Eksjö kommuns årsredovisning 2014 · Bilaga 1 Styrkort 2014 Bilaga 2 Diagram över respektive...

Eksjö kommuns årsredovisning 2014

Antaget av kommunfullmäktige 2015-04-23, § 200

Innehåll Organisationsschema – politiskt och förvaltningen ..............................................................................4Inledning .........................................................................................................................................5

KoncernenSammanställd redovisning ................................................................................................................6Koncernresultaträkning .....................................................................................................................7Koncernkassaflödesanalys .................................................................................................................8Koncernbalansräkning ......................................................................................................................9Nothänvisningar, koncernen ............................................................................................................10

KommunenOmvärld och framtid ...................................................................................................................... 13Ekonomisk översikt och analys ......................................................................................................... 15Uppföljning av kommunstyrelsens övergripande mål ........................................................................ 19Fem år i sammandrag .................................................................................................................... 26Varifrån kommer kommunens pengar? ............................................................................................ 27Hur används pengarna? ................................................................................................................. 27Personalekonomisk redovisning ....................................................................................................... 28Driftredovisning .............................................................................................................................. 35Investeringsredovisning och resultatbudget ....................................................................................... 36Resultaträkning och kassaflödesanalys ............................................................................................. 37Balansräkning ................................................................................................................................ 38Nothänvisningar ............................................................................................................................. 39Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar ............................................................................... 44Vart gick kommunens pengar? ........................................................................................................ 46

Politik ............................................................................................................................................ 47Politisk organisation ........................................................................................................................ 47

Förvaltningen ................................................................................................................................ 48- Kommunledningskontoret, inklusive kost och städ ........................................................................... 48- Samhällsbyggnadssektrorn ............................................................................................................ 56- Barn- och ungdomssektorn ........................................................................................................... 66- Sociala sektorn ............................................................................................................................. 72

Överförmyndaren ........................................................................................................................... 80Eksjö kommuns revisorer ................................................................................................................. 81

BolagenEksjö Stadshus AB ........................................................................................................................... 82 AB Eksjö Industribyggnader ............................................................................................................. 83Eksjö Energi AB ............................................................................................................................... 84Eksjöbostäder AB ............................................................................................................................ 85Eksjö Kommunfastigheter AB ........................................................................................................... 87eksjo.nu ab .................................................................................................................................... 89Höglandets kommunalförbund ........................................................................................................ 91

Bilaga 1 Styrkort 2014Bilaga 2 Diagram över respektive perspektiv

Revisionsberättelse

Årsredovisningen är kommunstyrelsens rapport till kommunfullmäktige avseende det gångna verksamhetsåret.

Fotografer, omslagsbilder: Martin Rydell (stora bilden), Carina Engqvist (stenläggning), Jocke Björklund (vägvisare), Karin Nordin (kontaktcenter)

Övriga bilder: Arkitekthuset samt personal inom kommunenProduktion: Ekonomiavdelningen, kommunikationsavdelningen · april 2015

Politisk och förvaltningsorganisation

Valnämnden 5 ledamöter

Kommunrevisionen 7 ledamöter

Två fasta beredningar: � Välfärdsberedningen � Utvecklingsberedningen 8 ledamöter per beredning

Tillstånds- och myndighetsnämnden

8 ledamöter

Kommun- fullmäktige

49 ledamöter (28 ersättare)

Fyra utskott: � Ledningsutskottet � Samhällsbyggnadsutskottet � Barn- och ungdomsutskottet � Socialutskottet 5 ledamöter per utskott

Kommun- styrelsen

19 ledamöter (19 ersättare)

Förvaltningen Kommundirektör

Centrala verksamheter

Kommunledningskontoret

Barn- och ungdomssektorn

Samhälls- byggnadssektorn

Sociala sektorn

Överförmyndarnämnd 3 ledamöter

5

Eksjö kommun bedriver en verksamhet som har stor betydelse för våra medborgare. Arbetet styrs utifrån Vision 2020, Eksjö kommun – Småland som bäst. Visionens övergripande mål återspeglas i en rad olika program som är kopplade till våra specifika verksam-heter. Det politiska arbetet under 2014 präglades av valrörelse och resulterade i många nya ledamöter i kommunfullmäktige. Nya kunskaper och erfarenhe-ter tillsammans med våra målprogram kommer att ge Eksjö kommun en fortsatt positiv utveckling en lång tid framöver.

Det finns många exempel i Eksjö kommun på hur samverkan mellan kommun, näringsliv och fören-ingsliv har bidragit till kommunens utveckling. Eksjö kommun har cirka 270 olika föreningar, ett aktivt näringsliv och en bra samverkan mellan olika aktörer genom bland annat Emilkraften, Eksjö Stadsutveck-ling och Eksjö.nu. Vid en tillbakablick på 2014 ser vi ett otroligt engagemang som lett till många olika evenemang såsom till exempel 10-Mila i orientering, Vaktparaden, Visit14, Tattoo och Eksjö stadsfest och många fler evenemang i hela vår kommun. Vi har fått nya etableringar inom näringslivet och företagare som kunnat satsa och utveckla sina verksamheter.

En avsiktsförklaring mellan Stiftelsen Högskolan i Jönköping och Campus i12 har tecknats för att bidra till utvecklingen av forsknings- och utbildnings-noden i vår kommun och för att stärka näringslivet och arbetsmarknaden med utbildad arbetskraft. Campus i12 utökar successivt sin verksamhet och ska till hösten 2015 ha cirka 300 studenter antagna.

Under året har en långsiktig plan för förskole- och grundskoleplatser i Eksjö kommun fram till 2024 arbetats fram, likväl som en utvecklingsplan för 2015–2018 för Storegårdsområdet med syfte att utveckla det till en modern kunskapsmiljö. Inom äldreomsorgen har vi under året satsat på ökad bemanning inom särskilt boende, och vi har enligt vår brukarundersökning nöjda äldre.

Under 2014 utvecklades planerna på byggnation av fler bostäder i vår kommun. Eksjöbostäder och pri-vata aktörer står för nyproduktion av bland annat fler hyresrätter, helt enligt den företagsplan som antogs i början av förra mandatperioden. Itolv AB har fram-skridna planer för ett nytt bostadsområde. Områden

En positiv drivkraft i Eksjö kommun

som Lunden och Sjöhagen står för stadsnära bebyg-gelse inom tre-kilometersstaden, och nya områden diskuteras stän-digt för att kunna öka tillgången på bostäder.

Inom den offent-liga verksamheten har vi upplevt ett turbulent år för Höglandssjukhuset trots planer på stora investering-ar. Verksamheten har genomgått en organisations-förändring som föranletts av stora diskussioner och mycket oro. Eksjö Garnison har klarat att rekrytera sin personal enligt plan, och tillsammans med goda förutsättningar för övningar står sig verksamheten väl mot övriga garnisoner.

Den nedåtgående trenden gällande befolkningen kan anses vara bruten då vi för fjärde året i rad ser en ökad befolkningstillväxt. På förra årets sista dag, 2014-12-31, uppgick befolkningen till 16 598 invånare, en ökning med 134 personer jämfört med föregående årsskifte. Ökningen beror främst på ökad inflyttning från utlandet. En ökad befolkningstillväxt är oerhört viktig för att klara framtidens utmaningar i form av ekonomisk utveckling, arbetskraftsför-sörjning och välfärd. För att möta utmaningen att integrera våra nya medborgare har bland annat kom-munens enhet för hälsa, integration och arbete, HIA, startat upp två helt nya projekt med syfte att skapa beredskap och mottagningskapacitet, och för att främja regional samverkan för nyanlända.

Vi har under många år arbetat för att Eksjö kom-mun ska vara en attraktiv plats att leva och verka i. Detta kräver att vi ständigt arbetar med frågor som bra pendlingsmöjligheter, goda förutsättningar för näringslivet, fortsatt bostadsbyggande och en god kvalité i våra verksamheter. I Eksjö kommun finns en genuin anda och vi är inte rädda för att ta vara på vår drivkraft för att fortsätta utveckla vår kommun. Det är vår främsta styrka.

Annelie Hägg, kommunstyrelsens ordförande

6

Sammanställd redovisning

Kommunkoncernen • Koncernens resultat före skatt, vinst 79,2 mnkr• Koncernens investeringar uppgår till 126 mnkr

och försäljningar av anläggningstillgångar till 64mnkr.

KoncernstrukturEksjö Stadshus AB är moderbolag för de helägda bolagen Eksjö Energi AB med dotterbolagen Eksjö Energi ELIT AB och Eksjö Elnät AB, Eksjöbostäder AB, Eksjö kommunfastigheter AB och AB Eksjö In-dustribyggnader. I bolagskoncernen ingår de delägda bolagen Eksjö Fordonsutbildning AB som ägs till 40 procent och ITolv AB som ägs till 35 procent av Eksjö Stadshus AB.

I koncernen ingår också näringslivsbolaget eksjo.nu som ägs till 50 procent. Vid sidan av bolagen ingår Höglandets kommunalförbund där ägarandel med-tagits i relation till medfinansieringsinsatsen 18,6 procent.

Starkt resultat 2014Koncernen Eksjö kommun redovisar ett mycket starkt resultat 2014 med 79,2 mnkr. Det ovanligt

höga resultatet beror på att Eksjöbostäder AB har sålt fastigheter. Kommunens del i årets resultat uppgick till 17,9 mnkr (18,5 mnkr) medan bolagen svarade för 61,3 mnkr (8,1 mnkr).

Bolagskoncernen har från och med 2014 övergått till redovisning enligt K3. Omräkning av redovisningen 2013 i bolagskoncernen har gjorts enligt 2013.

OmsättningDen totala omsättningen för kommunkoncernen, uttryck i verksamhetens intäkter inklusive skattein-täkter, generella statsbidrag och utjämning, uppgick till 1 415 mnkr vilket är en ökning med 55 mnkr. Av ökningen kommer 40 mnkr från kommunen och 15 mnkr från bolagen.

FinansnettoKommunkoncernens finansnetto har förbättrats med 0,7 mnkr under året. De finansiella kostnaderna har minskat med 1,1 mnkr och uppgick till 27 mnkr. Den genomsnittliga räntan på koncernens långfris-tiga låneskuld uppgick till 2,9 procent (3,2 procent 2013).

Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen

Eksjö Stadshus AB• Eksjö Energi AB

- Eksjö Elnät AB- Eksjö Elit AB

• AB Eksjö Industribyggnader• Eksjöbostäder AB• Eksjö Kommunfastigheter ABDelägare i :• Eksjö Fordonsutbildning AB• Itolv AB

Delägare i:• eksjö.nu

7

Koncernresultaträkning (mnkr)

InvesteringarDen samlade investeringsvolymen uppgick till 126 mnkr (98 mnkr). Bolagskoncernen investerade 92 mnkr och kommunen 34 mnkr. Stor del av bolags-koncernens investeringar hänför sig till Eksjöbostäder AB:s och Eksjö kommunfastigheter AB:s investe-ringar i bostäder och verksamhetslokaler, samt Eksjö Energi AB:s investeringar i fjärrvärmeanläggningar. Bolagen har också sålt anläggningstillgångar för 111 mnkr, företrädesvis fastigheter.

Tillgångar och skulderKoncernens anläggningstillgångar uppgår till 1 469 mnkr (1 486 tkr), en minskning med 13 mnkr. Om-sättningstillgångarna har ökat med 100 mnkr till 340 mnkr. Den stora förändringen beror på försäljning av fastigheter. Den långfristiga skulden uppgick vid årets slut till 927 mnkr (920 mnkr), vilket är en ök-ning med 7 mnkr. Hela skulden ligger hos bolagen.

Finansiell ställningKoncernens soliditet uppgår till 29,5 procent (26,4 procent). Den förhållandevis låga soliditeten beror på att flera bolag med stor del av kommunkoncernens balansomslutning har låg soliditet. Kommunens so-liditet uppgår till 65,1 procent, medan motsvarande siffra för bolagskoncernen Eksjö stadshus AB är 13,2 procent.

RedovisningsprinciperEksjö Fordonsutbildning AB och Itolv AB redovisas som intresseföretag i bolagskoncernen Eksjö Stadshus AB. I kommunkoncernens sammanställda redovis-ning ingår inte Eksjö Fordonsutbildning AB och ITolv AB med hänvisning till rekommendation från RKR (Rådet för kommunal redovisning) 8.2 Sam-manställda räkenskaper c) som anger att företag där kommunens andel av omsättning och omslutning är mindre än 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag kan undantas från den sammanställda redovisningen.

Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2013 2014 2013

(Noter avser koncernen) Not Intäkter 1 278,2 262,0 568,7 533,1Kostnader 2 1 102,0 1 078,6 1 234,6 1 252,7Återbetalda AFA-premier 0,0 17,9 0,0 -74,2Avskrivningar 3 -16,0 -15,2 -81,1 16,9Verksamhetens nettokostnader -839,8 -815,0 -747,0 -776,9

Skatteintäkter 4 686,9 678,9 686,9 678,9Kommunala utjämningbidrag 5 163,6 147,7 163,6 147,7Finansiella intäkter 6 7,5 7,8 2,8 3,2Finansiella kostnader 7 -0,2 -0,9 -27,0 -28,1 Resultat efter finansiella poster 17,9 18,5 79,2 24,8

Extraordinära poster 0,0 0,0 0,0 0,0Skattekostnader 8 0,0 0,0 -5,2 1,5

Årets resultat 9 17,9 18,5 74,0 26,3

8

Kassaflödesanalys koncernen (mnkr)

Koncernen Koncernen2014 2013

Den löpande verksamheten Årets resultat 74,0 26,3Avskrivning och nedskrivning 81,1 74,1

Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster Kostnadsförd avsättning - pensioner 6,0 0,1Kostnadsförd avsättning - skatter 5,4 -1,7Övriga poster -0,5 -11,7Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 166,0 87,1

Ökning (-) minskning (+) förråd -0,9 6,5Ökning (-) minskning (+) av kortfristiga fordingar -5,6 13,1Ökning (+) minskning (-) av kortfristiga skulder -14,0 -29,7Medel från den löpande verksamheten 145,5 77,0

Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -122,2 -123,0Försäljning av materiella anläggningstillgångar 44,1 25,3Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -2,3 -18,2Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 19,9 0,0Medel från investeringsverksamheten -60,5 -115,9

Finansieringsverksamheten Upptagning av lån/avbetalning lån, netto 7,3 61,3Ökning (-) minskning (+) av långfristiga fordringar 1,2 0,0Medel från finansieringsverksamheten 8,5 61,3

Årets kassaflöde 93,5 22,4Likvida medel vid årets början 80,6 58,2

Likvida medel vid årets slut 174,1 80,6

9

Koncernbalansräkning (mnkr)

Koncernen Koncernen Kommunen Kommunen Koncernen Koncernen 2014 2013 2014 2013

Not

Tillgångar

Anläggningstillgångar Materiella anläggningtillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 10 196,9 194,6 1 340,9 1 341,5Maskiner och inventarier 11 52,9 43,5 85,4 76,2Pågående anläggningar 12 24,9 18,8 19,5 26,5Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, bostadsrätter 13 19,3 19,3 19,2 36,8Långfristiga fordringar 14 107,7 112,7 3,8 5,0Summa anläggningstillgångar 401,7 388,8 1 468,8 1 486,1

OmsättningstillgångarFörråd/exploateringsfastigheter 0,5 0,5 4,3 3,4Kortfristiga fordringar 15 100,6 104,1 161,6 156,0Kassa och bank 68,8 56,6 174,1 80,6Summa omsättningstillgångar 169,9 161,3 340,0 240,0

Summa tillgångar 571,6 550,1 1 808,8 1 726,0

Eget kapital, avsättningar och skulder

Eget kapital 16 Ingående eget kapital 354,4 335,9 458,7 428,2Årets resultat 17,9 18,5 74,0 26,3Summa eget kapital 372,4 354,4 532,7 454,5

Avsättningar 17 17,8 11,9 43,3 32,1

SkulderLångfristiga skulder 18 0,0 0,0 926,9 919,6Kortfristiga skulder 19 181,4 183,7 305,9 319,9Summa skulder 181,4 183,7 1 232,7 1 239,5

Summa eget kapital och skulder 571,6 550,1 1 808,8 1 726,0

Panter och ansvarsförbindelser Borgensförbindelser 939 947 2 2Pensionsförpliktelser 477 494 477 494Ställda säkerheter 14 14 14 14

10

Nothänvisningar koncernen (mnkr) 2014 2013

Not 1 Verksamhetens intäkterVerksamhetens intäkter enligt redovisningen 568,7 533,1varav

Energi, vatten och miljö 159,3 163,0 Fastighetsförvaltning 141,0 141,9

Vård och omsorg (exklusive hyra särskilt boende) 5,9 5,2 Barnomsorgsavgifter 10,4 10,6

Driftbidrag från staten 55,2 38,8Ersättning från Försäkringskassan (intäkter LASS*) 85,7 83,3

Övrigt 111,2 90,3Summa 568,7 533,1

* LASS = Lagen om assistansersättning, betalas ut av försäkringskassan till assistansutföraren.Intäkten för de 20 första timmarna per vecka ska betalas tillbaka, vilket generar en kostnad som specificeras under not 2.

