CATIA V5 SOM
KONCEPTGENERERINGSVERKTYG
Imagine & Shape’s inverkan på produktutvecklingsprocessen hos Volvo Cars
designavdelning PVS
av Anders Holm & Magnus Tilly • 2007 02 01
Handledare: Johan Wretborn och Håkan Pettersson
Examinator: Bengt-Göran Rosén
Ett examensarbete utfört enligt kraven för Högskolan i Halmstad
för en Magisterexamen i Teknisk Produkt- och Produktionsframtagning
i
Förord Att ha fått möjlighet att genomföra detta arbete har betytt mycket för oss. Först och främst för att det är en intressant bransch, men också för att vi fått förtroendet att undersöka hur den nya modulen Imagine & Shape skulle kunna fungera på PVS.
Vi vill rikta ett stort tack till…
… vår handledare Mikael Edeskog (PVS) som alltid har ställt upp, svarat på frågor och funnits till hands vid behov.
… vår designer Pontus Ny (magisterdesignstuderande). Pontus har alltid gett bra stöd och försett oss med förklarande skisser som har varit ett bra underlag för 3D-modellen.
…Anders Fogde (PVS) som drog igång detta projekt och såg till att vi fick möjlighet att sitta på PVS och arbeta i en kreativ miljö tillsammans med övriga anställda. Att sitta på PVS har också bidragit mycket till resultatet genom att vi alltid haft nära till Pontus Ny och Mikael Edeskog.
…Jürg Niermann (PVS)för all support och hjälp med Catia V5 och många intressanta samtal.
…Friedrich Bosch (PVS)för intressanta samtal angående teori kring Catia V5 och IMA.
…Johan Wretborn (Högskolan i Halmstad) för bra handledning och hjälp med problemlösning.
…Lee Neesham (PVS) som har hjälpt oss att rendera bilder av konceptbilen.
Sist men inte minst vill vi tacka Liz och Tessan som hjälpt till och stöttat under arbetets gång.
ii
Sammanfattning
Att ta fram en ny bilmodell är ett tidskrävande och omfattande arbete där många olika kunskapsområden måste samspela. En del i utvecklingsprocessen som får allt större betydelse är designarbetet. Om bilens utförande och design inte tilltalar konsumenterna innebär detta låga försäljningssiffror och därmed förlorade intäkter för företaget.
Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att grundligt undersöka om och hur CAD-programmet Catia V5 med modulen Imagine & Shape (IMA) skulle kunna användas på Volvo Car Corporations designavdelning (PVS). Syftet är också att granska vad en implementering av Catia V5 med IMA-modulen skulle innebära för produktutvecklingsprocessen, samt att undersöka vilka som skulle kunna använda sig av programmet.
För att undersöka hur Catia V5:s IMA-modul skulle kunna fungera på PVS har vi i samarbete med designstuderande Pontus Ny modellerat en konceptbil, komplett med exteriör, instrumentpanel, mittkonsol, ratt, stolar, baksäte, fälgar och hjul. Vi har även modellerat en växelspak och en backspegel som först har tagits fram i Alias, vilket har möjliggjort en jämförelse mellan Alias och Catia V5:s IMA-modul. Modellerna har sedan utvärderats genom enkäter med uppföljande intervjuer. Urvalsguppen utgörs av ett antal anställda hos PVS som har haft möjlighet att sätta sig in i IMA-modulen.
Respondenterna uppgav fördelar som anmärkningsvärd snabbhet vid framtagning av 3D-modeller i de fall där ytan inte behöver vara perfekt. Dock krävs stor erfarenhet för att skapa en bra renhet och ytjämnhet vid stora ytor. Samtliga involverade i detta projekt anser också att Catia V5 med IMA-modulen skulle kunna fungera som ett konceptgenereringsverktyg i ett tidigt skede. Att använda IMA-modulen i den första förberedande fasen skulle enligt vår mening innebära tidsbesparingar, eftersom användaren snabbt kan genomföra förändringar på en modell redan på möten. I dagsläget måste en Alias-modellör samla in alla ändringar, genomföra dessa snabbast möjligt och därefter bestämma en tid för ett nytt möte då alla inblandade kan närvara, vilket sällan är enkelt.
IMA-modulen skulle även kunna vara ett bra hjälpmedel för en designer, som själv kan modellera sina idéer och därigenom lättare åskådliggöra och diskutera sitt koncept vid möten. I många fall är det enklare att förstå en 3D-modell som man kan vrida och vända på, än en ritning på ett papper. Utifrån IMA-modellen skulle det vara möjligt att fräsa ut en lermodell, vilken kan finjusteras och sedan åter scannas in och bearbetas vidare i Alias.
iii
Abstract Developing a new car is a time-consuming and extensive work where a variety of different areas of knowledge must function together. One phase of the development process which is gaining importance is the design phase. The consequence of a design which does not appeal to the consumer will be low sales returns, resulting in lost revenues.
The main purpose of this essay is to investigate if and how the CAD-program Catia V5 with the module Imagine & Shape could be used at Volvo Car Corporation design department PVS. Our purpose with this study is also to examine how an implementation would affect the product development process and to find out who it would be useful for.
In cooperation with the design student Pontus Ny we have modulated a concept car using Imagine & Shape. The car is complete with exterior, instrument panel, centerstack, steering wheel, seats and wheels. In addition we have modulated a gear stick and a wing mirror. These models were first modulated in Alias, which made it possible to compare the programs, and were then evaluated by a survey and follow-up interviews with people involved in the project.
The respondents mentioned advantages such as rapid 3D-modeling in cases where high surface quality is not required. In order to create larger surfaces that are clean and smooth great experience is needed. Every one involved in the project believes that the IMA module could be used to generate early concept models. In our opinion time could be saved by using the model in the first phase, since the user can make rapid changes on a model during a meeting. Today the Alias modellers need to collect the proposed changes and modify the model until next meeting.
The IMA module could also be used by a designer to illustrate a concept in 3D. The 3D models are often easier to understand since they can be rotated. A clay model can be created based on the 3D model. The model can then be scanned and used in Alias as a rough template.
iv
Innehåll 1 Introduktion................................................................................ 1
1.1 Bakgrund............................................................................................1 1.1.1 Företagspresentation ..................................................................1
1.2 Syfte och mål .....................................................................................2 1.2.1 Problemdefinition ........................................................................2
1.3 Avgränsningar ....................................................................................2 2 Metod .......................................................................................... 3
2.1 Objektivitet .........................................................................................3 2.2 Metodiskt angreppssätt ......................................................................4 2.3 Empirisk studie...................................................................................5
2.3.1 Modellframtagning och scenarier ................................................5 2.3.2 Enkät och intervjuer ....................................................................6 2.3.3 Produktutvecklingsprocessen .....................................................7
2.4 Källkritik och tillförlitlighet ...................................................................7 2.5 Metoddiskussion ................................................................................8
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering ...................................... 9 3.1 Catia V5 som modelleringsverktyg.....................................................9 3.2 Ytor.....................................................................................................9
3.2.1 Subdivision surfaces ...................................................................9 3.3 Analysverktyg...................................................................................12
4 Information bakom konceptbil ............................................... 14 5 Nulägesanalys: produktutvecklingsprocess ........................ 16
5.1 Dagens process ...............................................................................16 6 Resultat .................................................................................... 17
6.1 Utvärdering av konceptmodell och IMA-modulen.............................17 6.1.1 Resultat från intervjuer..............................................................17 6.1.2 Scenarier: växelspak och backspegel.......................................19 6.1.3 Modellens delar.........................................................................20
6.2 Produktutvecklingsprocess med Catia V5 och IMA-modulen ...........22 7 Diskussion kring resultat........................................................ 23 8 Slutsats..................................................................................... 24 9 Rekommendationer för fortsatt arbete .................................. 26
v
Figurförteckning Figur 2.1 Metodöversikt.......................................................................................3 Figur 3.1 Catmull-Clark ytdelning, källa Levin (1999)........................................10 Figur 3.2 Subdivision surfaces, källa Sharp (2000) ...........................................10 Figur 3.3 Catmull-Clark uppdelning, källa Taxén (2006) ...................................11 Figur 3.4 Geometriska kontinuiteter: G0, G1, G2, G3 och G4, källa Alias
Systems (2006) ....................................................................................12 Figur 3.5 ACA Highlights på yta, källa Dassault System (2006)........................12 Figur 3.6 Surface curvature analysis, källa Dassault System (2006) ................13 Figur 6.1 Alias- och Catia V5-modell av växelspak ...........................................19 Figur 6.2 Alias- och Catia V5-modell av backspegel .........................................20
Bilagor Bilaga 1 Input till konceptmodell Bilaga 2 Intervjuer Bilaga 3 Uppstart av modell i IMA Bilaga 4 Modellens delar
1 Introduktion
1
1 Introduktion Detta magisterexamensarbete är resultatet av ett arbete utfört på Volvo Car Corporations designavdelning PVS under hösten 2006.
I följande kapitel ger vi en introduktion till problemområdet samt en kort beskrivning av företaget, och presenterar därefter vårt syfte med arbetet.
1.1 Bakgrund Att ta fram en ny bilmodell är ett tidskrävande och omfattande arbete där många olika kunskapsområden måste samspela. En del i utvecklingsprocessen som får allt större betydelse är designarbetet. Om bilens utförande och design inte tilltalar konsumenterna innebär detta låga försäljningssiffror och därmed förlorade intäkter för företaget. Det resurskrävande designarbetet medför ofta många möten, där olika synpunkter ska behandlas, och ständiga omarbetningar tills ett designkoncept är klart. Genom att förbättra detta led i utvecklingsprocessen kan företaget uppnå stora tidsbesparingar.
På Volvo Car Corporations designavdelning (PVS) används idag tre olika datorprogram i arbetet med att ta fram en färdig modell: Alias, som används för att ta fram grundgeometrier; ICEM Surf, som bygger om ytorna till Class A ytor med bättre ytnoggrannhet; samt Catia V4, där man lägger in de slutliga ytorna och tillverkar verktyg. Catia V5 som är en ny version av Catia V4 används redan idag på vissa avdelningar och kommer successivt att helt ersätta Catia V4.
1.1.1 Företagspresentation
”Bilar körs av människor. Grundprincipen bakom allt vi gör på Volvo är därför och måste alltid vara – säkerhet” (Gabrielsson & Larsson, 2006)
Dessa ord ligger till grund för de kärnvärden som Volvo Car Corporation (VCC) idag vill förmedla till sin omgivning: säkerhet, miljö och kvalitet. Företaget erbjuder ett brett sortiment av personbilar för att tilltala så många kundgrupper som möjligt. Sedan starten har Volvo tillverkat omkring 13 miljoner bilar.
Företagets historia sträcker sig tillbaka till 1924, då Assar Gabrielson och Gustaf Larsson grundade Volvo. Tre år senare rullade den första serietillverkade bilen ut ur fabriken i Göteborg; en ÖV 4 (öppen vagn, 4 cylindrar) som döptes till ”Jakop”. 1964 flyttades produktionsanläggningen till Torslandaverken där den fram till dagens datum fortfarande ligger. Volvo Personvagnar bildades 1978 och blev två år senare dotterbolag till Volvo. 1999 övertogs Volvo Personvagnar av Ford Motor Company och bytte namn till Volvo Car Corporation (VCC). Tillsammans med Jaguar, Aston Martin och Land Rover ingår VCC idag i Ford Motor Companys division för högklassiga bilar.
Bilarna säljs på en bred geografisk marknad som idag uppgår till över 120 länder. Kärnan av försäljningen är dock koncentrerad till Europa (Sverige, Tyskland och Storbritannien) och USA, som är den marknad som har ökat mest under de senaste åren och nu står för cirka 25% av Volvos sålda bilar. Tillverkningen är kundorderbaserad till följd av att Volvo arbetar i enlighet med Just-In-Time-konceptet. (Fickfakta, 2006)
1 Introduktion
2
1.2 Syfte och mål Det huvudsakliga syftet med detta arbete är att grundligt undersöka om och hur CAD-programmet Catia V5 med modulen Imagine & Shape (IMA) skulle kunna användas på Volvo Car Corporations designavdelning (PVS).
Syftet är också att granska vad en implementering av Catia V5 med IMA-modulen skulle innebära för produktutvecklingsprocessen, samt att undersöka vilka som skulle kunna använda sig av programmet.
1.2.1 Problemdefinition En mycket viktig konkurrensfaktor för VCC är förmågan att snabbt introducera en ny bilmodell på marknaden. Företaget har hittills varit framgångsrikt, men att hitta möjliga förbättringsåtgärder är ändå en ständigt aktuell uppgift. Den pressade arbetssituationen tillåter dock sällan att man i ett skarpt projekt testar hur ett nytt program skulle kunna vara till nytta för företaget.
Vi har valt att undersöka hur CAD-programmet Catia V5 – och då främst modulen Imagine & Shape (IMA) – skulle kunna användas på Volvo Car Corporations designavdelning (PVS) som konceptgenereringsverktyg för att modellera konceptidéer och därigenom förkorta produktutvecklingsprocessen i ett tidigt skede. Genom att testa olika arbetssätt i en fiktiv arbetsmiljö kan PVS få en uppfattning om hur IMA-modulen skulle kunna användas i verksamheten.
1.3 Avgränsningar Vårt arbete har avgränsas till att enbart omfatta Volvo Car Corporations designavdelning PVS och berör därför inga andra avdelningar. Arbetet har utförts i Catia V5 Release 16 och 17, vilket innebär att modellerna är byggda i olika versioner. Release 17 har ett antal funktioner som underlättar modellbyggandet. I denna version kan användaren bland annat skapa helt cirkulära former, vilket inte går att göra i Release 16.
Vi har valt att modellera en konceptbil med tillhörande innehåll, samt två scenarier där vi modellerar en backspegel och en växelspak i IMA-modulen, vilket vi menar bör ge tillräckligt med tillfällen att pröva så många olika användningsområden hos programmet som möjligt och hitta för- och nackdelar.
En ytterligare begränsning har varit att det finns ytterst få externa källor som vi kan basera vår utvärdering på, eftersom IMA-modulen är ny. Vi har exempelvis inte kunnat hitta information om hur andra företag använder modulen. Därför har vi själva stått för en betydande del av informationsinsamlingen genom uppbyggnaden av konceptmodellen. Under arbetets gång har vi fått ökade kunskaper i programmet och dess funktioner, vilket medför att senare modeller har en bättre uppbyggnad än tidiga modeller.
2 Metod
3
2 Metod För att undersöka hur Catia V5:s IMA-modul skulle kunna fungera på PVS har vi modellerat en konceptbil, komplett med exteriör, instrumentpanel, mittkonsol, ratt, stolar, baksäte, fälgar och däck. Detta koncept har tagits fram tillsammans med magisterstuderande Pontus Ny från Högskolan för design och konst (HDK) i Göteborg. Ny har tagit fram alla skisser som ligger till grund för bilens utseende. Vi har även haft mycket hjälp av vår handledare på PVS, Mikael Edeskog, gällande uppbyggnad av ytor och vilka krav som gäller inom företaget vid framtagning av konceptbilar. Edeskog arbetar sedan flera år tillbaka som modellör i Alias och har därför kunnat belysa och förklara skillnader och likheter mellan Catia V5 och Alias.
Vidare har även en växelspak och en backspegel modellerats. Framtagningen av dessa gav oss tillfälle att jämföra Alias och Catia V5, i synnerhet avseende tidsåtgång vid modellering, då de ursprungliga modellerna togs fram i Alias under största möjliga tidspress.
Bilden nedan visar en övergripande översikt över arbetet.
Figur 2.1 Metodöversikt
2.1 Objektivitet Arbetet med att modellera konceptbilen har, som tidigare nämnts, fått ligga till grund för vår informationsinsamling, då det saknas tidigare utvärderingar av IMA-modulen att utgå från. I en vetenskaplig avhandling bör författarna sträva efter objektivitet, det vill säga att författarna ska vara opartiska och ha ett neutralt förhållande till arbetet (Ejvegård, 1996, s. 17). Eftersom vi själva är med och tar fram material i form av en modell i Catia V5 och IMA-modulen, som kommer att ligga till grund för fortsatt arbete, kommer även våra kunskaper, värderingar och åsikter att vägas in och bedömas i detta arbete.
2 Metod
4
Då jämförelsen även innefattar programmet Alias och ICEM Surf som vi saknar tidigare erfarenhet av har vi tagit hjälp från flertalet anställda på PVS. Genom att flera representanter från företaget med olika kunskaper och åsikter deltar i arbetet kan vi belysa vår frågeställning ur flera vinklar och därigenom försöka uppväga att arbetet präglas av våra egna åsikter. I syfte att komma i kontakt med många olika delar av och sätt att använda programmet valde vi dessutom att modellera en hel konceptbil och därigenom ytterligare fördjupa arbetet.
