess ........................................................................................................ 14
2.7 Validitet och Reliabilitet .............................................................................................................. 15
2.8 Etisk reflektion ............................................................................................................................. 17
2.9 Metod- och källkritik ................................................................................................................... 18
3. Tidigare forskning .............................................................................................................................. 20
3.1 Landsbygd och utflyttning ........................................................................................................... 20
3.2 Turism och shopping ................................................................................................................... 21
3.2.1 Handel i gränsregioner ......................................................................................................... 23
3.2.2 Gränshandel mellan Sverige och Norge ............................................................................... 25
3.3 Platsens sociala tillgänglighet ...................................................................................................... 26
3.4 Shoppingcenter ........................................................................................................................... 28
3.5 Turismens effekter på lokalsamhället och dess befolkning ........................................................ 30
3.5.1 Irridexmodellen och social hållbarhet .................................................................................. 31
3.6 Teoretisk sammanfattning .......................................................................................................... 33
4. Empiri ................................................................................................................................................ 34
4.1 Centrumpåverkan ........................................................................................................................ 36
4.2 Utbud ........................................................................................................................................... 37
4.3 Infrastruktur och demografi ........................................................................................................ 38
4.4 Helhetsinställning till gränshandeln, dess effekter och shoppingturisterna ............................... 39
4.5 Lokalinvånarnas framtidsfunderingar ......................................................................................... 41
5. Analys av teoretisk och empiriskt material ....................................................................................... 43
5.1 Upplevd centrumpåverkan .......................................................................................................... 43
5.2 Upplevt utbud.............................................................................................................................. 44
5.3 Upplevda förändringar i infrastruktur och demografi ................................................................. 45
5.4 Lokalinvånarnas reflektioner kring framtiden ............................................................................. 47
6. Diskussion och slutsats ...................................................................................................................... 48
6.1 Framtida forskning ...................................................................................................................... 49
Tabell- och bildförteckning
Bild 1. Eda kommunkarta………………………………………………………………………………………………………………… 33
Tabell 1. Respondentfakta……………………………………………………………………………………….……………………… 35
1
1. Inledning
1.1 Bakgrund
Turismen är idag en allt mer betydande näring, en näring som hela tiden får större utrymme i det
vardagliga livet (Lundmark, Marjavaara & Dieter 2011). Turismnäringens ökning världen över har
bland annat att göra med den ökande mobiliteten. Sheller och Urry (2004) redogör för hur det
globala flödet av turister hela tiden ökat, exemplifierat talar de om att det vid 2004 var cirka 700
miljoner legala turister som varje år ankommer till en destination för att utöva någon form av
turism. De 700 miljonerna ställs i förhållande till de 25 miljoner resor som gjordes år 1950. En stor
del i den ökade mobiliteten tillskrivs bilen och dess intåg på den privata marknaden (Sheller & Urry
2004; Hannam, Butler & Paris 2014; Heffner & Twardzik 2014). Bilen ökar området för dit
människor kan åka och i och med det ökar möjligheterna att välja vad de vill göra och uppleva.
Dessutom skapar bilen en känsla av kontroll och frihet som ökar vällusten och behovet av att välja
resmål oberoende av tidigare svårigheter (Hannam et al. 2014). Dessa ökade turismflöden påverkar
och förändrar nästan alla platser och samhällen runt om på jorden då plats efter plats blir mottagare
för turistiska flöden (Sheller & Urry 2004).
Turism består av många beståndsdelar och konsumtionen har alltid varit en stor del av det turistiska
skeendet där människor söker hela tiden efter nya produkter att konsumera. Konsumtionen har i
viss mån styrt mot ett symbolvärde där det ges möjlighet att genom sitt konsumerande uttrycka sin
status och stärka sin identitet (Timothy 2005). Att shoppa, vare sig om det gäller turisten eller
vardagsshopparen, har blivit en allt viktigare del av det moderna samhället och räknas som en
mycket viktig fritidsaktivitet och ibland även som en nödvändighet under en resa (Timothy &
Butler 1995; Timothy 2005; Choi, Yoonjoung & Law 2016).
Den tidigare nämnda ökade mobiliteten i koppling till konsumtionsmönster som liknar mer och
mer en fritidssysselsättning skapar förutsättningar för exempelvis gränshandel mellan olika länder.
Gränshandel uppkommer när konsumenten reser från sitt lokalområde och korsar en landsgräns
med grundidén att handla (Sullivan, Bonn, Bhardwaj & DuPont 2012). Dels kan gränsen vara ett
hinder för resan men gränsen i sig kan också uppfattas som något attraktivt att passera för turisten.
(Timothy 1995). Leal, López-Laborda och Rodrigo (2010) menar att gränshandeln inte endast
uppstår på grund av det exotiska med att korsa en gräns utan det är även tack vare skillnader i
beskattningen av varor, produkter och service som lockar gränshandlaren till att göra sin resa. Är
2
skatten tillräckligt låg på en vara så att resekostnaden inte uppfattas som en ekonomisk nackdel,
och gränsen mellan länderna ses som fredlig, uppstår ofta gränshandel (Leal et al. 2010).
På dessa platser med fördelaktig varubeskattning skapas det stor potential för turistiska produkter
med konsumtion som huvudsyfte (Leal et al. 2010). Det är inte sällan ett köpcentrum väljer att
lokalisera sig på en sådan plats där just beskattningen på varor skiljer länder emellan. Många av
dessa köpcenter är belägna i förhållandevis små samhällen eller rurala områden (Heffner &
Twardzik 2014). Några exempel på dessa företeelser återfinns i handeln mellan Norge och Sverige,
Danmark och Tyskland samt Tyskland och Sverige men också på andra kontinenter såsom mellan
Kanada och USA.
I Sverige så återfinns platser i anslutning till den norska gränsen såsom Strömstad med Nordby
Shoppingcenter, Töcksfors Shoppingcenter och Långflons köpcentrum i Värmland samt
Charlottenbergs Shoppingcenter även det i Värmland med nära anslutning till den norska gränsen
(ThonProperty 2017b; LångflonsKöpcentrum 2017). Det finns även köpcentrum beläget i Sverige
mot den finska gränsen i Haparanda (RajallaPåGränsen 2017). Tyskland tillhandahåller med
bordershops för främst svenska och danska besökare i bland annat Puttgarden (Border-Shop.dk
2017) och utanför Flensburg nära den danska gränsen (SkandinavianPark 2017). I Nordamerika är
det tydligaste gränshandelsområdet mellan USA och Kanada där flertalet gränshandelsområdet
uppkommit (Timothy 1995).
Shoppingcenter i rurala områden är en starkt bidragande orsak till att turismen har intagit platser
som tidigare inte tillhandahållit med den turistiska produkten som besökaren efterfrågar. Dessa
shoppingcenter har medfört en större andel av utländska investerare och skapar i många fall en
förändring i samhället. Braunerhielm och Olsson (2016) påvisar denna förändring och menar att
dessa rurala områden kan bli lidande, trots de ökade arbetstillfällena, då utbildningsgraden ofta
sjunker på ungdomar då de förlitar sig på jobb inom handeln. Shoppingcentret ersätter ibland torget
som mötesplats, en plats där mer och mer av den lediga tiden ska spenderas även för de lokala
invånarna (Heffner & Twardzik 2014). I liknelse talar Omholt (2005) om den traditionella
centrumstrukturen som hierarkisk, med det menar han att stadskärnan är den plats som traditionellt
brukats till handelsområde. Vidare menar Omholt (2005) att dagens samhällen är mycket mer
uppdelade och det är inte ovanligt att fokuspunkten för handel är beläget utanför stadens centrum
i exempelvis ett köpcentrum. Chiodelli & Moroni (2015) menar att denna förflyttning av torget till
3
shoppingcentret kan störa samhällsdemokratin eftersom vissa i samhället som ej anses ha ett
normativt beteende inte är välkomna inom shoppingcentrets väggar (Chiodeli & Moroni 2015).
Genom en turistisk utveckling på en plats kan samhället förändras. Förändringen kan vara i form
av byggnader och eventuell förflyttning av butiker men det kan likaså vara övergången till produkter
som är mer anpassade efter turistens önskemål än vad den faktiska lokalinvånaren efterfrågar. Det
har då visat sig att turismen påverkar de människor som lever och bor på den numera turistiska
destinationen (Almeida García, Balbuena Vasquez & Cortés Macías 2015; Bimonte & Punzo 2016).
Turistströmmarna på en plats, ort eller samhälle styr och påverkar inte bara vilket utbud som finns
att tillgå utan influerar även ofta lokalbefolkningens livsstilar. Det finns bevis på att allt från
ekonomiska livsstilar förändras men också sociala företeelser som förändras när turismen
uppkommer på en plats som tidigare inte varit påverkad av turismens strömningar (Almeida Garíca
et al. 2015). Det uppstår ett oundvikligt samspel mellan de båda aktörerna, lokalinvånare och
besökare, i detta skeende och hur det hanteras är avgörande för upplevelsen mellan de två (Bimonte
& Punzo 2016). Enligt Zhang, Fan, Tse och King (2016) är samspelet mellan lokalinvånare och
besökare är av stor vikt för att kunna uppnå social hållbarhet på destinationen. Social hållbarhet
innefattar en balans i samhället mellan lokalinvånare och de effekter turismen medför, de negativa
effekterna som uppstår av turismen får ej överväga de positiva ur lokalinvånarnas synvinkel.
1.2 Problemformulering
Intresseområdet för denna undersökning grundar sig i att turismen hela tiden växer. Att turismen
vuxit sig starkare har koppling till den ökade tillgängligheten och mobiliteten och genom
människors ökade möjlighet till förflyttning uppstår det turism på nya platser hela tiden (Sheller &
Urry 2004). Bilen speciellt har haft stort inflytande och ökat det dagliga resandet väsentligt
(Hannam et al. 2014) och platser som upplevts som långt borta upplevs numer mycket närmare då
tillgängligheten av dem ökat på grund nyttjandet av den privata bilen. Flödena av människor som
ökar till platser som tidigare inte varit styrda av turismens skeenden påverkar oundvikligen platsens
utformning. Där ser vi som författare en problematik och ett intresseområde. Flöden med stora
mängder turister som besöker en plats dagligen förändrar platsen och ett sådant potentiellt skeende
ser vi i tidigare litteratur som behandlar köpcentrumets intåg i samhället. Köpcentrum placeras ofta
utanför stadskärnor eller i rent rurala områden för att de där anses kunna tillfredsställa människors
behov av konsumtion (Heffner & Twardzik 2014) men också en sådan enkel sak som att parkera
bilen i anslutning till shoppingen (Swamynathan, Mansurali & Chandrasekhar 2013). En annan
4
faktor som lyfts är hur köpcentret ger en större möjlighet i vårt kalla klimat för en heldag inomhus
utan att behöva ut i kylan för att gå till nästa affär (Heffner & Twardzik 2014).
Gränshandel är ytterligare en bidragande faktor till flödet av turister till en potentiellt rural kommun
som ligger belägen vid ett geografiskt gångbart område. Braunerhielm och Olsson (2016) lyfter
problematiken kring dessa gränsregioner och menar att de bruksorter som tidigare livnärt sig på en
industri övergår successivt till att förlita sig på en ny basnäring istället för att komplettera med fler.
En ny stark näring skapar arbetstillfällen men det kan också hindra den före detta bruksortens
utveckling och utbildning då många invånare förlitar sig på ett jobb inom handeln och således inte
utbildar sig vidare.
Med ovanstående i åtanke väcker det tankar om hur de platserna fungerar och förändras, bidrar
köpcentrumet i det rurala området till centrumförflyttning likt det Omholt (2005) talar om och
framförallt hur påverkas de människor som faktiskt bor och verkar på den platsen. Chiodelli och
Moroni (2015) menar att köpcentret inte kan fungera som det nya torget i och med att det
exkluderar vissa människor på ett annat sätt än vad torget gör. Ett köpcenter är även en privat ägd
byggnad där demokrati inte kommer till tals och således kan hindra ett pluralistiskt samhälle, vilket
möjligtvis kan leda till minskad social hållbarhet (Zhang et al. 2016). Almeida García et al. (2015)
påvisar förändrade levnadsmönster hos lokalbefolkning på turistdestination och Bimonte och
Punzo (2016) talar om det oundvikliga samspelet dessa aktörer emellan. Med interaktionen mellan
turister och lokalinvånare i åtanke väcks funderingar kring hur samspelet människor emellan på en
rural plats med stora mängder besökare ter sig. Denna interaktion kommer undersökas genom att
se till hur lokalinvånaren upplever turismens effekter, både positiva och negativa, på en plats som
präglas av gränshandel och medföljande shoppingturister.
1.3 Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett shoppingcenter beläget i ett ruralt samhälle i en
gränsregion påverkar dess lokalbefolkning genom att se till vilka medförda effekter lokalinvånarna
upplever på grund av gränshandeln.
1.4 Frågeställningar
➢ Hur upplever lokalinvånarna i ett ruralt samhälle den rådande shoppingturismen med
anledning av shoppingcentret på orten?
5
➢ Hur upplever lokalbefolkningen shoppingcentrets effekter i samhället, både positivt och
negativt?
➢ Vilka faktorer upplever lokalinvånarna kan komma att påverka gränshandelns framtid?
1.5 Avgränsande fallstudie
För att genomföra denna studie valdes Charlottenberg och Charlottenbergs shoppingcentrum som
plats för att besvara vårt syfte och frågeställning. Charlottenberg är ett litet ruralt samhälle som
upplever stora flöden av människor som kommer för att nyttja gränshandeln. Flödet av människor
koncentreras till utkanten av centrumkärnan då det är där shoppingcentret är beläget.
Charlottenbergs egenskaper passar studiens syfte och därför valdes samhället till fallstudie.
Charlottenberg är ett samhälle beläget i västra Värmland i Eda kommun. Kommunen gränsar till
Norge, och Charlottenberg som är huvudort i kommunen ligger således nära den norska gränsen.
Charlottenberg som centralort i kommunen huserar med cirka 2300 invånare
(Nationalencyklopedin 2017). År 2006 uppfördes ett shoppingcenter i Charlottenberg,
köpcentrumet i sig tillhandahåller cirka 2500 parkeringsplatser och förfogar över mer än 60 butiker
inom centrets väggar (charlottenbergsshopping 2017). 2015, alltså nio år efter uppförandet, mottog
shoppingcentret 4.4 miljoner besökare och omsatte 2356 miljoner svenska kronor (ThonProperty
2017a).
I Värmland finns det tre betydande gränshandelsområden belägna nära den norska gränsen,
Töcksfors, Torsby och Charlottenberg. En av de större handelsplatserna är Charlottenbergs
köpcentrum i Eda kommun. År 2011 beräknades den svenska gränshandeln ha omsatt 38 miljarder
kronor varav norska turister uppskattats ha konsumerat för 5,8 miljarder kronor i den värmländska
detaljhandeln. Gränshandeln i sig bidrar inte endast till positiva ekonomiska resultat i detaljhandeln
utan resulterar även i jobb för svenskarna. Under 2011 beräknades 2000 årsanställningar i
Värmlandsregionen existera inom handeln. Eda var därutöver ett av de områden i Värmland som
erhöll flest norska dagsturister med syftet att shoppa år 2011. Det beräknas ha gjorts runt 1,1
miljoner norska dagsresor till Eda under 2011 och det är mycket tack vare den geografiska närheten
till Oslo-området. Eda kommun toppade dessutom omsättningen i detaljhandeln mellan år 2007
till 2010 (Möller, Olsson & Öjehag 2012).
Med ovanstående i åtanke bör Eda kommun och Charlottenbergs shoppingcentrum vara en god
utgångspunkt för vår studie. Charlottenbergs egenskaper låg i minne när samhället valdes till
6
fallstudie för att besvara frågeställningar rörande upplevelser hos lokalinvånare och de upplevda
effekter som skett sedan 2006 i centrumkärnan men också i människors sociala vardagsliv.
1.6 Disposition
Syftet med dispositionsavsnittet är att ge läsaren en inblick i uppsatsens upplägg samt skapa en
överblick kring de olika beståndsdelarna och hur de kopplar till varandra.
Det första kapitlet syftar till att påvisa den bakgrundsfakta som ligger till grund för problematiken
vi upplever kring det undersökta fenomenet rörande höga flöden av besökare på mindre platser
med speciella förutsättningar. För att konkretisera denna problematik redogörs det för studiens
syfte och frågeställning. Kapitel ett avslutas med en redogörelse för det undersökta fallet och var
fallstudien ägde rum, Charlottenberg.
Kapitel två ämnar till att skapa en förförståelse för tidigare forskning kring ämnen som under
uppsatsens gång kommer bli relevanta och användas för att analysera det material som empirin
inbringar. Rubriker rörande Landsbygd och utflyttning, Turism och Shopping, Platsens sociala
tillgänglighet, Shoppingcenter och Turismens effekter på lokalsamhället och dess befolkning
kommer alla skapa en grundförståelse för det fenomen som uppsatsen ämnar till att förklara och
analysera.
Det tredje kapitlet kommer beskriva den process som uppsatsen genomgått för att besvara dess
syfte. De metodval som gjorts kommer beskrivas i syfte att göra läsaren införstådd med de styrkor
respektive svagheter som undersökningen får beroende på de metodval som vi som författare valt
beroende på den socialkonstruktivistiska ansatsen som ligger till grund för uppsatsen.
Kapitel fyra används för att redovisa den data som den empiriska undersökningen erhållit.
I det femte kapitlet kommer datan i kapitel fyra analyseras med hjälp av de teoretiska
utgångspunkter som redovisas i kapitel två.
I det sjätte och avslutande kapitlet kommer frågeställningarna besvaras och de uppkomna
slutsatserna kommer redovisas. Förslag på vidare forskning kommer även lyftas under det
avslutande kapitlet.