Not 2 Verksamhetens kostnader Verksamhetens kostnader enligt redovisning 1 234,6 1 252,7

Not 3 Avskrivningar Fastigheter och anläggningar 64,6 59,4Maskiner och inventarier 16,6 14,8Summa 81,1 74,2

Not 4 Skatteintäkter Kommunalskatt 683,3 677,8Slutavräkning* -1,7 -3,6Mellankommunal utjämning 5,2 4,7Summa 686,9 678,9

* Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72Slutavräkning föregående år (korrigering) -109,0 24,0Preliminär avräkning innevarande år 7,0 -244,0

Not 5 Generella statsbidrag Utjämningsbidrag inkomstutjämning 125,2 120,6Utjämningsbidrag kostnadsutjämning 1,2 -7,6LSS utjämningsbidrag/avgift 1,6 -2,1Regleringsbidrag 3,8 7,5Strukturbidrag 1,7 0,0Kommunal fastighetsavgift 30,1 29,3Summa 163,6 147,7

Not 6 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 1,1 0,9Ränta på pensionskostnader 0,0 1,2Övriga finansiella kostnader 1,8 1,1Summa 2,8 3,2

Not 7 Finansiella kostnader Räntor på lån -26,9 -27,3Ränta pensionskostnader -0,1 -0,3Ändrad kalkylränta 0,0 -0,5Summa -27,0 -28,1

11

Nothänvisningar, koncernen (mnkr) 2014 2013

Not 8 Skatt på årets resultat Aktuell skatt för året -0,3 -0,5Uppskjuten skatt -4,9 2,0Summa -5,2 1,5

Not 9 Årets resultat Resultat före skatt 79,2 24,8Skatt -5,2 1,5Summa 74,0 26,3

Not 10 Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark Ingående bokfört värde 958,1 907,3Nyanskaffningar 70,9 91,4Försäljning avyttring -43,9 -13,4Årets avskrivning -37,1 -31,5Utgående bokfört värde 948,1 953,8

Fjärrvärmeanläggningar Ingående bokfört värde 277,1 261,4Nyanskaffningar 6,8 36,1Årets avskrivning -20,4 -20,4Utgående bokfört värde 263,5 277,1

Vatten- och avloppsanläggningar Ingående bokfört värde 82,7 86,7Nyanskaffningar 1,6 0,8Årets avskrivning -4,8 -4,8Utgående bokfört värde 79,5 82,7

Avfallsbehandlingsanläggningar Ingående bokfört värde 1,0 0,7Nyanskaffningar 0,2 0,3Årets avskrivning -0,1 -0,1Utgående bokfört värde 1,0 0,9

Ledningsnät och andra tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 27,0 28,0Nyanskaffningar 1,3 1,7Årets avskrivning -2,3 -2,7Utgående bokfört värde 26,0 27,0

Vindkraftverk Ingående bokfört värde 0,0 0,0Nyanskaffningar 22,9 0,0Utgående bokfört värde 22,9 0,0

Not 11 Maskiner, inventarier och verktyg Ingående bokfört värde 76,2 74,2Nyanskaffningar 25,8 16,9Årets avskrivning -16,6 -14,9Utgående bokfört värde 85,4 76,2

12

Nothänvisningar, koncernen (mnkr) 2014 2013

Not 12 Pågående anläggningar Pågående nyanläggningar Ingående redovisat värde 26,5 50,7Överfört till färdigställda materiella anläggningstillgångar -53,0 -50,7Under årets nedlagda kostnader 45,9 26,5Utgående redovisat värde 19,5 26,5

Not 13 Värdepapper, andelar, bostadsrätter Andelar i intresseföretag 18,2 15,9Andra långfristiga värdepapperinnehav 1,0 20,9Utgående redovisat värde 19,2 36,8

Not 14 Långfristiga fordringar Förlagslån Kommuninvest 3,2 3,2Övriga långfristiga fordringar 0,6 1,8Utgående redovisat värde 3,8 5,0

Not 15 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 69,6 60,7Övriga kortfristiga 81,7 14,9Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10,3 80,4Utgående redovisat värde 161,6 156,0

Not 16 Eget kapitel Bundet eget kapital Ingående bundna reserver 33,9 29,1Förskjutning mellan bundna och fria reserver 11,5 4,8Summa bundet eget kapital 45,4 33,9

Fritt eget kapital Ingående balanserat resultat 420,6 399,1Förskjutning mellan bundna och fria reserver -7,3 -4,8Årets resultat 74,0 26,3Summa fritt eget kapital 487,3 420,6Utgående bokfört värde 532,7 454,5

Not 17 Avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 15,5 9,5Uppskjutna skatter 24,9 19,5Övriga avsättningar 3,0 3,0Utgående bokfört värde 43,3 32,0

Not 18 Långfristiga skulder Skulder till banker och kreditiitinstitut 926,9 919,6Utgående redovisat värde 926,9 919,6

Not 19 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 67,0 66,6Skulder till banken 0,0 24,8Övriga kortfristiga skulder 66,8 52,9Uppluppna kostnader och förutbetalda intäkter 171,7 175,6Utgående redovisat värde 305,4 319,9

13

Omvärld och framtid

Förvaltningsberättelse

Ekonomisk utveckling

Internationell konjunkturutveckling

2014 stärktes världsekonomin med en tillväxt i BNP på 3,5 procent (3,0 procent 2013).

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) bedömer att BNP i världen växer med 3,8 procent 2015. I euroländerna är tillväxten fortsatt mycket svag på grund av låg inhemsk efterfrågan och påverkan från handelssanktioner med Ryssland och lägre tillväxt i Kina och tillväxtekonomierna. Utvecklingen i USA och Storbritannien är starkare.

Svensk ekonomi

2014 innebar visserligen starkare tillväxt än 2013 men nådde inte upp till de prognoser som gjorts. De förhoppningar man hade, att den starka utveckling som påbörjades i svensk ekonomi i slutet av 2013 skulle fortsätta, infriades inte. Tillväxten på viktiga exportmarknader i Europa har saktat in. Den privata konsumtionen ökade inte heller i samma takt som SKL räknat med. Prognosen för BNP-tillväxten 2014 är 1,8 procent och SKL bedömer att tillväxten i BNP 2015 landar på 3,1 procent. För framtiden finns po-sitiva indikationer om produktion och orderingång i industriföretagen och det bedöms finnas utrymme för ökad privat konsumtion.

Kommunernas ekonomi

Kommunerna totalt förväntas redovisa ett lägre positivt resultat 2014 än de senaste åren. Preliminära prognoser visar ett överskott på 1,1 procent av skatte-intäkter och bidrag, vilket är lägre än de 2 procent som brukar anses som god ekonomisk hushållning och motsvarar ungefär halva resultatet 2013. Då

berodde en stor del av överskottet på tillfälliga poster (återbetalning av AFA-premier), något som inte finns i 2014-års resultat.

Kostnadstrycket förväntas öka inom kommunerna på grund av demografi och ökade krav på skola, vård och omsorg. SKL:s prognos är att volymökningen ligger runt två procent 2014-15 och 1,7 procent 2016-18. SKL bedömer att skattesatsen i snitt behöver höjas med 24 öre till år 2018 jämfört med 2015 för att kommunsektorn ska nå ett resultat på en procent. Att SKL inte räknat med tumregeln, två procent beror på att de bedömer att kommunerna får svårt att leva upp till den nivån under perioden.

BefolkningDen sista december 2014 uppgick Sveriges befolk-ning till 9 747 355 personer. Det är en ökning med 102 491 personer jämfört med året innan. Folkök-ningen är den största som någonsin uppmätts mellan två enskilda år. Främsta skälet till det är en rekordhög invandring med 126 966 personer. Folkökningen be-ror på såväl födelseöverskott som positivt flyttnings-netto. Främst beror ökningen på stor invandring under 2014. Stor del av invandringen det gångna året kom från Syrien.

Under 2014 ökade befolkningen i 248 av Sveriges 290 kommuner. Det är 42 kommuner fler än året innan då 206 kommuner hade en folkökning.

Eksjö kommun ökade sin folkmängd för fjärde året i rad och uppgår 2014 till 16 598 invånare, vilket innebär en ökning med 134 invånare jämfört med året innan. Av tabellen nedan framgår att ökningen de senaste åren berott uteslutande på ett positiv flytt-ningsnetto, främst ökad invandring.

År Folkmängd Årlig Födda Döda Födelse- Inflytttade Utflyttade Flyttnings- förändr. netto netto

2010 16 282 -71 141 185 -44 796 819 -23

2011 16 304 60 181 184 -3 922 856 43

2012 16 368 68 164 205 -41 969 865 104

2013 16 464 96 178 197 -19 1 048 933 115

2014 16 598 134 181 206 -25 1 156 995 161

Folkmängdens utveckling 2010-2014

14

Bostadsmarknad

Totalt finns det 8 243 lägenheter i Eksjö kommun, varav 80 62 avser bostadsändamål. 57,1 procent av bostadslägenheterna utgörs av småhus, 39,1 i flerbo-stadshus och 3,8 av specialbostäder.

I kommunens bostadsföretag, Eksjöbostäder AB, finns totalt 1 148 lägenheter, vilket är en minskning jämfört med föregående år. 218 lägenheter har sålts under perioden. Antalet outhyrda lägenheter har under 2014 i genomsnitt uppgått till 3 lägenheter, vilket ger en uthyrningsgrad på 100 procent.

Under 2014 har påbörjats eller uppförts 13 lägenhe-ter i enbostadshus, och 14 lägenheter i flerbostads-hus. 22 av dessa 27 lägenheter är belägna inom cen-tralorten. Kommunens mål är en bostadsproduktion

om 50 lägenheter årligen. Nuvarande bostadsproduk-tion är därmed en bra bit från det aktuella målet

För 2015 planerar dock Eksjöbostäder att uppföra 28 flerbostadslägenheter i kvarteret Lunden, samtliga med hyresrätt.

Det finns idag lediga tomter för småhusbebyggelse vid bland annat norra delen av Talluddasjön, Prästha-gen och Kvarnarp inom centralorten, samt i de flesta övriga orter i kommunen.

Arbetsmarknad

De största arbetsplatserna inom Eksjö kommun återfinns inom den offentliga sektorn, där Höglands-sjukhuset, Eksjö Garnison och Eksjö kommun har de flesta anställda. En mycket stor del av kommunens omfattande pendling riktar sig just till dessa arbets-ställen och branscher. Pendling sker också i viss om-fattning till främst trä- och verkstadsindustri. Eksjö kommun har under många år haft en större inpend-ling än utpendling. Inpendlingsöverskottet uppgår i snitt till cirka 1 377 den gångna femårsperioden. Pendlingsutbytet sker i första hand inom Höglandet och där Nässjö och Vetlanda kommuner svarar för den största inpendlingen. Kvinnor som arbetar inom vård och omsorg står för merparten av inpendlingen.

Nettopendling (inpendling–utpendling) 2009–2013

2009 2010 2011 2012 2013

män 315 324 380 321 407

kvinnor 954 1 000 1 019 1 036 1 131

män, kvinnor 1 269 1 324 1 399 1 357 1 538


Bostadsområdet Talludden

15

Ekonomisk översikt och analys

Fig 1 Årets resultat 2010-2014, mnkr

Årets resultat

Eksjö kommuns resultat för 2014 ger ett överskott med 17,9 mnkr. Överskottet är 0,9 mnkr högre än det budgeterade resultatet på 17,0 mnkr.

Förvaltningen/sektorerna har bedrivit verksam-het inom sina budgetanslag inklusive budgeterade medel för resultatfond. Verksamheten har kostat netto 819 mnkr, vilket är 3,1 mnkr mindre än bud-geterat varav 1 mnkr är beviljade åtgärder finansie-rade med tidigare återbetalda AFA-premier.

Kostnaden för pensionsavsättningar har överskridit anslagen, till största del beroende på att underlag för förtroendevaldas pensioner införts 2014.

Skatteintäkterna når inte upp till budgeterad nivå men utfallet i utjämningssystemet väger upp övriga underskott. Från och med 2014 infördes en revide-ring av det nationella kostnadsutjämningssystemet som innebar större bidrag för Eksjö kommun än vad som prognostiserats i budget.

Årets resultat motsvarar 2,1 procent av skatteintäk-ter och bidrag, vilket är något högre än det resultat-mål på 2,0 procent som budgeterades för 2014.

Årets resultat i mnkr visas för de senaste fem åren i figur 1 och resultatuppfyllelsen i procent av skat-teintäkter och bidrag visas i figur 2. I genomsnitt under femårsperioden har resultatet motsvarat 1,5 procent av skatteintäkter och bidrag.

Nettokostnaderna och skatteintäkterna

För att god ekonomisk hushållning ska upprätt-hållas krävs att utvecklingen av nettokostnaden är i balans med utvecklingen av skatteintäkter och utjämningsbidrag över tiden. Hur denna utveckling sett ut de senaste fem åren illustreras i figur 3.

2014 ökade nettokostnaden med 3,0 procent och skatteintäkten med 2,9 procent, vilket är nära balans. Ökningen av nettokostnader och skattein-täkter mellan 2012 och 2013 är hög historiskt sett och beror på att kommunen övertagit verksamheten hemsjukvård från landstinget och också skatteväx-

Fig 2 Årets resultat i procent av skatteintäkter och bidrag 2010-2014, mnkr

Fig 3 Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 2010-2014 procent


16

lat för detta. Under den senaste femårsperioden har skatteintäkterna ökat mer än nettokostnaden, men justeras nettokostnaden för AFA-medlen, blir situationen den omvända, att nettokostnaderna ökat med mer än skatteintäkten. Det är nödvändigt att balansen mellan utvecklingen av kostnader och skatteintäkter fortsätter att vara i balans för att inte riskera framtida minusresultat.

Budgetutfall

Årets resultat uppgår till 17,9 mnkr vilket är 0,9 mnkr högre än det budgeterade resultatet.

Verksamhetens nettokostnad uppvisar ett under-skott mot budget med 4,7 mnkr. Orsaken är att kostnaden för pensioner har överskridit anslagen med 8,2 mnkr, till största del beroende på att un-derlag för förtroendevaldas pensioner införts 2014.

Förvaltningen/sektorerna redovisar ett överskott med 3,1 mnkr varav 1 mnkr är beviljade åtgärder finansierade med AFA-medel.

Kost och städ samt barnoch ungdomssektorn redovisar ett underskott mot budget, övriga sekto-rer har positiva budgetavvikelser. Sociala sektorns positiva budgetavvikelse beror delvis på förändrade redovisningsprinciper för statliga bidrag avseende integration och ensamkommande flyktingbarn. För analys av verksamheternas resultat hänvisas till drift-redovisningen sidan 35 och verksamhetsberättelse sidorna 48–81.

I figur 4 framgår de budgetavvikelser för såväl verk-samheternas nettokostnad som det totala resultatet de senaste fem åren. Budgetföljsamheten totalt för resultatet är god, följsamheten för verksamheterna bör öka.

Investeringar och avskrivningar

Nettoinvesteringarna 2014 har uppgått till 33,9 mnkr, vilket är 7–10 mnkr högre än nivån de se-naste åren. Den högre nivån beror på nyttjande av tidigare överförda budgetanslag för sprinkleranlägg-ningar på särskilda boenden, inventarier inom barnoch ungdomssektorn samt investeringar på Campus i12. Beloppsmässigt har de största investeringarna har skett i gator och vägar, nivå har också här legathögre än tidigare år beroende på ny utfart vid

Fig 4 Budgetavvikelse

Fig 5 Nettoinvesteringar och avskrivningar 2010-2014, mnkr

4,3 3,4

-0,7

2,1

0,9

-3

-7-7,9

-2,4

-4,7

-10

-8

-6

-4

-2

0

2

4

6

2010 2011 2012 2013 2014

Fig 4 Budgetavvikelse

Total avvikelseVerksamheternas avvikelse

2010 2011 2012 2013 2014

26,4 26,3 23,4 23

33,9

12,9 14,4 14,4 15,2 16

0

5

10

15

20

25

30

35

40

2010 2011 2012 2013 2014

Fig 5 Investeringar och avskrivningar

Nettoinvesteringar Avskrivningar

Hjältevad och anläggande av ny gång- och cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp.

Nettoinvesteringsvolymen under den senaste femårsperioden är i genomsnitt cirka 26,6 mnkr. Avskrivningarna ligger runt 14–16 mnkr per år.

Av figur 5 (ovan) framgår de årliga nettoinveste-ringarna och avskrivningarna för åren 2010-2014.