Då vi som författare befinner oss mitt i studien med den framtagna modellen kan vårt arbete sägas utgå från ett hermeneutiskt synsätt. Till skillnad från det positivistiska synsättet, där författarna är observatörer och står i en yttre relation till forskningsobjektet, väger man i den hermeneutiskt präglade forskningen in författarnas upplevelser, värderingar och erfarenheter. Författarna står i en inre relation till forskningsobjektet och är en del av samma verklighet som studeras, vilket innebär att deras subjektiva åsikter får avgörande betydelse för forskningen (Patel & Davidson, 1991, s.23-25). Det hermeneutiska angreppssättet märks särskilt tydligt i kapitel 6.1.3 Modellens delar, i vilket vi diskuterar programmet och modulens för- och nackdelar baserat på våra egna erfarenheter av modellbygget.
2.2 Metodiskt angreppssätt Undersökningsansats
Patel och Davidson (1991, s.11) beskriver olika typer av undersökningar, som skiljer sig åt beroende på hur mycket man vet om ett visst problem innan undersökningen startar. En av de undersökningsansatser som beskrivs, och som vi har valt att utgå från, är den explorativa och utforskande undersökningen. Den explorativa ansatsens främsta syfte är att inhämta så mycket kunskap som möjligt inom ett bestämt problemområde där det finns luckor. Idérikedom och kreativitet är viktiga inslag. I vårt arbete undersöker vi hur och om det skulle vara möjligt att använda Catia V5 på PVS och vad det skulle innebära för utvecklingsprocessen. Genom att utgå från en explorativ ansats skapar vi fler möjligheter att studera olika möjliga användningsområden för programmet.
Arbetets upplägg
Vi har valt ett survey-upplägg med ett stickprovsurval, där anställda med olika bakgrund har bidragit till vår informationsinsamling. Survey-upplägget innebär att man granskar en större grupp än i en fallstudie eller en experimentstudie. I dessa typer av studier begränsas istället urvalsgruppen till enstaka variabler. Patel och Davidson (1991, s.43) menar att ett survey-upplägg gör det möjligt att samla information om ett större antal variabler, lika väl som den kan ge en stor mängd information om ett begränsat antal variabler
För att kunna genomföra en ingående utvärdering av modellen och modulen har vi satt samman en urvalsgrupp bestående av Mikael Edeskog, Aliasmodellör; Pontus Ny, designstuderande; Jurg Niermann, Product Design Portfolio Manager. Dessa personer har varit mest insatta i vårt arbete och därmed också fått en god inblick i hur Catia V5 med modulen IMA fungerar och kan därför bidra med relevanta synpunkter. Deltagarna i vår urvalsgrupp har ombetts fylla i en enkät, som vi sedan har följt upp genom en eller flera intervjuer där vi diskuterat svaren med respondenterna. En mer ingående beskrivning av arbetet med urvalsgruppen följer i kapitel 2.3 Empirisk studie. Det begränsade antalet
2 Metod
5
respondenter i vår urvalsgrupp beror på att få i dagsläget har kännedom om IMA och den kompetens som krävs för att kunna ge relevanta bidrag till vår studie.
Vi har även genomfört fallstudier på ett antal modeller, där vi kan jämföra med och dra paralleller till dagens arbetssätt. Fallstudierna beskrivs mer ingående i kapitel 2.3.1 Modellframtagning och scenarier.
2.3 Empirisk studie Vår datainsamling omfattar dels en teoretisk referensram, och dels de modeller som har byggts i Catia V5:s IMA-modul. Hur dessa modeller har tagits fram beskrivs vidare i kapitel 2.3.1 Modellframtagning och scenarier.
Åsberg (2001, s. 65) anser att det är bra att dela in datainsamlingen i numeriska och icke numeriska data eller hård- och mjukdata. Han menar vidare att det går utmärkt att kombinera dessa två istället för att begränsa arbetet till en av dessa inriktningar. Även Patel och Davidson (1991, s12) slår fast att ett forskningsarbete i praktiken inte enbart kan vara kvalitativt eller kvantitativt. Vi har i huvudsak använt oss av kvalitativ eller icke numerisk datainsamling då vi sökt svar på frågorna om och hur IMA-modulen kan användas för att förbättra produktutvecklingsprocessen på PVS. Även numeriska data behandlas kort i studien, då vi ger en förenklad beskrivning av matematiken bakom ytdelning.
Deduktivt eller induktivt arbetssätt
Enligt Patel och Davidson (1991, s. 21) kan studier bedrivas utifrån ett deduktivt eller ett induktivt arbetssätt. Det deduktiva arbetssättet följer ”bevisandets väg”, det vill säga att studien utgår från allmänna principer och befintliga teorier och drar slutsatser om enskilda företeelser. I en induktiv studie följer man istället ”upptäckandets väg”, vilket innebär att forskningsobjektet studeras först utan att undersökningen har förankrats i tidigare vedertagen teori.
I vårt arbete har vi inte kunnat utgå från befintliga teorier, då programmet är så nytt och inte har testats i detta sammanhang förut. Istället har vi valt att följa det induktiva arbetssättet. Patel och Davidson (1991, s. 21) påpekar att med denna metod finns risken att man inte kan säga något om teorins generella räckvidd, eftersom den baserar sig på ett empiriskt underlag som gäller för en speciell situation. Det är svårt att säga vilken relevans och räckvidd vår studie kan få i ett större perspektiv, då den är så starkt fokuserad på ett specifikt företag och en avgränsad situation.
2.3.1 Modellframtagning och scenarier För att samla in information om IMA-modulens användningsområden på PVS valde vi att modellera en konceptbil tillsammans med Pontus Ny. Modellen har byggts upp utifrån skisser gjorda av Ny. Inledningsvis bedrevs samarbetet via e-post då pdf-filer med input och feedback skickades fram och tillbaka mellan oss och Ny. Skisser lades ofta in i Catia V5:s Sketch Tracer-modul och användes som mallar. När vi senare fick möjlighet att arbeta på plats på PVS kunde vi ha daglig kontakt med Ny. Även i detta skede lades många skisser in i Catia V5, vilket gav skisslinjer att rätta sig efter. I dessa fall kunde Ny
2 Metod
6
ge omedelbar respons och dessutom själv bearbeta modellerna i programmet. Inputdata från denna fas återfinns i bilaga 1 Input till konceptmodell.
Under modellframtagningen har vi fört en ständig dialog med personal på PVS, framförallt med Mikael Edeskog. Detta har gett en ökad förståelse för vad det innebär att ta fram en bil idag. Kommunikationen med de anställda har medfört förbättringar vid modelleringen av konceptbilen och resultatet har därmed blivit mer rättvisande.
Modellens delar har sedan utvärderats i syfte att påvisa IMA-modulens potentiella användningsområden hos PVS. Utvärderingen bygger dels på intervjuer med vår urvalsgrupp och dels på våra egna erfarenheter från arbetet med att modellera konceptbilen.
Den information som ligger till grund för vårt arbete har i huvudsak inhämtats från primära källor, vilket Ejvegård (1996, s16) förklarar som exempelvis protokoll, officiell statistik eller förstahandsrapporteringar som författarna själva samlat in. Även sekundära källor i form av vetenskapliga tidskrifter och informationsblad från programleverantören Dassault System har använts till den teoretiska referensramen och metodkapitlet, vilka har kontrollerats mot de primära källorna.
Scenarier: växelspak och backspegel
Den konceptbil som vi har modellerat i Catia V5 har aldrig tidigare modellerats i ett CAD-program, vilket innebär att vi inte har haft möjlighet att jämföra modelleringsprocessen för konceptbilen med hur motsvarande modell skulle ha byggts upp i Alias. Därför har vi använt oss av två modeller, föreställande dels en växelspak och dels en backspegel som först har tagits fram i Alias, och modellerat dessa i Catia V5:s IMA-modul.
Dessa scenarion har möjliggjort en jämförelse mellan de båda programmen och parametrar såsom tid, uppbyggnad, omarbetbarhet samt resultat. Eftersom Alias-modellerna har tagits fram av en erfaren Alias-modellör har vi valt att utgå från modeller av mycket enkel karaktär. Därigenom hoppas vi minska risken att vår begränsade erfarenhet av modellering ska inverka på resultatet.
2.3.2 Enkät och intervjuer För vår primära datainsamling har vi valt att använda oss av frågeformulär följt av intervjuer. Patel och Davidson (1991, s.86) menar att det kan vara svårt att avgöra tillförlitligheten vid intervjuer och observationer, eftersom denna i hög grad är relaterad till intervjuarens och observatörens förmåga. Genom att vara väl förberedd, strukturerad och tränad kan intervjuaren skapa goda förutsättningar för hög reliabilitet.
Vi har utformat en enkät (se bilaga 2 Intervjuer) för att kunna utvärdera IMA-modulen och dra slutsatser som inte enbart är grundade på egna värderingar, och därigenom öka kvaliteten på arbetet. Enkäten har sedan lämnats till urvalsgruppen och senare följts upp med intervjuer ansikte mot ansikte, vilket enligt Jacobsen (2002, s 161) lättare ger en givande konversation. För att undvika gruppsynpunkter, det vill säga att urvalsgruppen ändrar sig efter de andra i gruppen (Jacobsen, 2002, s. 175), valde vi att genomföra intervjuerna enskilt. Intervjuerna har dessutom gett oss möjlighet att grundligt diskutera igenom frågorna med respondenterna så att inga viktiga detaljer förbises.
2 Metod
7
Både när det gäller planering och praktiskt genomförande kännetecknas kvalitativa undersökningar av öppenhet för ny kunskap och ny förståelse. Därför bör den kvalitativa ansatsen väljas när problemställningen är oklar. Kvalitativa metoder möjliggör flexibilitet och tillåter förändringar av upplägg under genomförandet av studien (Jacobsen, 2002; Holme & Solvang, 1997). På så sätt innebar den valda metoden att vi kunde anpassa frågor vid intervjutillfället, ändra ordningsföljd på frågor, ställa följdfrågor eller välja bort irrelevanta frågor beroende på den aktuella intervjusituationen.
Enkäten består av frågor gällande modellens uppbyggnad, förändring av modellen, sammanställning samt hur utvecklingsprocessen skulle kunna se ut med IMA-modulen. Där finns även ett avsnitt som mer ingående behandlar modellens olika delar.
Informationsbearbetning
All information och data som har insamlats inför detta arbete har lästs igenom och godkänts av personal på PVS för att undvika missuppfattningar och säkerställa att informationen är korrekt.
2.3.3 Produktutvecklingsprocessen För att ta reda på hur processen ser ut idag har vi haft ett flertal samtal med anställda som har förklarat i enkla steg hur en bil blir till. Utifrån dessa samtal har vi sedan tagit fram en alternativ produktutvecklingsprocess där vi föreslår hur Catia V5 och IMA-modulen skulle kunna användas.
2.4 Källkritik och tillförlitlighet
”Att veta att vi undersöker det vi avser att undersöka, dvs. vi måste veta att vi har god validitet. Dels måste vi veta att vi gör det på ett tillförlitligt sätt, dvs. vi måste veta att vi har god reliabilitet”.(Patel & Davidson, 1991, s.85)
Det är viktigt att kunna avgöra tillförlitligheten i de källor som används i en avhandling, inte minst i intervjuer och enkäter, men även tryckt material måste bedömas ur saklighetssynpunkt. Ejvegård (1996, s.59) menar att källor såsom doktorsavhandlingar och uppslagsverk borde uppfylla alla vetenskapliga krav, men påpekar att man ändå alltid ska kontrollera sina källor noggrant. För att säkerställa tillförlitligheten bör man framförallt kontrollera att materialet är äkta, varifrån materialet kommer (primära källor är ofta bättre än sekundära) samt hur färskt materialet är. Vidare bör man enligt Ejvegård (1996, s. 59) ställa krav på samtidighet, då det är bättre att använda en källa som ligger närmare beskrivna tidshändelser eftersom informationen kan vara mer adekvat än information som tillkommit långt efter.
Våra respondenter har olika bakgrund samt olika relation till och vana av att använda de datorprogram som denna studie berör. Detta gäller även oss som författare. Det är möjligt att respondenterna framhäver det program som de själva arbetar i som bättre än andra. Positivt med detta är dock att det kan ge en indikation om olika avdelningars syn på Catia V5 och IMA-modulen.
2 Metod
8
2.5 Metoddiskussion Vi tror att den valda metoden har möjliggjort insamling av relevanta och givande data, som har legat till grund för våra slutsatser om IMA-modulen och dess potentiella användningsområden hos PVS.
En uppenbar nackdel med vår begränsade urvalsgrupp är att vi kan ha gått miste om viktiga synpunkter som kunde ha haft betydelse för vårt resultat. Idealt hade varit att lära ut IMA-modulen till berörd personal för att sedan genomföra ett skarpt projekt för att testa hur modulen fungerar i verkligheten. Av praktiska skäl har detta inte varit möjligt, men vi hoppas att vårt arbete ändå kan ge viktiga insikter om hur IMA-modulen skulle kunna fungera hos PVS.
Slutligen bör påpekas att våra egna åsikter har tillåtits väga tungt i vårt arbete, som ett resultat av den metod som vi har valt. Vi har dock försökt att tydligt påpeka för läsaren när det är våra egna åsikter som återges i arbetet.
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering
9
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering Följande kapitel ger en kortfattad beskrivning av hur Catia V5 fungerar som 3D-program. Referensramen behandlar framförallt IMA-modulen och den teori som denna modul använder.
3.1 Catia V5 som modelleringsverktyg Catia V5 bygger på flera olika moduler som är anpassade för olika användningsområden. Den mest använda modulen i detta arbete har varit IMA-modulen, som fungerar som ett lerklumpsverktyg där man utgår från en enkel form som bearbetas till det önskade utseendet. Ett exempel på en uppstart av modell i IMA-modulen återfinns i bilaga 3 Uppstart av modell i IMA.
IMA-modulen har utvecklats för att användas vid estetisk koncept- och produktdesigngenerering. Den kan användas inom alla områden där snabba ytkoncept och idéutvidgningar behövs. Med IMA-modulen har programleverantören Dassault System introducerat ett nytt sätt att se på ytmodellering genom att använda sig av subdivision surfaces eller sammankopplade delytor. IMA-modulen underlättar förändringar, förbättringar i design och utförande, skapande av nya former, samt integrering av nya eller ytterligare funktioner på befintliga modeller (Dassault System, 2006).
Andra moduler som har använts under detta arbete är Generative Shape Design (GSD), där många olika Boolean operations genomförs när ytor och modeller ska klippas eller läggas ihop. Sketch Tracer används för att lägga in skisser som sedan används som guider för modellerandet. I modulen Freestyle Shaper Optimizer & Profile används många olika analysverktyg som kurvaturanalys, ACA Highlights och även för att studera hur geometrin ser ut under den förenklade IMA-ytan. De olika analysverktygen beskrivs mer ingående i kapitel 3.3 Analysverktyg. Slutligen har Assembly Design använts för att skapa en produkt av modellen med alla olika delar.
3.2 Ytor IMA-modeller byggs upp av delytor eller subdivision surfaces. Uppdelningen bygger på en teknik som tidigare endast har använts inom nöjesindustrin, men som nu har anpassats för att kunna användas ur ett produktionssynsätt (Dassault systems, 2006). Nedan ges en förklaring av subdivision surfaces samt hur kontinuitet behålls mellan dessa ytor.
3.2.1 Subdivision surfaces En subdivision surface är ett skal som kan vara öppet eller stängt. Definitionen och kontrollen av dess form är uppbyggd av ett nätverk. Detta nätverk utgörs av fyrsidiga ytor, vilka använder en algoritmisk teknik för att skapa jämna (släta) ytor genom en följd av successivt förfinade polyedriska nätverk (en mesh) (Dassault system, 2006). För att skapa en sådan yta delas en grundyta upp i polynomer och alla vertexpunkter flyttas enligt de regler som har fastställts. En vertexpunkt är en punkt i hörnet av den fyrsidiga ytan. Reglerna bestämmer hur ytan kommer att vara utformad, och är olika från yta till yta. Reglerna för de flesta ytor inbegriper att bevara de gamla vertexpunkterna, optimera
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering
10
förflyttning av dessa och introducera nya (Sharp, 2000). I Catia V5 används en uppdelningsmetod som heter Catmull-Clark.
Levin (1999) förklarar metoden som också åskådliggörs i Figur 3.1 Catmull-Clark ytdelning, källa Levin (1999). Metoden bygger på att ytorna delas in i fyrkanter. För att förfina uppdelningen sker en vertexaddering i tre steg:
1. För varje gammal yta f, adderas en vertexyta v(f) som delar in den gamla ytan i n antal lika stora delar.
2. För varje gammal kant e, bildas en ny kant v(e) som delar in den gamla kanten i n antal lika stora delar
3. För varje gammal vertexpunkt adderas en ny v(v) på given plats enligt formeln: αn, βn, γn beroende på n och v.
Slutligen flyttas den gamla kontrollpunkten enligt det nya kontrollnätet. I Figur 3.2 Subdivision surfaces, källa Sharp (2000) kan man se punkterna som används för att beräkna den nya vertexpunktens position som gröna och den nya vertexpunkten som röd.
Figur 3.1 Catmull-Clark ytdelning, källa Levin (1999)
Figur 3.2 Subdivision surfaces, källa Sharp (2000)
Genom att förfina denna uppdelning enligt Figur 3.3 Catmull-Clark uppdelning, källa Taxén (2006) får modellen en jämnare yta som mer och mer liknar det önskade resultatet. Delningen kan fortsätta tills en delning är en pixelpunkt (KTH, 2006).