7
2. Metod
I detta metodkapitel beskrivs den process som uppsatsen genomgått för att besvara dess syfte. Då undersökningen är
av socialkonstruktivistisk natur gjordes valet att genomföra en kvalitativ undersökning i form av djupgående
intervjuer. Metodkapitlet kommer att redogöra för de val som gjordes på grund av den vetenskapliga ansatsen och
således ge läsaren en förståelse för studiens metodprocess samt de styrkor och svagheter de olika metodvalen medför.
2.1 Vetenskaplig ansats
I denna studie som rör ett samhällsvetenskapligt ämne med avsikt att nå kunskap och skapa
förståelse om hur den sociala verkligheten ter sig bedrivs forskningen med utgångspunkt i social-
konstruktivismen och dess vetenskapliga ansats. Då syftet med denna studie är att undersöka hur
ett shoppingcenter beläget i ett ruralt samhälle i en gränsregion påverkar dess lokalbefolkning
genom att se till vilka medförda effekter lokalinvånarna upplever på grund av gränshandeln så söker
vi inte efter en absolut sanning utan vi ser till det mellanmänskliga skeendet som skapar samhället.
Ayikoru (2009) och Jennings (2009) påvisar att socialkonstruktivism är ett samhällsvetenskapligt
synsätt på samhället och med socialkonstruktivism menas det att samspelet mellan människor
skapar samhället och hur det fungerar. Samhället är således socialt konstruerat av de människor
som finns i det och samspelar inom dess ramar. Beroende på undersökningens ontologiska
angreppssätt som menar på att verkligheten består av flera perspektiv och inte en absolut sanning
är kunskapens beskaffenhet intersubjektiv, kunskapen är vedertagen då den beprövats genom
metoder som anses kunna användas av i princip vem som helst. Jennings (2009) menar att
socialkonstruktivismens metodologiska tillvägagångssätt har byggts upp baserat på dess ontologi
som menar att samhället är konstruerat med hjälp av sociala interaktioner. Således bygger
socialkonstruktivismen på kvalitativa undersökningar då målet är skapa en förståelse för olika
perspektiv på verkligheten.
2.2 Kvalitativ metod
Då syftet med denna studie ämnar till att skapa en förståelse kring hur människor i ett gränssamhälle
upplever den rådande shoppingturismen till det närliggande shoppingcentret valdes en kvalitativ
metod. Kvalitativa metoder avser att undersöka egenskaper och attityder hos människor men även
få en förståelse kring deras livsvärld (Kvale 1997; Larsen 2009; Veal 2011). Med det i beaktning
ansåg vi att en kvalitativ metod med djupgående intervjuer var passande för insamlandet av vår
data just eftersom syftet med undersökningen är att undersöka lokalbefolkningens attityder och
erhålla en förståelse kring deras upplevelser, det vill säga deras livsvärld. I följande avsnitt kommer
8
teorier rörande olika forskningsformer att redogöras för. Senare i metodkapitlet följer en utförlig
genomgång av genomförandet av våra intervjuer att förklaras och beskrivas med koppling till
nästföljande teoriavsnitt.
Johannessen och Tufte (2003), Larsen (2009) och Veal (2011) konstaterar att inom vetenskaplig
forskning finns det två olika tillvägagångssätt för att erhålla data, närmare bestämt genom
kvantitativ och kvalitativ metod, och det är undersökningens natur som avgör vilken metod som
lämpar sig bäst. Johannessen och Tufte (2003) och Larsen (2009) redogör för att kvantitativa
undersökningsmetoder samlar in hård data, det vill säga räknebara variabler som kan uttryckas i
form av tal och siffror och ett ofta använt tillvägagångssätt för insamlandet är att använda sig av
enkäter. Sådana undersökningar erhåller ingen flexibilitet eftersom frågeformulären som används
vid insamlandet av data inte kan genomgå förändringar i efterhand. Problemet blir följaktligen att
undersökningen kan bli standardiserad och enbart ger svar på forskarens ställda frågor. Detta leder
till att viktig information kan missas då möjligheten att ställa följdfrågor inte ges och således blir
den tillhandahållna informationen blir begränsad. Fördelen med kvantitativa undersökningar är att
samma frågor ställs till ett förhållandevis stort antal människor och följaktligen skapas en god
möjlighet för generalisering av resultatet (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Beroende på
den bristande möjligheten att ställa följdfrågor ansåg vi att en kvantitativ undersökning inte var
lämplig för vårt syfte och våra frågeställningar. En kvantitativ metod ger oss inte möjligheten att
utveckla frågorna för att nå en bättre förståelse för respondenternas upplevelser. Då målet är att
uppnå en förståelse kring människors upplevelser och känslor är inte huvudmålet att kvantitativt
mäta egenskaper och utifrån mätningen generalisera, således anser vi en kvantitativ metod vara
bristfällig.
Eftersom en kvantitativ undersökning inte lämpade sig för vår studie valdes en kvalitativ
undersökningsmetod som istället samlar in mjuk data. Enligt Larsen (2009) innehåller mjuk data
variabler som inte är kvantifierbara utan presenteras i form av text och citat och säger något om
egenskaper och känslor hos människor, såsom upplevelser och förväntningar (Larsen 2009). Enligt
Johannessen och Tufte (2003) blir datan som samlas in en representation av verkligheten men
eftersom verkligheten är en komplex sammansättning blir införskaffningen inte en exakt avbild av
världen vilket ställer höga krav på analysen av materialet. Insamlandet av den mjuka datan kan ske
genom olika tillvägagångssätt men metoden som är mest användbar och vanligast förekommande
är intervjuer på varierande sätt (Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009). Vår studie valdes
följaktligen att baseras på intervjuer och i praktiken vid genomförandet av en forskningsintervju är
9
det viktigt att tänka på ett flertal saker som intervjuare. Det är av stor vikt att som intervjuare vara
påläst om det ämnet som intervjun ska behandla och att intervjufrågorna är genomtänkta och väl
utarbetade så syftningsfel inte uppstår (Kvale 1997; Larsen 2009). I och med att intervjuaren och
respondenten inte är jämställda i intervjusituationen, då den styrs och kontrolleras av intervjuaren,
är det viktigt att en gemytlig stämning skapas under samtalets gång. Genom en god atmosfär under
intervjuns gång ges informanten en trygghetskänsla vilket leder till att denne kan tala fritt om sina
upplevelser och känslor (Kvale 1997). En annan viktig beståndsdel när det gäller att skapa en känsla
av trygghet hos respondenten är att inleda intervjun med att ställa enkla frågor såsom
bakgrundsfrågor, som leder till att intervjun får en mjuk öppning och att denne blir bekväm med
samtalet (Larsen 2009). Johannessen och Tufte (2003) och Smith (2010) menar att platsen där
intervjun genomförs även kan vara en bidragande faktor till att informanten känner sig bekväm
med situationen, en plats där respondenten känner sig trygg påverkar intervjun och gör att
respondenten upplever situationen lätthanterlig. Kvale (1997) påvisar att det mänskliga samspelet
som uppstår i en intervjusituation ger intervjuaren en möjlighet att inte endast registrera de
muntliga svar som ges utan intervjuaren får även chansen att se och tolka informantens
kroppsspråk. Det mänskliga samspelet kan dock leda till en avsaknad av objektivitet och detta lyfts
ibland som kritik mot den kvalitativa forskningsintervjun. Johannessen och Tufte (2003) diskuterar
att för att undvika den subjektivitet som kan uppstå i intervjuer är det grundläggande att forskaren
är fördomsfri, saklig och neutral och således inte låter sina egna värderingar och känslor påverka.
Vid intervjutillfället är det av stor vikt att registrera de svar som erhålls och det kan göras på två
olika sätt, antingen genom skriftliga anteckningar eller genom en ljudinspelning. Skriftliga
anteckningar kan vara ett problem om intervjuaren är ensam under intervjutillfället, då det kan bli
svårt att ställa frågor och anteckna samtidigt. Om studien bedrivs av flera forskare är det därför
enklare att dela upp arbetsuppgifterna under intervjun, en av forskarna kan då ställa frågor verbalt
medan den andra kan anteckna de svar som respondenten delger. Trots anteckningar är det att
föredra att en ljudinspelning genomförs under intervjun. Ljudinspelningen gör intervjun mer
effektiv då det går enklare att koncentrera sig på intervjun per se. En ljudinspelning bidrar även till
att det i efterhand går att lyssna igenom materialet igen och reflektera över vad som sagts samt ta
detaljerade anteckningar och transkribera (Smith 2010). En annan viktig fördel rörande
ljudinspelade intervjuer, som Bell (2006) anser är en av de viktigaste, är möjligheten att koda
materialet gradvis efter utförandet av den. Vid användandet av ljudinspelning vid intervjuer är det
av stor vikt att respondenterna godkänner ljudupptagningen och att respondenterna får
information om hur materialet kommer att användas (Bell 2006).
10
2.3 Fallstudie
Som tidigare nämnt föll valet på att genomföra en fallstudie av Charlottenberg och dess
köpcentrum där shoppingturismen eventuellt kan påverka samhället. Denna studie kan fungera
som en grund för andra studier med liknande syfte på platser med liknande attribut. Fallstudier
används som verktyg inom många fält kopplat till samhällsvetenskapen och har en prominent roll
när det gäller undersökningar rörande utbildning, sociologi och eventuella samhällsbaserade
problem (Merriam 1994; Zaidah 2007; Yin 2014) vilket vår undersökning ämnar till att undersöka.
I och med att vi gör en fallstudie i denna undersökning får vi en möjlighet att erhålla en djupare
förståelse kring situationen där fenomenet uppenbarar sig. Vi som forskare får likaså en chans att
se till människornas upplevelse av en komplex samhällsbaserad problematik som rör samhället per
se. Fallstudien föll sig även naturligt då undersökningens tid eller budget inte tillät att göra flera
besök på andra platser runt om i olika gränsområden. Charlottenberg föll sig således som det
naturliga valet utifrån vår lokalisering och begränsade tid som studien tillhandahöll.
Enligt Johannessen och Tufte (2003) kännetecknas fallstudier av insamlandet av information om
ett avgränsat fenomen på en specifik plats. Fallstudien för denna undersökning genomfördes på
plats i Charlottenberg, i den verkliga omgivningen där uppsatsämnets samhällsbaserade fenomen
äger rum. Johannessen och Tufte (2003) menar att genom en avgränsning av forskningen ges det
en möjlighet för forskaren att fokusera på ett enskilt fall eller fenomen och således skapa en närmare
kontakt med det, i detta fallet, geografiskt begränsade området. Enligt Zaidah (2007) är möjligheten
att undersöka fenomenet på plats en av flera fördelar som finns med fallstudier. Zaidah (2007)
konstaterar att under en fallstudie genomförs undersökningen av datan vanligtvis inom ramen för
dess användning, det vill säga inom den särskilda situationen där fenomenet, i vårt fall
gränshandeln, äger rum. En fallstudie kan således utbringa mer förståelse för komplexa problem
och kan anses vara en kraftfull strategi när en djupgående undersökning är efterfrågad (Zaidah
2007). Eftersom datan beskrivs i sin verkliga miljö underlättas förståelsen för den komplexa
verkliga situationen som annars inte skulle gå att fånga inom experimentella studier eller
enkätundersökningar (Zaidah 2007; Yin 2014). Yin (2014) lyfter även vissa nackdelar kring
fallstudier som undersökningsmetod och en nackdel som påvisas är bristen på riktlinjer för
fallstudier och ett slarvigt tillvägagångssätt. Fallstudier anses även tillhandahålla en förhållandevis
liten grund för vetenskaplig generalisering och slutligen producerar dem mycket material som kan
bli problematiskt att dokumentera.
11
Som Zaidah (2007) och Yin (2014) konstaterar finns det både för- och nackdelar kring valet av
fallstudie som forskningsstrategi men genom att se till de olika kriterierna för fallstudier överväger
fördelarna nackdelarna i denna fallstudie. De ovan nämnda diskuterade fördelarna såsom
möjligheten att samla in datan i dess naturliga miljö där fenomenet utspelar sig och tillfället att
förklara komplexiteten i fenomenets verkliga situation var av stor vikt i vår undersökning.
2.4 Urvalsprocess
Eftersom vi som författare endast sökte respondenter som bor på den aktuella platsen,
Charlottenberg, för att endast de kan uppleva shoppingcentrets effekter, baseras studien på en så
kallad strategisk urvalsprincip. Med strategisk urvalsprincip menar vi att vi upprättade kontakt med
flera personer som är bosatta inom rätt område, det vill säga Charlottenberg, och som således
besitter god kunskap inom det aktuella ämnet. Urvalspersonerna kom vi i kontakt med via vänner
och bekanta som i sin tur hänvisade oss vidare till någon av deras vänner och bekanta som var
bosatta i Charlottenberg. De personerna som kontaktades uppmanades att driva forskningsfrågan
vidare och föreslå fler personer som anses kunna hjälpa oss att besvara den för forskningen
relevanta frågeställningen. Johannessen och Tufte (2003) menar att det strategiska urvalet av
deltagare baseras på kvalifikation i egenskap av inblick i undersökningens natur, det innebär att
antalet deltagare blir underordnat deltagarnas kunskap. Eftersom vi som forskare inte besitter
kontakter i Charlottenberg, eller för den delen förkunskap om lokalinvånarna, har våra första
kontaktpersoner hänvisat oss vidare i snöbollsmetodanda. Snöbollsmetoden är en form av
strategiskt urval och betyder att vi som forskare söker en eller flera informanter som besitter den
kunskap vi inte har. Denne hänvisar oss sedan vidare till nästkommande respondent i studien, som
respondent ett anser vara lämplig för undersökningen, som i sin tur hänvisar oss vidare till den
tredje potentiella informanten i studien (Kitchin & Tate 2000; Smith 2010).
Som snöbollsmetoden så målande skymtar om är det en metod som börjar med ett litet urval som
så småningom växer sig allt större och kraftigare. Denna urvalsmetod är som allra effektivast om
de respondenter som söks inte överstiger 25 stycken till antalet. Det som kan uppfattas som ett
problem eller svaghet är att representativiteten inte blir lika betydande. Exempel på skeenden som
kan minska representativiteten är att informanterna kan tillhöra samma samhällsgrupp eller
samhällsklass eftersom de potentiellt är bekanta med varandra sedan innan och väljer att hänvisa
vidare till en i sin bekantskapskrets. Informanterna styrs således inte av oss som forskare utan det
är just respondentens fria vilja som efterfrågas (Smith 2010). För att motverka snedvridning av
respondenter upprättades kontakt med flera personer som anses besitta denna kunskap om
12
området, de i sin tur hänvisar vidare enligt snöbollsmetoden. Således kan vi i möjligaste mån
undvika bias, det vill säga snedvridning av informanterna vilket Smith (2010) menar är av stor vikt
i en vetenskaplig undersökning. En viktig aspekt för urvalet av respondenterna var att dem skulle
ha bott en längre tid i Charlottenberg för att se de effekter som shoppingcentret bidragit med sedan
2006. Utfallet blev som sådant att samtliga respondenter var bosatta där innan köpcentret
uppfördes. Dessutom blev utfallet som sådant att åldersspannet respondenterna emellan blev från
33 till 75, vilket är en stor åldersskillnad.
2.5 Semi-strukturerade intervjuer
Den kvalitativa forskningsintervjun kan genomföras på ett mer eller mindre strukturerat sätt
(Johannessen & Tufte 2003; Larsen 2009; Veal 2011). Inför denna studie sågs olika intervjuformer
över och valet föll sig på den gyllene medelvägen som Veal (2011) benämner som semi-strukturerad
intervju. En semi-strukturerad intervju baseras på en intervjuguide som liknar intervjuguiden som
används vid strukturerade intervjuer, med frågor som ska ställas under förloppet. Strukturerade
intervjuer är den ena ytterligheten i intervjuformens utformning och med strukturerad intervju
menar Johannessen och Tufte (2003) och Veal (2011) att intervjufrågorna sedan innan är utformade
och förutbestämda. Intervjun bygger således på ett färdigformulerat frågeformulär med öppna
frågor där respondenterna ges möjlighet att formulera sina egna svar utifrån deras upplevelser,
åsikter eller tankar. Forskaren ges mindre inverkan på hur informanterna besvarar frågorna
eftersom det är förutbestämda vilket kan leda till insikter som forskaren själv inte skulle
tillhandahålla annars. De insikter som erhålls beror på hur respondenten tolkar frågan i förhållande
till hur tidigare respondenter tolkat frågan, följaktligen kan olika svar erhållas trots den
strukturerade utformningen av intervjuguiden (Johannessen & Tufte 2003). Larsen (2009) redogör
för att trots att olika tolkningar och svar kan erhållas ger den strukturerade intervjun chansen för
forskaren att göra en jämförelse av svaren och på så sätt förenkla efterbearbetningen.
Den andra ytterligheten i intervjustruktur är den ostrukturerade intervjuformen. En ostrukturerad
intervju använder även en form av intervjuguide men denna utformas något annorlunda. I detta
fall består intervjuguiden av stödord och i vissa fall även av frågor som nedtecknats. Dock ges
respondenten mer utrymme att tala fritt och intervjuguiden fungerar ibland endast som en
påminnelse av vilka teman som bör beröras under intervjuns gång (Larsen 2009). Enligt
Johannessen och Tufte (2003) liknar denna intervjuform mer att samtal. Ostrukturerade intervjuer
är flexibla till sitt sätt och intervjuaren har möjlighet att anpassa frågorna efter samtalets gång dock
13
kan denna intervjuform bli något svåranalyserad eftersom det insamlas stora mängder data och att
frågorna inte alltid följer samma mönster (Johannessen & Tufte 2003).