17

Fig 7 Soliditetsutveckling 2010–2014, %

Fig 8 Borgensåtagande 2010–2014

Självfinansiering av investeringar

Den finansiella målsättningen att investeringarna ska självfinansieras till 100 procent har uppfyllts 2014. Av figur 6 framgår hur utvecklingen sett ut de senaste fem åren.

Låneskuld

Kommunen har inte någon låneskuld sedan 2009. Inom koncernen finns dock låneskuld.

Soliditetsutveckling

Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella styrka. Den anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel. Soliditetsmålet på kort sikt är att solidite-ten årligen ska stärkas samt på lång sikt uppnå 80 procent.

Vid bokslutet 2014 hade soliditeten ökat från 64,4 procent 2013 till 65,1 procent.

Pensionsförmåner intjänade före 1998 (477 mnkr) redovisas utanför balansräkningen som en ansvars-förbindelse. Om även denna del tas med i soliditets-beräkningen blir soliditeten negativ, -18,3 procent (-25,2 procent 2013).

Figur 7 visar soliditetens utveckling 2010-2014.

Borgensåtagande

Kommunens borgensåtagande uppgick 2014-12-31 till 942 mnkr, se figur 8. All upplåning som verk-ställs i de kommunala bolagen sker medkommunal borgen som säkerhet. Borgensåtagandet har under året minskat med 5 mnkr. Minskning har skett ge-nom amortering hos Eksjö Energi AB samtidigt som upplåning ökat hos Eksjö Kommunfastigheter.

Uppgift om storleken på borgensförbindelser för respektive bolag med mera, se not 19 på sid 39.

Risken för förluster som sammanhänger med kom-munens borgen bedöms som liten. Under 2014 har inga förluster på grund av borgen förekommit.

815 838

887

947 942

700

750

800

850

900

950

1000

2010 2011 2012 2013 2014

Fig 8 Borgensåtagande 2010-2014

Fig 6 Självfinansiering av investeringar 2010-2014, mnkr

2010 2011 2012 2013 2014

Kvarstående skatteintäkter när driften är betald, mnkr 25,2 23 22,4 33,9 39,9

Årets nettoinvesteringar, mnkr 26,4 26,3 23,4 23 33,9

Självfinansieringsgrad av investeringar, % 95% 87% 96% 147% 118%


66,6 70,1 61,4 64,4 64,9

-19,4-27,4 -23,4 -25,2

-18,3

-40

-20

0

20

40

60

80

2010 2011 2012 2013 2014

Fig 7 Soliditetsutveckling 2010-2014

65,1

18

Fig 9 Pensionskostnader, mnkr

2010 2011 2012 2013 2014

Löpande pensionsutbetalningar17,3 18,3 19,7 20,5 20,9

Avgiftsbestämd ålderspension (individuell del)25,6 26,2 27,8 31,1 29,8

Förmånsbestämd ålderspension (försäkringspremie)5,2 4,6 5,9 4,7 5,0

48,1 49,1 53,4 56,3 55,7-0,6

I kostnaderna ingår särskild löneskatt med 24,26 procent

Löneökning med 1 % 7,5 mnkrPrisökning varor och tjänster 1 % 2,8 mnkr10 heltidstjänster (21 800 kr/mån) 3,6 mnkrFörändrad utdebitering 10 öre 3,3 mnkrFörändrad befolkning 100 personer 4,7 mnkr

Fig 10Känslighetsanalys

Pensionsåtagande och pensionskostnader

Kommunens pensionsåtagande i form av ansvarsför-bindelse uppgick vid årsskiftet till 477 mnkr. Denna post ingår inte i balansräkningen utan redovisas inom linjen. Utöver detta finns i balansräkningen en avsättning för pensioner på 15 mnkr. Ansvarsför-bindelsen har under året minskat med 16 mnkr.

Pensionsförpliktelsen som redovisas som en ansvars-förbindelse i balansräkningen avser nuvarande och före detta kommunanställdas intjänade pensionsrätt före 1998. Avsättning i balansräkningen avser in-tjänad pensionsrätt under tiden 1998–2007 till den del som inte betalas ut som individuell del.

Kommunens kostnader för pensioner uppgick 2014 till 55,7 mnkr, en minskning med 0,6 mnkr från föregående år.

Känslighetsanalys

Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. I figur 10 beskrivs vilken inverkan några av dessa har, beräknat på 2014 års förutsättningar.

Kommunens ekonomiska utveckling

Årets resultat motsvarar drygt det budgeterade resultatet på 2 procent av skatteintäkter och bidrag. Positivt är att kommunen uppnår ett resultat på 2 procent av skatteintäkter och bidrag utan obudgete-rade större tillskott, såsom särskilt konjunkturstöd eller återbetalda AFA-premier.

Sektorerna/förvaltningen utför verksamheten 2014 i princip inom sina budgetramar, underskottet är -283 tkr på en budget om 819 mnkr, avvikelsen ärmindre än 0,05 procent. Räknas sedan medel förresultatfondsanvändning in är sektorernas avvikelsepositiv, +3,1 mnkr.

Det är positivt att både kommunens budgeterade resultat på 2,0 procent uppnås samtidigt som sek-torernas verksamhet ryms inom budgeterade ramar.

För en god ekonomisk utveckling i kommunen krävs att ekonomiska ramar och ambitionsnivå i verksamheten fortsätter att vara i balans.

Tillväxten i Sverige och befolkningsutvecklingen i Eksjö påverkar skatteunderlaget för kommunen framåt. Även om många parameterar är osäkra när det gäller tillväxten i Sverige finns positiva tenden-ser när det gäller produktion och orderingång. 2014 ökade befolkningen för fjärde året i rad, vilket är positivt för såväl kommunens utveckling totalt som skatteintäkternas utveckling.


19

Kommunens övergripande verksamhetsuppfölj-ning har sedan flera år tillbaka skett med metoden balanserad styrning. De övergripande målen finns redovisade i kommunens vision 2020 och i de olika fullmäktigeprogrammen. I samband med att budget-direktiv upprättas, görs en prioritering av de vikti-gaste målen för planperioden.

Kommunstyrelsens styrkort fokuserar på fyra verk-samhets-/affärsområden, nämligen:• attraktivitet• utveckling och omsorg om barn och unga• utveckling och omsorg om vuxna• hållbar utveckling

Varje verksamhetsområde följs upp utifrån fyra olika perspektiv. Brukarperspektivet fokuserar främst på kundnyttan. Processperspektivet tar sikte på att ha rationella och effektiva arbetsmetoder och processer. Medarbetarperspektivet lyfter fram kompetensför-sörjning, rekrytering, värdegrund, ledarskap och medarbetarskap med mera.

Resursperspektivet beskriver hur väl kommunen använder ekonomiska och andra resurser. Styrkor-tet har därmed två övergripande dimensioner, den ena dimensionen beskriver hur väl den kommunala verksamheten svarar mot respektive verksamhets-/affärsområde. Den andra dimensionen beskriver hur

Övergripande verksamhetsuppföljning

väl den kommunala verksamheten fungerar utifrån ovan angivna perspektiv.

Måluppfyllelsen redovisas i spridningsdiagram i form av en femgradig skala, där värdet fem avser full måluppfyllelse.

Styrkortet är gemensamt för hela förvaltningen och ägs av kommunstyrelsen. Om utfallet avviker väsent-lig i förhållande till målet ska handlingsplaner sättas in.

I samband med den nya mandatperioden 2015– 2018 har kommunfullmäktige beslutat att tillsätta fyra nämnder, tillväxt-och utvecklingsnämnd, sam-hällsbyggnadsnämnd, barnoch ungdomsnämnd. Dessa nämnder kommer under 2015 att upprätta nämndspecifika styrkort som ett komplement till kommunstyrelsens styrkort.

Resultat av den övergripande verksamhetsuppföljningen

På följande sidor redovisas måluppfyllelsen i sprid-ningsdiagram för respektive verksamhetsområde. Måluppfyllelsen i förhållande till de fyra olika per-spektiven finns redovisade i bilaga 2.


20

0

1

2

3

4

5Mångfald och kvalitativ fritid..

Attraktiv boendemiljö..

Näringslivsutveckling

Sysselsättning i besöksnäring

Årliga besök på turistbyrån

Interaktiva tjänster

Bemötande och värdskap

Nöjd MedarbetareFrisktal

Sjukfrånvaro

Ledarskap

Förståelse för ekonomiska samband

Förtroende för ek styrprocesser

Ramavtals trohet

Budgetavvikelse

Attraktivitet

Attraktivitet

Uppföljning av verksamhetsområdet attraktivitet

Verksamhetsområdet attraktivitet innehåller sex specifika mål för brukar- och processperspektiven och sex kommungemensamma mål för medarbetar- och resursperspektiven.

Flera av målen inom verksamhetsområdet attrakti-vitet uppnås eller nästan uppnås. Den totala mål-uppfyllelsen uppgår till 78,7 procent (betyg 3,9 av 5 möjliga). Utfallet är en liten förbättring jämfört med året innan.

I Svenskt Näringslivs senaste näringslivsranking maj 2014 placerade sig Eksjö kommun på 63:e plats av

landets kommuner. Resultatet var en liten försämring med 10 platser men placerar ändå Eksjö kommun i den övre kvartilen. Målet är därmed uppfyllt. Förstå-elsen för ekonomiska samband och förtroende för de ekonomiska styrprinciperna har sjunkit och uppgår betyget två på den femgradiga skalan. Frisktalen och sjukfrånvaron ligger i princip på samma nivå som året innan. Ramavtalstroheten är hög, liksom att hålla budgeten i balans.

Förbättringsområdet gäller främst produktionen av bostäder att och öka frisktalen.

Förståelse för


21

0

1

2

3

4

5Kunskapsmål

Meritvärde åk 9

Uppväxt och vård i trygg miljö ochinvand miljö

Ungdomens delaktighet och ansvar

100% lust att lära

Brett Kultur och Fritidsutbud

Snabb återkoppling kringöppenvårdsinsater


Sjukfrånvaro

Ledarskap



Ramavtals trohet

Budgetavvikelse

Barn och unga


Uppföljning av verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga

Inom verksamhetsområdet har sju specifika mål och sex generella mål mätts. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet utveckling och omsorg av barn och unga, uppgår till 70,7 procent (3,5 av 5 möjliga). Måluppfyllelsen är något bättre än jämfört med årsredovisningen 2013.

Kunskapsmålen inom skolan uppnås inte och resulta-tet har jämfört med 2013 försämrats ytterligare från 73,6 procent till 69,1 procent. För riket gäller att 77,4 procent uppnådde minst godkänt alla ämnen. Målsättningen om att 100 procent av eleverna ska uppnå godkänt i alla ämnen samt uppnå minst god-känt resultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9 uppnås därmed inte.

Lusten att lära och finna skolarbetet intressant har ökat även om skillnaderna är stora mellan årskurser-na. I åk 5 anger 72 procent (tidigare 73,5 procent) av

eleverna att de känner lust att lära, medan 28 procent (tidigare 20,7 procent) anger det i årskurs 8. Även om lusten att lära och finna skolarbetet är intressant är lågt i årskurs 8, har det ändå ökat mellan mätning-arna.

Utvecklingen av vårddygn på institutioner för unga är alltjämt hög. Under 2014 har 2 363 vårddygn på institutioner ianspråktagits. Motsvarande uppgift för 2013 var dock högre med 2 836 vårddygn.

Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatserna har förbättrats ytterligare och uppgår 2014 till 99 pro-cent.

Den totala sjukfrånvaron och frisktalen inom verk-samhetsområdet har förbättrats något jämfört med året innan. Ramaavtalstroheten har förbättrats väsentligt och uppgår vid senaste mätningen till 96 procent av den totala måluppfyllelsen. Verksamhets-området klarade även budgetmålet för 2014.

Förbättringsområdena gäller främst kunskapsmå-len, lusten att lära, och minska antalet vårddygn på institutioner.

Utveckling och omsorg om

barn och unga

Förståelse för

ansvar

22

0

1

2

3

4

5Trygghet i proffesionell bemötande

Arbetsmarknadsprövning för ungdomarsom söker ek bistånd

Lättillgänglig info om äldreomsorg

Brukarnöjdhet

Individuella planer i omsorg

Tillgång efter behov

Tillgång till särskilt boende

Alternativa utförare

AndrahandskontraktInstitutionsvård

Nöjd Medarbetare

Frisktal

Sjukfrånvaro

Ledarskap



Ramavtals trohet

Budgetavvikelse

Vård och omsorg om vuxna

Uppföljning av verksamhets-området utveckling och omsorg om vuxna

Inom verksamhetsområdet har 11 specifika mål och sex generella mål mätts.

Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområ-det utveckling och omsorg om vuxna uppgår till 67,8 procent (3,4 av 5 möjliga), vilket är liten förbättring jämfört med året innan.

Rättsäkerheten är alltjämt god även om den gått ner något. Antalet överklaganden är få och uppgick un-der den aktuella perioden till 16 överklaganden och kommunen har fått rätt i 13 fall i högre instans.

Målet om att samtliga som är yngre än 29 år och som söker bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket, har för-sämrats något från tidigare 62 procent till 44 procent måluppfyllelse.

Målen om tillgången till äldreomsorg har bedömts svårt att kvalitetssäkra på ett tillförlitligt varför just detta mål ej mätts denna gång. Socialnämnden kom-mer att utarbeta ett mer relevant mål i samband med upprättandet av nämndstyrkort.

Tillgången till särskild boende har förbättrats väsent-ligt. Idag är väntetiden från beslut till erbjudande om plats 2,3 månader jämfört med 3,3 månader året innan. Målsättningen är max 3 månaders väntetid.

Målet om högst 1 500 vårddygn per år på institu-tion inom psykiatri och vuxna kunna inte nås under 2014. Antalet uppgick till 1 899 vårddygn.

Frisktalen ligger fortfarande på låg nivå 57 procent (mål 75 procent). Även den totala sjukfrånvaron har försämrats jämfört med föregående mätning och uppgår idag till 5,6 procent jämfört med tidigare 4,9 procent.

Utveckling och omsorg om vuxna

Förståelse för


23

0

1

2

3

4

5Planberedskap lght

Planberedskap industrimark

Energieffektivisering, alltenativabränslen för fordonsparken (koncernen)

Minskning av koldioxidutsläpp

Minskad miljöbelastning

Kommunikationer

Bygglovsbeslut


Sjukfrånvaro

Ledarskap



Ramavtals trohet

Budgetavvikelse

Fysisk hållbar utveckling


Uppföljning av verksamhets-området fysisk hållbar utveckling

Inom verksamhetsområdet mäts sex specifika mål och sex generella mål.

Det finns en god måluppfyllelse i de flesta perspektiv inom det aktuella verksamhetsområdet. Den totala måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet uppgår till 80 procent (4,0 av 5 möjliga). Samtliga specifika mål mäts på helårsbasis.

Planberedskapen för olika ändamål (bostäder och verksamheter) är mycket god. Även bygglovsproces-sen får högt betyg. Kommunikationer har under 2014 inneburit att persontåget mellan Eksjö och Mariannelund har lagts ner under men ersatts av buss, så att det totala turutbudet inte försämrats utan

utökats i vissa relationer.

Målen inom energieffektiviseringen är inte upp-nådda. Detta gäller i synnerhet målet om att be-gränsa utsläppen av koldioxid från kommunens egna tjänsteresor.

Frisktalen liksom den totala sjukskrivningen har försämrats något jämfört med året innan. Förståelsen för ekonomiska samband är högre (99 procent) än jämfört med tidigare år (92 procent), lik-som förtroendet för det för ekonomiska styrprinciper (93 procent 2014, 70 procent 2013)

Även ramavtalstroheten har förbättrats väsentligt.


Förtroende

24

Total lägesbild av samtliga perspektiv

Den totala måluppfyllelsen för samtliga perspektiv kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För det första halvåret 2014 uppgår den samlade måluppfyllelsen till 15,4 eller 76,9 procent, vilket är en liten förbätt-ring med 2013, då måluppfyllelsen uppgick till 75 procent.

Störst är måluppfyllelsen finns inom perspektiven medarbetare och resurser. Jämfört med föregående mätning har process- och brukarperspektiven försäm-rats något.

Perspektiv

Perspektiv Utfall 2014-12-31 Utfall 2013-12-31

Brukare 3,5 av 5 3,6 av 5Process 3,4 av 5 3,8 av 5Medarbetare 4,3 av 5 4,5 av 5Resurs 4,3 av 5 3,5 av 5


0

1

2

3

4

5Brukare

Process

Medarbetare

Resurs

Perspektiv

4,3 (4,5)

3,4 (3,5)3,8 (3,3)

3,5 (3,6)

Uppgifterna inom parentes=utfallet i årsredovisningen 2013

(3,8)4,3 (3,5)

25Övergripande verksamhetsuppföljning

Total lägesbild av samtliga verksamhetsområden

Den totala måluppfyllelsen för samtliga verksamhets-områden kan uppgå till värdet 20 (100 procent). För år 2014 är den samlade måluppfyllelsen 74,3 pro-cent, vilket är en liten förbättring jämfört med 2013 då måluppfyllelsen uppgick till 71 procent.