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering
11
Figur 3.3 Catmull-Clark uppdelning, källa Taxén (2006)
IMA-modulen använder sig av detta rutnät, och ju mer en yta bearbetas i radier då ytor kröks, desto finare delningar sker i modellen. Modellen känner även av att ett mindre antal uppdelningar sker i områden där ytorna är hela (Edeskog, 2006). Det punktnät som används för att modifiera en subdivision-yta i IMA-modulen är konstruerat av approximativa ytor. I dessa ytor blir resultatet mer och mer likt begränsningsytan ju fler indelningar som sker. Fördelen med att jobba med uppskattade ytor är att resultatet oftast mer rättvist återger vad användaren har försökt illustrera. Problem med vågighet och krusningar på ytan redigeras bort. Om kontrollnätet har en mycket frekvent uppdelning och skarpa kanter kommer konstruktionsplanet att ”mjuka till” detta, så att den skarpa kanten flyttas längst ut på begränsningsytan. Men detta är också approximativa ytors största nackdel. Detta medför nämligen att ytan blir svårbearbetad och det kan vara svårt att föreställa sig resultatet vid förändringar av kontrollnätet. Det kan också vara problematiskt att medvetet skapa ytor som har vågighet och krusningar (Sharp, 2000).
Ytorna i IMA-modulen är också stationärt enhetliga, vilket betyder att konstruktionsplanet (scheme) är indelat efter samma regler och att samma regler gäller för alla steg av uppdelningen. Det innebär att ytan alltid har fyra hörn (Sharp, 2000).
Sammanlänkning av ytor och kurvor
Kontinuitet är en matematisk indikation av mjukheten och flödet mellan två kurvor eller ytor då dessa kopplas samman (Alias Systems, 2006) eller i IMA-modulen vid en delning gäller vissa krav mellan ytorna. De geometriska kontinuiteterna kan delas in i C- och G-kontinuitet, där C-kontinuitet endast gäller delningar mellan enstaka ytor eller kurvor och G-kontinuitet delar alla ytor grafiskt lika på samma ställe i alla angränsande ytor. Samma villkor gäller för C- och G-kontinuitet, vilka kan ses i Figur 3.4 Geometriska kontinuiteter: G0, G1, G2, G3 och G4, källa Alias Systems (2006) nedan.
G0 Positionskontinuitet har kravet att två kurvor sammanfaller. Kurvorna kan ha vilka vinklar som helst mot varandra. G1 Tangentkontinuitet kräver positionskontinuitet samt att båda kurvorna har samma ändtangent, det vill säga att båda kurvorna har samma riktning vid ändpunkterna. Kurvorna kan dock ha helt olika böjning. Om två kurvor är tangentiella ligger ändpunkterna och den första control vertex (CV) på varje kurva i en rak linje. Den andra punkten från ändpunkten samt ändpunkten ligger i en rak linje. G2 Kurvaturkontinuitet kräver positions- och tangentkontinuitet. Dessutom ska båda kurvorna ha samma riktningsförändring. Skarven mellan ytor med G2 är helt osynlig. G3 har samma kurvatur som G2, men med gradering på den förändring som sker på kurvaturen mellan de två kurvorna. G4 har den finaste kurvaturövergången där övergången mellan ytorna är jämnast möjlig.
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering
12
Figur 3.4 Geometriska kontinuiteter: G0, G1, G2, G3 och G4, källa Alias Systems (2006)
I IMA-modulen används alltid G2-kontinuitet i ytorna och G3-kontinuitet mellan kurvor i ytorna (Dassault system, 2006).
3.3 Analysverktyg Även då IMA-modulen garanterar att ytorna alltid är G2 innebär inte detta att ytan är väl anpassad för sitt ändamål. Ytan kan vara bucklig och samtidigt ha en god kurvatur. Genom att använda olika analysverktyg i Catia V5 kan ytorna analyseras och modifieras så att de tillfredställer uppsatta krav. För att analysera kontinuiteten på en enstaka kurva, yta eller på en hel modell kan funktionen Curvture Analysis användas. Med denna funktion markerar man de kurvor eller ytor man vill analysera och får därefter en kurva likt dem i Figur 3.4 Geometriska kontinuiteter: G0, G1, G2, G3 och G4, källa Alias Systems (2006). Figuren visar hur kurvorna är sammankopplade och hur ytan breder ut sig. Man kan sedan modifiera kurvan eller ytan med punktnätet i IMA-modulen.
Ett annat analysverktyg är ACA Highlights eller zebramönster (se Figur 3.5 ACA Highlights på yta, källa Dassault System (2006)). Med denna funktion studerar man reflexioner i ytorna, och kan därigenom hitta inflexioner och defekter i ytan då avvikelser sker i de reflekterande linjerna.
Figur 3.5 ACA Highlights på yta, källa Dassault System (2006)
En liknande funktion, som istället för linjer och reflektioner arbetar med färgskiftningar, är surface curvature analysis (se Figur 3.6 Surface curvature analysis, källa Dassault System (2006)). I denna funktion visas positiva och negativa inflexioner i ytorna och man kan lätt se ojämnheter.
3 Teori om Catia V5 och ytmodellering
13
Figur 3.6 Surface curvature analysis, källa Dassault System (2006)
Slutligen har vi även använt oss av funktionen Connect Checker. Denna funktion är bra att använda för att kontrollera att två ytor är sammanfogade. Främst har funktionen använts då en modell har speglats över ett plan för att kontrollera att det inte har uppstått håligheter i modellen. Man kan även använda funktionen för att kontrollera tangenten och kurvaturen i skarven mellan två ytor.
4 Information bakom konceptbil
14
4 Information bakom konceptbil I detta kapitel presenteras kortfattat grundkonceptet för den bil som vi har modellerat i vårt arbete. Vi redogör för hur Pontus Ny har tänkt när han utvecklade det koncept som vi sedan har modellerat i Catia V5 och IMA-modulen.
Grundkonceptet är ett fordon med starkt fokus på ergonomi och användarvänlighet där förarens samspel med bilen är högprioriterat. Snarare än att distanseras från omgivningen med hjälp av tekniska hjälpmedel ska föraren få mer kontakt med körandet. Genom att konceptet använder bland annat by-wire-teknik kan interiören få en friare utformning, vilket möjliggör förbättringar av sittställning och individualisering av inställningar. Layout av instrumentering kan också struktureras på ett effektivare sätt där målet blir att minimera ”down-vision”, det vill säga knappar och vred i lågt läge. Grunden är en plattform som har utvecklats av VCC med eldrivna ”in-wheel motors”. VCC har även tagit fram en CV-specifikation som behandlar alla tillåtna mått på konceptbilen. Då projektet avser att diskutera form, ergonomi och framtida teknik utifrån ett övergripande perspektiv som innefattar VCC:s samtliga fordon, finns ingen specificerad målgruppsanpassning. Detta innebär mindre fokus på färger, material och features som riktar sig till en särskild kundgrupp.
Bilens form är baserad på ett antal grundläggande byggstenar. Temat för interiören bygger på några av Volvos starkaste gener, och som tyngsta symbol för dessa står den flytande mittkonsolen. Instrumentbrädan och mittkonsolen har en symmetrisk layout istället för en vriden förarorienterad form av två skäl. För det första skapar detta en förbättrad förarergonomi, där målet är att inga funktioner eller vred skall locka föraren att vända blicken snett ner mot konsolen under färd. Föraren ska inte behöva använda mittkonsolen under aktiv färd, eftersom allt sköts från rattmodulen. För det andra handlar den symmetriska utformningen om att mittkonsolens svävande rörelse, som startar redan från det bärande fundamentet för instrumentbrädan, skapar en lugnare arkitektur genom kupén.
Samspelet mellan interiör och exteriör form ska synas i hur ytor och radier behandlas. Genom att behålla långa sträckor av volym och yta utan att tappa deras spänst eller dynamik skapas en renhet och svepande ytor som speglar en skandinavisk själ och därigenom en koppling till Volvo. Den rena formen i interiören skapar också möjligheter att utveckla ett ledande gränssnitt i ergonomi och HMI (Human-Machine Interface eller Människa-Maskin Gränssnitt). Målet är att interiören i sin helhet ska andas funktion och harmoni, och stötta föraren genom att aldrig vara tråkig, tröttande eller intetsägande. Exteriörens viktigaste formelement är dels den totala proportionen av bilen, dels valet av extroverta hjulhus. Grundformen baseras på tanken att bilen ska uttrycka att den är skapad utifrån ett chassi som möjliggör nya proportioner. Att bottenplattan saknar motor ska uttryckas genom luftighet och spel med mer vägkontakt genom ökade siktfält och genom den svepande vindrutan som smyger ner långt i fronten. Motorernas placering i hjulen, och det faktum att hjulen kommer att röra sig i många fler riktningar än vad vi är vana vid, medför att bilen fått tydligt skulpterade hjulhus som utrycker dynamik och flexibilitet.
Steget bort från den klassiska Volvo-skuldran har framförallt två orsaker. Bilen ska stå för evolution och den moderna Volvo-skuldran – egentligen återupplivad från Amazonen
4 Information bakom konceptbil
15
i 80-talets konceptbil – känns sliten och förväntad. I denna bil ska istället överdelen med sitt svepande glasparti och den sammanhängande sido/tak-linjen skapa en ny Volvo-karaktär tillsammans med de uttrycksfulla hjulhusen. Renheten i glasparti och tak bygger på strukturer som ligger under glaset. Bilens front – dess ansikte – ska förmedla ett vaket, alert och samtidigt tryggt uttryck. Avsaknaden av grill grundas återigen på att designen ska vara ett uttryck för bilens innehåll och uppbyggnad. En grill för tanken till kylning av en frontmotor, vilket konceptbilen saknar.
Volvo-emblemet förfinas, förenklas och hämtar inspiration från de tidiga järnmärket-loggorna utan VOLVO-text. Audi, Mercedes, VW och Lexus är exempel på premiummärken som har nätta, eleganta och uttrycksfulla emblem, utan att namnet är utskrivet mitt i emblemet. Emblem som är underbelysta tillsammans med genomlysningsbara ytmaterial i front och akter för underliggande registreringsskylt skapar renare ytor och borgar för en homogen känsla. (P. Ny, personlig kommunikation, 2006-12-15)
6 Resultat
16
5 Nulägesanalys: produktutvecklingsprocess Kapitlet redogör för den produktutvecklingsprocess som bedrivs hos PVS, såsom den ser ut i dagsläget. Denna process ligger till grund för den produktutvecklingsprocess som vi har tagit fram där IMA används. Denna process redovisas i kapitel 6.2 Produktutvecklingsprocess med Catia V5 och IMA.
5.1 Dagens process Den första fasen i VCC:s utvecklingsprocess ligger egentligen utanför huvudprocessen, där en bil går från idé till ny produkt på marknaden. Detta första steg fokuserar inte på att ta fram en ny bil, utan snarare på att ta fram en god grund av idéer som kan användas när marknaden kräver en ny bil. Ett exempel på projekt i denna fas kan vara att en ny plattform har tagits fram och ledningen vill att det ska finnas en kaross som passar till denna. Ett annat exempel kan vara att nya tekniker eller material introduceras på marknaden, vilket kräver att VCC tar fram koncept så att man snabbt kan agera om tekniken skulle bli mycket populär. I denna fas tar också marknadsavdelningen och andra beställare fram riktlinjer för kommande bilar. Sedan arbetar designers och studioingenjörer fram olika idéer som modelleras i Alias till snabba och enkla konceptförslag. I den första fasen disponeras ½ modellör per designer. Det kan dock vara flera designers som jobbar med samma projekt. I detta skede ställs vissa krav på modellerna; en fysisk modell ska tas fram, modellen måste vara tät, modellen måste se bra ut, den måste gå att ändra på och följa vissa hardpoints1. Hardpoints blir viktigare och viktigare ju längre processen fortskrider. Fasen avslutas med visningar där detaljer och koncept utvärderas inför fortsatt arbete.
När marknaden kräver en ny modell eller då VCC:s ledning anser att en modell måste förnyas, används de olika koncept och idéer som har vuxit fram under den första fasen. Koncepten delas in i exteriör och interiör. Inledningsvis kan ett stort antal olika koncept vara aktuella för den slutgiltiga designen. Modellerna förfinas och följer flera hardpoints. Allt eftersom processen fortskrider sållas koncept bort, vilket medför att 1 Aliasmodellör disponeras per designer. Genom hela processen arbetar designer, modellör och studioingenjör tillsammans. När koncepten har uppnått en viss kvalitetsnivå utvärderas de och ett mindre antal koncept väljs ut för att gå vidare i stage gate system. I detta skede kan ett större antal Aliasmodellörer arbeta vidare med koncepten.
I nästa fas har koncepten förfinats så mycket att modellerna exporteras till ICEM Surf, som är ett Class A-program där ytorna kan rekonstrueras med högre ytfinhet och noggrannhet. De tekniska kraven är ännu inte fullt låsta, vilket innebär att många förändringar ännu är möjliga att genomföra. Ju längre projekten fortskrider, desto mer låst blir också den tekniska delen. Alltfler ICEM Surf-modellörer arbetar med konceptet och tidiga verktyg börjar tillverkas. I senare skeden kan upp till 12 modellörer arbeta med samma koncept. Nästa stora steg blir att bilen anses konstruktionsklar och skickas vidare till konstruktion. (A. Fogde, personlig kommunikation, 2006-11-22)
1 En hardpoint är en given geometri eller punkt som måste följas.
6 Resultat
17
6 Resultat
6.1 Utvärdering av konceptmodell och IMA-modulen I följande kapitel redovisas resultatet av vår undersökning. Kapitlet inleds med en sammanfattning av de intervjuer som har genomförts. Sedan följer en redogörelse för de scenarier där vi har jämfört Catia V5 med IMA-modulen med Alias. Vi kommer även att fördjupa oss i konceptbilens delar i syfte att identifiera för- och nackdelar hos olika detaljer. Slutligen presenteras ett förslag till en alternativ produktutvecklingsprocess där IMA-modulen används som ett konceptgenereringsverktyg.
6.1.1 Resultat från intervjuer Nedan följer en sammanfattning av de intervjuer som genomförts under arbetet. Den enkät som ligger till grund för intervjuerna samt respondenternas respektive svar återfinns i bilaga 2 Intervjuer.
En fördel som samtliga intervjuade uppgav sig se med IMA-modulen var att det är lätt att sätta sig in i och förstå programmet och hur modellerna är uppbyggda. IMA-modulen ger en flexibel arbetsmiljö med stor designfrihet och modellernas uppbyggnad karaktäriseras av en låg komplexitet. Pontus Ny tycker att en stor fördel med programmet är att det går snabbt att ta fram en grunddesign som är mer skissartad samtidigt som den tydligt uttrycker designtemat. Jürg Niermann instämmer i detta resonemang, och menar att det är enkelt att snabbt hitta produktproportioner. Mikael Edeskog påpekar att användaren hela tiden arbetar med helheten. Istället för att arbeta med en yta i taget arbetar modellören med en volym, vilket ger en bättre överblick.
En nackdel som Edeskog framhåller är den begränsade ytkontrollen. En lösning på detta problem menar Niermann skulle kunna vara att mäta alla punkter mellan mesh och ett kontrollplan, men detta skulle samtidigt vara mycket tidskrävande. Det är också lätt att få bucklor i ytan. Även då ytorna har god kontinuitet kan kurvaturen pendla och vridas mellan olika delytor. Ny påpekar att ur en designers perspektiv kan det ibland vara problematiskt att få full kontroll över en yta. Det kan också vara svårt att finjustera renheten i stora ytor.
Edeskog menar att det tar onödigt mycket tid att skaffa den ytkontroll som krävs om man vill använda IMA-modulen för att ta fram modeller som redan i ett tidigt skede har höga krav på renhet i ytorna, såsom exteriören på en bil. IMA-modulen passar utmärkt för modeller med detaljer som har runda former i största allmänhet, och i synnerhet detaljer som inte är hårt bundna till andra detaljer. Niermann tycker att IMA-modulen fungerar bra då man vill hitta olika attraktiva former och utveckla dessa till ett koncept i ett tidigt skede. Han anser dock att IMA-modulen inte är vare sig bättre eller sämre än andra program. Snarare ställer modulen högre krav på erfarenhet när det gäller att modellera vissa former. I egenskap av designer menar Ny att IMA-modulen passar bra vid modellering av detaljer som inte ställer höga krav på highlights i ett tidigt skede. Han anser att programmet lämpar sig särskilt för interiördetaljer, som exempelvis grundgeometrin till en stol. Samtliga respondenter tycker att IMA-modellerna håller för att användas vid konceptgenerering. Niermann och Ny påpekar dessutom att IMA-modeller alltid har sammanhängande ytor, vilket innebär att modellerna är lätta att fräsa fram.