Att inte välja en strukturerad eller ostrukturerad intervju hade sin grund i att dem inte passade
ändamålet med intervjuerna. Vi ville ej låsa oss till en fast intervjumall men heller inte vara helt fria
i intervjusituationen då det kan försvåra analysprocessen av materialet. I den semistrukturerade
intervjun innehåller intervjuguiden istället generella teman och frågor som ska belysas under
intervjutillfället (Johannessen & Tufte 2003) och vi anser att det är en lämplig blandning av struktur
och frihet för vår studie. Ytterligare en fördel vi upplever med semistrukturerade intervjuer är
möjligheten att förbättra intervjuguiden under och mellan de olika intervjutillfällena vilket Kvale
(1997) påvisar.
2.5.1 Genomförande av intervjuerna
De kvalitativa semi-strukturerade intervjuerna genomfördes på plats i Charlottenberg. Då syftet
med studien är att undersöka lokalinvånares upplevelser av shoppingcentret i Charlottenberg ansåg
vi att intervjuerna får störst potential om de utfördes där fenomenet utspelar sig. Detta gjordes för
att situationen inte skulle tas ur sitt naturliga sammanhang och för att skapa en trygghetskänsla hos
respondenterna. Respondenterna fick dessutom välja plats för intervjun eftersom det är av stor vikt
att denne känner sig bekväm i intervjusituationen. Det ligger i linje med vad Johannessen och Tufte
(2003) och Smith (2010) påvisar gällande vikten av att respondenterna upplever intervjuplatsen
som trygg och komfortabel. Trygghetskänsla uppnås även genom att börja intervjun med
bakgrundsfrågor som för respondenten är lätta att besvara (Larsen 2009). Därför inleddes intervjun
med ett fåtal bakgrundsfrågor för att skapa en mjuk inledning. Hela intervjuguiden som användes
går att se i sin helhet i bilaga 1. Valet av att genomföra intervjuerna på plats och inte via telefon
upplevdes enligt oss som ett personligare sätt att möta respondenterna och upprätta en personlig
kontakt, det gav oss även möjlighet att observera informanternas kroppsspråk under intervjuerna
(Kvale 1997). Att vara i Charlottenberg under intervjutillfället gav oss dessutom möjligheten att
observera platsen i sig och erhålla en förståelse för det fenomen och upplevelser som diskuterades
under intervjuns gång.
Intervjufrågorna mailades till respondenterna några dagar i förväg, detta för att ge respondenterna
en möjlighet att tänka igenom frågorna och förbereda sig inför intervjun. Valet att skicka ut
frågorna i förväg baserades på att vi eftersökte ett noga övertänkt svar i detta komplexa fenomen
snarare än ett spontant svar. Då studien undersöker lokalinvånarnas upplevelser av det vardagliga
14
livet så kan eftertänksamhet frambringa detaljerade tankar om saker som annars skulle kunna
förbises vid en spontan fråga.
Intervjuerna utfördes med lokalinvånare och mötena med respondenterna genomfördes enskilt.
Intervjuerna registrerades med hjälp av ljudinspelning samt anteckningar under samtalets gång.
Eftersom vi var två intervjuare kunde den ena av oss fokusera på att ställa frågorna medan den
andra gavs möjlighet att anteckna svaren samt ha uppsikt över ljudupptagningen.
2.6 Kodning- och analysprocess
Via kodning- och analysprocessen vi genomgick framkom flera teman som intervjupersonerna
berörde under intervjuernas gång. Utifrån intervjuguidens frågor tolkade respondenterna frågorna
och berörde således vissa teman. De teman som framgick av respondenternas svar är
Centrumpåverkan, Utbud, Infrastruktur och demografi, Helhetsinställning till gränshandel, dess
effekter och shoppingturisterna och Lokalinvånarnas framtidsfunderingar vilket ligger till grund för
besvarandet av syfte och frågeställningar.
För att sammanställa det insamlade materialet och på så sätt skapa ett resultat från intervjuerna
användes de anteckningar och de ljudinspelningar som erhölls i samband med vårt möte med
respondenterna. Ljudinspelningarna lyssnades igenom åtskilliga gånger och växlades mellan de två
författarna för att göra anteckningar oberoende av varandra, allt för att säkerställa den information
som intervjuer tillhandahöll. Slutligen sammanfogades de olika anteckningarna för att trygga att
ingen information förbisetts. Anteckningarna lade grunden för den analys av meningsinnehåll som
utfördes. Johannessen och Tufte (2003) och Braun och Clarke (2006) redogör för hur en sådan
analys bör utföras och genom ett ramverk som de lyfter utfördes denna meningsinnehållsanalys
genom att vi genomgick fyra faser. Den första fasen innebär att forskaren ska skaffa sig ett
helhetsintryck av materialet och finna centrala teman utan att fördjupa sig. Den andra fasen ämnar
till att finns meningsbärande beståndsdelar och sortera ut vilken information som är relevant till
forskningen, i den kodningen klassificeras och kategoriseras antingen deduktivt eller induktivt, i
vårt fall induktivt då vi letade efter teman i det insamlade materialet snarare än deduktivt då
forskaren letar via hypoteser och forskningsfrågor. Den tredje fasen är kondensering då
beståndsdelarna som plockats ut från datamaterialet förminskas och plockas ut som textelement
för att senare sorteras in i kategorier där respondenterna har samma beröringspunkter.
Kondenseringen görs för att som Braun och Clarke (2006) förklarar kunna hitta tematisera
materialet.
15
Slutligen i fas fyra, som benämns som sammanfattning, sätter forskaren samman det kondenserade
materialet så det kan tydliggöras och förmedlas till andra. I denna fas är det således viktigt att gå
igenom vilka uppkomna teman som identifierats, förfina dem, se över hur de passar ihop och hur
de förmedlar den insamlade datan (Johannessen & Tufte 2003; Braun & Clarke 2006).
Detta ramverk av Johannessen och Tufte (2003) och Braun och Clarke (2006) lade som sagt
grunder för kodningsprocessen och var till stor hjälp för att finna samband och besläktade
utlåtanden från de olika informanterna. Uppdelningen av teman var en viktig del i processen då
flertalet av intervjufrågorna berörde varandra och på många sätt var sammankopplade med
varandra. Detta ledde till att respondenten i vissa fall diskuterade kommande frågor under en
tidigare fråga i intervjuguiden. Denna sammankoppling anses inte som något problem för oss som
intervjuare utan det gav snarare en tillfredsställande upplevelse då respondenterna förde
resonemang om olika område med olika utgångspunkter.
Under kodningen och kondenseringen framkom det distinkta likheter mellan de svar som erhållits
av de olika respondenterna. Informanterna talade nästan uteslutande om samma teman fast med
olika utgångspunkter och olika synvinklar. Temana är styrda av de frågor som intervjuguiden
innehöll men likafullt gavs respondenten möjlighet att tolka och diskutera det på sitt egna vis.
Utifrån det datamaterial som informanterna delgav blev det tydligt att resultatavsnittet skulle
tematiseras genom rubriker gällande Centrumpåverkan, Utbud, Infrastruktur och demografi,
Helhetsinställning till gränshandel, dess effekter och shoppingturisterna och slutligen
Lokalinvånarnas framtidsfunderingar.
2.7 Validitet och Reliabilitet
De tilltänkta semi-strukturerade intervjuerna för denna studie ger oss en chans till att uppnå hög
validitet på grund av att möjligheten att ställa följdfrågor finns. Det strategiska urvalet för de
kvalitativa forskningsintervjuerna baserades på snöbollsmetoden och för att undvika bias och skapa
en hög validitet valdes flera respondenter som ingångspunkter. Respondenterna fick därefter
hänvisa oss vidare till nästkommande lämplig informant. Vid utförandet av en undersökning, i detta
fallet intervjuer, är det viktigt att undersökningen tar hänsyn till de två dimensionerna validitet, som
ovan nämndes, och reliabilitet. Med validitet menas att undersökningen ämnar till att mäta och
identifiera det som är avsett att undersökas (Veal 2011). Larsen (2009) påvisar att det handlar om
att informationen som erhållits som resultat vid undersökningen verkligen återspeglar de
16
frågeställningar som ställts och om resultatet är relevant för undersökningen (Larsen 2009). Larsen
(2009) diskuterar kring hur kvantitativa metoder innebär att den information som erhålls från varje
respondent är begränsad eftersom de standardiserade formulären potentiellt kan leda till för lite
information och för tunt underlag, beroende på om fel eller för få frågor har ställts. Därför kan det
vara problematiskt att åstadkomma hög validitet vid sådana undersökningar. När det gäller
kvalitativa metoder är risken att dra felaktiga slutsatser mindre än vid kvantitativa eftersom
intervjuaren kan ställa följdfrågor och be om förklaringar till de svar som erhålls (Larsen 2009).
Följaktligen kan vi med hjälp av den kvalitativa undersökningen säkerställa validitet i studien.
Under en undersökning är det även viktigt att se till dess reliabilitet, tillförlitligheten i
undersökningen, om den skulle kunna utföras igen på samma sätt vid ett senare tillfälle och
åstadkomma samma resultat som vid första gången. Detta är svårt beträffande
samhällsvetenskapliga undersökningar eftersom människor är olika på grund av varierade sociala
och fysiska miljöer och samma undersökningar kan därför producera olika resultat. Därför bör
forskare vara försiktiga med att dra generella slutsatser i samband med samhällsvetenskapliga
studier och tydliggöra detta i analysen (Veal 2011). Kvalitativ forskning genom fallstudie, som vi
har bedrivit, har inte avsikten att finna lagar och regler för att förklara det mänskliga beteendet utan
istället vill en sådan undersökning skapa en förståelse kring världen utifrån hur människor uppfattar
och upplever den. Då människor tolkar saker på olika sätt existerar det ingen mall att utgå ifrån för
att kunna upprepa en mätning av ett fenomen på ett reliabelt sätt i traditionell mening. Inom
kvalitativ forskning ska det framkomna resultatet istället vara konsekvent och beroende (Merriam
1994). Enligt Merriam (1994) finns det flera sätt att gå tillväga för att försäkra sig om detta, varav
ett sätt handlar om forskarens position. Forskaren ska beskriva och förklara allt som ligger till grund
för undersökningen, det vill säga antaganden och teorier, relation till respondenterna, hur
respondenterna valdes ut och i vilket socialt sammanhang informationen erhölls. Reliabiliteten i en
undersökning baseras även på tillvägagångssättet vid insamlandet av information samt
bearbetningen av materialet (Johannessen & Tufte 2003). För att försäkra oss om reliabiliteten i vår
undersökning har de bakomliggande teorierna samt metodval och genomförande av
undersökningen förklarats och motiverats. Den insamlade datan behandlades dessutom med stor
noggrannhet. De intervjuer som genomfördes registrerades med hjälp av både anteckningar under
intervjuns gång samt ljudinspelning för att inte missa essentiell information.
17
2.8 Etisk reflektion
I vår studie ämnar vi till att undersöka människors upplevelser genom djupgående intervjuer och
därför var vi noggranna med att upplysa de deltagande informanterna om de etiska principerna i
form av frivillighet i deltagande, information om studien och hur den insamlade information skulle
behandlas och nyttjas. Genom att upprätta kontakt via mail och telefon kunde vi informera
respondenterna i förväg om undersökningens syfte och frågeställningar och belyste deras roll i
studien. Vi klargjorde även att deltagandet i undersökningen var frivilligt och att anonymitet rådde.
Respondenterna informerades även om hur det insamlade intervjumaterialet skulle användas i
studien och att det inte skulle föras vidare till obehöriga.
All forskning som bedrivs måste anpassas utefter vissa etiska grunder och riktlinjer och under
forskningsprocessens gång måste etiska ställningstaganden göras av forskaren (Johannessen &
Tufte 2003; Larsen 2009). Enligt Larsen (2009) och Veal (2011) uppstår det etiska dilemman i olika
stadier av processen för arbetet. Bland annat kan valet av ämne och frågeställningar uppfattas som
oetiskt av de som berörs av studien. Det bör tas i beaktning att ämnet ej ska skildra människor ur
ett negativt perspektiv. Även vid insamlandet av data kan etiska dilemman uppstå och det är viktigt
att som forskare belysa att deltagarna medverkar av fri vilja (Larsen 2009; Veal 2011). Frivilligheten
att delta är vad Johannessen och Tufte (2003) benämner som samtyckeskravet. Utöver
samtyckeskravet påvisar Johannessen och Tufte (2003) ytterligare tre forskningsetiska riktlinjer som
bör vidhållas under forskningsprocessen. Dessa är informationskravet, konfidentialitetskravet och
nyttjandekravet. Informationskravet innefattar att forskaren ska informera om forskningens syfte
och att deltagarna kan avsluta sin medverkan när de vill. Konfidentialitetskravet innebär att
uppgifter om respondenterna inte kommer att lämnas ut mot deras vilja. Till sist finns
nyttjandekravet där forskaren redogör för respondenten att all information endast kommer
användas till forskningens ändamål. De etiska principerna som lyftes av Larsen (2009) och
Johannessen och Tufte (2003) har som gemensamt syfte att skapa trygghet hos respondenten och
informera om forskningens alla delar. Även Veal (2011) diskuterar kring olika generella principer
som forskare måste ta hänsyn till vid undersökningar. Forskningen som bedrivs bör vara fördelaktig
för samhället och eftersom vi upplever att det finns luckor i forskningen gällande lokalinvånares
upplevelser av olika turistiska fenomen anser vi att vår studie bidrar med ny information.
Temat för denna studie handlar om gränshandel och shoppingturism på en liten rural plats med
fokus på hur lokalinvånarna på platsen upplever att effekter medförts sedan uppförandet av ett
stort shoppingcenter. Ämnet i sig som ligger till grund för denna studie kan innebära vissa etiska
18
diskussioner på samhällsnivå. Bland annat går det att fundera över hur olika samhällsklasser
påverkas olika av ett shoppingcenter som i mångt och mycket endast är skapat för att konsumera.
Kan det undersökta fenomenet rörande gränshandel påverka de som står lägst i samhället, är det
hållbart med ett stort shoppingcenter på en liten rural plats ur ett socialt perspektiv? Utöver
funderingar kring sociala förhållanden finns det även en diskussion rörande hur miljön på den
berörda orten kan påverkas negativt på grund av den stora tillströmningen av shoppingturister.
2.9 Metod- och källkritik
Valet av en kvalitativ metod för denna undersökning grundade sig i att studien ämnar till att
undersöka upplevda och mjuka värden hos de lokala invånarna. På grund av den kvalitativa
undersökningsmetoden skapas en representation av verkligheten men till skillnad vid användandet
av en kvantitativ undersökningsmetod är det svårt att göra en generalisering (Johannessen & Tufte
2003). Det är en kritik som skulle kunna lyftas mot denna studie men vi menar att eftersom målet
med studien inte ämnar till att generalisera och ge en absolut sanning om ett helt samhälle återfinns
ett ändamål kring att det är de djupgående tankarna hos respondenterna som efterfrågas snarare än
att kvantitativt kunna redogöra för den insamlade datan.
Den kvalitativa undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjun
som grund till vetenskaplig forskning erhåller viss kritik vilket Kvale (1997) och Larsen (2009)
påvisar. Enligt Kvale (1997) och Larsen (2009) bör intervjuaren vara väl påläst innan intervjun
genomförs så att syftningsfel kan undvikas. Därför har vi varit noggranna med att sätta oss in i
ämnet och dess sammanhang för studien så missförstånd undviks mellan intervjuare och
respondent. Vidare var vi noggranna med att det Johannessen och Tufte (2003) diskuterar kring
objektivitet och kravet på att avhålla sig från subjektivitet och istället vara saklig och neutral under
intervjun.
I vår urvalsprocess för att komma i kontakt med för studien lämpliga respondenter gjordes ett
strategiskt urval med inspiration av snöbollsmetoden. Enligt Smith (2010) kan snöbollsmetod som
urval innebära svagheter men även styrkor. En betydande styrka är att det ges möjlighet att nå
respondenter som annars anses svåra att nå eller upprätta kontakt med. Utan snöbollsmetoden
fanns inte samma möjlighet att nå de respondenter som studien behövde. Studien innehåller åtta
respondenter vilket leder till att vissa åsikter endast uttrycks av en eller ett fåtal informanter, således
ämnar denna studie inte till att generalisera vad en hel befolkning upplever utan resultatet kan
fungera som en fingervisning på vilka åsikter som råder på platsen. För att generalisera kan studien
19
utökas genom att söka fler informanter i framtiden. Det finns vissa skillnader i vår undersökning i
jämförelse med snöbollsmetoden. Det beror på att vi sedan innan bestämt att det endast ska sökas
åtta informanter till antalet, det är beroende av den begränsade tid som finns tillgänglig för studien.
Emellertid anser vi att ett strategiskt urval skett med inspiration av snöbollsmetoden, med hänsyn
till kriterierna för denna urvalsmetod, och dess funktion i sökandet efter nya respondenter.
För att göra det möjligt att slutligen analysera den insamlade primärdatan som vi genom
intervjuer erhöll gjordes en grundlig genomsökning av sekundära datakällor. Larsen (2009) och
Veal (2011) förklarar skillnaden mellan primärdata och sekundärdata. Den primära datan är den
nya datan som studien frambringar genom respektive metod medan den sekundära datan är data
från tidigare forskningar det vill säga information i allt från böcker, rapporter och avhandling till
statistik från statistiska centralbyrån. Kitchin och Tate (2000) påvisar att det är viktigt att bedöma
den litteratur som senare skall användas i studien och nämner fyra olika faktorer som forskaren
bör se till för att uppskatta sekundärdatans vetenskaplighet. De fyra faktorerna är trovärdighet,
representativitet, autenticitet och betydelse. Trovärdighet bedömer om det återfinns korrekta
referenser och om texten är ärlig till vilken fakta den uppvisar. Representativet anspelar på källans
likhet med andra texter som berör samma ämne och om flera texter bevisar samma sak ökar
representativiteten. Autenticitet ser till var källan kommer ifrån och hur valid den anses vara.