Störst är måluppfyllelsen inom verksamhetsområdet hållbar utveckling som dessutom ökat något. Föränd-ringarna framgår av tabellen.

Verksamhetsområden

Perspektiv Utfall 2014-12-31 Utfall 2013-12-31

Attraktivitet 3,9 av 5 4,0 av 5Omsorg och utveckling av barn och unga 3,5 av 5 3,4 av 5Omsorg och utveckling av vuxna 3,4 av 5 3,4 av 5Hållbar utveckling 4,0 av 5 3,8 av 5

0

1

2

3

4

5Attraktivitet

Utveckling och omsorg om barn och unga


Utveckling och omsorg om vuxna

Verksamhetsområden

3,9 (3,8)

3,3 (3,2)

3,9 (3,7)

3,3 (3,3)

Uppgifterna inom parantes =Utfallet i årdredovisningen 2013

Uppgifterna inom parentes=utfallet i årsredovisningen 2013

3,9 (4,0)

3,5 (3,4)

4,0 (3,8)

3,4 (3,4)

26

Fem år i sammandrag 2010 2011 2012 2013 2014

Antal invånare 16 244 16 304 16 368 16 464 16 598

Utdebitering 31,57 31,57 31,57 33,07 33,47- därav kommunen 21,90 21,90 21,90 22,41 22,26

Årets resultat mnkr, kommunen 12,3 6,9 7,0 18,5 17,9Årets resultat mnkr, koncernen 30,5 7,9 26,6 26,3 74,0

Nettoinvesteringar mnkr, kommunen 26,4 26,3 23,4 23,0 33,9Skattefinansieringsgrad av nettoinvest % 95,2 87,6 96,0 147,5 117,7

Verksamhetens nettokostnad mnkr 2) 759,7 767,9 778,1 814,7 839,5Avvikelse sektorernas driftbudget mnkr 3) -10,5 -7,4 -29,4 -26,5 -0,4

Nettokostnader inkl finansnetto/ skatteintäkter + kommunal utjämning % 98,4 99,1 99,1 97,8 97,9

Balansräkning

Omsättningstillgångar mnkr, kommunen 107,9 89,2 163,3 161,3 169,9- per invånare kr 6 642 5 471 9 977 9 797 10 236

Omsättningstillgångar mnkr, koncernen 184,2 164,6 237,1 240,0 339,5- per invånare kr 11 340 10 096 14 486 14 577 20 454

Anläggningstillgångar mnkr, kommunen 375,5 380,6 384,0 388,8 401,7- per invånare kr 23 116 23 344 23 460 23 615 24 202

Anläggningstillgångar mnkr, koncernen 1 345,5 1 380,0 1 432,5 1 486,1 1469,3- per invånare kr 82 831 84 642 87 518 90 264 88 523

Kortfristiga skulder mnkr kommunen 152,2 129,3 199,7 183,7 181,4- per invånare kr 9 370 7 931 12 201 11 158 10 929

Kortfristiga skulder mnkr koncernen 262,3 270,6 349,6 319,9 305,4- per invånare kr 16 148 16 597 21 359 19 430 18 400

Långfristiga skulder mnkr kommunen 1) 9,0 10,8 11,8 11,9 17,8- per invånare kr 554 662 721 723 1 072

Långfristiga skulder mnkr koncernen 1) 873,6 914,6 891,8 951,7 970,2- per invånare kr 53 780 56 097 54 484 57 805 58 453

Eget kapital mnkr kommunen 322,1 328,9 335,9 354,4 372,4- per invånare kr 19 829 20 173 20 522 21 526 22 436

Eget kapital mnkr koncernen 393,8 401,6 428,2 454,5 533,2- per invånare kr 24 243 24 632 26 161 27 606 32 124

Soliditet % kommunen 66,6 70,1 61,4 64,4 65,1Soliditet % koncernen 25,7 26,0 25,6 26,4 29,5Inklusive hela pensionsåtagandet % kommunen -19,4 -27,4 -23,4 -25,2 -18,3

1) inkl avsättningar2) 2012 och 2013 ingår återbet AFA-premier3) Avsatt för resultatfondsdisp 3,5 mnkr ingår inte


27

Varifrån kommer kommunens pengar?

Hur används pengarna?


Utbetalade bidrag4,1% Köp av

huvudverksamhet*6,8%

Personal-kostnader

68,2%

Fastighets-kostnader

8,9%

Övriga varor och tjänster

11,9%

*Med huvudverksamhetavses sådan verksam-het som kommunen hardirekt ansvar för - till ex-empel skola, vård, omsorgsamt gator och vägar

Försäljning varor och tjänster

6,6%Taxor o avgifter

3,0%

Verksamhetsbidrag inkl AFA14,0%

Hyresintäkter1,5%

Skatteintäkter61,0%

Kommunal utjämning

13,3%

Finansiella intäkter0,7%

14,0%

28

Personalekonomisk redovisning

Den personalekonomiska redovisningen är en del av kommunens samlade verksamhetsberättelse. Olika personalnyckeltal redovisas och är ett faktaunderlag för analyser och olika personalstrategiska bedöm-ningar.

Korta fakta – följande fakta är hämtad ur Eksjö kom-muns personalekonomiska redovisning.

• Den 31 december hade kommunen 1 604 tills-vidareanställda personer.

• Av kommunens anställda är 84,2 procent kvin-nor och 15,8 procent män.

• 49,9 procent av kommunens anställda arbetarinom sociala sektorn.

• 59,6 procent är heltidsanställda – av kvinnorna55,8 procent och av männen 79,8 procent.

• Den genomsnittliga heltidslönen i kommunen är25 498 kr – för kvinnor 25 124 kr och 27 456kr för män.

• Den genomsnittliga åldern i kommunen är 47 år.• Den totala sjukfrånvaron har ökat från 4,97

procent till 5,11 procent.• Både långtidssjukskrivningar och korttidssjuk-

skrivningar har ökat i omfattning.

Antal anställda

Eksjö kommun hade den 31 december 2014 1 604 tillsvidareanställda, vilket är en ökning med 13 personer och 17,7 årsarbetare sedan föregående år. Förutom antalet anställda så sysselsätter Eksjö kommun ytterligare 119 personer via tidsbegränsade anställningar och intermittentanställda motsvarande 77 årsarbetare. Tidsbegränsade- och intermittent- anställda har mellan 2013 och 2014 ökat med motsvarande 30 årsarbetare. Den totala ökningen av antal medarbetare under 2014 kan därför beskrivas som 43 personer. Den genomsnittliga sysselsättnings-graden fortsätter att öka och är nu 90,9 procent.

Tabellen nedan visar antal tillsvidareanställda/årsarbe-tare, samt genomsnittlig sysselsättningsgrad per sektor. Utöver de tillsvidareanställda finns cirka 176 månads-avlönade visstidsanställda, samt 51 deltidsanställda brandmän som har en annan huvudarbetsgivare.

Sysselsättningsgrad

Andelen anställda med sysselsättningsgrader inom olika intervaller har förändrats såtillvida att allt fler

Kvinnor Män Totalt Årsarbetare Ssgr %

Sektor (eller motsvarande) 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014

Kommunledningskontoret 84 80 18 20 102 100 94,4 93,0 92,5 93,0

Samhällsbyggnadssektorn 46 44 37 34 83 78 76,5 71,4 92,1 91,5

Barn- och ungdomssektorn 440 444 84 86 524 530 490,5 498,1 93,6 94,0

Sociala sektorn 672 691 114 110 786 801 695,9 712,2 88,5 88,9

Internservice 94 93 2 2 96 95 83,2 80,8 86,7 85,1

Totalt 1 336 1352 255 252 1 591 1 604 1 440,5 1 457,6 90,6 90,9

Antal tillsvidareanställda/årsarbetare samt genomsnittlig sysselsättningsgrad (ssgr) per sektor

Kvinnor Män Totalt

Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid Deltid Deltid Heltid< -74% 75–99 % < -74% 75–99 % < -74% 75–99 %

2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 20149,6 8,9 34,4 35,3 55,9 55,8 5,1 4,8 18,0 15,4 76,8 79,8 8,8 8,2 31,8 32,2 59,3 59,6

Heltid och deltid, fördelningen kvinnor/män och alla anställda %


29Förvaltningsberättelse

Sektor (eller motsvarande) Mertid (tim) Övertid (tim)

2013 2014 2013 2014

Kommunledningskontoret 497 692 267 217

Samhällsbyggnadssektorn 264 426 1 226 1 596

Barn- och ungdomssektorn 6 067 4 361 5 504 5 331

Sociala sektorn 10 324 9 008 7 798 7 134

Internservice 1 113 2 015 460 388

Summa övertid/mertid 18 265 16 502 15 255 14 666

Övertid och mertid 2013 och 2014 (timmar)

anställda har en högre sysselsättningsgrad. Sam-manlagt 91,6 procent har nu en sysselsättningsgrad på 75 procent eller mer. Ytterligare ökning har alltså redovisats sedan förra årets siffra på 91,1 procent vilket är glädjande.

Övertid och mertid

Tabellen till höger visar den redovisade mertid/över-tid för samtliga tim- och månadsavlönade, det vill säga även för tillfälligt anställda och vikarier. Uttag har minskat med 1 763 timmar mertid och 589 timmar övertid i kommunen, och det är de stora sektorerna som minskar medan de mindre ökar. En förklaring till detta kan vara ett ökat uttag av timvi-karier.

Rekryterings- och bemanningsenhet

2014 har bemanningsekonomi varit under stort fo-kus som en effekt av kommunstyrelsens uppdrag från 2013 att redovisa hur bemanning kan organiseras med målsättning att:• skapa kontinuitet för äldre och barn,• säkerställa framtida rekrytering,• ge möjlighet för personal att leva på sin lön, samt• vara effektiv och flexibel.

Utskottsbeslut 2014

Sociala utskottet fattade i april ett beslut om att bland annat halvera antalet timmar som köps från bemanningsenheten till förmån för egen tillsvidare-anställd personal. En liknande avsiktsförklaring gjor-des av barnoch ungdomsutskottet innan sommaren.Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en annan riktning. Beställningarna av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på totalen från 130 973 (79,8 ÅA) till 135 341 (82,5 ÅA) timmar, vilket är en ökning med 4 367 timmar eller 2,7 årsarbetare.

Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden som har ökat med 9 731 timmar och numera är den största användaren av bemanningsenhetens tjänster. Största minskning har gjorts vid hemtjänsten som 2014 minskade sina köp med 3 484 timmar, samt barnomsorgen som har minskat med 2 859 timmar. Övriga verksamheter har varit oförändrade.

Grafen till höger beskriver utvecklingen 2013–2014 för Eksjö kommun totalt.

2012 2013 2014

Sociala sektorn 58 604 74 373 82 194

Barn- och ungdomssektorn 46 153 43 079

Kost 6 369 8 183 7 758

Kommunledningskontoret 486 2 263 2 308

Totalt 65 459 130 973 135 341

Beställda timmar per sektor 2012–2014

Tabellen på föregående sida (längst ner) visar fördel-ningen mellan heltid och deltid.

Utvecklingen under 2014 har däremot gått i en annan riktning. Beställningarna av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på totalen från 130 973 (79,8 ÅA) till 135 341 (82,5 ÅA) timmar, vilket är en ökning med 4 367 timmar eller 2,7 årsarbetare.

Beställda timmar 2013 2014 2015SOC 58 604 74 373 82 194,BUS 46 153 43 079Kost 6 369 8 183 7 758KLK 486 2 263 2 308Totalsumma 65 459 130 973 135 341

Ökningen återfinns inom sociala sektorns boenden som har ökat med 9 731 timmar och numera är den största användaren av bemanningsenhetens tjänster. Största minskning har gjorts vid hemtjänsten som 2014 minskade sina köp med 3 484 timmar, samt barnomsorgen som har minskat med 2 859 timmar. Övriga verksamheter har varit oförändrade.

Grafen nedan beskriver utvecklingen 2013 – 2014 för Eksjö kommun totalt.

Det är främst under första kvartalet 2014 som beställningarna har varit högre än föregående år, resterande del av 2014 har beställningarna legat i nivå med 2013.

Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda timmar, en försämring från 2013 då tillsättningsgraden låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfarande på en acceptabel nivå (19 timmar av 20 tillsätts), men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta tal ett stort problem förverksamheterna. Det finns bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en ökad anställning iverksamheterna i enlighet med fattade politiska beslut.

Huvudsaklig avnämare Nyanställda 2014 Aktiva vikarierSociala sektor 125 172Barn- och ungdomssektorn 80 101Kost och KLK 5 20Total 210 293

Beställda timmar för kommunen totalt 2013–2014

30

Det är främst under första kvartalet 2014 som be-ställningarna har varit högre än föregående år, resterande del av 2014 har beställningarna legat i nivå med 2013.

Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda tim-mar, en försämring från 2013 då tillsättningsgraden låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfaran-de på en acceptabel nivå (19 timmar av 20 tillsätts), men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta tal ett stort problem för verksamheterna. Det finns bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en ökad anställning i verksamheterna i enlighet med fat-tade politiska beslut.

Åldersstruktur

Medelålder bland Eksjö kommuns anställda fortsätter att öka och är nu 47,1 år för kvinnor och 46,8 år för män. Detta sker samtidigt som andelen medarbetare under 30 och över 50 minskar.

Huvudsaklig Nyanställda Aktiva avnämare 2014 vikarier

Sociala sektorn 125 172

Barn- och ungdomssektorn 80 101

Kommunledningskontoret inkl Kost 5 20

Totalt 210 293

Antal nyanställda och vikarier under 2014

Löner och lönepolitik

Lönesättningen i kommunen grundar sig på kravet i anställ-ningen, den enskildes sätt att utföra sina arbetsuppgifter, samt eventuella marknadsfaktorer. Kravet i anställningen mäts genom arbetsvärdering, genom denna får man en rangordning av jobbens svårighet och tyngd. I Eksjö kommun har man arbets-värderat sedan slutet på 90-talet. Denna kartläggning utgör un-derlag för jämställdhetsarbetets analys av jämställda löner, samt är ett viktigt underlag för de

Kön År

2012 2013 2014

Män 46,6 46,8 47,2

Kvinnor 46,3 47,1 47,1

Totalt 46,4 47,0 47,1

Medelålder för män/kvinnor och totalt

Kvinnor Män Totalt

<=29 år 30-49 år >=050 år <=29 år 30-49 år >=050 år <=29 år 30-49 år >=050 år

2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014 2013 2014

8,3 8,5 45,7 46,4 45,8 45,1 9,8 7,1 45,8 46,8 44,3 46,1 8,6 8,3 45,7 46,5 45,6 45,2

Åldersfördelning anställda i Eksjö kommun, fördelning män/kvinnor och totalt

Personalkostnader år 2010–2014 (mnkr)

1) Från och med 2012 inräknas beredskapsersättning till deltids-anställda brandmän i stället för under ”Grundlön och arvoden”.

2010 -2011 2012 2013 2014

Grundlön och arvoden 427,4 428,9 444,8 469,5 487,8

OB-ersättning 19,6 20,4 21,2 23,1 24,9

Övertids-/mertidsersättning 4,1 4,3 4,1 4,8 4,7

Jour- och beredskap 1) 2,7 2,7 6,7 7,0 7,2

Sjuklön 5,5 6,4 6,7 7,1 8,4

Arbetsgivaravgifter enl. lag och avtal 167,9 173,8 174,9 184,8 193,1

Utbetalda pensioner 13,9 14,9 15,9 16,5 16,8

Löneskatt på pensionskostnad 3,4 3,6 3,9 4,0 4,1

Totalt 644,5 655,0 678,2 716,8 747,0


31

År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010/2011 2012 2013 2014

Lön 19 669 20 170 20 800 21 244 22 458 23 231 24 117 24 839 25 498 26 200

Genomsnittlig heltidslön (kr/mån)

1) Den redovisade lönen avser både 2010 och 2011.

lönepolitiska avvägningarna i samband med de årliga löneöversynsförhandlingarna.

Den genomsnittliga heltidslönen i Eksjö kommun för kvinnor är 25 776 kr medan den för män är 28 468 kr. Den löneanalys som, tillsammans med de fackliga organisationerna, gjordes under senhösten 2014 visar att det inte föreligger några osakliga skill-nader mellan könen. Skillnaden förklaras av att män-nen återfinns inom yrken som är högre värderade i arbetsvärderingen, medan kvinnor återfinns i de lägre värderade yrkena. Kvinnorna har en medellön som är 90,6 procent av männens lön.