6 Resultat
18
Under vårt arbete med IMA-modulen har vi upptäckt att det kan vara svårt att avgöra när modellen bör betraktas som klar i IMA-modulen, det vill säga när användaren inte längre har någon nytta av att arbeta i modulen, utan istället borde arbeta i någon annan modul eller program. Niermann anser att en modell som är byggd efter en CV-specifikation eller efter en packning2 kan betraktas som klar när den uppfyller designerns krav. Ny menar att modellen ska föras vidare när användaren har en bra bas, det vill säga när modellen följer alla hardpoints och har en grunddesign. Exakta radier och delningslinjer är enligt Ny inte nödvändigt. Edeskog anser att modellen måste uppfylla samma krav som vid sedvanliga ägarbyten, för att nästa modellör ska kunna arbeta vidare med modellen. De krav som ställs då ytterligare arbete ska utföras på modellen är att form, teknik, position-, tangent- och kurvaturvillkor ska vara korrekta, samt att packning, renhet och förändringsbarhet måste stämma. Om IMA-modellen endast ska användas som en 3D-mall gäller inte kraven. Modellen måste dock ha en sådan noggrannhet i ytan som gör det möjligt att arbeta med 0,5 mm tolerans från mallen.
Möjligheten att enkelt göra förändringar i IMA-modulen framhåller Edeskog och Niermann som en viktig fördel. Att användaren kan koppla ytor och modeller så att dessa följs åt vid eventuella förändringar är bra och det är lätt att placera detaljerna i lämplig miljö, som till exempel att testa nya växelspakar i en ny eller redan existerande bil. Denna egenskap hos modulen gör det möjligt att direkt vid ett möte genomföra en förändring, som exempelvis en höjning av en instrumentpanelbräda. I dagsläget måste istället ett nytt möte bokas in vid ett senare tillfälle för att kontrollera om förändringarna är tillfredsställande. Att använda IMA-modulen kan därför leda till besparingar i form av tid och arbete, då alla förändringar kan kontrolleras innan ytorna görs om till klass A eller till en yta med högre krav på renhet. Edeskog upplever att det går smidigare och snabbare att genomföra förändringar i IMA-modulen, främst eftersom alla ytor i en modell är kopplade till varandra. Man har kanske inte samma möjlighet att definiera enskilda kurvor på samma sätt i IMA-modulen som i Alias, där man kan välja hur de angränsande ytorna ska uppträda för att uppnå de kontinuitetsvillkor som ska gälla för modellen. Detta görs automatiskt i IMA-modulen med endast små möjligheter för modellören att påverka resultatet. Ny uppskattar möjligheten att genomföra snabba och smidiga förändringar när nya designdirektiv eller ny teknisk input kräver detta. Ny tycker också att det är lättare att göra grova förändringar än att göra finjusteringar.
Edeskog ger följande exempel på hur IMA-modulen skulle kunna användas: designern använder IMA-modulen för att på egen hand ta fram proportioner och modeller, och därefter även fräsa lermodeller eller rapid-prototyping-modeller. Dessa modeller skulle sedan kunna finjusteras, scannas in och användas som hjälpmodeller i Alias. Att arbeta med en död modell3 med rätt dimensioner innebär att det går både lättare och snabbare att göra modellen i Alias, anser Edeskog.
Enligt Ny och Edeskog kan Alias och ICEM Surf inte ersättas av Catia V5 och IMA-modulen i dagsläget, då de anser att användaren inte alls har samma kontroll över de olika ytorna. Niermann menar att det ur ett tekniskt perspektiv skulle vara helt möjligt att utföra 2 Med packning menas modeller som symboliserar framtida komponenter, kritiska mått eller
begränsande ytor, såsom tak eller sidor. Man kan därefter modellera utanför packningen.
3 En död modell innehåller bara modellens ytor och ingen historik om hur denna är konstruerad.
6 Resultat
19
hela processen i Catia V5. Edeskog anser att det troligtvis kommer att vara möjligt i framtiden, men att detta framförallt beror på om organisationen klarar att ställa om sig till ett nytt program.
Samtliga respondenter ser möjligheter i att använda IMA-modulen i VCC:s produktutvecklingsprocess. Ny anser att IMA-modulen skulle kunna användas vid uppbyggnad av grunddesignen, i synnerhet när det gäller interiör som exempelvis instrumentpanel, eftersom mycket är oklart vid uppstarten av dessa produkter och den tekniska inputen ändras hela tiden. Vidare anser Ny att IMA-modulen skulle kunna fungera som ett verktyg för att markera vilket utrymme designern har att jobba med utifrån cv-specifikation och hardpoints. Niermann menar att IMA-modulen skulle kunna fungera bra som ett illustreringsverktyg i det tidiga skedet av konceptgenereringen, medan Edeskog ser modulen som ett verktyg som kan användas för att enkelt visa de första 3D-konceptskisserna, oavsett typ av produkt. Olika detaljer kräver dock olika mycket erfarenhet.
6.1.2 Scenarier: växelspak och backspegel De IMA-modellerna som vi har framställt bygger på Alias-modeller som har tagits fram i ett tidigare projekt. Nedan presenteras de likheter och skillnader mellan programmen och modellerna som vi har identifierat.
Växelspak
I bilden nedan visas Alias-modellen till vänster och IMA-modellen till höger.
Figur 6.1 Alias- och Catia V5-modell av växelspak
Att ta fram växelspaken i Alias tog ca 2 timmar. Med IMA-modulen tog det ca 20 minuter att bygga upp samma modell. Alias-modellen är uppbyggd av separata ytor som måste kopplas samman och slutas för att modellen ska vara stängd. I Alias-modellen förekommer vissa öppningar i modellen som skulle ställt till problem vid fräsning för att
6 Resultat
20
ta fram modellen i en rapid prototype-maskin. I IMA-modellen har man en sluten modell redan från början, vilket sparar mycket tid . Vad gäller ytkvaliteten på de båda modellerna uppvisar Alias-modellen en bättre ytfinhet, medan det lätt blir krusningar eller bucklingar på ytorna i IMA-modellen. Eftersom avsikten var att ta fram modellerna snabbast möjligt har analysverktyg inte använts, men detta skulle ha gjort det möjligt att förfina ytorna ytterligare.
Möjligheterna att i efterhand ändra på modellens utseende varierar beroende på programmens uppbyggnadstyp. I Ailas måste nya ytor byggas upp och återkopplas till modellen, medan man i IMA-modulen tar tag i kontrollpunkterna och antingen drar eller anger ett faktiskt värde på hur mycket man vill flytta dessa. Hela tiden bibehålls den slutna ytan. Det som är viktigt i IMA-modellen är att profilen för utskärning på ovansidan av växelspaken måste kopplas samman med grundmodellens yta för att denna ska följa efter eventuella förändringar i grundmodellen. Detta behöver dock bara göras en gång.
Backspegel
I bilden nedan är den vänstra backspegeln modellerad i Alias och den högra i IMA-modulen.
Figur 6.2 Alias- och Catia V5-modell av backspegel
Modellen av backspegeln har en mycket enkel form som bidrar till en snabb modellering. Med IMA-modulen tog det ca 10 minuter att ta fram modellen jämfört med ca 1 timme i Alias. Modellerna är kapade på liknande sätt. Den kupade delen av backspegeln är modellerad genom att ett plan delats in i få sektioner och därefter utdraget till önskad form. Alias-modellen har även i detta exempel en bättre ytfinhet med bra kurvatur i övergångar och radier än IMA-modellen. I Alias kan användaren lättare bygga upp den främre rundade kanten och få den att se jämn ut. I IMA-modellen har en tjocklek lagts på den kupade ytan, som sedan fått en radie för att få en jämn kant. Problemet med detta är att en jämntjock kant inte uppfattas som sådan på grund av att ögat luras. Två parallella linjer ser inte parallella ut i verkligheten och måste därför justeras, vilket är lättare att göra i Alias än i IMA-modulen. För att korrigera dessa problem krävs också en del erfarenhet. Fördelen med IMA-modulen är att användaren även i denna modell lätt kan modifiera kontrollpunkterna och förändra modellen. Det går dessutom att lägga till flera kontrollpunkter för ökad mobilitet, vilket dock innebär att det blir svårare att bibehålla en god ytfinhet. Både i Alias- och IMA-modellen är ytorna stängda och skulle kunna fräsas.
6.1.3 Modellens delar Nedan presenteras de detaljer i konceptbilen som har haft stor betydelse för resultatet. Bilder på de specifika delarna presenteras i bilaga 4 Modellens delar. Kapitlet bygger till stor del på våra egna åsikter, eftersom vi genom modellframtagningen har samlat kunskap om dess uppbyggnad.
6 Resultat
21
Exteriör
Exteriören är indelad i två delar, body och hjulhus. Att skapa en grovmodell av bodyn går relativt snabbt, men användaren tvingas använda sig av ett flertal av de analysverktyg som nämndes i kapitel 3.3 Analysverktyg. Det är svårt och tidskrävande att jämna till modellen och ju fler indelningar som behöver göras på modellen, desto svårare blir efterarbetet med att förfina ytan. Att ta fram bra övergångar i de partier där en hårdkant möter en mjukare form har krävt en del tid. Genom att hjulhusen modelleras separat har ett antal delningar besparats i bodymodellen. Det har också inneburit att vi endast behövt modellera två hjulhus som har använts som sedan speglats.
Instrumentpanel och mittkonsol
Instrumentpanelen är helt modellerad i IMA-modulen men består av flera uppdelningar, vilket har inneburit att det blir svårare att skapa en god struktur på stora ytor. Analysverktyg har använts för att ta fram bra ytor på dessa ställen. Det var svårt att skapa en bra övergång i de delningar där mittkonsolen delar av instrumentpanelen ned mot fronten.
Säten
Sätena modellerades genom att använda ett standardsäte som mall och skisser som visade det nya utseendet. Genom att modellera sätet på detta sätt gick det snabbt att få fram det önskade utseendet. Först modellerades ett koncept som senare ändrades. Ändringen gick enkelt att genomföra, eftersom många ytor från den tidigare modellen kunde användas.
Ratt
Tumgreppen och den konformade modulen mellan ratten och instrumentpanelen är gjorda i IMA-modulen, då dessa har en komplex form som passar bra för denna modul. Övriga delar är gjorda i Generative Shape Design (GSD), där delarna först skissas i 2D för att sedan extruderas till ytor. Genom att använda GSD kan mått sättas på detaljerna och matchas ihop. Modelleringen försvårades av att ratten är rund, då Catia V5 Release 16 inte tillåter modellering av cirkulära former. I Release 17 finns möjlighet att skapa runda grundmodeller, men det är fortfarande svårt att modifiera modellen och bibehålla rundheten. Därför valde vi att göra största delen av denna modell i andra moduler än IMA-modulen.
Fälgar och hjul
Fälgarna modellerades först endast upp i GSD-modulen, då vi ansåg att denna var mest lämplig eftersom fälgens form redan från början var relativt bestämd. Men efter några mindre lyckade försök i GSD-modulen modellerades en grundform i IMA-modulen, vilket gjorde det möjligt att finjustera formen även då hela fälgen var klar. Därefter har de stora konkava och konvexa ytorna genererats i GSD-modulen med en profil som har roterats kring fälgens centrum. Det fungerar bra att kombinera en IMA-yta med en yta som är konstruerad i andra moduler, och därför bedömde vi det som både onödigt och tidskrävande att modellera upp hela fälgen i IMA-modulen.
6 Resultat
22
6.2 Produktutvecklingsprocess med Catia V5 och IMA-modulen IMA-modulens främsta användningsområde är i den första förberedande fasen, när nya idéer tas fram. I denna fas kommer modulens styrkor, såsom snabbhet och höga förändringsbarhet, till sin rätt eftersom fasen kännetecknas av ett snabbt flöde av idéer där man måste fatta omedelbara beslut om fortsatt arbete på relevanta modeller.
Genom att användaren snabbt kan ta fram och se proportioner mellan de olika modellerna i 3D underlättas många utvärderingar och möten. Förändringsbarheten sparar mycket tid, eftersom många förändringar kan genomföras redan under ett möte. Idag får Alias-modellörer med sig mängder av input från ett möte och måste på kort tid arbeta om modellen till nästa möte. Många av dessa möten tror vi skulle kunna rationaliseras bort genom att använda IMA-modulen och genomföra förändringar under mötets gång.
Att IMA-modellerna alltid är slutna innebär att användaren slipper det arbete som idag läggs ned på att ta fram en stängd yta, och man kan snabbt fräsa ut en 3D-modell av önskad konceptmodell. Denna lermodell kan sedan modifieras och förfinas, för att därefter scannas in och användas som grundmodell i Alias.
7 Diskussion kring resultat
23
7 Diskussion kring resultat Vi har inte haft möjlighet att bedriva vårt projekt såsom PVS vanligtvis arbetar med sina projekt, vilket naturligtvis får följder för vårt resultat och våra slutsatser. Därutöver har ett flertal övriga faktorer påverkat det resultat som vi presenterar i vårt arbete, vilka diskuteras i följande kapitel.
En viktig fråga att resonera kring är i vilken utsträckning resultatet påverkas av vår erfarenhet av programvaran. Troligtvis skulle resultatet ha varit annorlunda om arbetet utförts av erfarna modellörer. Även då vi har en viss erfarenhet av Catia V5 går det inte att jämföra med användare som dagligen arbetar med programmet. I dagsläget är dock kunskapen om IMA-modulen begränsad eftersom den nyligen lanserades på marknaden, vilket innebär att det inför detta arbete sannolikt ändå inte hade funnits mer kvalificerade användare att tillgå.
Allt eftersom arbetet fortskridit har vi lärt oss mer om programmet, vilket också avspeglas i modellen. Det är intressant att fråga sig hur modellen skulle ha sett ut om vi redan från början hade haft de kunskaper vi har idag. Troligtvis skulle vissa av modellerna ha färre uppdelningar, de analysverktyg som finns att tillgå hade använts mer och sannolikt hade vi kunnat undvika många misstag som har krävt extra tid. Även om vi hade haft mer erfarenhet av programmet hade det varit svårt att uppnå den ytkvalitet som kan skapas i Alias eller ICEM Surf i dagsläget. Detta är dock inte heller meningen med IMA-modulen, vars främsta funktion är snabb framtagning av 3D-modeller i ett uppstartsskede.
En stor fördel med IMA-modulen är enligt vår mening att den är lättare än andra moduler i Catia V5 att sätta sig in i. Pontus Ny instämmer i detta. Trots att han aldrig tidigare hade arbetat med Catia V5 förstod han snabbt hur programmet fungerade, vilket innebar att vi kunde tala samma språk när han ville ändra på modellen. Detta är annars ofta ett stort problem mellan designer och konstruktör/modellör. Då designern har en förståelse för den programvara som modellören använder, närmar sig designern modellören. Vi tror inte heller att det skulle vara en omöjlighet för en designer att på egen hand använda IMA-modulen för att ta fram enkla modeller.
Att vi har valt att lägga så mycket tid på att skapa modellens alla olika delar kan också diskuteras. Ett alternativt tillvägagångssätt hade kunnat vara att vi istället hade inriktat oss på en enskild del, vilket hade inneburit en högre detaljrikedom. Eftersom vår modells delar är så olika i form och uppbyggnad hade vi troligtvis förbisett många av programmets styrkor och svagheter om vi enbart hade fokuserat på en del.
Eftersom arbetet bygger på information som samlats in från ett fåtal personer präglas våra slutsatser i hög grad av deras åsikter. Resultatet skulle troligtvis ha blivit mer tillförlitligt med ett större antal respondenter, men eftersom det tar tid att sätta sig in i programmet och arbetet har detta inte varit möjligt. Att de intervjuade arbetar med olika program och har skilda arbetsuppgifter kan också ha bidragit till att samma fråga får olika svar, beroende på respondentens inställning till program och ett annorlunda arbetssätt.
8 Slutsats
24
8 Slutsats Samtliga involverade i detta projekt anser att Catia V5 med IMA-modulen skulle kunna fungera som ett konceptgenereringsverktyg i ett tidigt skede. Att använda IMA-modulen i den förberedande första fasen skulle enligt vår mening innebära tidsbesparingar, eftersom användaren snabbt kan genomföra förändringar på en modell redan på möten. I dagsläget måste en Alias-modellör samla in alla ändringar, genomföra dessa snabbast möjligt och därefter bestämma en tid för ett nytt möte då alla inblandade kan närvara, vilket sällan är enkelt.
IMA-modulen skulle kunna vara ett bra hjälpmedel för en designer, som själv kan modellera sina idéer och därigenom lättare åskådliggöra och diskutera sitt koncept vid möten. I många fall är det enklare att förstå en 3D-modell som man kan vrida och vända på, än en ritning på ett papper. Utifrån IMA-modellen skulle det vara möjligt att fräsa ut en lermodell, vilken kan finjusteras och sedan åter scannas in och bearbetas vidare i Alias.
Användaren kan dessutom arbeta mot förutbestämda faktorer på ett annat sätt i IMA-modulen än när man skissar fram en idé, eftersom man enkelt kan flytta och dra i modellen. Med en 3D-modell kan man snabbt se om modellen täcker eventuell packning eller om det går att skapa det designuttryck som designern eftersträvar på det givna utrymmet.
Nedan presenteras en sammanställning av de för- och nackdelar med Catia V5 och IMA-modulen som vi har identifierat genom vårt arbete.