Betydelse är kopplat till om texten är uttrycklig med sitt budskap eller om det krävs analysering av
läsaren för att behandla materialet (Kitchin & Tate 2000). Utifrån ovanstående kriterier utsågs för
ämnet relevant och vetenskaplig litteratur som senare fungerade som grund för analysen av vår
primärdata.
20
3. Tidigare forskning
Genomgången av den tidigare forskningen är utformad för att tillhandahålla med grundläggande fakta och
information om forskningsområden som för uppsatsen används vid analyseringen av det senare under texten
insamlade datamaterialet. De berörda forskningsområdena är Landsbygd och utflyttning, Turism och Shopping,
Platsens sociala tillgänglighet, Shoppingcenter och Turismens effekter på lokalsamhället och dess befolkning.
3.1 Landsbygd och utflyttning
Platser och områden som ligger på landsbygden, likt Charlottenberg och som inte tillhandahåller
rikligt med arbetstillfällen, har under en längre period upplevt en allt större utflyttningsproblematik.
Det sker idag en befolkningsminskning i flertalet svenska kommuner och en bidragande faktor till
att många kommuner har minskat sin befolkning är att de stora städerna lockar stora mängder
inflyttare varje år, det är en genomgående riktning och landsbygden överges i allt större mån för
staden. Det är de små tätorterna med mindre arbetsmarknad som påverkats allra mest av denna
utflyttning på grund av de få arbetstillfällena (Svensson 2006).
Mindre orter och kommuner påverkas inte endast av utflyttning av människor, det går även att
skönja vad Omholt (2005) menar är en utflyttning av fysiska ting från både mindre och större
städers centrumkärna och ut i periferin. Stadskärnan som tidigare varit den naturliga mötes- och
handelsplatsen har försvagat sin status och det är idag inte ovanligt att den återfinns utanför stadens
centrum. Köpcentrumens lokalisering i periferin bidrar till denna utveckling och som nämnt sker
förflyttningen även från centrumkärnan i större städer men det blir mer påtagligt i en liten ort med
färre mötes- och handelsplatser.
Människor och deras förflyttningsmönster har länge varit av intresse för forskarkåren, en klassisk
teori är ”pull-push-teorin” (Svensson 2006). Det är inte bara förflyttningen som påverkas av dessa
faktorer, utan det är även turisten som väljer besöksmål efter sådana preferenser. Pull-faktorn är
hur platsen i sig lockar människor till sig genom att skapa attraktiva miljöer. Push-faktorn kan liknas
vid en flykt från den nuvarande platsen och den nuvarande miljön. Således söks ingen ny plats
primärt utan det är snarare flykten från den nuvarande som är huvudsyftet (Hanefors & Mossberg
2007).
Östman (1985) diskuterar kring en annan teori som kan användas för att se till en plats med omland
och hur den hierarkiskt kopplas till andra omliggande platser är centralortsteorin av Walter
21
Christaller som 1933 utformade denna teori. Han utformade denna teori efter en studie av
utvecklingen kring marknadscentra i Tyskland. Teorin i sig bygger på att det uppkommer regionala
knutpunkter som tillgodoser omlandets brist på varor och tjänster (Östman 1985). Östman (1985)
påvisar fyra begrepp som centralortsteorin utgår ifrån, tröskelvärde, centralitet, räckvidd och
omland. Tröskelvärdet utgår ifrån vilken omsättning och vilket kundunderlag servicesektorn har.
Räckvidd ämnar till att påvisa den längsta sträckan en kundgrupp kan resa för att besöka detta
centra och om målgruppen anser det vara ekonomisk och upplevelsemässigt gångbart att resa den
sträckan för besöket. Omlandet syftar till vilket omland som platser har marknadsdominans över
och till sist centralitet där mängden servicefunktioner styr över vilken dragkraft centrat har. Fler
servicefunktioner innebär högre dragningskraft.
Östman (1985) menar att dessa fyra faktorer påverkar varandra och orter med olika hög grad av
servicefunktioner som har olika tröskelvärde och olika räckvidd över omlandet. Det i sin tur leder
till att olika platser får olika centralitet och tillsammans hierarkiskt bildar ett rutnät där olika
funktioner inte konkurrerar med varandra. Större orter hamnar då högre i hierarkin genom att deras
utbud är mer diversifierat än kringliggande mindre orter.
Christaller rankar olika verksamheters betydelse och väger in deras samhällsfunktion. Han menar
att en högre rankad verksamhet troligare är placerat i ett regionalt centra. En advokatbyrå återfinns
i regionens centrum men inte i omlandet, där återfinns lägre rankade verksamheter såsom
exempelvis matvaruaffärer. Det som konsumeras med högre regelbundenhet behöver således
finnas mer tillgängligt ute i periferin. Kritiken som lyfts mot centralortsteorin är att teorin helt utgår
ifrån att det finns fungerande kommunikation mellan centralorten och det omgivande omlandet,
följaktligen ges inte geografiska och naturliga hinder såsom berg och floder någon påverkan i
räckvidden mellan regionens påstådda centra och periferin (Björck & Engstig 2008).
3.2 Turism och shopping
Timothy (2005) påvisar att konsumtion länge har bedrivits i våra samhällen och att dess innebörd
ständigt har utvecklats. Under medeltiden baserades konsumtion för de flesta av människorna på
behov av nödvändigheter och vardaglig överlevnad. För en del adelsmänniskor och jordägare
handlade det, utöver förnödenheter och överlevnad, om ett njutningsfullt levnadssätt och status.
Under 1700-talets industrialisering uppkom ett kapitalistiskt tänkande rörande konsumtion och
snart ökade den inhemska konsumtionsmarknaden med nya varor och ett större utbud.
Utbredningen av industrialiseringen under 1800-talet möjliggjorde välstånd hos människor och
22
konsumtion började få en alltmer central roll i det vardagliga livet. En chans att urskilja sig från
sociala grupper etablerades med hjälp av konsumtionen. Vid mitten av 1900-talet hade
masskonsumtionens mönster spridit sig i de flesta samhällsklasser i Europa och Nordamerika på
grund av den ökade variationen av mängd och kvaliteter på produkter på konsumtionsmarknaden.
Att konsumera fick en symbolisk betydelse och gav människor möjligheten att uttrycka sin status
och identitet (Timothy 2005).
Timothy och Butler (1995) och Choi et al. (2016) diskuterar kring hur ökningen av konsumtion i
det moderna samhället och vikten av att förvärva materiella varor har påverkat hur shopping som
aktivitet bedrivs. Att shoppa i vardagen har gått från att handla om överlevnad och vara en simpel
aktivitet till att bli en fritidsaktivitet och en upplevelse. I viss mån ses det även som en njutbar
upplevelse beroende på att produktutbudet i samband med affärsmiljön och detaljhandelns
atmosfär bidrar till en behaglig helhetsupplevelse för flera sinnen (Timothy 2005). En viktig
beståndsdel i en behaglig helhetsupplevelse är att konsumentens sinnen retas på flera olika sätt
(Hanefors & Mossberg 2007).
Shopping har idag blivit en av de vanligaste fritidsaktiviteterna i världen (Timothy & Butler 1995;
Timothy 2005) och enligt Choi et al. (2016) och Makkonen (2016) syns den ökande
shoppingtrenden även tydligt inom turismnäringen. Choi et al. (2016) påvisar hur turism förr var
begränsat till sightseeing och fokuserade på upplevelser av främmande regioner och länder men
har numera kommit att bli ett mer diversifierat koncept. Reseagenturer skapar nuförtiden olika
resepaket för att kunna tillgodose människors specifika önskemål och i takt med
konsumtionsmönstrens utveckling har shoppingturism således blivit en ökad trend. Forskning visar
på att shopping har blivit en grundläggande aktivitet under en resa och att det är en aktivitet som
tilltalar många (Choi et al. 2016). En resa är enligt Timothy och Butler (1995) och Wong och Wan
(2013) inte komplett om inte tid har spenderats för shopping.
Timothy (2005) menar att shopping är en av de vanligaste och mest trivsamma av aktiviteter som
görs av människor på semester och att det finns två former av shoppingturism. Antingen görs en
resa till en destination och shopping blir en tillagd aktivitet under tiden eller så görs en resa med
det primära syftet att handla, således är shoppingen det grundläggande syftet till att resan görs
(Timothy 2005). Shopping har följaktligen blivit ett motiv till att turister reser till olika destinationer
vilket Timothy (2005), Wong och Wan (2013) och Choi et al. (2016) konstaterar. Enligt Choi et al.
(2016) är definitionen av shoppingturism väldigt bred och i viss mån otydlig men de flesta
23
beskrivningarna av begreppet innefattar att shoppingturism innebär att en resa görs med det
primära syftet att handla varor eller att shoppingen blir en sidoaktivitet under resans gång (Choi et
al. 2016). Turisternas ökade mobilitet världen över (Sheller & Urry 2004; Timothy 2005) ökar
potentialen för resenärerna att resa till områden som är belägna längre bort för att shoppa. Choi et
al. (2016) förklarar att shoppingens alltmer framstående roll inom turismen och som resemotiv sägs
vara ett av perspektiven på shoppingturismens ursprung. Ytterligare ett perspektiv som Choi et al.
(2016) diskuterar kring dess ursprung är tillägget och utvecklingen av en turistinfrastruktur för
gränsöverskridande shopping, det vill säga gränshandel.
3.2.1 Handel i gränsregioner
Internationella gränser är för ögat osynliga men har för de olika staterna en stor funktion. Gränsen
påvisar vilket geografiskt område som respektive stat ges möjlighet till att styra utifrån sina egna
politiska målbilder. Gränsen markerar således var och hur staten kan utöva sin makt och politik
(Timothy 1995). Timothy (1995) menar att dessa gränser ofta ses som ett hinder för kontakt mellan
människor eftersom de i många fall fungerar som barriärer emellan staterna och filtrerar vilka
influenser som passerar in då den nationella regeringen styr vad som anses vara negativt och vad
som ej är önskvärt i staten. På samma sätt som gränserna separerar de geografiska områdena och
förhindrar kontakt sinsemellan människor kan de dock enligt Timothy (1995) även upplevas som
områden där likartade eller olikartade kulturer och ekonomier sammanstrålar och upprättar kontakt
(Timothy 1995).
Gränser ses ofta, som tidigare nämnt, som begränsningar och barriärer (Timothy 1995; Spierings
& Van der Velde 2013) även inom turismen och det finns ett flertal exempel på områden där
turistflödena mellan grannländer är begränsade och i vissa fall till och med förbjudna. Timothy
(1995) lyfter bland annat problematiken att korsa gränsen mellan Israel och dess arabiska
grannländer. Gränserna mellan olika länder blir således ett hinder för turisten att passera och ju fler
formaliteter en turist måste gå igenom för att passera en gräns desto mer betraktas det som ett allt
större hinder. Dessa gränsrelaterade formaliteter leder följaktligen till att det uppfattade avståndet
mellan länderna ökar. Desto färre formaliteter som måste gås igenom av turisten när en gräns ska
korsas desto mer attraktivt kan gränsområdet ses och benägenheten hos turister att passera gränsen
tilltar (Timothy 1995). I gränsområden med större frihet för resenärer att passera, såsom mellan
Österrike och Tyskland, men som fortfarande besitter politiska gränser på olika sätt, kan turister
attraheras då vissa gränsrelaterade turistattraktioner uppkommer. En av dessa turistattraktioner är
enligt Timothy (1995) möjligheten till att skapa gränshandel. Timothy och Butler (1995) konstaterar
24
att definitionen av en turist vanligtvis brukar innehålla faktorer såsom tillfälliga resor, inkludera
korsandet av en internationell gräns och något slags element av nöje som är det huvudsakliga
motivet bakom resan. Definitionen inkluderar inte shopping som ett grundläggande syfte med
resan men det kan som Timothy och Butler (1995) diskuterar vara en starkt drivande faktor för att
en gränsöverskridande resa görs. Forskning visar att gränshandel och fritidsaktiviteter är viktiga
influenser till det turistiska resandet (Sullivan et al. 2012).
Enligt Sullivan et al. (2012) uppstår gränshandel när konsumenter reser från sitt lokalområde och
korsar gränsen till ett intilliggande land med huvudmotivet att shoppa. Det är tack vare skillnader
mellan grannländers beskattning av samma vara eller service som konsumenter uppmuntras till att
resa till de områden där beskattningen är lägre. Trots att det uppkommer en kostnad för själva
resvägen från ett politiskt område till ett annat kompenserar och uppväger den låga beskattningen
dessa kostnader på grund av det lägre priset på varorna, det är detta fenomen som är känt som
gränshandel (Leal et al. 2010; Spierings & Van der Velde 2013). Timothy (1995) menar att
gränshandelsturisterna är på jakt efter lägre priser och söker efter ett större eller ett annorlunda
utbud av varor än vad som finns i lokalområdet.
Såsom Timothy (2005) och Spierings och Van der Velde (2013) diskuterar är gränshandel en typ
av shoppingturism som baseras på de tidigare beskrivna faktorerna. Den konsumentbaserade
aktiviteten äger rum nära internationella gränser och utan elementen av handelsvaror, destinationen
i sig och prissättningen skulle inte gränshandeln kunna uppstå. Människor reser utanför sitt lokala
område till en destination beläget i ett gränshandelsområde med motivet att erhålla diverse fördelar
i form av bättre utbud och produktkvalitet men framförallt lägre priser. Timothy (2005) menar att
det är till följd av ekonomiska, rättsliga och sociala skillnader på den motsatta sidan av en
internationell gräns som skapar attraktiva förhållanden för shoppingturisten. Ibland kan människor
som bor långt borta från en sådan gräns stanna längre än en dag men i de flesta fall är
gränshandelsturisten en dagsbesökare.
Den rådande gränshandeln som uppkommer på en gränsdestination leder till inverkan på platsen
på många olika sätt och inom forskning ligger fokus på den effekt som märks på den lokala
ekonomin som i mångt och mycket förekommer vara positiv. Möjligheten att etablera sig som en
turistdestination på grund av gränshandel och att på så sätt locka till sig turister är ännu en positiv
inverkan gränshandeln för med sig (Makkonen 2016). Möller et al. (2012) påvisar att kommunen
och destinationen tack vare gränshandeln får en möjlighet att skapa ett varumärke, en symbol, för
25
att kunna attrahera turister, inflyttare och kapital. Utöver en positiv ekonomisk effekt och
potentialen att skapa ett varumärke för kommunen och särskilja sig från konkurrerande kommuner
bidrar även gränshandeln med jobbtillfällen för lokalinvånarna. I sin tur kan dock
jobbmöjligheterna leda till att befolkningen inte väljer att vidareutbilda sig på en högre nivå utan
fastnar i lågavlönade arbeten (Möller et al. 2012).
Makkonen (2016) diskuterar kring en negativ aspekt kring gränshandel och det är att turisterna
väljer gränshandelsbutikerna före de lokala butikerna med lokala produkter och service när de
handlar. Genom en undersökning mellan den dansk-tyska gränsen i Södra Jylland konstaterade
dock Makkonen (2016) att den negativa aspekten uppvägs av antalet turister som strömmar till
platsen och att produkterna som köps i gränshandeln ändå inte är produkter som skulle köpas från
de lokala affärerna. Även Möller et al. (2012) diskuterar negativa aspekter som kan upplevas på en
plats där gränshandel florerar och en av de aspekterna är att det kan uppstå en vi- och demkänsla
mellan lokalbefolkningen och konsumenterna. Konsumenterna kan upplevas som ett hot mot
lokalsamhället då de påverkar platsen och hur samhället utvecklas (Möller et al. 2012).
Gränshandel är en vanlig företeelse i många delar av världen (Timothy 1995; Timothy 2005;
Sullivan et al. 2012). Bland annat förekommer gränshandel kring de flesta landsgränserna i Europa
men de länder som erhållit mest uppmärksamhet inom forskning är Danmark och Tyskland, Irland
och Nordirland samt Schweiz tillsammans med intilliggande grannländer. I Nordamerika är det
mest anmärkningsvärda gränshandelsområdet mellan USA och Kanada (Timothy 1995; Timothy
2005).
3.2.2 Gränshandel mellan Sverige och Norge
Som tidigare nämnt är gränshandel en företeelse som är vanlig i många delar av världen (Timothy
1995; Timothy 2005; Sullivan et al. 2012) och även inom Norden med landsgränsen mellan Sverige
och Norge förekommer gränshandel (Asplund, Friberg & Wilander 2006; Lavik & Nordlund 2009).
Då en stor befolkning bor längs med den norsk-svenska gränsen, särskilt i sydöstra Norge, och det
råder prisskillnader på grund av olika skatte- och tullregler länderna sinsemellan, men även
beroende av att den norska kronan historiskt varit starkare än den svenska kronan, blir Sverige ett
märkbart betydande gränshandelsområde. Anledningen till varför norrmän åker till Sverige och
handlar är först och främst det lägre priset på varor, såsom matvaror, alkohol och tobak, men några
ytterligare bidragande orsaker är att det är trevligt att göra en resa till Sverige, det korta avståndet,
tillgängligheten och det större utbudet av produkter (Lavik & Nordlund 2009). Blom och
26
Braunerhielm (2011) menar att det är just tack vare prisskillnader och skillnad på pengarnas värde
i förhållande till vad som kan köpas för dem som gränsregionernas utveckling blivit framgångsrik.
Om prisnivåerna eller valutakursen förändras och köpkraften avtar i Norge skulle det kunna leda
till oönskade konsekvenser i form av bland annat en sjunkande attraktionskraft. Braunerhielm och
Olsson (2016) påvisar att flödena av handeln över gränserna inte är konstant utan har skiftat över
tidens gång och det är inte säkert att gränshandeln i framtiden kommer fortsätta i samma riktning
som nu beroende på de flertal faktorer som kan komma att influera den.