Lönerevision 2014

Lönerevisionen 2014 genomfördes med de olika förbunden under perioden januari till april. Det samlade utfallet för samtliga organisationer blev 2,9 procent. Utfallet avser tillsvidareanställda.

Inom ramen för lönerevisionen gjordes riktade satsningar mot läraravtalet samt mot vissa delar av Kommunals avtalsområde.

1)

Lyfta fram goda exempel

Ta-sig-församhets-exempel har lyfts och belönats i personaltidningen. Det har varit möjligt att nominera en kollega eller medarbetare som har gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Utlottning av biobiljetter och andra presenter på kulturhandbo-ken har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande.

Arbetsmiljö

Eksjö kommun har en fastställd plan för hur utbild-ning i arbetsmiljö ska tillgodoses för kommunens chefer och skyddsombud. Alla berörda får en grund-utbildning, en så kallad BAM-utbildning. 2014 full-följdes utbildningen av 8 chefer och 7 skyddsombud.2014 års plan för arbetsmiljöutbildningar innefattade även en utbildning speciellt inriktad för chefer och deras roll i arbetsmiljöarbetet. Av kommunens cirka 80 chefer deltog 66 stycken uppdelat på fyra olika tillfällen. Denna utbildning kommer även under 2015 genomföras för nyanställda chefer i kommunen

och de chefer som hade förhinder att delta vid årets utbildningar.

Vid halvårsskriftet 2014 infördes nya regler om sank-tionsavgifter i vissa av arbetsmiljöverkets föreskrifter. I samband med detta införande genomförde kom-munen, tillsammans med Prevent, två föreläsningar om de nya reglerna. Föreläsningarna riktade sig till både chefer och skyddsombud, där deltagandet var 64 chefer och 63 skyddsombud.


32 Förvaltningsberättelse

Utveckling av frisknärvaronAnställda utan sjukskrivning och anställda med max 5 dagar under året i förhållande till antalet anställda

Frisknärvaro

Kommunen följer personalens frisknärvaro. Till frisknärvarande räknas de som varit helt friska och de som har mindre än 6 sjukda-gar på året. Kommunen har under många år bedrivet ett strategiskt arbete med att minska kort- och långtidssjukfrånvaron och detta har gett resultat från lägst 52 procent 2012 till 61 procent 2014. Målsättningen med det fortsatta arbetet är att öka frisknärvaron till 65 procent i förvaltningen.

Sjukfrånvaro

Den årliga redovisning som kom-munen enligt lag är skyldig att redovisa och som innebär att man redovisar all sjukfrånvaro i förhål-lande till all arbetad tid har under åren haft följande utveckling. Målsättningen är 5 procent.

Den totala sjukfrånvaron delas också upp i kort- och långtidssjuk-frånvaro. Andelen långtidssjuka det vill säga det som är frånvaro över 60 dagar, har under de sista åren haft en tendens till att öka. En förklaring till detta är att minst 25 personer har frånvaro som varat i mer än 3 år. Eftersom Försäk-ringskassan beviljar sjukfrånvaron så ligger dessa personer kvar med sin anställning fast det mest troliga är att de inte kommer att kunna återgå i arbete.

SBS BUS SOC KLK inkl Kost och KLK kost och städ städ

6,17 6,26 6,34 5,81

4,55 5 4,85 4,97 5,11

0

1

2

3

4

5

6

7

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Total sjukfrånvaro i förhållande till arbetad tid

Utveckling av sjukfrånvaro

6,17 6,26 6,34 5,81 4,55 5 4,85 4,97 5,11

65,09 67,29 66,54

61,09

39,44 41,39 41,8 43,33 44,39

0

10

20

30

40

50

60

70

80

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Total sjukfrånvaro i % av arbetad tid

Långtidssjukfrånvaro i % av frånvaron

33

1673 1724 1765

777 830 863

578 597 603

221 203 217 97 94 83

1056 1155 1120

525 589 576

360 389 383

126 130 118 45 47 33

113 119 107 65 66 67 35 36 28 8 13 8 5 4 4 0

200400600800

100012001400160018002000

2012

2013

2014

2012

2013

2014

2012

2013

2014

2012

2013

2014

2012

2013

2014

Förvaltning Soc Bus Klk/Isa SbsTotalt antal anställdaAntal anställda med sjukfrånvaroAntal anställda med korttidssjukfrånvaro (6 sjukfall eller fler)

Uppföljning långtidssjukfrånvaro

Det finns väl utarbetade regler och rutiner för att jobba med och följa utvecklingen av personer med långtidssjukfrån-varo. Vid tre olika tillfällen på året mäts den. Målsättningen är att jobba med rehabiliteringsarbetet så att vi kan ha fler deltidssjuk-skrivna än heltidssjukskrivna. Utvecklingen ser ut enligt följande.

Uppföljning upprepad korttidssjukfrånvaro

Sedan kommunen under 2012 genomförde ett projekt med att följa utvecklingen av kort-tidssjukfrånvaron, det vill säga frånvaro med sex tillfällen eller mer på ett år, och fick ett bra resultat, så fortsätter vi att följa detta. Idag ligger ansvaret för att följa detta på ansvarig chef.

Friskvård

Friskvårdsarbetet i kommunenhar bedrivits på samma sätt som tidigare år men med en inriktning mer mot träning. Det har pågått en hel del olika aktiviteter med stöd och hjälp av friskvårdskonsulten och andra aktiva personer som erbjuder sina tjänster. Till grund för arbetet ligger kommunens friskvårdspolicy. Den träningslokal som många av våra medarbetare uppskat-tade hos företagshälsovården har tyvärr plockats bort när företagshälsovården flyttade till nya lokaler. Simhallen har alla med månadslön fått använda sig av även under 2014.


Utveckling av långtidssjukfrånvaron

51 52 56

45

55

66

57 62

66

53

63

29,36 31,99

35,63

29,91

35,34

42,56

38,63

42,38 42,01

34,74

39,39

0

10

20

30

40

50

60

70

sept.11 dec.11 april.12 sept.12 dec.12 april.13 sept.13 dec.13 april.14 sept.14 dec.14

Utvecklingen av långtidssjukskrivna (Förvaltningen)

Antal personer

Frånvaron omräknad till årsarbetare

Utveckling av hel- respektive deltidssjukskrivningar

25

27 27 26

30

37

35 37

32 28 31

26 25

29

19

25

29

22 25

34

25

32

0

5

10

15

20

25

30

35

40

sept.11 dec.11 april.12 sept.12 dec..12 april.13 sept.13 dec.13 april.14 sept.14 dec.14

Utveckling av heltidssjukskrivna resp. deltidssjukskrivna (Förvaltningen)

Heltidssjukskrivna

Deltidssjukskrivna

Utveckling korttidssjukfrånvaro

Klk/Kost-städ

34

Antal arbetsskador/olycksfall och tillbud 2005–2014


Arbetsskador och tillbud

Redovisningen av tillbud och arbetsskador har haft följande utveckling. Antalet anmälda arbetsskador och tillbud har fortsatt att ökat under 2014. För-hoppningsvis är det ett resultat av den omfattande arbetsmiljöutbildningen som samtliga chefer och skyddsombud har tagit del av de sista två åren. För att våra anställa ska kunna få del av avtalsförsäk-Sammanställning Uppföljning Tillbud o Arbetsskador

Form av skada Form av åtgärd Form av tillbud Form av åtgärdFysisk Psykisk Annan Åtgärd Åtgärd hand- Ingen Fysisk Psykisk Annan Åtgärd Åtgärd hand- Ingenskada skada skada direkt lingsplan åtgärd Summa skada skada skada direkt lingsplan åtgärd Summa

År Antal arbetsskador / olycksfall Antal tillbud

2005 25 1 3 12 5 12 29 100 39 18 63 28 66 1572006 22 1 0 10 6 10 23 123 33 13 80 60 51 1692007 42 0 0 16 6 20 42 124 62 27 87 52 58 2132008 35 10 2 24 35 146 28 3 64 61 73 1772009 28 3 1 9 2 21 32 277 28 20 93 117 150 3252010 49 21 17 13 49 191 63 11 114 135 49 2652011 67 0 3 37 9 24 70 134 27 2 55 57 49 1632012 31 0 4 28 15 9 35 172 8 61 76 128 82 2412013 70 2 7 24 32 33 79 199 58 8 64 111 74 265

2014 75 2 3 31 9 34 149 28880 209 72 7 57 81

ringen för eventuella kostnader så måste alltid skadan också vara anmäld till Försäkringskassan.

En tendens som man ser i underlagen är att perso-nal på vissa ställen är utsatta för hot i en ganska stor omfattning. Det framgår dock att det finns ganska väl utarbetade rutiner för hur man ska hantera dessa situationer. Detta sker framförallt inom omsorgen och inom vissa boendeenheter.

Företagshälsovården är också viktig när bedömning av arbetsförmågan ska göras för att pröva rätten till eventuell sjukersättning och arbetsförmåga av betydenhet för arbetsgivaren. Det kan handla om uppsägning om försäkrings-kassan inte längre betalar ut sjukpenning till någon som varit sjuk under en längre period. Kommunens anställda kan också använda företagshälsovården för arbetsrelaterade besvär 1–3 gånger. Från den fjärde gången arbetar företags-hälsovården på uppdrag av den anställdes chef med inriktning enligt ovan och det förväntas då att ansvarig chef formulerar en skriftlig beställning med syfte att förhindra eller fortkorta en sjukskrivning.

Rent behandlingsarbete och besök av vårdcentralskaraktär köper kommunen inte av företagshälsovården. På följande sätt har företagshälsovården använts:

0

50000

100000

150000

200000

250000

300000

2011201220132014

Företagshälsovård

Under 2014 har kommunen fortsatt sitt samarbete med företagshälsovården Sensia. Under 2014 har Sensia fått nya ägare och heter sedan slutet av året Avonova. Man har också flyttat till andra, mer centralt belägna lokaler, på Regementsgatan. Inne-hållet i företagshälsovården har samma inriktning som tidigare. I kommunens policy som gäller så ska företagshälsovården utföra uppgifter enligt gällande regler från arbetsmiljöverket enligt en plan som perso-nalavdelningen upprättat. Utöver detta så använder arbetsgivaren företagshälso-vårdens olika professioner för att förhindra sjukskriv-ning hos anställda eller för att med olika stöd få tillbaka anställda i tjänst så snart som möjligt.

Beskrivning av företagshälsovårdsköpen (kr)

250 000

200 000

150 000

100 000

50 000

0

35

Beskrivning av företagshälsovårdsköpen (kr)

Driftredovisning (tkr)

Nettokostnader, Budget – Utfall 2014 (mnkr)

Kommunledning- Samhällsbygg- Barn- och ung- Sociala Politiken kontoret nadssektorn domssektorn sektorn

Sektor/motsvarande Intäkter Kostnader Netto Avvikelse

Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall

Kommunfullmäktige 0 0 2 188 2 122 2 188 2 122 66

Kommunstyrelsen 0 0 3 793 3 759 3 793 3 759 34

Tillstånds-o myndighetsnämnd 0 0 293 237 293 237 56

Kommunledningskontoret 31 103 29 843 85 172 84 244 54 069 54 401 -332

KLK kost och städ 31 073 31 605 51 336 52 143 20 263 20 538 -275

Samhällsbyggnadsektor 26 486 28 169 116 493 118 153 90 007 89 984 23

Barn- och ungdomssektor 55 521 64 705 365 525 376 139 310 004 311 434 -1 430

Social sektor 210 459 223 421 544 689 556 432 334 230 333 011 1 219

Revisionen 0 0 1 168 1 246 1 168 1 246 -78

Överförmyndartnämnden 0 0 2 062 2 089 2 062 2 089 -27

Valnämnden 0 0 580 219 580 219 361

Summa 354 642 377 743 1 173 299 1 196 783 818 657 819 040 -383

74,3 90,0

310,0 334,2

10,1

74,9 90,0

311,4 333,0

9,7 0,0

50,0

100,0

150,0

200,0

250,0

300,0

350,0

400,0

KLK SBS BUS SOS POL

Budget

Utfall

36

Resultatbudget – Utfall 2014 (mnkr) Budget Utfall Avvikelse

Verksamhetens nettokostnader -819,4 -823,5 -4,1Avskrivningar -15,4 -16,0 -0,6Verksamhetens nettokostnader -834,8 -839,5 -4,7 Skatteintäkter 685,6 681,7 -3,9Kommunalekonomisk utjämning 159,0 168,8 9,8Finansiella intäkter 7,5 7,2 -0,3Finansiella kostnader 0,0 -0,1 -0,1Ränta pensionsskuld -0,3 -0,1 0,2Resultat före extraordinära poster 17,0 17,9 0,9 Extraordinära poster 0,0 0,0 Årets resultat 17,0 17,9 0,9 Resultat / skatteintäkter och bidrag 2,0% 2,1%

Investeringsredovisning och resultatbudget

Investeringsredovisning 2014 (tkr) Inkomster Utgifter Netto Återstår

Sektor/motsvarande Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall

Kommunfullmäktige 0 0 173 0 173 0 173

Kommunledningskontoret (totalt) 0 4 2 235 2 472 2 235 2 468 -233

Samhällsbyggnadsektorn 0 3 346 29 209 23 913 29 209 20 567 8 642

Barn- och ungdomssektorn 0 0 4 417 4 512 4 417 4 512 -95

Sociala sektorn 0 0 6 306 6 341 6 306 6 341 -35

Summa 0 3 350 42 340 37 238 42 340 33 888 8 452

37

Investeringsredovisning 2014 (tkr) Inkomster Utgifter Netto Återstår

Sektor/motsvarande Budget Utfall Budget Utfall Budget Utfall

Kommunfullmäktige 0 0 173 0 173 0 173

Kommunledningskontoret (totalt) 0 4 2 235 2 472 2 235 2 468 -233

Samhällsbyggnadsektorn 0 3 346 29 209 23 913 29 209 20 567 8 642

Barn- och ungdomssektorn 0 0 4 417 4 512 4 417 4 512 -95

Sociala sektorn 0 0 6 306 6 341 6 306 6 341 -35

Summa 0 3 350 42 340 37 238 42 340 33 888 8 452

Resultaträkning 2014 2013

Intäkter Not 1 278,2 262,0Kostnader 2 1 102,0 1 078,6Återbetalda AFA-premier 0,0 17,9Avskrivningar -16,0 -15,2Verksamhetens nettokostnader -839,8 -815,0 Skatteintäkter 3 686,9 678,9Kommunala utjämningbidrag 4 163,6 147,7Finansiella intäkter 5 7,5 7,8Finansiella kostnader 6 -0,2 -0,9 Resultat före extraordinära poster 7 17,9 18,5 Årets resultat 7 17,9 18,5

Kassaflödesanalys

Den löpande verksamheten Årets resultat 17,9 18,5Justering för avskrivning och nedskrivning 16,0 15,2Justering för avsättningar 5,9 0,2Justering före förändring av rörelsekapital 39,9 33,9 Förändring kortfristiga fordringar 3,6 3,6Förändring förråd och lager 0,0 0,0Förändring kortfristiga skulder -2,3 -15,8Medel från den löpande verksamheten 41,1 21,7 Investeringsverksamheten Förvärv av materiella anläggningstillgångar -33,9 -23,7Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0,0 0,7Förvärv av finansiella anläggningstillgängar -0,1 -2,0Justering för värdeförändring 0,0 0,0Medel från investeringsverksamheten -33,9 -25,0 Finansieringsverksamheten Minskning långfristiga fordringar 5,0 5,0Medel från finansieringsverksamheten 5,0 5,0Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början 56,6 54,9Likvida medel vid årets slut 68,8 56,6

Resultaträkning och kassaflödesanalys (mnkr)

38

Tillgångar 2014 2013 förändring

Anläggningstillgångar Not Fastigheter och anläggningar 8 221,8 213,3 8,4Maskiner och inventarier 9 52,9 43,5 9,4Finansiella anläggningstillgångar 10 127,0 132,0 -5,0Summa anläggningstillgångar 401,7 388,8 12,9 Omsättningstillgångar Förråd 0,1 0,1 0,0Exploateringsfastigheter 0,4 0,4 0,0Fordringar 11 102,4 104,1 -3,6Kassa och bank 12 68,8 56,6 12,2 Summa omsättningstillgångar 171,8 161,3 8,6 Summa tillgångar 573,5 550,1 21,6

Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital Anläggningskapital 383,9 376,9 7,0Rörelsekapital 13 -11,5 -22,4 10,9 Summa eget kapital 14 372,4 354,4 17,9därav årets resultat 17,9 18,5 varav avsatt till resultatutjämningsreserv 7 -0,9 varav balanskravsresultat 17,0 Avsättningar Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser 15 14,8 8,9 5,9Avsättning för återställning deponi 3,0 3,0 0,0Summa avsättningar 17,8 11,9 5,9 Skulder Kortfristiga skulder 16 183,3 183,7 -2,3Summa skulder 183,3 183,7 -2,3Summa eget kapital och skulder 573,5 550,1 21,6 Panter och ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna eller avsättningarna 17 477,2 492,9 Utfästelse om visstidspension 18 0,8 0,8 Borgensförbindelser 19 939,1 946,9 Soliditet 65,1% 64,4% Soliditet inkl ansvarsförbindelse -18,3% -25,2%

Balansräkning (mnkr)

39

Nothänvisningar (tkr) 2014 2013

Not 1 Verksamhetens intäkter Sektorernas intäkter enligt driftredovisningen 377 743 352 830Interna poster redovisning -99 536 -90 862Reavinster 0 0Övriga verksamhetsintäkter 8 12Summa 278 215 261 980 Not 2 Verksamhetens kostnader Sektorernas kostnader enligt driftredovisningen 1 196 783 1 169 042 härav leasingavgifter - 2 018Interna poster redovisning -99 536 -90 862Reaförlust försäljning anläggningstillgång 0 0Kapitalkostnad och avtalspension -57 414 -55 953Utbetalda pensioner 16 817 16 531Förändring avsättning för pensioner 6 018 -683Premie avgiftsbestämd ålderspension 24 059 25 064Premie förmånsbestämd pension/risk 3 985 3 764Löneskatt på pensionskostnad 10 924 10 987Förvaltningsavgifter pensioner 213 300Förändring övertidsersättning (ej utfördelad del) 0 0Justering personalomkostnader 74 313Övriga kostnader 50 103Summa 1 101 973 1 078 606 Not 3 Skatteintäkter Kommunalskatt 683 334 677 822Slutavräkning* -1 670 -3 606Mellankommunal utjämning 5 190 4 710Summa 686 854 678 926 *Avräkningsbelopp per invånare SKL 13:72 Slutavräkning föregående år (korrigering) -109 24Preliminär avräkning innevarande år 7 -244 Not 4 Generella statsbidrag m.m. Utjämningsbidrag inkomstutjämning 125 175 120 560Utjämningsavgift/bidrag kostnadsutjämning 1 186 -7 582LSS utjämningsavgift/bidrag 1 580 -2 098Regleringsbidrag 3 820 7 463Strukturbidrag 1 712 0Kommunal fastighetsavgift 30 100 29 331Summa 163 573 147 674 Not 5 Finansiella intäkter Räntor på likvida medel 728 712Ränta revers Eksjö Kommunfastigheter AB 2 814 2 958Borgensavgift 3 755 3 722Övriga finansiella intäkter 195 416Summa 7 492 7 808

40


Not 6 Finansiella kostnader Räntor på lån 56 1Ränta pensionskostnader 113 313Ändrad kalkylränta 0 527Övriga räntor 48 41Övriga finansiella kostnader 0 31Summa 217 913 Not 7 Resultatutredning Årets resultat 17 941 18 530Avstämning balanskrav: Reavinster avyttring anläggningstillgångar 0 0Årets resultat efter balanskravsjustering 17 941 18 530Ingående öronmärkt för väntade underskott Avskrivs på grund av ny lagstiftning Medel till resultatutjämningsreserv -933 -1 998Balanskravsresultat 17 008 16 532Ackumulerad RUR -2 931 -1 998 Not 8 Fastigheter och anläggningar Ackumulerade ingående anskaffningsvärden 354 985 339 819Avyttring/utrangering/värdejustering -23 84Nyanskaffningar 16 169 15 082Värdejusteringar/omfört till inventarier 0 0Summa anskaffningsvärde 371 131 354 985Ackumulerade ingående avskrivningar -141 640 -133 959Årets avskrivning -7 702 -7 597Avyttring/utrangering 0 -84Summa avskrivningar -149 342 -141 640Bokfört värde 221 789 213 345 Specifikation Markreserv 4 992 5 052Verksamhetsfastigheter 29 419 29 751Fastigheter för affärsverksamhet 15 327 16 033Publika fastigheter 121 951 117 296Övriga fastigheter 1 509 1 577Mark under exploatering 23 692 24 879Pågående arbete 24 899 18 757Summa 221 789 213 345 Not 9 Fordon, maskiner och inventarier Ackumulerat ingående anskaffningsvärde 153 281 145377Anskaffningar 17 718 7 904Värdejustering/omfört från fastigheter 23 0Summa anskaffningsvärde 171 022 153 281Ackumulerade ingående avskrivningar -109 813 -102 174Årets avskrivning -8 301 -7 639Summa avskrivningar -118 114 -109 813Summa bokfört värde 52 908 43 468

41


Not 10 Finansiella anläggningstillgångar Aktier Eksjö Stadhus AB 17 500 17 500eksjo.nu (Eksjö 2000 AB) 300 300Träcentrum 10 10Smålands Turist AB 18 18Aktieköp 50 0Summa aktier 17 878 17 828Andelar Säkerhetsfonder hos Kommunkredit 100 100Kreditgarantiföreningar 341 341Andelar i ekonomiska föreningar 261 271Andel i Kommuninvest * 715 715Summa andelar 1 417 1 427Långfristiga fordringar Eksjö Kommunfastigheter AB 101 109 106 109Eksjö Stadshus AB /AB Eksjö Industribyggnader (2012) 3 338 3 338Soldaternas vänner 75 75Förlagslån Kommuninvest 3 200 3 200Summa långfristiga fordringar 107 722 112 722Summa 127 027 131 977* se särskild kommentar Not 11 Fordringar Kundfordringar 15 240 19 839Fordringar hos staten 34 787 30 636Inbetald preliminärskatt 9 780 9 429Diverse kortfristiga fordringar 7 772 6 363Fordran momsersättning 4 223 3 319Förutbetalda kostnader/upplupna intäkter 30 506 26 784Upplupna skatteintäkter 115 7 752Summa 102 423 104 122 Not 12 Kassa och bank Kassa 167 135Bank- och plusgiro 68 698 56 513Summa 68 835 56 648 Not 13 Rörelsekapital Resultatfonder Före bokslut Före bokslutKommunfullmäktige 118 93Kommunstyrelsen 205 0Finansförvaltningen 1 251 6 127Kommunledningskontoret 9 040 9 611Kommunledningskontoret /kost-städ -529 367Samhällsbyggnadssektorn 3 949 4 535Barn- och ungdomssektorn 1 978 6 067Sociala sektorn -16 643 -8 094Överförmyndaren 0 -102Revisionen 40 57Valnämnden 0 6Tillstånds- och myndighetsnämnden 14 -16Summa resultatfonder -577 18 651Övrigt rörelsekapital, brist -10 923 -41 096Summa -11 500 -22 447

42


Not 14 Eget kapital Ingående eget kapital 354 437 335 907Årets resultat 17 941 18 530Summa 372 378 354 437 Not 15 Avsatt för pensioner Avsatt för pensioner exkl ÖK-SAP 4 469 4 296Ränte- och basbeloppsuppräkning 77 67Pensionsutbetalning -448 -452Nyintjänad pension/förmånsbelopp/personalförändringar 333 213Sänkning disonteringsränta 319Försäkring, övrigt 99 26Utgående avsättning 4 530 4 469Avsatt för pensioner ÖK-SAP 2 699 2 747Ränte- och basbeloppsuppräkning 35 47Pensionsutbetalning -165 -148Sänkning disonteringsränta 0 208Förmånsbelopp, personalförändringar 4 870 31Grundändring, övrig post 1 -186Utgående avsättning 7 440 2 699Avsättning för särskild löneskatt 2 876 1 738Summa 14 846 8 906

Not 16 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 36 154 39 821Skuld mervärdesskatt 3 149 726Personalens källskatt 10 922 10 809Förutbetalda statsbidrag 11 381 11 415Skuld fastighetsskatt 96 89Övriga kortfristiga skulder 1 449 2 136Upplupna löner 15 270 16 114Upplupen semesterlön 45 577 44 838Skuld arbetsgivaravgift 12 941 12 520Upplupen löneskatt 11 101 11 153Avgiftsbestämd pensionspremier 24 265 24 120Förutbetalda skatteintäkter 5 781 3 996Förutbet intäkter/upplupna kostnader 5 172 5 995Summa 183 258 183 732Leasingskuld fordon ? 3 617

Not 17 Pensionsförpliktelser inom linjen 396 706 373 529Förmånsbelopp 1 322 6 802Aktualisering 1 478 1 661Pensionsutbetalningar -14 858 -14 729Ränteuppräkning -4 144 2 040Personalförändringar 5 402 1 473Övrigt -1 858 26 200Summa ansvarsförbindelse 384 048 396 706Löneskatt 93 170 96 241Summa 477 218 492 947

43


Not 18 Utfästelse av visstidspension politiker 0 766Ingår 2014 i avsättning

Not 19 Borgensförbindelser Kommunala företag AB Eksjö Energiverk 381 163 401 240Eksjöbostäder AB 237 000 237 000Eksjö Kommunfastigheter AB 170 700 160 700AB Eksjö Industribyggnader 94 500 94 500Eksjö Stadshus AB 45 400 45 400Summa kommunala företag 928 763 938 840Bostadslån ansvarsförbindelser 361 454Höglandets kommunalförbund 8 208 5 741Övriga förpliktelser 1 790 1 903Summa borgensförbindelser 939 122 946 938

44

Redovisningsprinciper och begreppsförklaringar

Redovisningsprinciper

Tillämpning av RKR:s (Rådet för kommunal redovisning) rekommendationer

Nr 4.2 Redovisning av skatteintäkter

Slutavräkning avser skillnaden mellan preliminärt er-hållna skatteintäkter och den slutliga skatten. I bok-slut 2014 har definitiv slutavräkningen för år 2013 och en preliminär slutavräkning för 2014 bokförts.

Nr 7.1 Upplysningar om pensionsmedel och pensionsförpliktelser

Avsättning till pensioner och pensionsförpliktelser som redovisas som ansvarsförbindelse uppgår till totalt 492,0 mnkr. Beloppen har återlånats, inga placeringar av pensionsmedel finns.

Nr 8.2 Sammanställd redovisning

I den sammanställda redovisningen ingår även de delar av kommunens verksamhet som bedrivs i bolagsform och där kommunen har ett bestämmande eller väsentligt inflytande. Väsentligt inflytande anses kunna utövas vid en röstandel av minst 20 procent.

Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden. Den innebär att aktie-kapitalet i dotterföretagen inte tagits med. I de fall kommunen äger delar av ett bolag har resultat- och balansräkningen räknats om med hänsyn till kom-munens ägarandel. Obeskattade reserver räknas som eget kapital, uppskjuten skatt redovisas som avsätt-ning. Alla interna mellanhavanden mellan enheterna elimineras.

Utöver bolagen ingår Höglandets kommunalför-bund, där kommunen har 20 procent röstandel. I bokslutet har dock kommunalförbundet tagits med motsvarande Eksjö kommuns andel av dess finansie-ring (18,6 procent).

Nr 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser

Ingående avsättning för återställande av deponi uppgår till 3 mnkr. Arbetet beräknas fortgå under

en femårsperiod. Befintlig avsättning bedöms täcka kommunens åtagande och ingen avsättning har gjorts 2014.

Ansvarsförbindelser Redovisat belopp för borgensförbindelser avser ut-nyttjad del av beviljad borgen.

11.4 Materiella anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar har i balansräkningen uppta-gits till anskaffningsvärde efter avdrag för planenliga avskrivningar. Exempel på avskrivningstider:

Fastigheter 33 år Gator och vägar 33 årInventarier 3-10 årFordon 5 årRäddningsfordon 20 årIdrottsanläggningar 20 år

Ett halvt prisbasbelopp tillämpas som be-loppsgräns för aktivering av inventarier.

Avskrivningar påbörjas månaden efter avslutad an-skaffning.

KomponentavskrivningRekommendationen gäller från och med 2014. I Eksjö kommun har, under 2014, processen påbör-jats för att från och med 2015-12-31 ha uppdaterat redovisningen för samtliga väsentliga anläggnings-tillgångar. Mycket av de anläggningar som kom-munen nyttjar finns i bolag som tillämpar kompo-nentavskrivning från och med 2014. Kommunen hyr större delen av sina lokaler av Eksjö kommunfastig-heter AB, ett helägt kommunalt fastighetsbolag som från och med 2014 tillämpar komponentavskrivning.

Nr 17 Pensionsförpliktelser

Kommunens samlade pensionsförpliktelser återfinns i posterna avsättningar för pens-ioner, kortfristiga skulder och under raden ”pensionsförpliktelser som inte har upptagits bland skulderna och avsättning-arna”. Denna rad ligger under ansvarsförbindelser utanför balansräkningen. Kommunens totala pen-sionsförpliktelse uppgår 2014-12-31 till 522,2 mnkr

45

varav 477,2 mnkr avser ansvarsförbindelsen. Kom-munen har beslutat att från och med 1998 årligen betala hela det årliga intjänandet av pensionen för individuell avsättning.

Nr 18 Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

Bidrag har fordrings- eller skuldförts på så sätt att endast intjänad del bokförts som intäkt under året.RKR 18.1 Nr 18.1 Intäkter från stadsbidrag

Intäkter från statsbidragFrån och med 2014 har principen för hur statsbidrag avseende integration och ensamkommande flykting-barn redovisas förändrats i kommunens redovisning. Förändringen gjordes utifrån ett förtydligande från RKR som kom i oktober 2014 om redovisning av statsbidrag. Kommunen har tidigare skuldfört bidrag från migrationsverket och matchat intäkter mot kostnader. Förtydligandet innebär att statsbidrag som inte har en uttryckligen fastslagen tidsperiod ska in-täktsföras den period som bidraget avser, vilket i stor utsträckning har varit innevarande år. Med tidigare års matchningsprincip har kostnaderna och intäkter-na för verksamheten balanserat och i princip påverkat kommunens resultat. Med förändrad redovisningssätt har intäkterna överstigit kostnaderna för verksamhe-ten under 2014 med 2,1 mnkr.

Nr 20 Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder

Finansiella tillgångar utgörs av aktier i koncernföre-tag, övriga aktier, andelar och långfristiga fordringar. Samtliga klassificeras som anläggningstillgångar.

Kommunen har inga långfristiga skulder.

Begreppsförklaringar

Resultaträkningen visar årets resultat och hur det uppkommit. Det visar även förändringen av det egna kapitalet, som även kan utläsas genom att jämföra årets balansräkning med föregående års.

Kassaflödesanalysen redovisar inbetalningar och ut-betalningar det vill säga hur medel anskaffas och hur dessa använts. Här visas hur den löpande verksamhe-ten, investeringsverksamheten och finansieringsverk-samheten påverkat årets kassaflöde.

Balansräkningen redovisar kommunens finansiella ställning vid årsskiftet. Den visar vilka tillgångar kommunen har och hur dessa finansieras, med skul-der eller med eget kapital.

Tillgångarna indelas i omsättningstillgångar (kon-tanter, kortfristiga fordringar och förråd) och anlägg-ningstillgångar (till exempel fastigheter, inventarier, maskiner, långfristiga fordringar). Tomtmark som anskaffats i avsikt att säljas vidare redovisas som om-sättningstillgång.

Eget kapital visar skillnaden mellan tillgångar och skulder. Eget kapital satt i relation till de totala tillgångarna anger kommunens soliditet, det vill säga hur stor del av de totala tillgångarna som är finansie-rade med eget kapital.

Avsättningar är ekonomiska förpliktelser vilkas stor-lek eller förfallotidpunkt inte är helt bestämd.

46

Vart gick kommunens pengar 2014?

• I ”Kommungemensamt” ingår kommunled-ning, övergripande ekonomi- och personaladmi-nistration, telefoni, post, repro kostnaderna. I officiell statistik som ”Vad kostar verksamheten i Din kommun” fördelas dessa kostnader ut och ingår som en del i respektive övrig verksamhet.

• ”Infrastruktur och skydd, övrigt” ingår miljö- och byggverksamhet, räddningstjänst och fysisk teknisk planering.

Diagrammet visar översiktligt hur sektorernas nettokostnad på 819 mnkr fördelas på typ av verksamhet.

• ”Utbildning” omfattar alla nivåer från förskole-klass till högskoleutbildning.

• I” Politisk verksamhet” ingår förutom kostnad för fullmäktige, kommunstyrelse och övriga nämnder även partistöd och avgifter till Sveriges Kommuner och landsting och regionala organ.