Fördelar med Catia V5 med IMA-modulen hos PVS
• Anmärkningsvärd snabbhet vid framtagning av 3D-modeller i de fall där ytan inte behöver vara perfekt.
• Bra som illustreringsverktyg i det tidiga skedet av konceptgenereringen. Det går snabbt och lätt att hitta proportioner.
• IMA-modulen passar utmärkt för framtagning av modeller med detaljer som har runda former i största allmänhet, och i synnerhet detaljer som inte är hårt bundna till andra detaljer eller har höga krav på ytnoggrannhet.
• Genom att importera en redan befintlig detalj, som exempelvis en stol, med ”korrekt” utformning och låta denna verka som grund kan användaren snabbt ta fram en modell som når upp till VCC:s krav.
• Programmet är lätt att lära sig och enkelt att jobba med då användaren ser helheten från början.
• Användaren kan lätt skapa en sluten profil med sammanhängande ytor som senare kan fräsas ut.
Nackdelar med Catia V5 med IMA-modulen hos PVS
• Att skapa en bra renhet och ytjämnhet vid stora ytor är svårt och kräver stor erfarenhet.
• Ytkontrollen är begränsad, då användaren inte kan modifiera kurvor och kurvaturvillkor på samma sätt som i Alias och ICEM Surf.
8 Slutsats
25
• IMA-modulen kräver att användaren har viss kunskap om Catia V5:s övriga moduler. Det går inte att enbart installera och använda IMA-modulen.
• Att skapa ytor som har den renhet som krävs i ytorna på till exempel exteriören är mycket tidskrävande.
9 Rekommendationer för fortsatt arbete
26
9 Rekommendationer för fortsatt arbete Att IMA-modulen inte är färdigutvecklad ännu har klart framkommit under arbetet, men programvaruindustrin uppdaterar ständigt sina programvaror. Vi menar att det kan vara fördelaktigt för PVS att redan i ett tidigt skede införa modulen i verksamheten, dels av konkurrensskäl och dels då en tidig implementering möjliggör ett samarbete med programleverantören Dassault Systems och IBM. Därigenom kan modulen utvecklas i enlighet med företagets behov och på sikt kan den kanske integreras bland de Catia V5-moduler som redan används av VCC. Om man kan undvika förflyttningar mellan olika program kan modellers historik bibehållas och man behöver inte importera och exportera filer. Det är dessutom kostsamt att ha flera olika programlicenser.
För att utvärdera modulen ytterligare vore det intressant att utföra flera tester eller genomföra ett mindre live-projekt, där en modellör arbetar med IMA-modulen utifrån en designers skisser. Förslagsvis skulle ett säte kunna modelleras, då flera av de som vi har talat med har nämnt sätet som en särskilt intressant produkt för IMA-modulen.
En annan frågeställning som vore värd att undersöka är huruvida IMA-modulen kan användas för att göra facelifts på redan existerande modeller. Skulle det fungera att ersätta gamla ytor med IMA ytor som man kan experimentera med och snabbt se resultatet.
Det vore också intressant att närmare studera hur en IMA-modell skulle se ut som fräst lermodell. Genom att fräsa ut en lermodell kan designern finjustera modellen, som sedan kan scannas in och användas som mall i Alias.
27
Referenser
Alias Systems. (2006). Continutity. Hämtat 2006-11-10, från http://www.alias.com/eng/support/studiotools/documentation/Using/About31.html
Dassault Systems. (2006). CATIA – Imagine & Shape 2 (IMA) V5R17
Dassault Systems. (2006). CATIA – Online Documentation V5R17
Ejvegård, R. (1996). Vetenskaplig metod. Lund, Studentlitteratur.
Holme, I. & Solvang, B. (1991). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund, Studentlitteratur.
Jacobsen, D. (2002). Vad, hur och varför. Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Lund, Studentlitteratur.
Levin, A. (1999). Interpolating nets of curves by smooth subdivision surfaces. Hämtat 2006-10-15, från http://delivery.acm.org/10.1145/320000/311541/p57-levin.pdf?key1=311541&key2=7943055611&coll=GUIDE&dl=portal,ACM&CFID=11111111&CFTOKEN=2222222
Patel, R. & Davidson, B.(1991). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund, Studentlitteratur.
Sharp, B. (2000). Subdivision surface theory. Hämtat 2006-10-02, från http://www.gamasutra.com/features/20000411/sharp_01.htm
Taxén, G. (2006). Föreläsningsunderlag för kursen Datorgrafik och interaktion: Kurvor och ytor 2006-05-15. Hämtad 2006-10-18, från Kungliga Tekniska Högskolans webbplats: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2D1323/02_03/utdelat/forelasning19_15majdel1.pdf
Volvo Personvagnar AB. (2006). Fickfakta. [Broschyr].
Åsberg, R. (2000). Ontologi, epistemologi och metodologi. En kritisk genomgång av vissa grundläggande vetenskapsteoretiska begrepp och ansatser. Göteborg, Göteborgs universitet.
Bilaga 1 Input till konceptmodell I denna bilaga presenteras ett utkast av de input skisser som Pontus Ny har ritat och som har legat till grund för konceptmodellens uppbyggnad. Då vi periodvis har jobbat nära Ny har mycket arbete skett direkt i Catia V5 och därför kan det ibland vara stora hopp mellan bilderna.
Från skiss till 3D
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
1-09
VO
LVO
2006
-11-
09
När
vi h
ar tr
imm
at p
rofi l
en
på I-
bräd
an, t
ryck
er v
i dit
ratte
n oc
h lå
ter I
-brä
dans
pr
ofi l
best
ämm
a un
derd
e-le
n på
rattm
odul
en.
Sam
tidig
t som
vi t
rimm
ar
och
snyg
gar t
ill k
urva
ture
n av
ratt-
mod
ulen
så
spän
-ne
r vi u
pp p
rofi l
en n
ågot
.
Om
råde
att
sätta
spl
it-lin
es s
amt
kolla
öve
rgån
gar o
ch ra
dier
.
spilt
Tänk
den
na in
re ra
ttyta
n so
m e
tt an
nat m
ater
ial ä
n re
sten
av
ratte
n.
radi
e
Låt o
ss o
ckså
kol
la o
m
dess
a tri
mm
ning
ar ä
r gj
orda
från
inpu
t 57
1 2
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
1-21
VO
LVO
Pont
us N
yM
aste
r T
hesi
s20
06-0
8-27
Volv
o
Obs
erve
ra a
tt de
tta p
latta
re p
artie
t kan
fö
lja m
ed in
i in
nerd
elen
av
ratte
n
Obs
erve
ra p
å de
nna
bild
en s
amt d
e fö
ljand
e bi
lder
na h
ur ra
ttsta
gets
po
sitio
n se
r ut.
(Bild
4 n
ästa
sid
a vi
sar b
ra).
Pont
us N
yM
aste
r T
hesi
s20
06-0
8-27
Volv
o
12
Obs
erve
ra a
tt de
tta p
latta
re p
artie
t kan
fö
lja m
ed in
i in
nerd
elen
av
ratte
n
Om
råde
att
ge b
uktn
ing
av y
ta
sam
t kol
la ö
verg
ång
mot
ratt
sam
t ”sl
ide
pane
l”.
Om
råde
att
sätta
en
split
-line
so
m ra
tten
skal
l rör
a si
g ru
nt
det f
asta
cen
trum
et.
Obs
, låt
oss
kol
la s
å at
t vi
kan
vrid
a de
nna
dele
n fö
r en
anim
atio
n ( e
l. bi
ld) s
enar
e.
Tran
spar
ant ”
scre
en” a
tt sä
tta
när v
i är k
lara
med
”rat
tmo-
dule
ns h
uv”.
Här
ska
ll vi
sk
apa
mer
sp
änst
.
Om
råde
att
sätta
spl
it-lin
es s
amt
kolla
öve
rgån
gar o
ch ra
dier
.
spilt
Tänk
den
na in
re ra
ttyta
n so
m e
tt an
nat m
ater
ial ä
n re
sten
av
ratte
n.
radi
e
Se d
etta
dok
umen
t som
ett
unde
rlag
vi k
an jo
bba
med
un
der v
ecka
45.
Dok
umen
tet v
isar
ock
så
prin
cipe
n fö
r vår
rattm
odul
oc
h de
sign
konc
epte
t.
Gå
gärn
a ig
enom
pun
kter
na
och
ante
cka
ev. f
rågo
r.
/ Pon
tus
Mas
ter t
hesi
s 20
06-1
1-02
Volv
oPo
ntus
Ny
Tem
a fö
r ai
r-ve
ntTe
ma
för
air-
vent
SK
ISS
MO
DE
LL E
XT
ER
IÖR
FRO
NT
AK
TE
R
AK
TE
R
OV
AN
OV
AN
FR
ON
T
FRÄ
MR
E H
JULH
US
GLA
SPA
RTI
GLA
SPA
RTI
PO
NT
US
NY
M
AS
TE
R T
HE
SIS
2006
-08-
10V
OLV
O
OB
S!
DE
TTA
DO
KU
ME
NTE
T Ä
R S
OM
EN
INTR
OD
UK
TIO
N T
ILL
DE
SIG
N-T
EM
AT F
ÖR
E
XTE
RIÖ
RE
N.
ME
R IN
PU
T M
ED
EX
AK
TAR
E F
ÖR
KLA
RIN
GA
R K
OM
ME
R.
ME
N K
OLL
A G
ÄR
NA
IGE
NO
M D
ES
SA
BIL
DE
R O
CH
FÖ
RS
ÖK
“KÄ
NN
A IN
” FO
RM
ER
NA
.
/ PO
NTU
S
270
CM
HÖ
JD C
A 15
0 C
M
hjul
: 20
tum
12ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
Om
råde
att
sätta
en
split
-line
Tr
ansp
aran
t ”sc
reen
” att
sätta
CO
NCEP
T XP
fl ush
, end
ast e
n sp
litlin
e
cham
fer
140
2700
mm
1520
mm
5035
75
30
48
85
2180
5275
83
23
GR
UN
D-ID
É TI
LL IP
-BR
ÄDA.
UN
GEF
ÄRLI
GA
MÅT
T.
SKIS
SMAT
ERIA
LM
ASTE
R-T
HES
IS20
06-0
6-14
PON
TUS
NY
78 c
m c
a
unge
färli
g se
ktio
n
140
GR
UN
D-ID
É T
ILL
IP-B
RÄ
DA
. UN
GE
FÄR
LIG
A M
ÅTT
.
SK
ISS
MAT
ER
IAL
MA
STE
R-T
HE
SIS
2006
-06-
14
PO
NTU
S N
Y
BLA
ND
AT U
R
SK
ISS
PR
OC
ES
S20
06-0
6-14
PO
NTU
S N
Y
Power Electronics
Power Electronics
2700
mm
1520
mm
Bat
tery
Mod
ule
Bat
tery
Mod
ule
Bat
tery
Mod
ule
2700 mm1520 mm
5035
75
30
48
85
2180
52
75
83
23
70
2060
Inte
riöra
har
dpoi
nts
att s
ätta
:
sitth
öjd
takh
öjd
fram
åtsi
kt (h
öjd
inst
rum
entb
räda
)
nåba
rhet
till
cent
erst
ack
unge
färli
g ra
ttpos
ition
peda
lstä
ll
air v
ent,
luftu
tslä
pp,
ej b
estä
md
inte
riör
crom
e-pr
ofi l
elle
r ann
atde
ko-m
ater
ial,
12-1
4mm
hela
den
na y
tan
skal
l bl
i en
touc
h-sc
reen
fl usc
h,m
ed d
elni
ngsl
inje
sekt
ion
av c
ente
rsta
ck
här k
omm
er d
et a
tt bl
i någ
on
form
av
deln
ings
linje
SK
ISS
MAT
ER
IAL
MA
STE
R-T
HE
SIS
2006
-06-
18
PO
NTU
S N
Y
topp
-yta
unde
r-yt
a
1.H
ela
denn
a “t
ak-y
ta g
er
vi e
n lä
tt jä
ttera
die.
2. Vi “
spän
ner”
upp
den
na li
njen
.
Und
ersi
dan
och
de fö
ljand
e se
ktio
nern
a / y
torn
a få
r rät
ta s
ig
efte
r den
na li
njen
B. “
Hör
net”
kom
mer
ant
aglig
en
te s
ig a
nnor
lund
a nu
. Låt
de
nya
linje
rna
dikt
era
vad
som
hän
der
så ti
ttar j
ag n
ogra
nnar
e på
det
i nä
sta
omgå
ng.
C. V
i låt
er ä
ven
fron
ten
styr
as a
v va
d vi
änd
rar i
föra
r-vy
. Dvs
äve
n dä
r en
upps
pänd
linj
e.
Cen
ter s
tack
inni
från
kupé
n
fram
ifrån
vin
drut
a
1.
SK
ISS
MAT
ER
IAL
MA
STE
R-T
HE
SIS
2006
-06-
20
PO
NTU
S N
Y
Vi s
änke
r den
na p
unkt
en ti
lls e
tt nå
got k
orta
re
avst
ånd
än m
ella
n a-
a. D
vs a
tt b-
b är
ca
20
% k
orta
re ä
n a-
a.(T
a m
ed h
ela
undr
e-se
ktio
nen
i sän
knin
gen
tills
vid
are.
Jag
kol
lar p
å de
tta s
en, s
amt t
ittar
på
hur
vi l
öser
fram
sida
n.)
a a
b b
Den
naka
ntfix
arvi
sen
are.
(mel
lan
IP-b
äda
och
cent
erst
ack)
Ska
denn
ade
lnin
gslin
jelig
gapå
sam
ma
höjd
som
den
påfr
amsi
dan?
Pan
elen
får
dugä
rna
rita
lite
vart
duvi
llha
den
. Men
det
kans
keko
mm
erse
nare
.
Lite
små
sake
r.
Ant
aglig
en k
omm
er v
i att
behö
va d
ram
atis
era
/ spä
nna
unde
rdel
ens
form
bet
ydlig
t mer
för
att s
kapa
mer
dyn
amik
. Jag
ski
ssar
vid
are
på
detta
sam
t hur
vi l
öser
avs
lute
n / h
örne
n.
PÅ
GÅ
EN
DE
SK
ISS
AN
DE
SK
ISS
MAT
ER
IAL
MA
STE
R-T
HE
SIS
2006
-06-
28P
ON
TUS
NY
2. T
a gä
rna
ut e
tt sn
itt /
en s
ektio
n ge
nom
des
sa d
elar
och
ski
cka
som
bild
1. V
i tes
tar d
enna
kur
van
på C
-sta
ck
och
mitt
arm
stöd
3. S
ätt g
ärna
ut p
å en
bild
ung
efär
liga
måt
t var
vi b
efi n
ner o
ss
SK
ISS
MAT
ER
IAL
MA
STE
R-T
HE
SIS
2006
-06-
30
PO
NTU
S N
Y
Dis
kuss
ions
und
erla
g 06
0702
Hur
ska
detta
hörn
se u
ti
denn
apr
ofile
n?
Är
denn
avy
bra?
B
ra v
y
Bra
tolk
ad u
nder
del
Kom
mer
trol
igtv
is m
ed
inpu
t und
eref
term
idda
gen
3/7
MAST
ER TH
ESIS
SDC
13
STRA
TEGI
C DES
IGN
CONC
EPT X
P
MAST
ER TH
ESIS
SDC
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
Jo, d
et b
orde
var
a lä
ngre
. Vill
doc
k vä
nta
tills
jag
fått
CV-
spec
från
inge
njör
erna
ang
. sä
tesp
lace
ring
/ bak
säte
spla
cerin
g et
c.
OB
S! Ä
ND
RA
DE
MÅ
TTLÅ
T D
ENN
A PU
NK
T B
LI 7
00 m
m IS
TÄLL
ET.
PON
TUS
NY
2006
-07-
03M
AST
ER T
HES
IS
VOLV
O
Dis
kuss
ions
und
erla
g 06
0702
Hur
ska
detta
hörn
se u
ti
denn
apr
ofile
n?
Är
denn
avy
bra?
1 23 4
5
Vi p
lana
r ut s
lutk
urva
n p
å “v
inge
n”,
topp
ytan
. Dvs
i de
nna
vyn
1+2
Vi tr
imm
ar u
nder
dele
n ge
nom
att
lyfta
linj
e 6
mot
en
förlä
ngd
linje
5
och
låte
r dem
gå
ihop
i av
slut
et.
Linj
e 4
behå
ller v
i så
gott
det g
år i
nuva
rand
e ku
rva.
6
5 6
4
1
2
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS
2006
-07-
03V
OLV
O
A.H
OLM
FR
ÅG
A:
snitt
/ se
ktio
n
ÄNDRING AV DETTA UTFÖRANDE
ÄNDRING AV DETTA UTFÖRANDE
Hel
a ce
nter
- sta
cken
ska
ll bl
i i
frost
at g
las,
(för
utom
arm
stöd
so
m k
omm
er s
enar
e)
Här
lägg
er v
i in
en ja
lous
ie fö
r do
ld fö
rvar
ing
elle
r doc
knin
g av
I-P
od e
ller l
ikna
nde.
Jal
ousi
e ej
av
glas
.