Gränsregioner som utmärker sig genom att erbjuda ett stort utbud av handel och på så sätt skapar
en attraktion och en näringslivsutveckling, såsom exempelvis Töcksfors och Charlottenberg på
gränsen mellan Sverige och Norge, genomgår vissa svårigheter. De orter som gör denna utveckling
är ofta bruksorter som en gång livnärt sig på en industri och nu ska övergå till handeln, det vill säga
att regionen går från en ensidig näring till en annan vilket kan bidra med en liknande problematik
(Braunerhielm & Olsson 2016). Braunerhielm och Olsson (2016) diskuterar denna problematik
genom att lyfta vissa eventuellt positiva respektive negativa effekter av satsningen på gränshandeln
i en region. Bland annat leder etableringen av köpcentrum till arbetsmöjligheter för
lokalbefolkningen men dessa möjligheter kan även ses som begränsningar och leda till invånarna
inte söker sig till en högre utbildning utan istället stannar och arbetar inom handeln (Braunerhielm
& Olsson 2016).
3.3 Platsens sociala tillgänglighet
Platser och dess tillgänglighet blir en viktig beståndsdel i hur lokalbefolkningen integreras med
turisterna och hur de i sin tur upplever platsens attribut som riktade mot lokalbefolkningen eller
turisterna (Almeida Garíca et al. 2015). Den fysiska platsen och dess användningsområde kan vara
problematiskt om anpassningen av platsen inte möter de krav som invånaren har på den aktuella
platsen för sitt vardagliga bruk (Brusman 2011). Krippendorf (1987) talar likartat om turistiska
byggnader och platser och hur de ofta inte möter de krav som lokalinvånaren besitter, med
anledning av det blir dessa faciliteter inte speciellt omtyckta av de lokala. Platsen upplevs helt enkelt
inte som passande för de dagliga behov som en lokalinvånare har. Att skapa en tillhörighet och
hemkänsla inom regioner och platser är en pågående process i många länder och på många platser
runt om i Sverige samt i övriga av Europa. Att bygga denna tillhörighet och hemkänsla för
lokalinvånarna är av stor vikt för nå en nöjdhet hos de som brukar platsen dagligen (Syssner 2012).
27
McKercher, Wang och Park (2015) talar om en uppdelning av platser i tre kategorier, turistplatser,
icke-turistplatser och delade platser. Turistplatsen som diskuteras nedan är en plats som är
konstruerad för turismupplevelsen och således saknar social tillhörighet hos lokalbefolkningen. Det
går inte att påvisa speciella platser som turistiska utan det är snarare deras attribut som avgör vem
platsen tillhör och liknande platser återfinns på många destinationer där turismflöden är höga.
Därför utgör endast den nedan diskuterade stationen i Krokek ett exempel på en sådan företeelse
som kan uppkomma på turismdestinationer, det kan lika gärna ske i ett centrum, på ett torg eller i
en galleria.
Brusman (2011) lyfter exemplet Krokek för att beröra denna problematik. I Krokek, ett litet
samhälle i det perifera av Norrköping, där en tågstation uppförts har upplevt just det tidigare
nämnda problemet rörande bruksvärde för lokalinvånare. Krokek är det samhälle som återfinns i
närmast anslutning till Kolmårdens djurpark. Kolmårdens djurpark är en turistdestination som
årligen har ett besökarantal över en halv miljon. Brusman (2011) menar att den tågstation som
uppförts i staden har för syfte att tillgodose sommarturismen behov. Fler företeelser och attribut
talar sitt tydliga språk. Som första argument lyfter Brusman (2011) att stationen de facto namngavs
efter Kolmården istället för samhället den ligger i. Förutom Kolmårdens djurpark är Kolmården
som geografiskt område en skogsregion utan tydliga associationer vilket inte borde generera i ett
stationsnamn.
Det går att skönja redan från namnet, Kolmårdens station, vem platsen är konstruerad för och vem
som ska lockas att bruka den. Förutom namnet på tågstationen påträffades det inga vindskydd eller
väntkurer under början av stationens livstid. Dessa tillbehör som ej återfanns underlättar för
exempelvis pendlaren under kalla höstdagar med regn och blåst (Brusman 2011). Eftersom det
saknades verktyg för vardaglig användning för lokalinvånarna menar Brusman (2011) att
kommunen tagit förhållandevis tydlig ställning i användningsområdet för stationen. Tågstationens
primära syfte är att under sommaren tillgodose anländande turisters, med Kolmårdens djurpark
som besöksmål, behov och ska endast fungera som ett tillfälligt stopp för vidareresa. Perrongen är
således i sitt första skede inte utformad för pendlare som brukar platsen dagligen utan för tillresande
turister under sommarmånaderna Slutligen påvisar ändå Brusman (2011) att tågstationen i Krokek
tillsammans med djurparkens starka varumärke förmodligen är till större nytta för lokalsamhället
än vad den bidrar med negativa effekter. Genom den tillströmning som sker sommartid kan diverse
satsningar på lokalsamhället ske som även de lokalinvånarna kan nyttja.
28
3.4 Shoppingcenter
Handel har länge varit en stor del av turismen och turistens dagliga beteende under en resa eller ett
besök på en destination (Timothy & Butler 1995; Timothy 2005; Choi et al. 2016) men det är först
på senare tid som shoppingcentret blivit en del av det vardagliga besöket för turisten. Det är inte
bara turisten som dras till dessa köpcentrum utan det är även de lokalboende som attraheras av
handelsplatsen då många matbutiker förflyttat sina verksamheter från centrum till köpcentrum
(Heffner & Twardzik 2015).
Köpcentrum kan vara lokaliserade i stadens centrumområde men det är de handelsplatser som är
lokaliserande utanför centrum som har vuxit allra mest och snabbast ända sedan uppkomsten på
1970- och 80-talet i Europa (Heffner & Twardzik 2014; Heffner & Twardzik 2015). En av de
tydligaste kopplingarna till detta uppsving för handel på ruralt belägna platser är den ökade
tillgången till privat bil (Thomas & Bromley 2002; Swamynathan et al. 2013; Heffner & Twardzik
2014; Heffner & Twardzik 2015). Dels är det möjligheten att ta sig till den faktiska platsen där
köpcentrumet är beläget (Thomas & Bromley 2002; Heffner & Twardzik 2015) men som
Swamynathan et al. (2013) påvisar även för att underlätta parkering av fordonet. Stadskärnorna
upplevs idag som osmidiga och otillgängliga för shopparen då det som tidigare nämnt är svårare
att parkera bilen i stadskärnan men också för att köpcentret skapar en homogen handelsplats under
ett och samma tak (Swamynathan et al. 2013; Heffner & Twardzik 2014).
På många sätt fungerar shoppingcentret som den nya mötesplatsen, det nya torget per se. Torget
är historiskt en plats för möten mellan människor ansikte mot ansikte för interaktion sinsemellan,
en plats som alla olika personligheter och människor har tillgång till (Chiodelli & Moroni 2015).
Chiodelli och Moroni (2015) ser vissa problem med gallerian som den nya naturliga
mellanmänskliga mötesplatsen. De påvisar att centren ofta är privatägda men att de i mångt och
mycket skapar möjlighet för allmänheten att vistas inom dess gränser. Det talar för att
shoppingcenter motverkar privatisering av plats och rum. Utöver gallerian som mötesplats är det
primärt en plats för konsumtion vilket leder till slitningar mellan dessa funktioner.
Chiodelli och Moroni (2015) menar att det allmänna utrymmet på exempelvis det faktiska torget i
centrum av staden är grundbulten för allmänhetens välmående och bidrar till ett pluralistiskt
samhälle där alla olikheter ges utrymme. Enligt Chiodelli och Moroni (2015) kan en stad eller ett
samhälle med en förflyttning av denna mötesplats till exempelvis det omtalade shoppingcentret
uppleva potentiella förändringar i samhället. Allmänheten får inte samma tillgång till
29
shoppingcentret som de får till torget. De olikheter som tillåts på torget är reglerade inom gallerians
väggar. Vissa sorters människor är följaktligen inte välkomna att möta människor på den nya
mötesplatsen. I likhet så ovälkomnas vissa politiska yttringar i shoppingcentret. Social homogenitet
är normen för att vistas på denna konsumtionsinriktade mötesplats (Chiodelli & Moroni 2015).
Chiodelli och Moroni (2015) menar att denna homogenitet som ett köpcenter attraherar anses ha
negativ påverkan och negativa effekter på den allmänna sfären. Det kan leda till nedgång i
medborgaranda och kollektiv demokratisk dialog då allmänna platser är mer lämpade för
demokrati. Tillgängligheten i en galleria är i förhållande till andra privatägda platser större. Gallerian
är mer publik än andra platser som endast tillåter en viss form av aktivitet, exempel på sådana
platser är kontorsbyggnader och diskotek. Kontorsbyggnader och diskotek är publika byggnader
men har en hårdare gallring av besökaren innan de tillåts verka inom dess rum (Chiodelli & Moroni
2015).
Tillgängligheten är som nämnt stor i ett shoppingcentrum även om restriktioner förekommer. Det
är en mötesplats som trots sina begränsningar inhyser många samhällsklasser och etniciteter, dock
måste ett normativt beteende infinna sig hos besökaren om denne ska accepteras och få vistas i
shoppingcentret. Köpcentrum är således inte en publik plats, den ägs inte av offentligheten och
betalas ej genom skattepengar och den är inte specifikt dedikerad till allmänhetens nytta utan det
är snarare en plats som påskyndar konsumtion. Konsumtionen kan vara kopplad till möten och
interaktion likt ett torg med det primära användningsområdet är shopping. Om en galleria,
köpcentrum eller shoppingcenter ska kunna fungera som det nya torget med mellanmänskliga
kontakter kan inte vissa människor gallras bort av regleringar utan ska det fungera som en naturlig
mötesplats så måste alla människor vara välkomna inom centrets väggar (Chiodelli & Moroni 2015).
Heffner och Twardzik (2015) påvisar att det finns forskning som indikerar på att mindre samhällen
som ligger i närheten eller i anslutning till shoppingkomplex ofta går igenom en förändringsprocess
i samhälleliga funktioner. Det sker då en förflyttning av funktioner från centrum till dessa
agglomerationer som mer än ofta placerar sig utanför stadens centrum. Ett exempel på denna
förflyttning av samhällsfunktioner som Heffner och Twardzik (2015) lyfter är provinsen Schlesiens
i södra Polen, där perifera shoppingcenter förändrat det kringliggande samhället. Denna förändring
sker ibland på grund av att köpcentret förändrar de lokala förutsättningar som erbjuds men det kan
också vara en naturlig förändring som sker i och med att allt fler rurala områden minskar sina
anställningsmöjligheter i och med att industrier läggs ned. Heffner och Twardzik (2015) fortsätter
diskutera att shoppingcentret således kan fungera som en ny anställningskälla och en ny
30
serviceindustri. Det finns bevis på att sådana shoppingcenter i rurala området kan motverka
urbaniseringen och ge den tidigare minskande befolkningen ett uppsving (Heffner & Twardzik
2015).
Heffner och Twardzik (2014) påvisar vissa förändringar i sociala livsstilsmönster hos lokalinvånare
i rurala områden med ett närliggande shoppingcenter. Det framläggs bevis för förändring i
konsumtionsmönster och tillvägagångssätt i inhandlandet av produkter, de konsumtionsmönster
som påvisas är att det rurala beteendet närmar sig det urbana konsumtionsmönstret när
inköpsmöjligheterna ökar. Heffner och Twardzik (2014) finner bland annat argument för att
invånare i mindre städer och rurala områden, såsom i Schlesiens, spenderar mer och mer av sin fria
tid inom gallerians område.
3.5 Turismens effekter på lokalsamhället och dess befolkning
Mobiliteten av människor världen över har ökat tack vare utvecklade och förbättrade
transportionsmöjligheter, framförallt efter bilens entré på den privata marknaden (Sheller & Urry
2004). Hannam et al. (2014) diskuterar kring hur bilen har bidragit till att människor kan röra sig
allt friare och på så sätt utökat tillgängligheten av allt mer avlägsna områden. Möjligheten att
uppleva nya områden, göra och se nya saker har således ökat. Den ökade mobiliteten leder till allt
större turismflöden i världen och dessa flöden av människor påverkar och förändrar de platser och
destinationer som besöks (Sheller & Urry 2004).
Turismens påverkan på en plats kan synas på flera sätt i samhället, den influerar olika delar och
märks bland annat i det ekonomiska, kulturella, sociala och det ekologiska aspekterna i samhället
(Gursoy & Rutherford 2004; Almeida Garcia, et al. 2015; Bimonte & Punzo 2016; Suntikul, Pratt,
Kuan, Wong, Chan, Choi & Chong. 2016). Almeida García et al. (2015) påvisar att de medförda
effekterna kring turismutvecklingen kan upplevas som både positiva och negativa således har ett
växande intresse rörande turismens inverkan tilltagit under de senaste 50 åren. Positiva aspekter
som lyfts inom turismforskningen är övervägande den bidragande ekonomiska fördelaktigheten
bestående av diverse intäkter men även i form av jobbmöjligheter på platsen (Gursoy & Rutherford
2004; Nepal 2008; Almeida Garcia et al. 2015; Bimonte & Punzo 2016; Şanlıöz-Özge & Günlü
2016; Suntikul et al. 2016). Positiva effekter av turism är inte endast märkbara i olika ekonomiska
fördelaktigheter utan effekterna är synbara på flera nivåer i samhället. Almeida García et al. (2015)
konstaterar att turismen bidrar med positiva influenser i utbudet av varor, tjänster och
31
fritidsaktiviteter på destinationen och att kulturella byggnader och värden samt natur bevaras
(Almeida García 2015). Şanlıöz-Özge och Günlü (2016) konstaterar att det även via turismen
uppstår en förbättring av infrastrukturen samt kollektivtrafiken i samhället. Trots att det finns
många positiva aspekter av turism så finns det likaså ett flertal negativa. Gursoy och Rutherford
(2004) påvisar flera negativa yttringar inom det sociala och kulturella i samhället. Bland annat lyfter
Gursoy och Rutherford (2004) att turism bidrar till sociala kostnader för samhället i form av högre
priser på varor och tjänster, en ökning av kriminalitet, en ökning av trafikproblem samt
föroreningar. Även Suntikul et al. (2016) och Almeida García et al. (2015) lyfter trafikproblem,
såsom trafikstockningar och bristen på parkeringsplatserna, föroreningar och ökning av
kriminalitet som några av de största negativa effekterna turismen på en destination bidrar med.
Hur turismens inverkan på ett samhälle ter sig påverkar hur lokalbefolkningen upplever turismen
och således influeras befolkningens attityder gentemot turismutvecklingen (Nepal 2008; Almeida
Garíca et al. 2015; Bimonte & Punzo 2016; Şanlıöz-Özge & Günlü 2016). Bimonte & Punzo (2016)
konstaterar att turism handlar om mötet mellan två olika populationer, lokalinvånare och turister.
Denna interaktion är omöjlig att undgå på en plats präglad av turism och samspelet kan leda till att
en påverkan på respektive parter sker, i exempelvis dess attityder gentemot varandra, deras åsikter
och livsstilar. Interaktionen som kan ske i positiv eller negativ anda influerar till stor del hur
lokalinvånarna ställer sig mot turismen.
3.5.1 Irridexmodellen och social hållbarhet
I den vetenskapliga forskningen gällande invånares attityder i förhållande till turismutvecklingen
och turisterna brukar vanligtvis ett ramverk i form av en modell vid namn Irridexmodellen
användas för att förklara det uppståndna samspelet (Şanlıöz-Özge & Günlü 2016). Ramverket
ämnar till att förklara men även förutse lokalinvånarnas beteende på en turistdestination (Nepal
2008; Almeida Garíca et al. 2015; Bimonte & Punzo 2016; Şanlıöz-Özge & Günlü 2016). Şanlıöz-
Özge och Günlü (2016) förklarar att irridexmodellen delar upp lokalbefolkningens inställning från
en positiv position till en mer negativ uppfattning av turismen i fyra olika faser och de reflekterar
dessutom intensiteten av turismutvecklingen på platsen. Ju mer utveckling och förändring som
skett i samhället av turismnäringen desto mer negativ brukar inställningen hos invånarna te sig.
Fennel (2008) och Şanlıöz-Özge och Günlü (2016) konstaterar att de fyra faserna benämns med
orden eufori, apati, irritation och antagonism. Eufori-stadiet innebär att lokalinvånarna har en
positiv inställning gentemot turismen och välkomnar turister och besökare. Den apatiska fasen
resulterar i en likgiltig inställning hos invånarna och turisterna tas för givna. Vid irritationsfasen
32
börjar en alltmer negativ inställning nalkas. Här börjar invånarna oroa sig för turismens påverkan
på samhället. Det sista stadiet som benämns vid antagonism kännetecknas vid att lokalbefolkningen
motsätter sig turismen och uttrycker sin irritation då de anser att turisterna skapar problem i
samhället (Fennel 2008; Şanlıöz-Özge & Günlü 2016).
Anledningen till att positiva respektive negativa inställningar hos lokalinvånarna uppstår i
förhållande till turismen beror på flera faktorer. Bland annat kan det som Bimonte och Punzo
(2016) diskuterar bero på hur själva interaktionen mellan lokalbefolkningen och turisterna
uppfattas. Suntikul et al. (2016) påvisar att graden av en persons samspel och kontakt med turismen
och turisterna påverkar hur han eller hon uppfattar turismens effekter. Forskning har visat att
människor som arbetar i turismrelaterade yrken vanligtvis har en mer positiv inställning gentemot
turismutvecklingen än vad människor som inte interagerar med turismnäringen har. Om
lokalbefolkningen upplever att de erhåller en personlig vinning på något sätt av turismnäringen
ökar den positiva attityden och även stödet för den fortsatta turismutvecklingen (Suntikul et al.