Politisk verksamhet1,5%

Gator och parker3,1%

Infrastruktur, skydd övrigt 3,6%

Fritid och kultur4,4%

Förskola och fritids

12,4%

Näringsliv och turism 1,2%

Utbildning28,1%

Arbetsmarknad, flyktingverksamhet

0,4%

Vård och omsorg33,7%

Socialt stöd7,1%

Affärsverksamhet0,3%

Gemensamma funktioner 4,3%

47

Politisk organisation

Valnämnden

Under året har val hållits till såväl riksdag, regi-onfullmäktige och kommunfullmäktige, som till EU-parlamentet. Valnämndens verksamhet för dessa båda valdagar, med för- och efterarbete, lämnade ett överskott om 0,4 mnkr.

Kommunstyrelse och kommunfullmäktige

Förutom ansvaret att planera och genomföra verk-samheten genom budgetarbete, uppföljningar och utvärdering, har fokus varit att skapa effektiva arbetssätt för styrning och ledning. Under kommun-fullmäktige har en särskild beredning utvärderat den politiska organisationen.

En förändrad politisk organisation med nämnder istället för utskott infördes 2015-01-01. Det har inneburit en översyn och förändring av arbetsord-ningar, reglementen och delegationsordningar.

Kommunstyrelsen har aktivt arbetat med metoder för styrning och ledning av de kommunala bolagen. Det har inneburit en översyn av bolagsordningar och ägardirektiv.

Kommunstyrelsen har även arbetat med metoder för styrning och ledning av förvaltningens verksamheter genom förbättringar i budgetprocessen, styrkort, handlingsplaner och chefskontrakt.

Utifrån förändrad politisk organisation upphör de fasta beredningarna. Avrapportering av deras pro-gramarbete har gjorts till kommunfullmäktige.

Tillstånds- och myndighetsnämnden

Tillstånds- och myndighetsnämnden upphör vid års-skiftet 2014–2015. Ansvar för myndighetsutövning överförs till samhällsbyggnadsnämnden.

-

Budget Utfall Avvik-2014 2014 else

KommunfullmäktigeKostnader 2,2 2,1 0,1varav personalkostnader 1,1 1,0 0,1varav partistöd 0,6 0,6 0,0varav övriga kostnader 0,5 0,5 0,0Nettokostnader 2,2 2,1 0,1

Kommunstyrelsen Intäkter 0,4 0,4 0,0Kostnader 4,2 4,2 0,0varav personalkostnader 3,9 3,8 0,1varav övriga kostnader 0,4 0,4 -0,1Nettokostnader 3,8 3,8 0,0

Tillstånds- och myndighetsnämnden Kostnader 0,3 0,2 0,1varav personalkostnader 0,2 0,2 0,0Nettokostnader 0,3 0,2 0,1

ValnämndenIntäkter 0,6 0,6 0,0Kostnader 1,2 0,8 0,4varav personalkostnader 0,7 0,7 0,0varav övriga kostnader 0,4 0,1 0,4Nettokostnader 0,6 0,2 0,4

Ekonomi (mnkr)

Verksamheterna

48

Kommunledningskontoret

Årets resultat

Kommunledningskontoret redovisar sammanlagt en negativ budgetavvikelse med 0,6 mnkr (0,8 procent).• Kommunikationsavdelningen redovisar ett un-

derskott på 4,8 mnkr som till allra största delenutgörs av förvaltningsövergripande IT- och tele-fonikostnader men även av minskade intäkter.

• Mestadelen av ekonomi- och upphandlingsavdel-ningens underskott består av sektorgemensammatelefonikostnader som blev högre än väntat.

• Av personalavdelningens positiva resultat om 1,0mnkr är 1,3 mnkr ett överskott av intäkter hosbemanningsenheten.

• EksjöVux gör ett positivt resultat med 4,2 mnkr.

Styrkort

Ekonomi – förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser

Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser mäts via en årlig enkät till budgetansvariga chefer. Resultatet från 2014 års enkät visar på vissa förbättringar mot tidigare år när det gäller förtroendet för styrprocesser i kommunen. Målet i styrkortet, att 90 procent ska ha full förståelse för ekomiska samband och förtroende för styrproces-ser, uppnås inte helt. Totalt i kommunen uppnåd-des 73 procent förståelse (75 procent 2013) och 77 procent förtroende (65 procent 2013). För KLK:s del

uppnåddes 72 procent förståelse (77 procent 2013) och 62 procent förtroende (76 procent 2013).

Attraktivitet – God näringslivsutveckling

Vid Svenskt näringslivs årliga mätning av kommu-nernas näringslivsklimat hamnar Eksjö kommun på plats 53 av Sveriges 290 kommuner. Målet är att ligga bland de 70 bästa.

Viktiga händelser

Staben

Stabens budget uppgår till 7,6 mnkr och årets sam-lade resultat innebär ett överskott om 240 tkr. Skälet till överskottet är främst en utbetalning från Astrid Lindgrens Hembygd, minskade kostnader inom administrationen och minskat evenemangstöd för 2014. Staben redovisar även en del underskott för 2014 i dess olika verksamheter. Ökade kostnader för marknadsföring och utvecklingsmedel bland dessa verksamheter.

Under 2014 bildades en stab under kommundi-rektören, bestående av fem medarbetare: kommun-sekreterare, utskottsekreterare, assistent, kommunju-rist och utvecklingschef. Stabens främsta uppgift är vara ett administrativt, lednings- och beslutsstöd för ledningsutskottet, kommunstyrelsen och kommun-fullmäktige.

Stabens verksamhet har kretsat mycket kring genom-

Verksamheterna

49

förandet av två val, EU-valet och det allmänna valet. Under 2014 beslutades det också att en ny politisk organisation skulle träda i kraft inför den nya man-datperioden. Staben har här varit delaktig i utar-betande av nya delegationsordningar, vilket bland föranleddes av en ny nämndorganisation. En ny nämnd och sektor tillskapades i form av tillväxt- och utvecklingsnämnden och tillväxt- och utvecklings-sektorn.

Under året har staben tillsammans med fem andra kommuner upphandlat en förstudie kring ett digitali-serat dokument- och ärendehanteringssystem (Dähs). Förstudien ska vara klar under mars månad 2015. Dähs beräknas kunna implementeras under 2016.

Inför den nya mandatperioden beslutades också att ärendehanteringen, i form av protokoll och besluts-underlag skulle digitaliseras och publiceras på läsplat-tor för de förtroendevalda. Plattor och utbildningen upphandlades av staben under 2014. Utbildning och genomförande sker i februari 2015. Andra viktiga händelser under året var:

• Slutförd förstudie kring Regionalt E-arkiv.• Genomlysning av samtliga processer inom staben

i syfte att effektivisera administrationen.• Vänortsutbyte med Schneverdingen och Barlinek

(omfattande cirka 35 ungdomar).• Deltagande i utvecklingen av Barnfilmbyn.• Framtagande av delegationsordningar med mera.• Anställning av en kommunjurist.

Ekonomi- och upphandlingsavdelningen

Avdelningen fick ett underskott på 0,5 mnkr. Av dessa beror 0,1 mnkr på att intäkter som inte kommit in under 2014 för kommungemensamma upphandlingar samt högre konsultkostnader i sam-band med upphandlingar. De återstående 0,4 mnkr beror på högre telefonikost-nader än beräknat och avser hela sektorn.

Som ett led i arbetet med att effektivisera rutiner och processer har arbete under året lagts ned på att förbereda införande av e-handel. En användarvänlig uppföljningsfunktion för ekonomisk information (Info-Key) för enhetschefer har införts under året.

Personalavdelningen

Avdelningen fick ett överskott på 1,0 mnkr. Över-skottet beror på det stora antalet sålda beman-ningstimmar, vilket har resulterat i ett överskott för

bemanningsenheten på 1,3 mnkr. Överskottet önskas gå till de köpande sektorernas resultatfonder, fördelat på antalet köpta timmar. De övriga verksamheterna gör ett samlat underskott på 0,3 mnkr på grund av minskade försäljningsintäkter.

Personaladministration och gemensamma personalfunktioner2014 har bemanningsekonomi varit under stort fo-kus och behandlas både politiskt och i förvaltningen. Arbetet har tagit sin utgångspunkt i kommunstyrel-sens uppdrag från 2013 att redovisas hur bemanning kan organiseras med målsättning att:• skapa kontinuitet för äldre och barn,• säkerställa framtida rekrytering,• ge möjlighet för personal att leva på sin lön,• vara effektiv och flexibel.

Utskottsbeslut 2014Sociala utskottet fattade i april ett beslut om att bland annat halvera antalet timmar som köps från bemanningsenheten till förmån för egen tillsvidare-anställd personal. En liknade i avsiktsförklaring gjor-des av barnoch ungdomsutskottet innan sommaren.Tyvärr så har detta inte hänt utan beställningarna av timvikarier från bemanningsenheten har ökat på totalen från 130 973 (79,8 ÅA) till 135 341 (82,5 ÅA) timmar en ökning med 4 367 timmar eller 2,7 årsarbetare.

Rekryterings- och bemanningsenheten har under 2014 förmedlat 126 333 vikarietimmar med följande fördelning:

2013 2014Tillsatta Avslagna Tillsatta Avslagna

Bus 43 636 2 517 40 302 2 644Klk 2 214 49 2 215 95Kost 7 729 454 7 316 449Soc 69 879 4 493 76 499 5 817Totalt 123 459 7 513 126 333 9 007

Under 2014 tillsattes 93,3 procent av beställda tim-mar en försämring från 2013 då tillsättningsgraden låg på 94,2 procent. Tillsättningsgraden är fortfaran-de på en acceptabel nivå (19 timmar av 20 tillsätts) men då beställningarna ökar blir avslagen i absoluta tal ett stort problem för verksamheterna. Det finns bara ett sätt att lösa problemet och det är genom en ökad anställning i verksamheterna i enlighet med fat-tade politiska beslut.

Verksamheterna

50

FriskvårdFriskvårdsarbetet i kommunen har bedrivits på samma sätt som tidigare år men med en inriktning mer mot träning. Det har pågått en hel del olika aktiviteter med stöd och hjälp av friskvårdskonsulten och andra aktiva personer som erbjuder sina tjänster. Till grund för arbetet ligger kommunens Friskvårds-policy. Den träningslokal som många av våra med-arbetare uppskatte hos företagshälsovården tyvärr har plockats bort när företagshälsovården flyttade till nya lokaler. Simhallen har alla med månadslön fått använda sig av även under 2014.

ArbetsmiljöEksjö kommun har en fastställd plan för hur utbild-ning i arbetsmiljö ska tillgodoses för kommunens chefer och skyddsombud. Alla berörda får en grund-utbildning, en så kallad BAM-utbildning. 2014 full-följdes utbildningen av 8 chefer och 7 skyddsombud.2014 års plan för arbetsmiljöutbildningar innefattade även en utbildning speciellt inriktad för chefer och deras roll i arbetsmiljöarbetet. Av kommunens cirka 80 chefer deltog 66 stycken uppdelat på fyra olika tillfällen. Denna utbildning kommer även under 2015 genomföras för nyanställda chefer i kommunen och de chefer som hade förhinder att delta vid årets utbildningar.

Vid halvårsskriftet 2014 infördes nya regler om sank-tionsavgifter i vissa av arbetsmiljöverkets föreskrifter. I samband med detta införande genomförde kom-munen, tillsammans med Prevent, två föreläsningar om de nya reglerna. Föreläsningarna riktade sig till både chefer och skyddsombud, där deltagandet var 64 chefer och 63 skyddsombud.

Kultur och värderingarTa-sig-församhets-exempel lyfts och belönas i per-sonaltidningen där alla anställda kan nominera en kollega som gjort något lite extra för våra brukare, elever eller kunder. Bra exempel på Ta-sig-församhet belönas sedan med artikel och ett pris. Utlottning av biobiljetter och Eksjöbrickor på kulturhandboken har fortsatt, detta i syfte att hålla boken levande.

Kommunikationsavdelningen

Avdelningen fick ett underskott på 4,8 mnkr. IT-kostnaderna för förvaltningen, som till 2014 för första gången baserats på Höglandets IT:s tjänsteka-talog, blev högre än planerat varför underskottet (2,3 mnkr) lades centralt på kommunikationsavdelning-

en. Avdelningen har förlorat intäkter på 0,5 mnkr, varav 0,3 mnkr är interna.

Telefonin har under året drabbats av fördyringar från HKF på 1,2 mnkr (varav 0,5 mnkr är bestriden och 0,5 mnkr avser kostnader för 2013). HKF har efter införandet av ny växelplattform haft svårt att ta kontroll över fakturor från underleverantör och först under hösten 2014 var bilden klar över differensen mellan projektplan (vilket ingånget avtalskostnader är baserad på) och utfall. Överskjutande del av kost-naderna fakturerades sent på året vilket gjorde det omöjligt att tidigare prognostisera rätt utfall.

Slutligen innebar uppskjuten start av papperslösa sammanträden att besparing av porto på 200 tkr inte uppstod under 2014.

InformationsenhetenInformationsenheten ansvarar för fyra av kommunens viktigaste kommunikationskanaler, hemsidan eksjo.se, hushållstidningen ”Hemma i Eksjö”, intranätet ”Ekot” och personaltidningen ”Pi”. ”Hemma i Eksjö” har kommit ut med två nummer under 2014. Tid-ningen sänds till alla hushåll i kommunen. Den finns även som nättidning och talskiva. Under året har fyra nummer av personaltidningen ”Pi” getts ut. Kommunens hemsida besöktes totalt 223 000 gånger under året, jämfört med 210 000 gånger under 2013, en ökning med fem procent.

För kostnadseffektivitet och enhetlighet, producerade informationsenheten cirka100 enskilda och samord-nade informationsannonser för kommunens verksam-het.

Under året har revidering skett av kommunens gra-fiska profil och ett arbete har påbörjats med att ta fram en koncerngemen-sam kommuni-kationspolicy. Den beräknas antas av kom-munfullmäktige under 2015. Till policyn planeras ett flertal riktlin-jer tas fram för enhetlig tolkning

Verksamheterna

51

vad gäller kommunens kommunikation med omvärl-den och inom organisationen.

ITUnder 2014 infördes debitering till kommunens verksamheter enligt fastslagen tjänstekatalog. Två gånger per år scannas volym av tjänster av och verksamheterna blir fakturerade kostnad för dessa volymer. HIT har därmed nått målet med att gå från anslagsfinansiering till tjänstefinansiering.

Repro och postUnder slutet av 2014 skedde en uppgradering av efterbehandlingsenheten till tryckmaskinen. Det öppnar för större möjlighet till mer avancerat tryck-ningsarbete inom koncernen till en sänkt kostnad.Under hösten 2014 inleddes ett arbete tillsammans med förvaltningens verksamheter att se över gällande postrutiner. Uppdraget var att se över posthantering och postrutter (frekvens och lokalisering). Arbetet planeras slutföras under våren 2015 och kan komma att innebära förändrat budgetbehov.

KontaktcenterDen 7 november 2014 invigdes kommunens kon-taktcenter. Inför invigningen var fokus på loka-lanpassning och utbildning av personalen. Efter invigningen fortsätter arbetet med att sätta alla nya rutiner som detta förändrade arbetssätt innebär, både hos kontaktcenter och i förvaltningen. Införandet av kontaktcenter hade ett utfall på 627 tkr, varav mer-parten av kostnaden är vikariekostnad när ordinarie personal var på utbildning och kostnader i samband med invigningen (exempelvis annonsering).

Kostenheten

Enheten fick ett underskott på 0,8 mnkr. Till viss del kan man härleda siffrorna till det gamla livsmedels-avtalet. Mest fördelaktiga priser räknar man att ett avtal ger de första två åren och nu är aktuellt avtal inne på det femte året vilket kan bidra till underskot-tet. Livsmedelsupphandlingen har dragit ut på tiden på grund av överprövning och är nästan exakt ett år försenad. Underskottet ligger i ungefär samma nivå som tidigare år. Ett pågående jobb med att få ner matsvinner hoppas få en positiv effekt på enhetens budget framför.

En organisationsförändring genomfördes i början av året vilket innebar att kosten delades upp i verksam-hetsområden. Tre kökschefer fick ansvar för varsitt område, förskola, skola och äldreomsorg vilket har slagit väl ut. På sikt kommer det att innebära en kvalitetshöjning vilket redan har börjat ge märkbara resultat, en verksamhet som jobbar mot samma mål med ett ökat fokus på att leverera måltider med hög kvalité. Inför höstterminen 2014 övergick förskolan Getingen i Ingatorp och förskolan Trädgården i Eksjö i Kostenhetens regi mot att som tidigare tillhöra barnoch ungdomssektorn.

Projektet med att minska mängden onödigt mats-vinn pågår. Det har gett bra resultat i de kök som har prioriterat projektet och mängden matsvinn har minskat där.

Städenheten

Enheten fick ett överskott på 0,5 mnkr. Verksamhets-året 2014 för Städenheten har resulterat i ett positivt

Vid invigningen av kontaktcenter

Verksamheterna

52

budgetresultat. Ny metod för golvvård har innebu-rit en minskning av antalet kemartiklar. Metoden kommer öka kostnaden för golvvårdsmedel men på lång sikt kommer kostnaderna för detta att minska. Resultatet för 2014 beror till största del på minskade personalkostnader.