Air-
vent
. In
fällt
i de
n fro
stad
e gl
as-c
ente
r-st
acke
n
Mer
des
ign-
inpu
t kom
mer
. Men
bör
ja e
vent
uellt
hä
rifrå
n om
det
funk
ar.
Pont
us N
yM
AST
ER T
HES
IS20
06-0
7-05
VOLV
O
1. D
in fr
åga
är b
efog
ad. V
i ska
ll ef
ters
träv
a en
har
mon
isk
böj h
ela
väge
n. T
esta
gär
na s
om s
trec
ket d
u m
arke
rat m
ed.
Vikt
igt a
tt un
dvik
a de
n kr
ökta
/ in
snör
pta
avsl
utni
ngen
( se
str
ecka
d öv
erdr
iven
linj
e ).
Des
ignp
rinci
pen
känn
s rä
tt fr
ån v
ad ja
g ka
n se
på
dess
a bi
lder
, kom
mer
ant
aglig
en
ocks
å bl
i änn
u bä
ttre
när v
i red
ucer
at
trim
mat
bul
orna
Sam
ma
svar
som
ova
n.
OB
S.Vi
d ju
ster
ing
av b
öjen
på
över
dele
n,ta
med
des
sa h
elt p
latta
par
tier.
Cen
ter-
stac
ken
får s
edan
följa
efte
r vad
to
ppku
rvan
blir
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
7-07
VO
VLO
Hur
vill
du
att d
enna
linj
e sk
all v
ara
(ryg
gen
på d
en y
ttre
kons
olen
)
Dis
kuss
ions
unde
rlag
Måt
t änd
rat.
Änd
rar
mer
a no
ggra
nt se
nare
.
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
7-07
VO
VLO
Hög
sta
topp
yta
till b
otte
n 70
0 m
m,
Enl
igt ä
ndrin
g i D
OK
UM
EN
T N
R 7
1.S
tage
n so
m h
ålle
r rat
ten
fl ytta
s til
l den
na p
ositi
on
I pos
ition
, gen
om e
tt sn
itt /
sekt
ion,
ska
ll st
agen
ham
na s
å hä
r och
ha
denn
a fo
rmen
.
Obs
erve
ra a
tt tu
mgr
eppe
n fö
ljer k
urva
n frå
n na
vets
fra
nkan
t.
Rat
tnav
ets
“tak-
yta”
sta
rtar
med
en
del a
v en
cirk
el /
radi
e so
m s
pegl
ar
ratte
ns in
ner-
radi
e
“Tak
-yta
n”
plan
as u
t mot
en
stö
rre
radi
e i
nave
ts fr
amka
nt
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
7-10
VO
LVO
SK
ISS
-IN
PU
T F
ÖR
RA
TT
MO
DU
L
1. V
i fas
ar a
v tu
mgr
eppe
t bak
åt s
amt
knyt
er ih
op d
et m
ed ra
tt-rim
men
i en
mju
k öv
ergå
ng (s
e ex
empe
lbild
C)
C
2. V
i läg
ger t
ill fö
rläng
ning
en a
v tu
mgr
eppe
t
3. S
nitt
/ sek
tion
Se d
ett s
om e
tt 1:
a sk
issm
ater
ial f
ör tu
mgr
eppe
t. Sk
icka
eve
ntue
llt e
tt pa
r bild
er fr
ån d
enna
tidi
gare
mod
elle
n m
ed fo
kus
på tu
mgr
eppe
t så
kan
jag
fört
ydlig
a de
tta m
ater
ial.
Om
du
tyck
er a
tt de
t fun
kar a
tt bö
rja m
odel
lera
utif
rån,
kör
på,
så
kolla
r jag
näs
ta fa
s.
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s Vo
lvo
2006
-07-
24
Vi g
ör e
n al
u-ra
m k
ring
air-
vent
sen.
Kol
la s
nitte
t (A
).
Beh
åll d
jupe
t i h
ålet
som
vi s
tarta
t med
. Efte
r det
ta
skap
ar e
v vi
en
inte
riör (
typ
galle
r el.
likna
nde)
.(A
)
Ca
1,5
mm
spl
it-lin
e
2b. F
unka
r bra
på
detta
sät
tet!
1. V
i för
söke
r hitt
a de
nna
kont
uren
.
2a. S
var:
Gör
inge
t om
det
blir
en
spl
it-lin
e. S
nara
re b
ra.
(Så
läng
e de
har
exa
kt s
amm
a ou
tline
men
att
met
alle
n är
någ
ot li
tet m
indr
e fö
r att
pass
a i h
ålet
).
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
7-27
VO
LVO
14ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
GR
UN
D-
Vi k
ör v
aria
nt 1
.(D
en h
ar b
ättre
rikt
ning
som
luft-
sprid
are
både
vis
uellt
och
funk
tionm
ässi
gt)
Ser
hel
t OK
ut
OK
Alte
rnat
ivt k
an v
i tes
ta m
ed a
tt gå
i rä
t vin
kel u
t frå
n br
ädan
. Var
iant
3. O
m d
u kä
nner
att
detta
ka
n fu
nka
och
det fi
nns
tid,
test
a gä
rna.
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
8-09
VO
LVO
Vi fö
rsök
er h
itta
denn
a ou
tline
n so
m v
i had
e m
ed fr
ån
2006
-07-
27 d
okum
ent 1
4.
(någ
ot fö
r myc
ket b
öj)
(obs
erve
ra a
tt de
t är
en s
törr
e ra
die
i jus
t de
tta h
örne
t)
(hel
a de
nna
sida
n ty
cker
ja
g fu
nkar
)
(kol
la s
å vi
inte
får e
n “S
”-fo
rm.
Vi k
an n
og h
jälp
a de
t med
en
svag
/ st
or ra
die
på d
enna
yta
n)
Ej h
elt s
karp
. Någ
ot å
t de
tta h
ålle
t tes
tar v
i:
Yes.
Men
vi m
juka
r upp
ytte
rst l
ite.
Vill
kunn
a se
att
det ä
r en
över
gång
ka
nt ä
ndå
OK
OK
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
8-09
VO
LVO
SK
ISS
MO
DE
LL E
XT
ER
IÖR
FRO
NT
AK
TE
R
AK
TE
R
OV
AN
OV
AN
FR
ON
T
FRÄ
MR
E H
JULH
US
GLA
SPA
RTI
GLA
SPA
RTI
PO
NT
US
NY
M
AS
TE
R T
HE
SIS
2006
-08-
10V
OLV
O
OB
S!
DE
TTA
DO
KU
ME
NTE
T Ä
R S
OM
EN
INTR
OD
UK
TIO
N T
ILL
DE
SIG
N-T
EM
AT F
ÖR
E
XTE
RIÖ
RE
N.
ME
R IN
PU
T M
ED
EX
AK
TAR
E F
ÖR
KLA
RIN
GA
R K
OM
ME
R.
ME
N K
OLL
A G
ÄR
NA
IGE
NO
M D
ES
SA
BIL
DE
R O
CH
FÖ
RS
ÖK
“KÄ
NN
A IN
” FO
RM
ER
NA
.
/ PO
NTU
S
270
CM
HÖ
JD C
A 15
0 C
M
hjul
: 20
tum
Vi lä
gger
in d
ina
hjul
(68
cm d
iam
eter
) sam
t ska
par
hjul
huse
ts in
re d
iam
eter
80
cm.
80 c
m
Vi s
ätte
r dit
hjul
en p
å ax
elav
stån
det 2
70 c
m s
amt s
pårv
idd
152
cm
Vi p
lock
ar d
enna
cen
trum
-silu
ette
n (ä
ven
om d
en
inte
stä
mm
er h
elt m
ed m
in le
rmod
ell).
Obs
! silu
ette
n i j
ust d
enna
bild
en s
er u
tdra
gen
ut, t
a de
n i i
cke
utdr
aget
ski
ck.
PO
NT
US
NY
MA
ST
ER
TH
ES
IS20
06-0
8-15
VO
LVO
Vi fl
ytta
r frä
mre
hju
lhus
en p
aral
lellt
med
bak
re. O
bs, g
ör e
v de
nna
just
erin
g ef
ter a
tt ni
pl
acer
at in
hju
len
och
förs
t pla
cera
t dem
i rä
tt ge
omet
ri. (a
xela
vstå
nd 2
70 /
spår
vidd
152
)
Efte
r att
jag
fått
en b
ild m
ed h
jule
n på
pla
ts k
an ja
g st
arta
att
grov
just
era
mod
elle
n.
PO
NT
US
NY
MA
ST
ER
TH
ES
IS20
06-0
8-15
VO
LVO
15
STRA
TEGI
C DES
IGN
CONC
EPT X
P
CONC
EPT X
P
4. N
edsä
nkni
ng fu
nkar
bra
. Räk
nar m
ed a
tt vi
kan
tillf
öra
själ
va ja
lous
iet
sena
re.
- Vi k
an d
essu
tom
öka
dju
pet n
ågot
, tes
ta m
ed m
ax 2
0mm
.
3. T
esta
att
skär
p hö
rnen
s ra
dier
nå
got s
amt u
ndvi
k he
lt pl
atta
pa
rtier
på
topp
en o
ch b
otte
n.
Dvs
, ytte
rst s
vag
kurv
atur
5. B
örja
gär
na o
ckså
titta
på
hur v
i syr
ihop
cen
ter-
stac
ken
med
brä
dan.
D
vs, d
et p
latta
cen
trala
par
tiet.
Vi lå
ter b
räda
ns k
urva
dik
tera
utg
ånge
n til
l ce
nter
-sta
ck.
Gen
om a
tt ki
cka
cen
ters
tack
en b
akåt
i bi
len
någo
tka
nske
vi k
an h
jälp
a til
l att
ordn
a m
ötet
mel
lan
c-st
ack
och
bräd
a.
Sam
t und
vika
“S”-
form
en
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-0
7-27
VO
LVO
YTA
1
YTA
3
YTA
4
YTA
5
Vi ta
r och
trim
mar
tum
grep
pet i
sek
tion.
Jag
har
mar
kera
t de
olik
a gr
undy
torn
a i
denn
a fa
sen.
Som
enk
el u
ppst
art f
ör s
kiss
av
exte
riöre
n gö
r vi s
å hä
r:
1. V
i ska
par e
n hj
ulge
omet
ri:68
cm
dia
met
er25
cm
bre
dd
2. A
xela
vstå
nd: 2
700
mm
3. S
pårv
idd:
152
0 m
m
4. V
i mod
elle
rar u
pp d
essa
4 s
t “hj
ul”
i rät
t geo
met
ri.
Bild
er i
vy fr
ån:
a. s
ida
b. s
nett
fram
ifrån
c.
sne
tt fra
mifr
ån s
ett n
ågot
upp
ifrån
Fort
s. 4
.2 d
Fo
rmu
tvec
klin
g a
v ko
nce
pte
t. K
om
mu
nik
atio
n m
ed C
atia
-mo
del
löre
r.
Vi tr
ycke
r in
skär
men
som
i frä
mre
par
tiet.
Doc
k in
te n
ärm
are
än 2
0 m
m fr
ån y
tterk
ant
på h
jul/d
äck
(set
t ova
nifrå
n). A
lltså
20
mm
öv
erhä
ng a
v sk
ärm
öve
r hju
l/däc
k.
Kol
la g
ärna
lite
ext
ra p
å no
s-pa
rtiet
och
hur
sjä
lva
krop
pen
är
utfo
rmad
.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
8-18
VO
LVO
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
8-18
VO
LVO
Vi få
r kol
la ig
en o
m
det g
år a
tt få
bild
erna
ic
ke u
t-dra
gna.
Ta d
essu
tom
gär
na
med
linj
er /
tråd
ar i
mod
elle
n.
SK
ETC
H I
N C
LAY
TO
ST
UD
Y D
ES
IGN
AN
D E
RG
ON
OM
ICS
ST
EE
RIN
G-W
HE
EL
MO
DU
LE
1.S
tage
n so
m h
ålle
r rat
ten
fl ytta
s til
l den
na p
ositi
on
I pos
ition
, gen
om e
tt sn
itt /
sekt
ion,
ska
ll st
agen
ham
na s
å hä
r och
ha
denn
a fo
rmen
.
Obs
erve
ra a
tt tu
mgr
eppe
n fö
ljer k
urva
n frå
n na
vets
fra
nkan
t.
Rat
tnav
ets
“tak-
yta”
sta
rtar
med
en
del a
v en
cirk
el /
radi
e so
m s
pegl
ar
ratte
ns in
ner-
radi
e
“Tak
-yta
n”
plan
as u
t mot
en
stö
rre
radi
e i
nave
ts fr
amka
nt
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
8-21
VO
LVO
RE
CO
G. T
OU
CH
-PA
D
THU
MB
-CO
NTR
OL-
UN
ITS
Läm
na d
etta
om
råde
tills
vida
re s
å sk
all j
ag fö
rtydl
iga
det f
rån
ler-
mod
elle
n
Vi k
once
ntre
rar o
ss p
å at
t bre
dda
nose
n oc
h lå
ta d
en m
öta
hjul
huse
t so
m p
å le
rmod
elle
n.
Den
na v
yn v
isar
tydl
igar
e m
ötet
och
pro
porti
onen
för k
ropp
/ hj
ulhu
s
Låt o
ss tr
ycka
in s
kärm
arna
någ
ot
i den
na k
urva
n
Vi g
ör fa
snin
gen
på h
julh
uset
nå
got b
rant
are
hela
väg
en ru
nt.
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s 20
06-0
8-25
Volv
o
Pon
tus
Ny
Mas
ter
The
sis
2006
-08-
27V
olvo
Obs
erve
ra a
tt de
tta p
latta
re p
artie
t kan
fö
lja m
ed in
i in
nerd
elen
av
ratte
n
Obs
erve
ra p
å de
nna
bild
en s
amt d
e fö
ljand
e bi
lder
na h
ur ra
ttsta
gets
po
sitio
n se
r ut.
(Bild
4 n
ästa
sid
a vi
sar b
ra).
Pon
tus
Ny
Mas
ter
The
sis
2006
-08-
27V
olvo
1 3
2 4
Japp
. Lyf
t tak
et o
ch lå
t det
ta d
en “b
lå” p
rofi l
en.
Nix
. Vi g
år if
rån
den
typi
ska
Volv
o-sk
uldr
an
och
foku
sera
r på
att
få e
tt sv
agt “
veck
” på
karo
ss-s
idan
istä
llet.
Test
a m
e de
n rö
da
mar
kerin
gen
som
kr
opps
-silu
ett.
veck
et Vi te
star
som
bes
kriv
s på
den
na s
idan
Så
läng
e vi
är u
tanf
ör d
en g
rå
mar
kerin
gen
är d
et lu
gnt.
Den
vis
ar m
inim
i-geo
met
rin.
bb2
a
När
vi d
rar i
n si
dan
av h
julh
uset
(b) s
å be
hålle
r vi
denn
a lin
je b
2 ve
rtika
l.
1.
2.
3.
4.
5.
Pon
tus
Ny
MA
ST
ER
TH
ES
IS20
06-0
8-31
VO
LVO
Den
ska
ll va
ra p
aral
lell
med
inre
hj
ulhu
sets
kan
t.
Vi m
insk
ar o
ckså
den
pla
na
sido
-skä
rm-y
tan
någo
t.
Nu
kan
vi o
ckså
bör
ja tr
imm
a ne
derd
elen
. Kol
la a
vslu
tet p
å de
nya
röda
linj
erna
. Vi g
år
allts
å m
er v
ertik
alt n
eråt
.
Jag
titta
r på
det n
är v
i trim
mat
hj
ulhu
set
Pon
tus
Ny
Mas
ter
The
sis
2006
-09-
05V
olvo
Den
vän
stra
mod
ifi er
ade
gälle
r.O
bs, V
i kom
mer
att
just
era
hjul
huse
t gen
om a
tt try
cka
in
det m
ot k
ropp
en s
amt s
kulp
tera
de
nna
över
gång
en s
enar
e.
Pon
tus
Ny
Mas
ter
The
sis
2006
-09-
05V
olvo
Pon
tus
Ny
Mas
ter
The
sis
2006
-09-
05V
olvo
16ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
Änd
ra t
ill 5
0mm
mel
lan
ratt
och
sl
ide-
pane
lVi t
esta
r at
t ba
cka
denn
a öv
ergå
ngen
Ski
cka
gärn
a en
bild
med
m
åtts
ättn
ing
av d
e ol
ika
elem
ente
n. (
inte
nöd
vänd
igt
med
rad
ier
etc)
- Ta
bild
er f
rån
ovan
, fra
mif
rån
och
sida
n.
- Mär
k ut
ett
cen
trum
Det
ta g
ör v
i för
att
trä
ffa
in
ergo
nom
i-geo
met
rin
från
le
rmod
elle
n
1
23
Kol
la g
ärna
det
ta
områ
det,
(ra
dien
sk
all m
insk
as
bety
dlig
t).
Se
bild
er f
rån
lerm
odel
l.
4
PO
NT
US
NY
MA
ST
ER
TH
ES
IS20
06 V
OLV
O
Här
är
jag
okla
r oc
h hå
ller
på o
ch
proc
essa
om
hur
de
t sk
all s
e ut
.Lä
mna
det
ta
tills
vida
re.