2016).
Det sociala samspelet mellan turister och lokalinvånare handlar om social hållbarhet. Enligt
Zhang et al. (2016) är det ett begrepp som har fått alltmer uppmärksamhet inom turismforskning.
I och med att det har skett en ökning av resor och turister världen över har en växande
medvetenhet kring hur turismen inverkar på både destinationen och lokalinvånarna tilltagit
(Almeida García et al. 2015; Zhang et al. 2016). Zhang et al. (2016) påvisar att hållbar utveckling
berör tre huvudsakliga områden, ekonomi, det miljömässiga och det sociala. Som tidigare nämnt
har social hållbarhet kommit att spela en allt större roll inom turism och för att nå en social
hållbarhet bör lokalinvånarna inte påverkas på ett negativt sätt utan istället ges möjlighet att
medverka i turismnäringen på sina villkor. Genom att ge lokalinvånarna den möjligheten skapas
bättre förutsättningar för social hållbarhet och negativa effekter på grund av turism, såsom
trafikproblem, ökad brottslighet och försämrad levnadsstandard, kan undvikas. Gursoy och
Rutherford (2004) benämner de negativa sociala effekterna som sociala kostnader och menar att
en turistdestination både erhåller nackdelar i form av kostnader samt tjänar fördelar. För att social
hållbarhet ska uppnås bör kostnaderna minimeras samtidigt som lokalinvånarna upplever de
positiva möjligheter som turismen medför (Suntikul et al. 2016). Hållbar turism i social kontext
leder således till att lokalinvånarna inte hamnar i irritations- eller antagonistfaserna enligt
irridexmodellen (Fennel 2008; Şanlıöz-Özge & Günlü 2016).
33
3.6 Teoretisk sammanfattning
Genomgången av de teorier som för uppsatsen kommer användas i analysprocessen ämnar till att
skapa en förförståelse för den problematik rurala samhällen med höga flöden av turister kan
uppleva likväl positiva som negativa. Via Landsbygd och utflyttning, Turism och Shopping,
Platsens sociala tillgänglighet, Shoppingcenter och Turismens effekter på lokalsamhället och dess
befolkning skapas en teoretisk grund för läsaren nu när texten fortskrider mot de metodval som
författarna gjort under denna uppsats.
34
4. Empiri
I kommande avsnitt kommer en karta för att beskriva det angivna området att visas för att skapa en förståelse för
lokaliseringen av shoppingcentret i förhållande till riksväg 61 och Charlottenbergs centrum. Utöver det kommer de
svar som erhölls av de genomförda intervjuerna att redovisas. Det genomfördes åtta intervjuer under de två dagar som
vi uppehöll oss i Charlottenberg. Via de teman som uppkom kommer datan redovisas och ställa de olika
respondenternas svar mot varandra.
Bild 1: Nationalencyklopedin. Eda. Kommunkarta. [2017-06-13].
Bild 1 syftar till att beskriva Charlottenbergs lokalisering i förhållande till riksväg 61 men också för
att beskriva närheten till Norge. Charlottenbergs centrumkärna är lokaliserat vid den svarta punkten
medan Charlottenbergs Shoppingcenter är lokaliserat i precis anslutning till riksväg 61. Således blir
centret placerat mellan riksväg 61 och centrumkärnan.
35
Under intervjuernas gång uppkom som nämnt olika teman som respondenterna berörde, dessa
teman kommer sammanfogas för att senare, i analys och slutsats, kunna besvara syfte och
frågeställningar. På grund av dessa teman kommer resultatavsnittet delas in i de uppkomna temana,
Centrumpåverkan, Utbud, Infrastruktur och demografi, Helhetsinställning till gränshandeln, dess
effekter och shoppingturisterna och slutligen Lokalinvånarnas framtidsfunderingar för att ge
läsaren en möjlighet att följa vad som uppkom under intervjuerna. Intervjuerna delades in i tre olika
delar bakgrundsfrågor, intervjufrågor och reflekterande frågor, allt detta för att nå olika tankar och
upplevelser från informanterna. Intervjuguiden innehöll totalt 15 huvudfrågor och vissa av dessa
innehöll även underfrågor. Frågorna är i mångt och mycket sammankopplade med varandra och
berör ibland samma problematik därför kommer frågorna och dess respektive svar inte redovisas i
tur och ordning utan som nämnt kommer det framföras genom de olika uppkomna temana.
Intervjufrågorna finns i sin helhet att läsa i bilaga 1. Resultat av intervjuerna kommer således
redogöras under de uppkomna temana med tillhörande rubriker
På grund av att intervjuerna har genomförts med anonymitet för respondenterna har vi beslutat att
beteckna våra respondenter med bokstäver istället för namn. I nedanstående tabell redovisas
grundläggande fakta om informanterna som kan användas vid tolkning av resultatet samtidigt som
de betecknas med en bokstav från A till H.
Respondent
Ålder
Man/Kvinna
Lokalisering av boende
Antal år respondenten
varit bosatt där
Yrkestitel
A
39 år
Man
Vid norska gränsen, 7km
från Charlottenberg
39 år
Tjänsteman
B 46 år Man Charlottenberg 46 år Butiksmedarbetare
C 57 år Man Charlottenberg 27 år Tjänsteman
D 75 år Man Precis utanför Charlottenberg
13 år Egenföretagare i
restaurangbranschen
E 47 år Kvinna Charlottenberg 47 år Tjänsteman
F 50 år Kvinna Charlottenberg 28 år Tjänsteman
G 62 år Kvinna Charlottenberg 41 år Egenföretagare inom
handel
H 33 år Kvinna Charlottenberg 33 år Butiksmedarbetare
Tabell 1. Respondentfakta
36
4.1 Centrumpåverkan
Centrumpåverkan ämnar till att lyfta de svar som rör hur Charlottenbergs centrum har påverkats
på grund av uppförandet av shoppingcentret beläget utanför centrum. I detta avsnitt berörs
respondenternas upplevda aspekter såsom centrumförflyttning, det nya shoppingcentret som
byggdes 2006 och hur lokalinvånarna ser på den nya mötesplatsen.
Samtliga lokalinvånare i studien konstaterar att centrumkärnan påverkats på flera olika sätt efter
uppförandet av Charlottenbergs Shoppingcenter. De påvisar även att mestadels av handeln
utfördes tidigare på Storgatan, vilket är den gata som löper genom centrum och till stora torget.
Storgatan användes som mötesplats och handelsplats, således blev det en naturligplats för
människor att vistas på. Informant C och G exemplifierar detta genom att förklara att det tidigare
på Storgatan var mycket mer liv och rörelse än vad det är i dagens läge.
År 2006 byggdes och uppfördes Charlottenbergs Shoppingcenter, respondent A, D, E, F och H
påvisar att ganska snart efter uppförandet av centret började många butiker på Storgatan att lägga
ned sin verksamhet. De butiker som inte lade ned stannade således kvar på Storgatan eller som
informant F säger förflyttade många sin verksamhet till shoppingcentret. Respondent A, C, D, E,
F och H påvisar endast två butiker som förflyttat sin verksamhet till shoppingcentret, dessa två är
Systembolaget och apoteket som båda lokaliserades på Storgatan tidigare. Systembolagets flytt från
centrum nämner respondent A, C och G som den absolut största faktorn till att antalet besökare
minskade i centrum då Systembolaget är en stor bidragande faktor till att gränshandeln existerar
och lockar till besök. På grund av denna förflyttning av butiker minskade trafiken i centrum, inte
bara trafik av människor utan även trafikeringen av fordon minskade enligt A, B, C, G och H.
Alla ovanstående faktorer rörande uppförandet av shoppingcentret, nedläggning- och förflyttning
av butiker och framförallt flytten av Systembolaget har lett till att centrumkärnan har tappat i sin
status som mötesplats och förflyttats ned till Charlottenbergs Shoppingcenter vilket samtliga
respondenter påvisar. För att exemplifiera dessa åsikter sade informant C att ” Mötesplatsen
Storgatan blir borta, alltså mötesplatsen har flyttat sig till någon annanstans”. Respondent E var av
samma mening och sade att ”…centrumkärnan är nu flyttat från Storgatan ner till det nya centrat.”
Likaså instämmer respondent B med att påvisa att ”Centrum har bytt plats kan man ju säga.”
Informant E och G menar att många unga och äldre spenderar mycket tid på centret för att umgås
och spendera sin fritid.
37
Samtliga informanter i studien talar om att de besöker köpcentret kontinuerligt, respondent B, F
och H påvisar att de spenderar mer tid på shoppingcentret jämfört med den tid de tidigare
spenderade på torget och Storgatan medan ingen respondent menar att de spenderade mer tid på
torget förr än vad dem nu spenderar på centret.
I ett försök att tolka eller förstå hur respondenterna upplever förflyttningen av centrumkärnan lyfts
parametrar såsom ålder, arbete och lokalisering av boende in utan något resultat. Det blir tydligt att
varken ålder eller arbete påverkar respondentens åsikt i centrumförflyttningen.
4.2 Utbud
Detta avsnitt som benämns Utbud ämnar till att diskutera kring det utökade utbudet som tillkom
efter uppförandet av shoppingcentret och hur lokalinvånarna i undersökningen anser att det passar
deras efterfrågan på produkter.
Alla åtta respondenter i studien utom respondent G menar att i och med att shoppingcentret blivit
lokaliserat i Charlottenberg har utbudet ökat väsentligt. Sedan centret uppfördes 2006 har antalet
butiker ökat och möjligheten att välja mellan många butiker har uppstått. Innan fanns inte den
valmöjligheten i Charlottenberg, såsom respondent C konstaterar ”Vi har ju fått ett fantastiskt
utbud. Det finns ju liksom inte på kartan hur en sån liten ort som Charlottenberg ska har allt det
här utbudet.” Respondent G anser dock att utbudet som fanns i Charlottenbergs centrum innan
uppförandet av shoppingcentret täckte alla behov som lokalinvånarna hade och anser även att det
nya utbudet inte är riktat till lokalinvånarna utan riktar sig mer mot de shoppingturister som nyttjar
gränshandeln. Den åsikten av respondent G kan uppfattas som en irritation mot etableringen av
andra butiker inom handel och således en ökad konkurrens för dennes verksamhet. Trots att de
andra informanterna anser att utbudet förbättrats på grund av shoppingcentret anser alla
respondenter att shoppingutbudet främst inriktar sig mot shoppingturisten. Samtliga respondenter
menar också enhälligt att den shoppingturist som kommer och besöker Charlottenberg är från den
norska sidan av gränsen. De åker över till Sverige under en dag för att inhandla varor som är mer
prisvärda än på den norska marknaden.
Respondent A, C och F menar att det märks och syns i och med att utbudet till stor del innefattar
storpacksvaror i matbutikerna. En annan aspekt som nämns av informant A, E och H är att viss
skyltning är på norska och respondent E menar även att vissa annonser som tillhandahåller med
38
erbjudande endast visas i norska dagstidningar. Respondent A, C och F förklarar att det som den
norska besökaren främst är ute efter är godis, alkohol och tobak allt detta för att skatteskillnaden
för dessa varor och stor mellan Norge och Sverige. Informant D nämner bland annat att till och
med apoteket är inriktad på den norska marknaden med flertalet norska mediciner. Respondent E
nämner ett liknande fall då shoppingcentret tillhandahöll med en bokaffär för norrmän med
norskspråkig litteratur. Respondent B som arbetar på Charlottenbergs Shoppingcenter menar att
säkerligen 80 procent av hans kunder är norrmän och att utbudet därför är riktat till den norska
marknaden. Även priset påverkas av den rådande gränshandeln gentemot Norge och respondent
A anser att varornas prissättning är högre på grund av att norrmännen pressar upp priserna med
sin köpstyrka.
4.3 Infrastruktur och demografi
Infrastruktur och demografi ämnar till att belysa hur respondenterna upplever att Charlottenbergs
fysiska och sociala miljö påverkats efter uppförandet av Charlottenbergs Shoppingcenter.
Innan Charlottenbergs Shoppingcenter byggdes var Storgatan i centrum det huvudsakliga
handelsområdet som tidigare nämnt. Centrum trafikerades under den tiden påtagligt vilket
respondent A, B och C konstaterar. Efter uppförandet av shoppingcentret blev det en förflyttning
av centrumkärnan och således även av trafiken. Informant A, B, F och H påvisar att det nuförtiden
är mer trafik på riksväg 61 som löper utmed Charlottenbergs Shoppingcenter och att
infrastrukturen inte motsvarar de behov som den dagliga trafiken kräver. Följaktligen har trafiken
minskat i centrum vilket respondent A, B, C och H upplever som numer lugnare, vilket leder till
fler parkeringsmöjligheter och bättre framkomlighet.
Det finns även respondenter i studien som för tankar kring hur kollektivtrafiken påverkats av de
höga flöden av människor som dagligen besöker Charlottenbergs Shopping. Respondent A, C och
H tror inte att det skulle finnas det stora utbudet av kollektivtrafik om centret ej funnits, respondent
A exemplifierar detta genom att nämna att tåget gör uppehåll i Charlottenberg vilket han menar
skulle vara föga troligt om inte shoppingcentret existerat. Informant F upplever även en
infrastruktur som annars inte skulle vara utvecklad, hon menar att cykelvägarna är välutvecklade
och att de inte skulle vara lika underhållna och utvecklade om inte shoppingcentret funnit på orten.
Trots de utvecklade cykelvägarna upplever respondent E och H att skyltningen mellan
39
shoppingcentret och centrum är bristfällig vilket leder till att avståndet kan upplevas längre än vad
det är oberoende av att det endast är 800 meter mellan centret och centrumkärnan.
Befolkningsmässigt anser flertalet respondenter att Charlottenberg klarat sig från stor utflyttning
just på grund av att Charlottenbergs Shoppingcenter byggdes och de arbetsmöjligheter som det
medför. Informant A, B, C, D, F och H nämner centrets dragningskraft tillåter människor att bo
kvar på orten men det kan även locka till nya inflyttare. Lokalinvånare F exemplifierar detta genom
att påpeka att hon tror befolkningsmängden hade minskat väsentligt om inte shoppingcentret
funnits, hon menar att det främst tilltalar ungdomar som ges många arbetstillfällen. Arbetstillfällen
är något som varenda respondent talar om, genom Charlottenbergs Shoppingcenter har många
arbetsmöjligheter tillkommit och givit lokalinvånarna en möjlighet till anställning. Dock påpekar
informant G att det mestadels är deltidsanställningar som tillhandahålls för befolkningen. Något
som också påpekas av respondent A, B, C och G är att inpendlingen av arbetskraft är stor från
närliggande kommunen och samhällen eftersom arbetskraften i Eda kommun inte är tillräcklig.
Likt åsikterna rörande centrumförflyttningen upplevs parametrarna såsom ålder, arbete och
lokalisering av boende inte som bidragande faktorer till de åsikter som respondenterna lyfter i
ovanstående avsnitt.
4.4 Helhetsinställning till gränshandeln, dess effekter och
shoppingturisterna
Det framkommer att alla åtta respondenter upplever en förflyttning av centrumkärnan och att det
till stor del beror på Charlottenbergs Shoppingcenter och hur det har konkurrerat ut den tidigare
handelsplatsen på Storgatan och de butiker som existerade där. Utöver vad som konstateras kring
förflyttning och förändring talar de även om hur de upplever förändringarna och vilka positiva
respektive negativa effekter som uppkommer för dem som lokalbefolkning.
Som nämnt påvisar samtliga respondenter i studien att centrum har förflyttats från centrumkärnan
och Storgatan till Charlottenbergs Shoppingcenter. Alla åtta respondenter utom respondent B
upplever det negativt att det liv och rörelse som tidigare huserade i centrum och Storgatan dött ut
under senare år. Nedläggningen av butiker nämner informanterna som en av de bidragande
faktorerna för centrumkärnans avveckling. Även Systembolaget och apotekets förflyttning till
shoppingcentret har bidragit till den nedåtgående besökartrenden till centrumkärnan. Den
40
besökartrend som samtliga lokalinvånare i undersökningen utom respondent B upplever som tråkig
och negativ anser i sin tur respondent B att minskningen av antalet besökare i centrum är positiv
då denne tycker att det är bra att separera boende och shopping, denne upplever centrumet som
lugnt och skönt snarare än dött och tråkigt. Den upplevelsen kan kopplas till att respondent B bor
i centrala Charlottenberg och då finner sin boende situation som lugnare efter förflyttningen av
handelscentrumet, dock motsäger de fem andra respondenterna som bor i centrala Charlottenberg
detta. Minskningen av besökaren i centrum har lett till mindre biltrafik i centrum vilket flera
respondenter upplever som positiv då det exempelvis är lättare att parkera sin bil. Eftersom
centrum förflyttats till Shoppingcentret krävs det numer bil för att besöka exempelvis apoteket och
Systembolaget. Informant D, E, F och H nämner apotekets förflyttning som mest exkluderande
då många äldre som bor i samhället inte längre ges möjlighet att besöka det i samband med sitt
besök på vårdcentralen där det tidigare var lokalisering. Respondent G upplever förflyttning och
kommunens beslut gällande utförandet av den som exkluderande mot henne som egenföretagare
och att det var främst stora nationella företag som gynnades av shoppingutvecklingen. Informanten
menar vidare att de företagen som gynnas är ofta centraliserade utanför Eda kommun och således
inte betalar lika mycket tillbaka till samhället.
Inpendlingen av arbetskraft från närliggande kommuner ses som negativt från lokalinvånare A, B
och G eftersom det minskar intäkterna i kommunen och således inte gynnar de som bor och verkar
på orten. Trots att dessa tre informanter påvisar att det sker en inpendling som anses negativ i form
av skatteintäkter och det respondent G nämner om nationella företag som inte heller betalar skatt
i kommunen så anser alla respondenter att anställningsmöjligheterna är en väldigt positiv effekt
som Charlottenbergs Shoppingcenter bidragit med.
Shoppingcentrets positiva effekter ses även på det stora utbud av affärer och restauranger som
tillkommit på orten då alla respondenter utom respondent G upplever det ökade utbudet som
tilltalande för shoppingturister men likväl för lokalinvånare. Utbudet av produkter medför dock en
viss skepticism hos den lokala befolkningen, då utbudet anses vara riktat mot den norska
marknaden då de står för den största andelen av handeln. Attityden hos lokalbefolkningen är
övervägande positiv gentemot den norska besökaren. Visst talas det om en viss nedskräpning på
grund av de höga flödena av besökare men turisten i sig ses inte som ett negativt inslag i vardagen.
Det som ses negativ av lokalinvånare A, E, F och H är att shoppingturisten inte stannar under en
längre tid och nästan aldrig övernattar, således kan inga företag som jobbar med kringaktiviteter
sälja sin produkt till besökaren och hjälpa området till välmående. Respondent F tycker det är
41
tråkigt att det finns så få turistiska kringaktiviteter som lokalinvånaren kan nyttja, då det endast är
shopping som erbjuds för besökaren. Exempelvis lyfter respondenten avsaknaden av en simhall
respektive bowlinghall.
Något som däremot har tillkommit efter shoppingcentrets uppförande är den förbättrade
kollektivtrafiken som informant A, C och H nämner som väldigt positiv. Respondent A tror
exempelvis inte att tåget skulle stanna på orten om inte centret fanns.
Alla åtta informanter i studien är positivt inställda till den rådande gränshandeln och ser den som
en samhällsnytta men det råder delade meningar kring vilka effekter det medför i samhället.
Respondent G är den enda som har en negativ helhetsinställning, då hon väger för och nackdelar
finner hon för många nackdelar för att väga upp de positiva aspekter som hon upplever. Att
respondent G som enda respondent har en helhetsinställning som är negativ kan bero på att
respondent G är den enda i undersökningen som är egenföretagare inom handel och då upplever
konkurrensen som hård. Informant C anser å andra sidan att de negativa konsekvenserna av att
inte ha ett shoppingcenter hade varit värre, ”Om inte köpcentrat hade blivit här i Charlottenberg
så hade Charlottenberg och Storgatan sett precis likadant ut som det gör idag i alla fall för att
etableringen hade skett någon annanstans.” Respondent A uttrycker sig genom att förklara vikten
av shoppingcentret och gränshandeln med att säga ” Hade vi inte haft de där shoppingturisterna
hade nog Charlottenberg varit utdött samhälle…vi måste ha den där gränshandeln för att överleva.”
Tre lokalinvånare, A, F och H, menar att shoppingcentret har hjälp till att sätta Charlottenberg på
kartan vilket gynnar samhället och alla dess invånare.
4.5 Lokalinvånarnas framtidsfunderingar
De åtta lokalinvånarna i studien för resonemang kring framtiden i samhället och hur dess relation
till shoppingcentret kan te sig beroende på hur framtiden artar sig. Fem av respondenterna
diskuterade den problematik som kan uppstå om skatteskillnaden mellan Norge och Sverige
förändras och jämnas ut då det är huvudorsaken till att shoppingcentret existerar. Informant A, C,
D, F och H tror att om skatten förändras i Norge eller Sverige så att det inte blir samma prisskillnad
gällande varor såsom exempelvis godis, alkohol och tobak kan norrmännen köpkraft minska vilket
kan leda till stora problem för shoppingcentret och således resultera i negativa påföljder i samhället
Charlottenberg. Valutaförändringar diskuteras av respondent A, B, C, D, F och H där de enhälligt
påpekar att en svagare norsk krona eller en starkare svensk krona kan förändra förhållandet mellan
42
länderna och influera gränshandeln och dess shoppingturister. Med tanke på föränderligheten i
gränshandeln uttrycker sig respondent D gällande framtiden och menar att gränshandeln är riskfylld
och inte har någon långsiktig varighet. Respondent E menar att butikerna kan förebygga framtida
problem genom att rikta sig tydligare mot den lokala befolkningen och potentiellt förbättra sin
service gentemot lokalinvånarna. Informant G anser att kommunen tidigare har gynnat
utomstående företag och menar att om ingen förändring görs kommer de företag som drivs av
lokala entreprenörer och försvinna. Det blir ändå tydligt att alla respondenter utom respondent G
ser positivt på framtiden om gränshandeln fortgår i samma riktning som tidigare och inte påverkas
av politiska beslut eller valutaförändringar.
43
5. Analys av teoretisk och empiriskt material
I följande analysavsnitt kommer de tidigare nämnda temana från empiridelen, det vill säga Centrumpåverkan,
Utbud, Infrastruktur och demografi och Lokalinvånarnas framtidsfunderingar att nyttjas för att tydliggöra
kopplingen mellan den tidigare forskningen och den framkomna empirin. Empirin kommer ställas mot den tidigare
forskning som lyftes innan i uppsatsen under rubriker benämnda med andra namn gentemot de empiriska rubrikerna
eftersom de teoretiska rubrikerna berör empirin på flera håll under varje avsnitt. Temat Helhetsinställning till
gränshandeln, shoppingturisterna och dess effekter kommer att lyftas in i samtliga teman där de åsikterna och
upplevelserna lämpar sig bäst till den tidigare forskningen. Inledningsvis kommer analysavsnittet att diskutera kring
de svar som erhållits och genom den genomgångna tidigare forskningen reda ut hur lokalinvånarna i Charlottenberg
upplever den rådande shoppingturismen och vilka medförda effekter samhället erhållit sedan 2006 då shoppingcentret
byggdes samt se till vilka faktorer som lokalinvånarna tror kan påverka shoppingcentrets framtid.
5.1 Upplevd centrumpåverkan
På frågor kring samhällets förändring svarade samtliga respondenter att centrumförflyttningen är
en märkbar effekt av Charlottenbergs Shoppingcenters uppförande och att den naturliga
mötesplatsen även till viss del förflyttats till shoppingcentret. Tidigare användes torget och
Storgatan som mötesplats men det har suddats ut genom att de butiker som agerade handelsplats
numer är nedlagda eller har flyttat till köpcentret. Omholt (2005) och Heffner och Twardzik (2015)
styrker denna uppfattning rörande förflyttning av butiker från centrumkärnan till köpcentrum då
det är en pågående trend i rurala områden. Chiodelli och Moroni (2015) menar även att det är de
köpcentrum som är lokaliserade utanför samhällets kärna har vuxit mest och snabbast samt att den
naturliga mötesplatsen har förflyttats till gallerian, detta konstaterar två av respondenterna, att
människor med mycket fritid spenderar stora delar av sin tid på köpcentret. Chiodelli och Moroni
(2015) ser även ett begynnande problem med förflyttningen av mötesplatsen då alla människor inte
upplever att de anpassat efter deras önskemål och behov, således blir vissa samhällsgrupper
exkluderade från den nyuppkomna mötesplatsen. Samtliga respondenter i denna undersökning
motsäger sig denna exkludering då de inte upplever köpcentret som svårtillgängligt och uteslutande.
Dock påvisar hälften av informanterna att de upplever en exkludering av den äldre
samhällsgruppen eftersom köpcentret är förhållandevis otillgängligt utan bil, Thomas & Bromley
(2002), Swamynathan et al. (2013), Heffner och Twardzik (2014) och Heffner och Twardzik (2015)
styrker detta genom att förklara att köpcentrumens uppsving och ökning till stor del beror på att
de är lättillgängliga med bil. De äldre upplever således en svårighet att besöka det för att hämta ut
sina mediciner på apoteket som tidigare var lokaliserat i centrum vid vårdcentralen. Trots att det
44
endast är 800 meter mellan centrumkärnan och shoppingcentret uppstår en problematik för de
äldre att ta sig till apoteket. En annan butik som förflyttat sin verksamhet till köpcentret är
Systembolaget och det nämner tre av informanterna som den tydligaste markören för en
besökarminskning i centrum. Samtliga respondenter utom respondent B upplever den nedåtgående
besökartrenden i centrum negativ och tråkig. Respondent B upplever det snarare som lugnt och
skönt att boende och shopping separerats.
Något som upplevs som positivt ur lokalbefolkningens syn på centrumkärnans förflyttning är att
det numer att enklare att finna parkeringsplatser vid ett besök i centrum. Det har även bidragit till
ökad framkomlighet i centrum då mestadels av trafiken är förlagd till Charlottenbergs
Shoppingcenter. Suntikul et al. (2016) menar att trafiken ofta ökar på en plats där turismen huserar
vilket kan leda till att det blir trafikstockning samt parkeringsbrist och således irritera befolkningen
som försöker leva sitt vardagliga liv. Detta motsäger respondenterna genom att påvisa den lugnare
trafiken i centrum men det är inget överraskande resultat med tanke på köpcentrets lokalisering
utanför centrum. Hälften av respondenterna menar att problemet endast förflyttats då trafiken ökat
väsentligt på riksväg 61 som löper utmed Charlottenbergs Shoppingcenter.
5.2 Upplevt utbud
Almeida García et al. (2015) diskuterar hur turism bidrar med en ökning av utbudet på en
destination och det kan vara i form av en ökning av varor och tjänster men även fritidsaktiviteter.
Samtliga respondenter utom den negativt inställda respondent G upplever att utbudet av varor och
tjänster i Charlottenberg har ökat sedan uppförandet av shoppingcentret. Trots att utbudet utökats
upplevs det att kringaktiviteter inte har ökat i samma utsträckning. Det råder en upplevd avsaknad
av fritidsaktiviteter som lokalbefolkningen kan nyttja, det kan bero på att all fokus ligger på
försäljningen av vardagligvaror vilket är vad shoppingturisten efterfrågar. Utbudet av varor och
tjänster i Charlottenberg har som ovan nämnt ökat sedan 2006 men samtliga respondenter påvisar
att utbudet i första hand är riktat till shoppingturisten, det vill säga den norska marknaden. Lavik
och Nordlund (2009) konstaterar att gränshandeln som bedrivs mellan Sverige och Norge beror
på pris- och skatteskillnader på konsumtionsvaror såsom mat, alkohol, tobak och godis. Timothy
(1995) menar att gränshandelsturisten söker lägre priser och större utbud av varor än vad som
tillhandahålls i deras lokalområde och att det är därför denna typ av turism uppstår. Att utbudet
inte är riktat till lokalbefolkningen upplever de flesta respondenter inte som negativt utan de talar
snarare om ett fantastiskt utbud som bidrar med många möjligheter för lokalinvånaren. En
respondent anser att prissättningen i Charlottenberg är högre än i resterande Sverige. Gursoy och
45
Rutherford (2004) styrker denna respondents tankar genom att förklara att turism på en destination
höjer priserna på varor och tjänster, som även lokalbefolkningen nyttjar. Det finns ingen
respondent som påvisar vad Krippendorf (1987) och Brusman (2011) talar om att vissa turistiska
platser och byggnader inte alltid möter de krav som lokalbefolkningen har och då inte blir omtyckta
av invånarna eftersom de inte lämpar sig för lokalinvånarnas behov. Det har blivit en delad plats
som nyttjas av både turister och lokalinvånare såsom McKercher et al. (2015) diskuterar. Alla
respondenter förutom egenföretagaren uppvisar det motsatta och upplever att shoppingcentret
förbättrat vardagen. Med anledning av att respondenten är egenföretagare inom handeln och
negativt inställd till shoppingcentret upplevs det enligt Irridexmodellen, som Fennel (2008) och
Şanlıöz-Özge och Günlü (2016) redogör för, som att denne är i irritationsfasen gentemot den
rådande turismen på platsen. De övriga informanterna verkar befinna sig i antingen den euforiska
eller apatiska fasen då de är mer positivt eller möjligtvis likgiltigt inställda till turismen och
gränshandeln i Charlottenberg. Enligt Suntikul et al. (2016) ökar den positiva attityden hos
lokalbefolkningen om de upplever att de får en personlig vinning av turismnäringen vilket
egenföretagaren inte upplever då hon upplever konkurrens och överetablering. Att flertalet
respondenter upplever mestadels positiva effekter tyder på att den utveckling som skett sedan
uppförandet av shoppingcentret 2006 upplevs från studiens lokalbefolkning som socialt hållbar.
Det i enlighet med Zhang et al. (2016) redogörelse för att de positiva effekterna bör överstiga de
negativa effekterna på en destination om utvecklingen ska räknas som socialt hållbar ur
lokalinvånarnas perspektiv.
Tack vare det ökade utbudet av service och tjänster i Charlottenberg har samhället fått en
attraktivitet och dragningskraft vilket tre av respondenterna upplever har skapat ett varumärke
kring Charlottenberg och hjälpt till att sätta samhället på kartan. Möller et al. (2012) och Makkonen
(2016) diskuterar att gränshandel är ett sätt att skapa ett varumärke för en plats och således attrahera
turister och inflyttare vilket respondenterna styrker.
5.3 Upplevda förändringar i infrastruktur och demografi
Två av tjänstemännen och en butiksmedarbetare upplever att kollektivtrafiken har förbättrats tack
vare uppförandet av shoppingcentret och tror inte att kollektivtrafiken hade varit så välutvecklad
om det inte vore för köpcentret. Enligt Şanlıöz-Özge och Günlü (2016) bidrar turismen till en
förbättrad infrastruktur samt en utveckling av kollektivtrafiken. Såsom respondenterna påvisar har
kollektivtrafiken utökats på grund av de stora flödena av turister. En informant styrker tankarna
kring infrastrukturutvecklingen genom att tala om de välutvecklade och välunderhållna
46
cykelvägarna som leder till och från köpcentret medan två av respondenterna påvisar att
skyltningen från shoppingcentret till Charlottenbergs centrum är bristande vilket visar på att det
finns infrastrukturella problem.
Förutom den väl fungerande kollektivtrafiken och utvecklade infrastrukturen upplever alla
lokalinvånare som deltagit i studien att köpcentret har bidragit med många arbetstillfällen sedan
uppförandet 2006. Utan köpcentret tror respondenterna att Charlottenberg inte tillhandahållit med
den mängd arbeten som det i nuläget gör. Genom turism skapas det många arbetstillfällen på en
destination (Gursoy & Rutherford 2004; Nepal 2008; Möller et al. 2012; Almeida Garcia et al. 2015;
Heffner & Twardzik 2015; Bimonte & Punzo 2016; Braunerhielm & Olsson 2016; Şanlıöz-Özge
& Günlü 2016; Suntikul et al. 2016) och således ges befolkningen en möjlighet att bo och verka på
den angivna platsen vilket bidrar till ekonomisk fördelaktighet. Samtliga respondenter utom
egenföretagaren upplever att de arbeten som köpcentret bidrar med som mycket positiva, då de
menar att det ger många unga i arbetsför ålder en möjlighet att komma in i arbetslivet genom ett
arbete inom handeln. Almeida García et al. (2015) menar att många av de jobben som erbjuds på
en turistdestination är av lägre kvalité och ger ofta dåligt betalt. Egenföretagaren som inte upplever
jobbtillfällena som positiva instämmer till Almeida García et al. (2015) resonemang genom att
påvisa att de jobb som erbjuds endast är deltidsanställningar. Vilket inte ger befolkningen möjlighet
att livnära sig på den inkomstkällan. Möller et al. (2012) och Braunerhielm och Olsson (2016) menar
att sådana lågavlönade jobb kan leda till att ungdomar fastnar inom handeln och inte utbildar sig
vidare vilket i det långa loppet kan leda till underutbildning i området.
Genom dessa arbetstillfällen attraherar köpcentret till inpendling från andra kommuner. Det kan
förklaras genom Walter Christallers centralortsteori beskrivet i Östman (1985). Teorin ämnar till
att redogöra för hur en ort med större utbud och mer service har en högre dragningskraft än övriga
orter i omlandet som inte tillhandahåller en sådan service. Genom att se till utbudet som
Charlottenberg har upplevs dragningskraften större än vad de omkringliggande orterna har vilket
Svensson (2006) benämner som en pull-faktor då det lockar människor till platsen. Respondenterna
upplever inte endast positiva aspekter genom att vara högt på näringskedjan då det sker stor
inpendling av arbetskraft från andra kommuner och då känner Charlottenbergs lokalinvånare att
de pendlarna inte betalar den skatt som de bör göra i Charlottenbergs kommun. Vilket medför att
Charlottenbergs lokalinvånare upplever konkurrens om arbetsplatserna samt slitage på den fysiska
miljön i samhället, i exempelvis infrastruktur, utan ekonomisk vinning.
47
Flera respondenter nämner att det är tack vare arbetsmöjligheterna i shoppingcentret som
Charlottenberg har klarat sig från stor utflyttning likt många andra mindre orter som inte
tillhandahåller med samma mängd arbetstillfällen. Svensson (2006) tydliggör detta genom att
förklara att små tätorter med mindre arbetsmarknad påverkas påtagligast av utflyttning.
5.4 Lokalinvånarnas reflektioner kring framtiden
Samtliga lokalinvånare i studien utom egenföretagaren ser positivt på framtiden trots att det finns
vissa funderingar kring hur politiska beslut kan komma att påverka och förändra Charlottenberg
och dess gränshandel. Ett orosmoment är om den skatteskillnad som råder mellan Sverige och
Norge förändras och således leder till en mindre prisskillnad på varor och tjänster länderna emellan.
Timothy (2005), Leal et al. (2010) och Spierings och Van der Velde (2013) talar om skatteskillnaden
som en grundförutsättning för en väl fungerande gränshandel. Lavik och Nordlund (2009)
diskuterar prisskillnaden som specifik för Sverige och Norges gränshandelsrelation och Blom och
Braunerhielm (2011) menar att förändrade prisnivåer eller ändringar i valutakurserna skulle kunna
minska den norska köpkraften. Utöver orosmoment över skatteskillnader nämner även sex av åtta
respondenter att en förändrad valutakurs kan vara ödesdiger för Charlottenbergs Shoppingcenter.