Test
a at
t få
likna
nde
tem
a so
m d
essa
bild
er i
mod
elle
n,
Skic
ka se
dan
bild
er p
å va
d du
kom
mer
fram
till,
så g
er
jag
mig
på
och
skis
sar p
å di
n C
atia
-mod
ell.
(Obs
, det
ta ä
r ett
kom
plex
t om
råde
, men
pro
va g
ärna
att
få u
pp e
n gr
undf
orm
ut
ifrån
den
na in
pute
n).
Pro
va g
ärna
den
na f
eatu
ren.
O
bser
vera
att
vec
ket
från
si
dan
svän
ger
uppå
t oc
h m
öter
tak
linje
n
PO
NT
US
NY
MA
ST
ER
TH
ES
IS
2006
-09-
07V
OLV
O
Vi fo
rtsät
ter d
en ö
vre
rygg
-yta
n på
det
ta v
iset
Sto
ppa
even
tuel
lt hä
r vid
bl
å st
reck
ning
en, s
å ge
r ja
g ty
dlig
are
inpu
t frå
n de
tta lä
get.
Vi s
kape
r en
outli
ne p
å de
tta
vise
t. K
ör e
vent
uellt
med
sk
arpa
re k
ante
r i b
örja
n fö
r att
vi lä
ttare
ska
ll fö
rstå
gr
undf
orm
en
Vi b
inde
r sam
man
sitt
ytan
oc
h ry
ggyt
an ti
ll en
yta
med
en
radi
e.
PO
NT
UU
S N
YM
AS
TE
R T
HE
SIS
2006
-09-
07V
OLV
O
1. V
i kan
räta
ut d
en li
te.
2. V
i trim
mar
avs
lute
t på
takl
inje
n fö
r att
få e
n nå
got
mer
har
mon
isk
över
gång
m
ot b
akpa
rtiet
.K
olla
allt
så v
ad s
om
händ
er o
m v
i ska
par e
n ku
rva
av li
nje
A.
A
A
3. T
ill v
iss
del s
öker
jag
en fo
rm fö
r att
bryt
a av
yt
orna
och
ska
pa li
te d
ynam
ik. S
amtid
igt s
kall
det v
ara
en y
ta fö
r reg
istre
rings
skyl
t. D
enna
sky
lt ko
mm
er d
ock
bli d
igita
l på
våra
n bi
l.
Vi g
ör s
å hä
r: Tä
pp ti
ll ne
dsän
knin
gen
tills
vida
re
så g
er ja
g m
ig p
å bi
lden
med
ski
sser
.
4. V
i try
cker
in h
julh
uset
på
sam
ma
vis
som
vi
gjo
rde
i nos
en.
Par
tiet u
nder
den
gul
a st
reck
ning
en ta
r vi
hand
om
i nä
sta
steg
.
Den
na li
njen
vin
klar
vi s
vagt
inåt
5. Beh
åll d
en rö
da li
njen
och
fasn
inge
n.
Flyt
ta fr
am d
en g
ula
stre
ckad
e til
l den
grö
na
Tryc
ks in
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
9-8
VO
LVO
?
?
?
?
PO
NT
US
NY
MA
ST
ER
TH
ES
IS20
06-0
9-11
VO
LVO
Vi d
ubbe
lkol
lar
dess
a m
ått.
Ski
cka
gärn
a en
bild
m
ed m
åtts
ättn
ing.
(Ser
ut a
tt va
ra m
er ä
n de
50
mm
som
vi ä
ndra
de ti
ll ?)
Kol
la g
ärna
lite
på
outl
inen
av
tum
grep
pet.
Obs
erve
ra a
tt de
t är e
n ra
die
som
följs
av
två
fl ack
are
parti
er.
Cha
mfe
rn e
ller f
asni
ngen
kan
vi g
ör d
å vi
fått
outli
nen
rätt.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
9-11
VO
LVO
YTA
3
1.Vi
trim
mar
bak
re h
julh
uset
:
Här
ifrån
kic
kar v
i in
skär
men
.
YTA
1
YTA
2
Vi s
väng
er in
und
erde
len
så h
är
Vi lu
tar d
enna
linj
en
någo
t mer
Fasn
inge
n är
inta
kt
Sid
o-vy
n av
kro
ppen
mel
lan
hjul
huse
n / b
aksk
ärm
arna
följe
r den
rö
da li
njen
.
Obs
, näs
ta b
ild d
u sk
icka
r, ta
gä
rna
med
en
vy fr
ån o
van
sam
t sne
tt fr
ån o
van
där v
i ser
ba
k-pa
rtie
t.
YTA
1
YTA
2
YTA
3
2. B
akre
kro
ppen
:
PON
TUS
NY
MA
STER
TH
ESIS
2006
-09-
12VO
LVO
Vi ta
r och
ska
par d
essa
ko
mfo
rtyt
or s
om re
fere
ns fö
r fo
rtsa
tt sk
issa
nde.
(Enb
art f
ront
-sid
an ä
r ak
tuel
l.)
Vi lä
gger
till
dess
a ny
a yt
or ti
ll vå
r tid
igar
e ce
ntru
m-y
ta.
Obs
, ing
en m
illim
eter
-pre
cisi
on. E
n un
gefä
rlig
yta
är O
K i
detta
läge
t.
Här
gör
vi e
n m
juk
över
gång
.
YTA
1
YTA
2Y
TA 3
YTA
4
YTA
1
YTA
2
YTA
3
YTA
4 +2
GÅ
R IH
OP
YTA
4/2
+3 G
ÅR
IHO
P
PON
TUS
NY
MA
STER
TH
ESIS
2006
-09-
14VO
LVO
Det
vik
tigas
te i
detta
mom
ente
t är a
tt sm
älta
ihop
YTA
2 s
amt Y
TA 4
Yta
3 tr
ycks
ock
så
i pos
ition
för a
tt få
“in
svän
gnin
gen”
vi
sök
te i
förr
a de
sign
-in-p
ut.
Vi fl
ytta
r den
na p
unkt
en
och
följe
r de
vita
linj
erna
.
Ny
punk
t för
sid
e-lin
e.
Sid
ans
radi
e sp
egla
r “a
kter
-vin
gens
” ra
die.
Mju
ka a
lltså
upp
till
likna
nde
radi
e so
m
den
grön
a lin
jen.
I näs
ta d
okum
ent d
u sk
icka
r, vä
nlig
en s
kapa
ett
par b
ilder
där
m
odel
len
är h
alvt
rans
para
nt m
ed e
n in
foga
d C
V-sp
ec.
(Ski
ppa
i det
ta fa
llet t
rådl
inje
rna.
)
1 Si
do-v
y2
Topp
-vy
3 Fr
ont s
amt b
ak-v
y
PON
TUS
NY
MA
STER
TH
ESIS
2006
-09-
14VO
LVO
1
2
3
1.Vi
lägg
er s
tage
t fl u
sh
med
rattr
imm
en.
2. V
i ska
par s
plitt
en
mel
lan
cent
rum
plat
tan
och
styr
enhe
ten.
1B. G
ör o
ckså
en
bild
dä
r vi s
nitta
r av
mod
ulen
vå
grät
t i d
etta
läge
t
1B s
nitte
t tar
bor
t den
na
dele
n.
Det
ta g
ör v
i för
att
skis
sa
lite
på ö
verg
ånge
n m
ella
n sl
ide-
pane
l och
cen
trum
-de
l. S
para
ratte
n i s
nitte
t.P
ON
TUS
NY
MA
STE
R T
HE
SIS
2006
-09-
11, V
OLV
O
Möj
ligtv
is ä
r det
en
synv
illa
pga
av lu
tnin
gen
av “s
lide-
pane
l”, m
en k
olla
om
sni
ttet
verk
ligen
är s
kure
t i v
åg!
1 233
m
m
27
mm
310
mm
Den
na p
unkt
, hör
n,
skal
l var
a i l
inje
med
ra
ttens
övr
e de
l
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
9-15
VO
LVO
17
STRA
TEGI
C DES
IGN
CONC
EPT X
P
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
V. 3
8
1.Vi
ska
par e
tt te
oret
iskt
gol
vpar
ti in
kl in
re h
julh
us.
Det
ta g
ör u
tifrå
n cv
-spe
c sa
mt d
en
yttre
form
vi s
kiss
at fr
am.
2. E
fter g
olvp
artie
t ska
par v
i inr
e dö
rr-y
tor e
fter a
tt fö
nste
r-ge
omet
rin
är in
ritad
.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
9-15
VO
LVO
Här
gör
vi e
n m
juk
över
gång
.
YTA
1
YTA
2Y
TA 3
YTA
4
YTA
1
YTA
2
YTA
3
YTA
4 +2
GÅ
R IH
OP
YTA
4/2
+3 G
ÅR
IHO
P
PON
TUS
NY
MA
STER
TH
ESIS
2006
-09-
14VO
LVO
Yta
3 tr
ycks
ock
så
i pos
ition
för a
tt få
“in
svän
gnin
gen”
vi
sökt
e i f
örra
des
ign-
in-p
ut.
Ser
ut s
om v
i trä
ffat
fel r
adie
trot
s al
lt!
Kol
la d
en ti
diga
re
inpu
ten,
sam
t de
n en
kelt
phot
o-sh
oppa
de
bild
en (B
).B
Den
grö
na
linje
n gä
ller
Ser
ut
som
vi
trä
ffat
den
pl
atta
sid
o-fa
snin
gen,
(r
öd li
nje)
.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-0
9-19
VO
LVO
JUS
TE
RIN
G A
V T
AK
/ S
IDA
2006
-09-
25
PO
NTU
S N
Y M
AS
TER
TH
ES
IS
VO
VLO
10 M
M
20 M
M
25 M
M
TO
T 55
0 M
M
HJU
L FÖ
R
IN-W
HE
EL
MO
TOR
2006
-09-
02P
ON
TU
S N
Y
Sea
t tr
im20
06-1
0-02
Pon
tus
ny
Spl
it-lin
e, n
ersä
nkni
ng
upph
öjni
ng fr
ån s
plit-
line
Pon
tus
nym
aste
r the
sis
2006
-10-
04Vo
lvo
LÅT
OS
S P
LOC
KA
FR
AM
MO
DE
LLE
N I
NN
AN
JU
ST
ER
ING
TR
IMM
NIN
G A
V V
EC
KE
T I
AK
TE
RN
, (FR
ÅN
VE
CK
A 3
9).
STO
RA
GEO
MET
RIS
KA
/ D
ESIG
NM
ÄSS
IGA
FÖ
RÄ
ND
RIN
GA
R V
ERK
AR
HA
SK
ETT
UTA
NFÖ
R D
ET T
ÄN
KTA
OM
RÅ
DET
!
LJU
SB
EIG
E I
NN
AN
ÄN
DR
ING
V.4
0
FOK
US
OM
RÅ
DE
FÖ
R T
RIM
MN
ING
V.4
0
2006
-10-
04
1. N
y ou
tlin
e
2. M
atch
a ny
a to
pp-o
ut-li
nen
med
ny
side
-vie
w
Pon
tus
Ny
2006
-10-
05m
aste
r th
esis
V
olvo
18ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
test
av
ny t
rim
mni
ng a
v hj
ulhu
s20
06-1
0-09
Pon
tus
Ny
Mas
ter
thes
is, V
olvo
TRIM
MN
ING
,20
06-1
0-10
, P
ON
TUS
NY
, MA
STE
R T
HE
SIS
V
OLV
O
TRIM
MN
ING
,20
06-1
0-10
, P
ON
TUS
NY
, MA
STE
R T
HE
SIS
V
OLV
O
trim
, bak
re-h
julh
us20
06-1
0-10
Pon
tus
Ny,
Mas
ter T
hesi
sVo
lvo
Se
detta
som
en
förs
ta in
put p
å hu
r vi s
kall
sy ih
op h
julh
us o
ch b
ilkro
pp.
Obs
, bild
rna
jag
skis
sat p
å är
av
den
utdr
agna
mod
elle
n. K
olla
in li
njer
na i
rela
tion
till t
råda
rna
på m
odel
len.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
0-17
VO
LVO
OB
SE
RV
ER
A A
TT
VI
ÄN
DR
AR
PR
OFI
LEN
Se
detta
som
en
förs
ta in
put p
å hu
r vi s
kall
sy ih
op h
julh
us o
ch b
ilkro
pp.
Obs
, bild
rna
jag
skis
sat p
å är
av
den
utdr
agna
mod
elle
n. K
olla
in li
njer
na i
rela
tion
till t
råda
rna
på m
odel
len.
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
0-17
VO
LVO
FRÅ
N 1
0-10
top-
vyP
ontu
s N
y m
aste
r the
sis
2006
-10-
18vo
lvo
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS, 2
006-
10-1
8V
OLV
O
19ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
Här
lägg
er v
i vec
ket i
n m
ot
krop
pen
Det
ta k
an v
i stä
da b
ort
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
07-1
0-19
VO
LVO
= O
mrå
den
att d
isku
tera
Trim
av
krop
pens
nos
parti
Test
a at
t ska
la n
er h
julh
us in
nan
näst
a tri
mm
ning
Kol
la b
öj
Und
erde
l sam
t sek
tion
Sek
tione
n, k
olla
Takl
inje
n
Takl
inje
n
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
07-1
0-19
VO
LVO
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
07-1
0-19
VO
LVO
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
07-1
0-19
VO
LVO
Kol
la v
inke
l
PE
DA
LSTÄ
LLS
IDE
-VIE
W
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
0-25
VO
VLO
Om
råde
att
ge b
uktn
ing
av y
ta
sam
t kol
la ö
verg
ång
mot
ratt
sam
t ”sl
ide
pane
l”.
Om
råde
att
sätta
en
split
-line
so
m ra
tten
skal
l rör
a si
g ru
nt
det f
asta
cen
trum
et.
Obs
, låt
oss
kol
la s
å at
t vi
kan
vrid
a de
nna
dele
n fö
r en
anim
atio
n ( e
l. bi
ld) s
enar
e.
Tran
spar
ant ”
scre
en” a
tt sä
tta
när v
i är k
lara
med
”rat
tmo-
dule
ns h
uv”.
Här
ska
ll vi
sk
apa
mer
sp
änst
.
Om
råde
att
sätta
spl
it-lin
es s
amt
kolla
öve
rgån
gar o
ch ra
dier
.
spilt
Tänk
den
na in
re ra
ttyta
n so
m e
tt an
nat m
ater
ial ä
n re
sten
av
ratte
n.
radi
e
Se
detta
dok
umen
t som
ett
unde
rlag
vi k
an jo
bba
med
un
der v
ecka
45.
Dok
umen
tet v
isar
ock
så
prin
cipe
n fö
r vår
rattm
odul
oc
h de
sign
konc
epte
t.
Gå
gärn
a ig
enom
pun
kter
na
och
ante
cka
ev. f
rågo
r.
/ Pon
tus
Mas
ter t
hesi
s 20
06-1
1-02
Volv
oP
ontu
s N
y
Vi tr
imm
ar d
essa
radi
er
Vi tr
imm
ar c
-sta
ck
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-1
1-07
Volv
o
Väl
vnin
g
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-1
1-07
Volv
o
Pontus NyMaster Thesis2006-11-07Volvo
Tem
a fö
r ny
stol
-geo
met
ri
Pon
tus
Ny
Mas
ter T
hesi
s20
06-1
1-07
Volv
o
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
1-08
VO
LVO
20
STRA
TEGI
C DES
IGN
CONC
EPT X
P
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
Fort
s. 4
.2 d
Fo
rmu
tvec
klin
g a
v ko
nce
pte
t. K
om
mu
nik
atio
n m
ed C
atia
-mo
del
löre
r.
Tem
a fö
r ai
r-ve
nt
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
1-09
VO
LVO
mas
ter t
hesi
sP
ontu
s N
y20
06-1
1-20
Volv
o
GR
OV
SK
ISS
GR
OV
SK
ISS
GR
OV
SK
ISS
mas
ter t
hesi
sP
ontu
s N
y20
06-1
1-20
Volv
o
När
vi h
ar tr
imm
at p
rofi l
en
på I-
bräd
an, t
ryck
er v
i dit
ratte
n oc
h lå
ter I
-brä
dans
pr
ofi l
best
ämm
a un
derd
e-le
n på
rattm
odul
en.
Sam
tidig
t som
vi t
rimm
ar
och
snyg
gar t
ill k
urva
ture
n av
ratt-
mod
ulen
så
spän
-ne
r vi u
pp p
rofi l
en n
ågot
.
Om
råde
att
sätta
spl
it-lin
es s
amt
kolla
öve
rgån
gar o
ch ra
dier
.
spilt
Tänk
den
na in
re ra
ttyta
n so
m e
tt an
nat m
ater
ial ä
n re
sten
av
ratte
n.
radi
e
Låt o
ss o
ckså
kol
la o
m
dess
a tri
mm
ning
ar ä
r gj
orda
från
inpu
t 57
1 2
PO
NTU
S N
YM
AS
TER
TH
ES
IS20
06-1
1-21
VO
LVO
Fort
sätt
nin
g fö
r n
ästa
D
esig
n-i
np
ut f
ör
Cat
ia-
mo
del
löre
r
21ST
RATE
GIC D
ESIG
N CO
NCEP
T XP
CONC
EPT X
PFo
rts.