En av tjänstemännen skulle uppleva framtiden som tryggare om butikerna riktade sig något mer
mot den svenska marknaden så slaget inte blir så hårt om gränshandeln förändras men upplever
ändå ingen större oro i dagens läge, då gränshandeln upplevs förhållandevis stabil. Utöver de
funderingar kring gränshandelns framtid önskar hälften av undersökningens lokalinvånare att
Charlottenberg ska lyckas behålla de norska besökarna över natten istället för att de åker över dagen
för att inhandla varor. På så sätt förändras den dagsbesökande shoppingturist som Timothy (2005)
beskriver och genom det hoppas informanterna att kommunen ska uppleva en starkare ekonomi
och tillhandahålla med fler turistiska kringaktiviteter som även lokalbefolkningen kan nyttja. Enligt
Sullivan et al. (2012) ökas attraktiviteten för gränshandelsområden om andra fritidsaktiviteter finns
att tillgå. En sådan utveckling skulle göra Charlottenberg konkurrenskraftigare vid förändringar i
valuta eller skatter.
48
6. Diskussion och slutsats
Syftet med denna studie är att undersöka hur ett shoppingcenter beläget i ett ruralt samhälle i en
gränsregion påverkar dess lokalbefolkning genom att se till vilka medförda effekter lokalinvånarna
upplever på grund av gränshandeln. Med avsikt att besvara syftet valdes frågeställningar rörande
lokalinvånarnas upplevelser kring shoppingturism, shoppingcentrets effekter på samhället samt
vilka faktorer lokalinvånarna tror kan komma att påverka framtiden för gränshandeln. För att
återkoppla till de frågeställningar som ligger till grund för forskningen blir vissa åsikter utmärkande.
Till att börja med upplever samtliga respondenter markanta effekter sedan uppförandet av
Charlottenbergs Shoppingcenter. På grund av den utomcentrala lokaliseringen av centret blir det
tydligt att centrumkärnan har förlorat sin status som mötes- och handelsplats vilket inom teorier
lyfts som en aktuell följd rörande shoppingcenter som uppförs i rurala områden. Alla respondenter
utom en upplever det som negativt då centrum och detta fallet Storgatan är navet i samhället,
samtidigt är de flesta respondenter mycket positivt inställda till att shoppingcentret finns i
anslutning till samhället. Där finns det en motsägelsefullhet i respondenternas svar vilket påvisar
den stora problematik ett utomcentralt shoppingcenter i ett ruralt samhälle medför. De
arbetsmöjligheter, vilket tydligt återfinns i tidigare forskning på turistiska platser, som ett köpcenter
med över 60 butiker kan tillhandahålla med är många fler än vad den tidigare handelsplatsen i
centrum kunde delge. Där finns en väl synlig distinktion mellan de som är i arbetsför ålder och de
som inte är det, exempelvis de gamla och sjuka. De gamla och sjuka kan inte nyttja dessa
arbetsmöjligheter och upplever dessutom en svårighet att besöka centret för att hämta ut medicin
på apoteket då det krävs bil för att ta sig dit. Som många respondenter nämner är utbudet större
än förut och det ses som positivt men de nämner också att de inte nyttjar det till fullo då utbudet
är anpassat efter shoppingturismen. Vissa lokalinvånare menar till och med att de handlar av lokala
aktörer för att gynna samhället mer. Respondenterna ser ekonomiska fördelar för samhället med
shoppingcentret men kan heller inte för den utomstående peka på några tydliga uppsving förutom
förbättrad infrastruktur och de tidigare nämnda jobben vilket även är de aspekter som lyfts mest i
liknande forskning. Framtiden upplevs inte av de flesta respondenter som otrygg men de påvisar
att de faktorer som kan förändra förutsättningar för shoppingcentret såsom valuta- och
skatteförändringar är faktorer som de själva inte råder över.
Genom denna forskningsprocess finner vi som författare att de lokalt boende respondenter för
denna undersökning väger alla för- och nackdelar med den rådande turismen och det tillhörande
shoppingcentret och finner de förändringar som samhället genomgått som i slutändan positivt.
Utan shoppingcentret finns det en oro att samhället skulle avbefolkats och förlorat sin status men
49
genom den motsägfullhet som återfinns i många svar av respondenterna kan vi heller inte låta bli
att fundera. Hur kommer framtiden utveckla sig och hur skulle samhället klara av en eventuell
nedläggning eller förflyttning av köpcentret? Går det att locka besökarna att stanna längre och
gynna lokalsamhället mer? Finns det en reservplan?
Genom denna studie har vi belyst ett forskningsområde inom gränshandeln, lokalinvånarnas
upplevelser, som ofta förbises och således skapat en större förståelse för hur lokalinvånarna på en
rural plats med stora flöden av turisten upplever det vardagliga livet.
6.1 Framtida forskning
Slutligen vill vi som studenter lyfta tankar kring framtida undersökningar kring liknande fenomen
eller Charlottenberg och dess köpcentrum som fallstudie. Vår studie har ett brett spann av
respondenter, både i ålder och i yrken. För att testa de positiva svar som erhållits genom denna
studie föreslår vi en studie som inriktar sig till specifika samhällsklasser eller kategorier. Exempelvis
genom att intervjua och undersöka de kategorier som inte är arbetsföra eller endast egenföretagare
inom handel då denna studies egenföretagare upplever effekterna som mer negativa än resterande
respondenter. Sådan forskning kan användas för att se om andra respondenter upplever samhällets
förändring i likhet med de övervägande positiva respondenterna för denna studie. En sådan inriktad
forskning skulle bredda perspektivet på hur lokalbefolkningen i rurala samhället med ett
närliggande shoppingcenter upplever turismen och dess effekter.
Källförteckning
Publicerade källor
Almeida Garíca, F., Balbuena Vázquez, A. & Cortés Macías, R., (2015). Resident´s attitudes towards
the impacts of tourism. Tourism Management Perspectives, Volym 13, s. 33-40.
Asplund, M., Friberg, R. & Wilander, F. (2006). Demand and distance: Evidence on cross-border
shopping. Journal of Public Economics, Volym 91, s. 141-157.
Ayikoru, M. (2009). Epistemology, Ontology and Tourism. i: J. Tribe, red. Philosophical Issues in
Tourism. Bristol: Channel View Publications, s. 62-79.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4:e red. Lund: Studentlitteratur AB.
Bimonte, S. & Punzo, L. (2016). Tourism development and host-guest interaction: An economic
exchange theory. Annals of Tourism Research, Issue 58, s. 128-139.
Björck, A. & Engstig, M. (2008). Handeln i västra Värmland - ett förhållande i förändring, Karlstad:
Karlstad Universitet.
Blom, T. & Braunerhielm, L. (2011). Från ensidighet till helhet – Tillväxt genom handel och kreativa
samhällen/kulturer? i: Aronsson, L. & Braunerhielm, L, red. Kreativitet på plats. Karlstad University
Press. Karlstad.
Braun, V. & Clarke, V. (2006) Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in
Psychology, 3 (2). s. 77-101.
Braunerhielm, L & Olsson, E. (2016). Hur uppfattar värmlänningarna Norge? i: P O Norell & Lennart
Nilsson, red. Värmländska utmaningar - politik, ekonomi, samhälle, kultur och medier. Karlstads
Universitet: SOM-institutet, s. 271-296.
Brusman, M., (2011). Plats. i: J. Syssner, red. Perspektiv på turism och resande. Lund:
Studentlitteratur AB, s. 147-168.
Chiodelli, F. & Moroni, S. (2015). Do malls contribute to the privatisation of public space and the
erosion of the public sphere? Reconsidering the role of shopping centres. City, Culture and Society,
Volym 6, s. 35-42.
Choi, M. J., Yoonjoung, C. & Law, R. (2016). Progress in Shopping Tourism. Journal of Travel &
Tourism Marketing, Volym 33, s. 1-24.
Fennell, D., (2008). Ecotourism. 3:e red. Oxon: Routledge.
Gursoy, D. & Rutherford, D. G. (2004). Host attitudes toward tourism - An improved Structural
Model. Annals of Tourism Research, 31(3), s. 495-516.
Hanefors, M. & Mossberg, L. (2007). Turisten i upplevelseindustrin. Lund: Studentlitteratur.
Hannam, K., Butler, G. & Paris, C. M. (2014). Developments and key issues in tourism mobilities.
Annals of Tourism Research, Volym 44, s. 171-182.
Heffner, K. & Twardzik, M. (2014). Shopping Malls and its Social Impact on the Outer Metropolitan
Zones. 5th CERS, s. 238-247.
Heffner, K. & Twardzik, M. (2015). THE IMPACT OF SHOPPING CENTERS IN RURAL AREAS AND SMALL
TOWNS IN THE OUTER METROPOLITAN ZONE. European Countryside, Volym 2, s. 87-100.
Jennings, G. (2009). Methodologies and Methods. i: T. Jamal & M. Robinson, red. The SAGE
Handbook of Tourism Studie. London: SAGE Publications, s. 672-692.
Johannessen, A. & Tufte, P. A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Liber AB.
Kitchin, R. & Tate, N. J. (2000). Conducting Research in Human Geography. Harlow: Pearson
Education Limited.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsen, A. K. (2009). Metod helt enkelt. Malmö: Gleerup.
Lavik, R. & Nordlund, S. (2009). Norway at the border of EU - cross-border shopping and its
implications. Nordic Studies on Alcohol and Drugs, Volym 26, s. 205-231.
Leal, A., López-Laborda, J. & Rodrigo, F. (2010). Cross-Border Shopping: A Survey. International
Advances in Economic Research, Volym 16, s. 135-148.
Lundmark, L., Marjavaara, R. & Dieter, K. (2011). Turismen i Sverige: Branscher och aktörer. Malmö:
Liber.
Makkonen, T. (2016). Cross-border shopping and tourism destination marketing: the case of
Southern Jutland, Denmark. Scandinavian Journal of Hospitality nad Tourism, 16(1), s. 36-50.
Merriam, S. B., (1994). Fallstudien som forskningsmetod. 1:a red. Lund: Studentlitteratur.
Möller, C., Olsson, E. & Öjehag, A. (2012). "Harryland"? - Gränshandel i tre värmländska kommuner. i:
E. Olsson, A. Hauge & B. Ericsson, red. På gränsen: Interaktion, attraktivitet och globalisering i Inre
Skandinavien. Karlstad: Karlstad University Press, s. 77-91.
Nepal, S. K. (2008). Residents' Attitudes to Tourism in Central British Columbia, Canada. Tourism
Geographies, 10(1), s. 42-65.
Şanlıöz-Özge, H. K. & Günlü, E. (2016). Irritation or disappointment: host attitudes towards tourism
development in villages. Journal of Policy Research in Tourism, Leisure and Event, 8(3), s. 307-334.
Sheller, M. & Urry, J. (2004). Places to play, places in play. i: M. Sheller & J. Urry, red. Tourism
mobilities - places to play, places in play. London: Routledge, s. 1-10.
Smith, S. L. (2010). Practical Tourism Research. Wallingford: CABI Publishing.
Spierings, B. & Van der Velde, M. (2013). Cross-Border Differencies and Unfamiliarity: Shopping
Mobility in the Dutch-German Rhine-Waal Euroregion. European Planning Studies, 21(1), s. 5-23.
Sullivan, P., Bonn, M. A., Bhardwaj, V. & DuPont, A. (2012). Mexican national cross-border shopping:
Exploration of retail tourism. Journal of Retailing and Consumer Services, Volym 19, s. 596-604.
Suntikul, W., Pratt, S., I Kuan, W., Wong, C., Chan, C., Choi, W. & Chong, O. (2016). Impacts of tourism
on the quality of life of local residents in Hue, Vietnam. Anatolia, s. 1-16
Swamynathan, R., Mansurali, A. & Chandrasekhar, U. (2013). Mall Mania: A Study of Factors
Influencing Consumers’ Preference Towards Shopping Malls in Coimbatore City. The IUP Journal of
Marketing Management, 12(4), s. 30-41.
Svensson, L. (2006). Vinna och försvinna? - Drivkrafter bakom ungdomars utflyttning från mindre
orter, Linköping: Linköpings Universitet.
Syssner, J. (2012). Världens bästa plats?. Lund: Nordic academic press.
Thomas, C. J. & Bromley, R. D. F. (2002). The Changing Competitive Relationship betwee Small Town
Centres and Out-of-town Retailing: Town Revival in South Wales. Urban Studies, 39(4), s. 791-817.
Timothy, D. J. (1995). Political boundaries and tourism: borders as tourist attractions. Tourism
Management, 16(7), s. 525-532.
Timothy, D. J. (2005). Shopping Tourism, Retailing, and Leisure. Clevedon: Channel View Publications.
Timothy, D. J. & Butler, R. W. (1995). CROSS-BORDER SHOPPING: A North American Perspective.
Annals of Tourism Research, 22(1), s. 16-34.
Veal, A. (2011). Research methods for leisure & tourism: A practical guide. 4 red. Harlow: Pearson
Education Limited.
Wong, I. A. & Wan, Y. K. P. (2013). A systematic approach to scale development in tourist shopping
satisfaction: Linking destination attributes and shopping experience. Journal of Travel Research,
52(1), s. 29-41.
Yin, R. K. (2014). Case Study Research: design and methods. 5:e red. London: SAGE Publications.
Zaidah, Z. (2007). Case study as a research method. Jurnal Kemanusiaan, s. 1-6.
Zhang, H. Q.; Fan, D. X. F; Tse, T. S. M.; & King, Brian. (2016). Creating a scale for assessing socially
sustainable tourism. Journal of Sustainable tourism, 25(1), s. 61-78.
Östman, P. (1985). Geografi som vetenskap: En introduktion. Malmö: LiberFörlag.
Övriga källor
Border-Shop.dk, (2017). Puttgarden border-shop. [Online]
http://www.puttgarden.border-shop.dk/ [2017-04-12].
charlottenbergsshopping, (2017). charlottenbergsshopping.se. [Online]
http://www.charlottenbergsshopping.se/om-centret/ [2017-02-14].
LångflonsKöpcentrum. (2017). Långflons köpcentrum. [Online]
http://www.langflonkopcentrum.se/ [2017-04-24]
Nationalencyklopedin, (2017). Nationalencyklopedin.se. [Online]
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/charlottenberg [2017-02-14].
Nationalencyklopedin, (2017). Nationalencyklopedin.se, [Online]
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/eda-(kommun-v%C3%A4rmland-
l%C3%A4n) [2017-06-13].
RajallaPåGränsen, (2017). Rajalla På Gränsen. [Online]
https://rajalla.com/sv/ [2017-04-24].
SkandinavianPark, (2017). Skandinavian Park. [Online]
http://www.scandinavian-park.com/se/information/ [2017-04-12].
ThonProperty, (2017a). Thonproperty.se. [Online]
http://www.thonproperty.se/globalassets/thonproperty.se/pdfer_vedlegg/thon-property-2016.pdf
[2017-02-14].
ThonProperty, (2017b). Thonproperty.se. [Online]
http://www.thonproperty.se/kopcentrum/vara-kopcentrum/#alle [2017-02-14].
Bilaga 1.
Syfte
Syftet med detta arbete är att undersöka hur ett shoppingcenter beläget i ett ruralt samhälle
i en gränsregion påverkar platsen i sig och dess lokalbefolkning.
Frågeställningar
➢ Hur upplever lokalinvånarna i ett ruralt samhälle den rådande shoppingturismen med
anledning av shoppingcentret på orten?
➢ Hur upplever lokalbefolkningen shoppingcentrets effekter i samhället, både positivt
och negativt?
➢ Vilka faktorer upplever lokalinvånarna kan komma att påverka gränshandelns framtid?
Bakgrundsfrågor
• Hur gammal är Du? • Födelseort?
• Vart bor Du? I samhället eller utanför?
• Hur länge har Du bott där?
• Vad är Din sysselsättning/arbete?
• Vilken utbildningsnivå har Du?
Intervjufrågor
1. Upplever Du att Charlottenberg förändrats sedan införandet av shoppingcentret?
- Om ja, hur då?
2. Upplever Du att centrumkärnan påverkats och förändrats av shoppingcentrets lokalisering
utanför samhället?
- Upplever Du några för- eller nackdelar med dess lokalisering?
3. Hur upplever Du att shoppingcentret har påverkat Charlottenberg?
- Vilka effekter, positiva och negativa, upplever Du att samhället fått på grund av
shoppingcentret?
- Vilka effekter, positiva och negativa, upplever Du att lokalinvånarna fått på grund
av shoppingcentret?
4. Känner Du att shoppingcentret är riktat till dig som lokalinvånare eller till
shoppingturisten?
- På vilket sätt märker/upplever Du det?
- Känner Du att utbudet på shoppingcentret passar din efterfrågan på produkter?
- Hur ofta nyttjar Du shoppingcentret?
- Besöker Du shoppingcentret oftare/spenderar en längre tid på shoppingcentret än vad Du
spenderade i centrum innan shoppingcentret fanns?
5. Vem är shoppingturisten?
- Har shoppingturisterna påverkat samhället på något sätt?
- Vilken syn har Du på shoppingturisterna?
Reflekterande frågor
1. Hur är Din helhetsinställning till den shoppingturism som pågår i Charlottenberg?
2. Vad är Din åsikt om shoppingturisterna?
3. Om Du skulle tala i termer av positivt och negativt ställt i relation till vad
shoppingturismen bidar till vad skulle Du då lyfta fram?
4. Hur ser Du på samhällets framtid i relation till shoppingcentret?
- Vilka faktorer tror Du kan påverka framtidsutsikterna?
Tack för din medverkan!
Henrik och Malin