4.2
d F
orm
utv
eck
ling
av
kon
cep
tet.
Ko
mm
un
ikat
ion
med
Cat
ia-m
od
ellö
rer.
Bilaga 2 Intervjuer
I denna bilaga presenteras intervjuerna. Svaren från varje respondent presenteras i separata enkäter nedan. På grund av att respondenterna har olika bakgrund har vissa områden inte berörts och därför lämnats tomma.
Intervju med Mikael Edeskog: Senior surface designer
Uppbyggnad av modellen:
Vilka fördelar finns med att bygga upp denna modell i imagine and shape?
Helhetssyn, Snabb förståelse för modellen, hög flexibilitet, designfrihet, låg komplexitet i uppbyggandet, alltid bra kontinuitet mellan ytor, hög hastighet,
Vilka nackdelar finns med hur modellen och dess delar är uppbyggda?
Begränsad ytkontroll vilket leder till låg noggrannhet, man kan ha god kontroll över punkterna men att det kan vara svårt att få bra noggrannhet i ytan. Att man har en hög flexibilitet kan innebära att man lätt sitter och drar i punkterna för mycket.(lätt att lura sig själv, kräver ganska hög form förståelse av användaren) Om man jämför med Alias där man fort kan bestämma vilka villkor som ska gälla och sedan är den ytan klar. Tung geometri för andra system
Vilka stora likheter/skillnader finns mellan Alias och Catia V5, imagine and shape?
IMA är man tvingad (läs positivt) att jobba med helheten,
Alias: lätt att missa helheten (beror på användaren) Båda utgår från "teoretiska hörn" ima mjukar upp formerna med befintlig geometri, alias mjukas upp vid adderande av geometri
Vilka typer av modeller är lätta/svåra att bygga i imagine and shape? Varför?
Lätta: fristående modeller där ej given geometri finns
svårt: när given geometri måste tas hänsyn till.
Vilka skillnader finns för hur man angriper ett problem?
-
Är resultatet tillfredsställande?, Vad skulle denna modell kunna användas till i en verklig process?
Ett snabbt och effektivt sätt att testa och på så sätt snabbt komma fram till olika varianter. Testa proportioner, ideér, möjlighet att få feedback på packning (vad funkar inte går det att ändra?)
Duger de ytor man kan få fram i Catia V5 för att ta fram snabba koncept modeller
JA bra komplement till en skiss
Vilka krav skulle kunna finnas på imagine ande shape modell för att den ska anses klar?
Kvalite ang: form, teknik, pos_tan_curv_, packning, renhet, förändringsbarhet, logik i uppbyggnandet, viktig vid ägarbyte.
Förändring av modellen:
Hur har det gått att genomföra förändringar i Catia V5? Både tidigt och sent i processen?
-
Vilka fördelar och nackdelar finns med att modellen är lätt att förändra?
TIDEN
Bra att konstraints och ytförändringar som radier alltid följer med. Bra att man kan sätta in produkten i sitt sammanhang i en assembly/sammanställning och samtidigt gå in i parten och genomföra förändringar och direkt se hur dessa påverkar helheten och alla andra parter som är kopplade till den aktiva parten. En nackdel kan vara att det är svårt att veta hur klar modellen är. Man kan alltid dra lite till och använda analysverktyg för att få ytan bättre. (har med erfarenhet att göra, veta vad som krävs av modellen vid de olika skedena under ett projekt.
Hur skiljer sig modeller då det gäller att genomföra förändringar? Olika program
Det verkar som att det är smidigare och snabbare i IMA:n främst då alla ytor i en modell är kopplade till varandra. Man har kanske inte samma möjlighet att definiera enskilda kurvor på samma sätt i IMA:n som i Alias. om en ändring genomförs på en yta i Alias så kan man själv välja hur de angränsande ytorna ska uppträda för att uppnå de kontinuitetsvillkor som ska gälla för modellen. Detta görs automatiskt i IMA med endast en liten möjlighet att modifiera av modellören.
I de andra systemen kan man avgränsa en förändring till ett önskat område. Sen har det mycket med uppbyggnaden av modellen, att bygga förändringsbara modeller som är lätta och logiska att göra förändringar i erfarenhet hos modellören.
Sammanställning:
Vilka för och nackdelar finns det med att bygga ihop sammanställningen och arbeta vidare i denna.
Genom att bygga ihop olika parter få man koll på hur parterna passar ihop. Det är även en fördel att man kan bearbeta en enskild part i sammanställningen och direkt se resultatet. Om en part är tillverkad av en enskild IMA modell är det inga problem att modifiera parten när som helst, det som kan ställa till problem är om man har använts sig av andra moduler som GSD (general shape design) och där modifierat ytor med radier, delningslinjer och ihopkopplingar av ytor. Detta ska inte vara några problem men i vissa fall kan det vara lätt att det blir komplikationer i någon modifiering. Detta kan ställa till med problem i sammanställningen.
Vad skulle kunna göras bättre? Gemensamt Koordinatsystem (origo) som i V4 och Alias?
kanske att man slipper använda andra moduler, dra in de verktyg som behövs i IMA typ en PLUG IN MANAGER.
Kan en sammanställning (product) bli ett problem när man exporterar modellen till Alias?
Olika matematik, teori hur modellen byggs upp
Skulle utseendet på sammanställningen i dagsläget räcka för en visning?
Med IMA som har ett helt annat sätt att konstruera ytor jämfört med dagens mjukvaror ICEM ,ALIAS,mm . Krävs ett helt nytt sätt att se på geometrier (det bakomliggande i ytorna). Men jag antar det blir svårt när man går från en helhet till detaljnivå: huv, dörrar, tak, lampor, bumprar, mm.
Fortsatt arbete på modell:
Hur skulle produktutvecklingsprocessen hos PVS kunna förändras vid användning av Catia V5 och imagine and shape?
Snabbare koncept generering av detaljer som t ex stolar, möjligheten att viss enkla modeller i 3d istället för på skiss.
Skulle det i ett senare skede vara möjligt att använda sig av Catia V5 hela vägen från koncept till konstruktion?
Med IMA som har ett helt annat sätt att konstruera ytor jämfört med dagens mjukvaror ICEM ,ALIAS,mm . Krävs ett helt nytt sätt att se på geometrier (det bakomliggande i ytorna). Men jag antar det blir svårt när man går från en helhet till detaljnivå :huv,dörrar, tak, lampor, bumprar, mm.
Delar i modell:
Exteriör, hjulhus, ratt, rattmodul, instrumentpanel, centerstack, stolar, golv, gaspedaler, fälgar, hjul.
Vilka delar är bra att modellera upp i imagine and shape? Varför?
-
Vilka delar är mindre lämpliga att modellera upp i imagine and shape? Varför?
-
Intervju med Pontus Ny: Magisterdesignstuderande
Uppbyggnad av modellen:
Vilka fördelar finns med att bygga upp denna modell i imagine and shape?
Snabb uppstart, snabbt visualisering av grund form,
Vilka nackdelar finns med hur modellen och dess delar är uppbyggda?
Svårt att fin justera, svårt att kontroller många former,
Vilka stora likheter/skillnader finns mellan Alias och Catia V5, imagine and shape?
Mer mot helheten mer mot skiss i catia
Vilka typer av modeller är lätta/svåra att bygga i imagine and shape? Varför?
Enklar former färe dubbelkrökta ytor, mindre highlights
Vilka skillnader finns för hur man angriper ett problem?
Möjligtvis börjar man digital-modelleringen tidigare i Catia, då man vet att vissa grundläggande ändringar är lätta att göra.
Är resultatet tillfredsställande?, Vad skulle denna modell kunna användas till i en verklig process?
Som skissartad 3 D –modell är den OK. Bra till utvärdering av grund-tema. Känsla och kvalitet är ojämn. Men med kan bero på processen etc.
Duger de ytor man kan få fram i Catia V5 för att ta fram snabba koncept modeller
skissvisualisering, Ja.
Bra ytor för att frässa ut och använda i lera.
Vilka krav skulle kunna finnas på imagine ande shape modell för att den ska anses klar?
Grundtema design, kravspec- hardpoints, detaljera men utan att gå in på exakta radier och delningslinjer, bra bas
Förändring av modellen:
Hur har det gått att genomföra förändringar i Catia V5? Både tidigt och sent i processen?
Tidigt: grova enkelt. Finjusteringar kräver mer tid och är svårare att få riktigt bra.
Senare: Fortfarnde enkelt att göra grova förändringar, men också problemen med svårigheter vid finjusteringar kvar står. Blir problematiskt när grund modellen har tagits från IMA:n till GSD:n.
Vilka fördelar och nackdelar finns med att modellen är lätt att förändra?
Plus: Snabbt och enkelt. Minus: Designern kan förlita sig för mycket på senare ändringar.
Hur skiljer sig modeller då det gäller att genomföra förändringar?
Mer direkt arbete i Catia.
Sammanställning:
Vilka för och nackdelar finns det med att bygga ihop sammanställningen och arbeta vidare i denna.
Bra ur visuell synpunkt och att se hela konceptet samt design.
Vad skulle kunna göras bättre? Gemensamt Koordinatsystem (origo) som i V4 och Alias?
-
Kan en sammanställning (product) bli ett problem när man exporterar modellen till Alias?
-
Skulle utseendet på sammanställningen i dagsläget räcka för en visning?
Beror på i vilket sammanhang.
Fortsatt arbete på modell:
Hur skulle produktutvecklingsprocessen hos PVS kunna förändras vid användning av Catia V5 och imagine and shape?
-
Skulle det i ett senare skede vara möjligt att använda sig av Catia V5 hela vägen från koncept till konstruktion?
uppbyggnad av grund design speciellt interiört t ex i-bräda, då mycket är oklart vid uppstarten av dessa produkter och den tekniska inputen ändras hela tiden. Skulle också fungera som ett verktyg för att markera vilket utrymme designern har att jobba med ut efter cv-spec och hardpoints.
Delar i modell:
Exteriör, hjulhus, ratt, rattmodul, instrumentpanel, centerstack, stolar, golv, gaspedaler, fälgar, hjul.
Vilka delar är bra att modellera upp i imagine and shape? Varför?
Allt som är mindre känsligt för high-lights, interiöra delar, grundgeometri för stolar etc.
Vilka delar är mindre lämpliga att modellera upp i imagine and shape? Varför?
Stora, dubbelkrökta ytor med krav på highlights samt mer komplicerade ytor/möten.
Intervju med Jürg Niermann: Product Design Portfolio Manager & Product Design Application Specialist
Uppbyggnad av modellen:
Vilka fördelar finns med att bygga upp denna modell i imagine and shape?
Den bästa egenskapen är dock att det är så lätt att få rätt proportioner på en modell. Andra för delar är Snabb förståelse för modellen, hög flexibilitet, designfrihet, låg komplexitet i
uppbyggandet, alltid bra kontinuitet mellan ytor, hög hastighet.
Vilka nackdelar finns med hur modellen och dess delar är uppbyggda?
Det finns inte några direkta nackdelar med IMA. De problem som finns bygger på att användaren försöker använda programmet till uppgifter som det inte är tänkt för. Det ibland kan uppkomma krusningar i ytan och att det kan vara omständligt att ha full ytkontroll. IMA är ett verktyg för att jobba med koncept modeller och det spelar mindre eller ingen roll om programmet inte producerar en klass A yta
Vilka stora likheter/skillnader finns mellan Alias och Catia V5, imagine and shape?
Programmen bygger på olika mattematik vilket gör dom svåra att jämföra. Alias togs fram under 80-talet och har inte förnyat sitt sätt att se på yt hantering sedan dess. I Catia jobbar man mot 3D i alias jobbar man mot kurvor.
Vilka typer av modeller är lätta/svåra att bygga i imagine and shape? Varför?
Alla typer av modeller kan genereras i iMA, när avsikten är att arbetet med det som koncept. För att kunna modellera olika modeller krävers dock stor erfarenhet, det är inte vem som helst som kan modellera upp en stol eller hel kaross.
Vilka skillnader finns för hur man angriper ett problem?
I IMA jobbar användaren med en helhet, användaren jobbar hela tiden i 3D. i alias jobbar man i 2D
Är resultatet tillfredsställande?, Vad skulle denna modell kunna användas till i en verklig process? Känsla? Kvalitet?
-
Duger de ytor man kan få fram i Catia V5 för att ta fram snabba koncept modeller
JA
Vilka krav skulle kunna finnas på imagine ande shape modell för att den ska anses klar?
Är modellen byggd efter en CV-spec eller efter packning och samtidigt uppfyller designerns krav för ett koncept så är modellen klar
Förändring av modellen:
Hur har det gått att genomföra förändringar i Catia V5? Både tidigt och sent
i processen?
IMA bygger på att det hela tiden skall vara enkelt att göra förändringar, och det i alla skeden av processen. Detta krävs för att det skall vara bra som koncept genereringsverktyg.
Vilka fördelar och nackdelar finns med att modellen är lätt att förändra?
-
Hur skiljer sig modeller då det gäller att genomföra förändringar?
-
Hur lätt är modellen att arbeta vidare med av någon annan, förändringsbarhet?
-
Sammanställning:
Vilka för och nackdelar finns det med att bygga ihop sammanställningen och arbeta vidare i denna.
-
Vad skulle kunna göras bättre? Gemensamt Koordinatsystem (origo) som i V4 och Alias?
-
Kan en sammanställning (product) bli ett problem när man exporterar modellen till Alias?
-
Skulle utseendet på sammanställningen i dagsläget räcka för en visning?
Ja
Fortsatt arbete på modell:
Hur skulle produktutvecklingsprocessen hos PVS kunna förändras vid användning av Catia V5 och imagine and shape?
En snabbare och mer flexibel konceptgenererings fas skulle gynna alla instanser hos Volvo. IMA skulle kunna göra detta möjligt. Med IMA är det också lätt att fräsa ut modellerna i lera eller använda sig av rapid prototyping alltid sammanhängande modeller
genereras.
Skulle det i ett senare skede vara möjligt att använda sig av Catia V5 hela vägen från koncept till konstruktion?
Ja, det finns redan alla moduler som krävs i Catia V5
Delar i modell:
Exteriör, hjulhus, ratt, rattmodul, instrumentpanel, centerstack, stolar, golv, gaspedaler, fälgar, hjul.
Vilka delar är bra att modellera upp i imagine and shape? Varför?
-
Vilka delar är mindre lämpliga att modellera upp i imagine and shape? Värför?
-
Bilaga 3 Uppstart av modell i IMA För att visa hur en uppstart kan gå till ska instrumentpanelen modelleras upp.
En början kan ske genom att man lägger in en sketch med hjälp av modulen sketch tracer. I detta fall används sketcher från instrumentpanelen med måtten 140 cm. Med hjälp av en måttbandfunktion kan man ange att en viss sträcka ska ha ett vist mått.
Gör sedan likadant med en sidovy
Nu är grunden lagd i from av skisser kan själva modellerandet kan börja. Man kan även börja här utan att ha lagt in sketcher först och på så sätt arbeta på frihand. Detta sker genom att en grundmodell i detta fall utformad som en klot väljs.
Genom att dubbelklicka på bollen aktiveras det punktnät som används för att ändra modellens form, och genom att välja translation, local normals eller affinity kan de markerade punkterna och då också modellen modifieras.
Då instrumentpanel är helt symetrisk behöver man endast arbeta med ena sidan och sedan välja att göra en symetry för att spegla modellen. Till att börja med delas modellen genom att lägga till en extra delning i mitten av modellen, denna delning flyttas så att den ligger längs y0 planet, genom att använda funktionen addition kan man skriva in exakta koordinater. Y=0
Sedan tas den ena halvan bort men hjälp av erasing så att man får en öppen yta. Enligt bilden nedan. Det är viktigt att inte dra i de punkter som ligger längs y0 planet då det kommer att bli håligheter i modellen när symetry senare läggs på modellen.
Från denna form kan man nu börja arbeta med modellen och lägga till flera delningsplan om så behövs. Förslagsvis användes först topvyn för att ta fram en modell som överensstämmer med skissen.
När en bra modell har tagits fram byter man vy och använder sidvyn istället. Genom att byta mellan att arbete med punkterna, linjerna eller hela ytor arbetar man fram en bra modell. Från början är modellens alla kanter mjuka men genom att använda sig av funktionen attraction kan man spänna upp hörn och kanter. I bilden nedan visas utan attratction till vänster och med till höger.
Från detta läge kan man sedan modellera vidare tills modellen är tillfredställande.
För att sedan skapa en symmetri i modellen används funktionen Symetry, med vilken modellen och y planet markeras.
Det går även att fortsätta arbeta med modellen efter att en symmetry har använts.
Detta är de första stegen i modell framtagning med IMA. Det åter står fortfarande mycket jobb för att få fram en bra modell men detta är en början.
Bilaga 4 Modellens delar I denna bilaga presenteras bilder på modelldetaljer. Exteriör
Instrumentpanel och mittkonsol
Säten
Ratt
Fäljar och hjul