Näringslivsavdelningen

Avdelningen för ett underskott på 0,8 mnkr. I början av året avslutades två projekt vilket har lett till att 1,5 tjänster upphört att vara projektfinansierade och avdelningen har därmed gått miste om dessa intäkter. Ytterligare intäkt i form av sålda tjänster, utförda av koordinator, har uteblivit under året.

NäringslivNäringsliv- och turismavdelningen arbetar tillsam-mans med bolaget eksjö.nu för att förbättra möjlig-heten för entreprenörer att starta, driva och etablera företag i Eksjö kommun. I Eksjö kommun har 95 nya företag startat varav hälften av dessa fått någon form av stöd och hjälp av näringsliv- och turismav-delningen.

Tillsammans med bolaget eksjö.nu bedrivs flera nät-verk. VD-nätverket med 30 företagsledare har haft regelbundna träffar, Hr-nätverket (specialistnätverk för personalansvariga) med 15 deltagare har träffats vid fyra tillfällen, Hotell- och konferensgruppen med 7 deltagande företag har träffats vid fyra tillfällen och Nätverket för fåmansföretagare med 15 deltagare har under året träffats första måndagen varje månad.

TuristbyrånTuristbyrån har haft 80 000 besökare under året. Detta är en ökning med 2 000 personer från föregå-

ende år. Främst kommer besökarna från Danmark och Tyskland.

Eksjö näringsliv- och turismenhets webbportal, visiteksjo.se kopplades under våren ihop med syste-met Citybreak från Visit Technology. Det innebär att turistbyrån nu kan erbjuda bokningsbara paket på hemsidan och på regionens webbplats visitsmaland.se. Företagen/anläggningarna tar själva fram sina produkter. Visiteksjo.se fungerar som ett skyltfönster, anläggningarna når fler kunder och säljer mer.

Under året har arbetet med att marknadsföra verk-samheten bland annat via sociala media intensifierats. I dagsläget har verksamheten 260 följare på Insta-gram och på Facebook 2 369 personer som gillar den aktuella hemsidan.

InflyttarserviceUnder året har flera nyinflyttarträffar med efterföl-jande inflyttaraktiviteter genomförts. Intresset har varit stort för dessa träffar och nyinflyttade skapar nya sociala nätverk.

Campus i12

Campus i12 fick ett överskott på 0,4 mnkr. Det goda resultatet kan förklaras i fyra punkter:

1. Flera utbildningar har ett mycket gott söktryckvilket ger goda intäkter. Intäkterna motsvararendast en differens mot budget på fyra procentvilket är ett gott resultat.

2. Utbildningsledarna som ansvarar för utbildning-arna har aktivt ifrågasatt kostnader, samarbetatoch samutnyttjat resurser vilket resulterat i lägrekostnader.

Campus i12

Verksamheterna

53

3. Campus i12 har under året haft fyra utveck-lingsprojekt som också delat på skolans totalaOH-kostnad. Projekten har även bidraget tillen verksamhetsutveckling som är positivt förverksamheten.

4. Under normala omständigheter brukar Campusi12 korrigera verksamheten vid halvårsuppfölj-ningen, men detta har inte skett i år.

Campus i12 fortsätter att växa även 2014. Hösten 2014 hade skolan 300 studenter, samt fyra olika utvecklingsprojekt. Nya undervisningslokaler (900 m2) färdigställs under hösten/vinter för att stå klara till hösten 2015.

EksjöVux

EksjöVux fick ett överskott på 4,2 mnkr. Det eko-nomiska resultatet blev över förväntan tack vara att intäkterna varit större än budgeterat. EksjöVux har inom ramen för den ordinarie budgeten även erbjudit uppdragsutbildningar inom SFI och Om-vårdnadslyftet, vilka genererat stora intäkter i form av statliga driftsbidrag. Även de interkommunala ersättningarna och övriga statsbidrag har varit större än beräknat.

Statens satsning på Yrkesvux har fortsatt under året och vi har erbjudit en stor bredd av yrkesutbild-ningar, utöver den i egen regi erbjudna omvårdnads-utbildningen, genom ett väl utvecklat samarbete med övriga Höglandskommuner samt ett bra nätverk av externa utbildningsanordnare.

En ny omgång med riksrekryterande utbildningsplat-ser för Yrkesförare har genomförts i samarbete med Nifsarpsskolan. Det har också varit ett ökat antal elever på industriutbildningen, både inom CNC och svets.

Den tidigare tendensen att allt större andel av de studerande har olika former av studiesvårigheter har förstärkts än mer. Inget tidigare år har det varit så många elever med olika former av studiesvårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller helt enkelt bara dåliga erfarenheter av tidigare skolmiss-lyckande bakom sig. Vi har under året prioriterat den här målgruppen än mer genom ett vidareutvecklat ar-bete där specialpedagogens roll blivit allt mer central. Verksamheten på SFI (Svenska för invandrare) har växt ytterligare under året och vid årsskiftet var över 120 elever inskrivna i verksamheten. Tidigare års försöksverksamhet med modersmålsstödjare i under-

visningen har permanentats och vi har nu stöd på heltid i både arabiska och dari (persiska).

Inom Särvux har den tidigare lyckade satsningen på lärlingsutbildningar i samarbete med Café i12 ut-vecklats ytterligare. EksjöVux samarbetar med övriga kommuner på Höglandet om ett gemensamt lärlings-råd för Särvux.

Framtiden

Ett antal viktigare projekt inom kommunlednings-kontoret ska genomföras under 2015–2016. Bland dem kan nämnas införandet av ett nytt digitaliserat dokument- och ärendehanteringssystem, införandet ar ett regionalt E-arkiv. Övriga viktiga händelser blir:

• Ny medarbetareundersökning genomförs hösten2015.

• Nya undervisningslokaler (900 m2) tas i anspråkhösten 2015 vid Campus i12.

• Matsvinnsprojektet är fortsatt aktuellt och kom-mer prioriteras på de enheter där arbetet inte harkommit igång fullt ut.

• Eksjö kommun står som värd för vänortutbytetsommaren 2015 och dessutom som värd för20-årsjubileet med staden Neusäss i augusti2015.

• Etablerandet av Barnfilmsmuseum i Marianne-lund 2016.

Investeringar

Kommunledningskontoret har under 2014 använt 0,3 mnkr över budgetramen. Överdraget beror på ombyggnation på Campus i12 som blivit dyrare än beräknat.

Verksamheterna

Nyckeltal 2012 2013 2014

TuristbyrånTotalt antal besökare 78 100 68 000 68 500Telefonförfrågningar + e-post 10 141 8 000 7 000Besök visiteksjo.se 56 893 i.u* 60 796

* ingen uppgift

54

Nyckeltal 2012 2013 2014

Campus i12HeltidsstudenterAntal studenter i augusti totalt 226 243 283Digital Visualisering 133 114 110Digital Design - formbestämmare 33 41 37Digital Visualisering - Arkitektur och design 45 27 -Visuell Design - Arkitektur och inredning 27Teknisk viusalisering - BIM 11Teknisk projektledare 0 0 IT-spåret 15 15 15Behandlingspedagog 46 83 DeltidsstudenterAntal studenter fristående kurser 33 10 Antal studenter Eksjö är ett mecka för behandlingshem 55 - Energieffektiv driftteknik 21 31 13 Antal förstahandssökande/plats Digital Visualisering 2,46 2,58 4,49 Digital Design - formbestämmare 0,64 1,13 1,36Visuell Design - Arkitektur och inredning 3Teknisk viusalisering - BIM 0,52Digital Visualisering - Arkitektur och design 1,4 - -Energieffektiv driftteknik 0,96 0,52 -Behandlingspedagog 2,42 3,43

NyckeltalEftersom vuxenutbildningen är en kursutformad verksamhet och EksjöVux har ett flexibelt upplägg börjar och av-slutar deltagarna sina studier kontinuerligt under året. Studierna omfattar allt från en enstaka kurs till heltids-studier. Följande siffror visar på ett ungefärligt genomsnitt av antalet studerande under respektive period.

EksjöVux VT 2012 HT 2012 VT 2013 HT 2013 VT 2014 HT 2014

Grundläggande och gymnasial vuxenutbildningFlexvux: 189 174 168 164 190 203Allmänna ämnen (gr+gy) OrienteringskurserData/ekonomiTurism/friskvårdOmvårdnad/Behandling 96+22*) 78+31*) 73+29*) 69+25*) 61+24*) 66+21*)Yrkesförarutbildning 12 10 16 16 13 12Industri Svets/CNC 4 5 8 9 6 3Hotell och Restaurang 4 3 1 2 2 2Bageri 2 3

Särvux 19 16 15 16 19 23Lärling/särvux 4 4 4 4 4

SFIUtbildning i svenska för invandrare Dag 54+33**) 40+34**) 74+45**) 72+41**) 110+52**) 118+21**)Utbildning i svenska för invandrare Kväll 20 17

Totalt 453 412 433 418 483 476

*) avser antalet elever i uppdragsutbildning/Omvårdnadslyftet. **) avser antal elever kvarboende på asylförläggning finansierade via AF.I ovanstående siffror ingår också studerande från andra kommuner. Aneby kommun startade egen SFI-under-visning HT2010, vilket medförde en minskning med 20 elever på EksjöVux. Skolformen Påbyggnadsutbildning upphörde 2010. Till ovanstående siffror tillkommer de utbildningsplatser som EksjöVux köper för kommunens invånare i andra kommuner.

Verksamheterna

55


Staben Intäkter 0,8 0,8 0,0Kostnader 8,4 8,2 0,2varav personalkostnader 4,2 4,1 0,1varav övriga kostnader 4,2 4,1 0,1Nettokostnader 7,6 7,4 0,2

Ekonomi- och upphandlingsavdelningenIntäkter 1,7 1,8 0,1Kostnader 9,5 10,1 -0,6varav personalkostnader 5,0 5,1 -0,1varav övriga kostnader 4,5 5,0 -0,5Nettokostnader 7,8 8,3 -0,5

Personalavdelningen Intäkter 1,1 1,3 0,2Kostnader 14,9 14,1 0,8varav personalkostnader 10,3 8,9 1,4varav övriga kostnader 4,6 5,2 -0,6Nettokostnader 13,8 12,8 1,0

Kommunikationsavdelningen Intäkter 4,4 1,0 -3,4Kostnader 10,7 12,1 -1,4varav personalkostnader 4,3 4,3 0,0varav övriga kostnader 6,4 7,8 -1,4Nettokostnader 6,3 11,1 -4,8

KostenhetenIntäkter 17,2 17,7 0,5Kostnader 37,4 38,7 -1,3varav personalkostnader 20,9 20,7 0,2varav övriga kostnader 16,5 18,0 -1,5Nettokostnader 20,2 21,0 -0,8

StädenhetenIntäkter 13,9 13,9 0,0Kostnader 14,0 13,5 0,5varav personalkostnader 13,1 12,5 0,6varav övriga kostnader 0,9 1,0 -0,1Nettokostnader 0,1 -0,4 0,5


Näringsliv- och turismIntäkter 2,7 2,7 0,0Kostnader 6,7 7,5 -0,8varav personalkostnader 3,5 3,8 -0,3varav övriga kostnader 3,2 3,7 -0,5Nettokostnader 4,0 4,8 -0,8

Campus i12Intäkter 17,4 15,3 -2,1Kostnader 21,2 18,7 2,5varav personalkostnader 6,4 6,2 0,2varav övriga kostnader 14,8 12,5 2,3Nettokostnader 3,8 3,4 0,4

EksjöVux Intäkter 3,0 7,1 4,1Kostnader 13,7 13,6 0,1varav personalkostnader 9,8 9,3 0,5varav övriga kostnader 3,9 4,3 -0,4Nettokostnader 10,7 6,5 4,2

Kommunledningskontoret totalt Intäkter 62,2 61,6 -0,6Kostnader 136,5 136,5 0,0varav personalkostnader 77,5 74,9 2,6varav övriga kostnader 59,0 61,6 -2,6

Nettokostnader 74,3 74,9 -0,6

Investeringar2,2 2,5 -0,3

Ekonomi (mnkr) Ekonomi (mnkr)

Verksamheterna

56

Samhällsbyggnadssektorn

Måluppfyllelse enligt styrkort

Brukarperspektiv

Mål: Årliga besök: 55 000 i simhallen, 72 000 på huvudbibliotek, 34 000 på Eksjö museum.

Resultat: Simhallen, 55 200, huvudbibliotek, 60 454, Eksjö museum, 33 450 besökare år 2014.Antal besökare till de kommunala kultur- och fri-tidsanläggningarna ligger på en relativt konstant nivå mellan 2013 och 2014. Målet är därmed uppfyllt till 93 procent.

Mål: 50 påbörjade bostadslägenheter årligen

Resultat: 27 lägenheter. Målet är endast uppfyllt till 54 procent. Det är främst enbostadshus som har uppförts under året och några lägenheter som till-kommit genom ändrad användning från bland annat kontor. Inga flerbostadshus har uppförts under 2014.

Mål: Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad, 100 i övriga tätorten samt detaljplan för verksamheter, 90 ha totalt i kommunen.

Resultat: Kontrollen visar att det fanns detaljplan för 310 bostäder i Eksjö stad och i övriga kommunen 325. Det finns 95–100 ha planerad mark för verk-samhet totalt i kommunen. Målet kan därmed ansesuppfyllt. Slutsatsen är att det finns gott om mark förbostäder och verksamhet men denna mark ligger tillstor del inte inom attraktiva lägen.

Mål: Andelen kommunala fordon (person-bilar, lätta lastbilar samt personal- och tjänste-bilar) som uppfyller de nationella miljöbils-kriterierna ska utgöra minst 60 procent år 2015 och 100 procent 2020.

Resultat: Andelen uppgår till 53 procent vilket inne-bär att målet 60 procent år 2015 är möjligt.

Mål: Andelen förnybar energi i kommuna-la personbilar ska utgöra lägst 70 procent år 2015 och lägst 90 procent 2020.

Resultat: Andelen förnybar energi uppgår till 27 procent vilket är en mycket låg siffra. Jämfört med tidigare mätningar så har andelen sjunkit.

Mätningsmodellerna skiftar också mellan åren vilket gör det svårare med jämförelser. Man kan dock kon-statera att andelen etanol har minskat och dieselan-delen ökat.

Mål: KommunikationerFem dubbelturer Eksjö-Mariannelund, kvällstid mån–fre (ökning med 1).

Sex dubbelturer med tåg Eksjö–Mariannelund (ökning med 2 mån–fre, sön samt 3 lör).

Åtta dubbelturer Eksjö-Österbymo (ökning med 2).

Fyra dagliga förbindelser Eksjö–Jönköping (ökning med 2).

Resultat: Ingen ändring för 2014. Nedläggningen av tågtrafiken mellan Eksjö och Oskarshamn med åtföljande utbyggnad av busstrafiken österut slog igenom först i december 2014 och bedöms vara för trafikåret 2015.

Processperspektiv

Mål: 90 procent upplevelse av enkelhet och bra bemötande i kontakt med kommunen

Resultat: Målet mäts genom att en enkät skickas ut till dem som har fått någon form av beslut i ärenden som rör bygglov/anmälan, ärenden inom miljö- och hälsoskydd, trafikärenden, samt ärenden inom rädd-ningstjänsten. Resultatet vid senaste mätningen visar på samma resultat som år 2013, alltså att 98 procent anser sig blivit bra bemötta.

Mål: Beslut om bygglov (efter att komplett ansökan inkommit) inom 4 veckor vid dele-gationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut.

Resultat: Målet har uppfyllts eftersom handlägg-ningstiden för delegationsbeslut ligger på 3 veckor och för nämndbeslut 7 veckor. Det finns alltid omständigheter som gör att handläggningstiden blir längre i vissa fall och även kortare. Enligt plan- och bygglagen ska ärenden om lov och förhandsbesked handläggas skyndsamt och beslut ska meddelas inom tio veckor från det att den fullständiga ansökningen kom in till nämnden. Tiden får förlängas, om det är nödvändigt på grund av utredningen i ärendet, en gång med högst tio veckor utöver de ursprungliga tio veckorna.

Verksamheterna

57

Årets verksamhet

Fastighetsförvaltning

Avtal med ny hyresgäst på Kvarnarps gård, Hälso-kollektivet, har tecknats. Invigning av lokalerna skedde den 25 oktober. Hälsokollektivet erbjuder olika behandlingar inom hälsans tecken men anord-nar även konferenser och workshops inom ämnet. Lokalerna har under våren och sommaren anpassats för ändamålet.

Under våren gjordes en omfattande restaurering av avloppet på Skedhults gård. Anläggningen drivs som en gemensamhetsanläggning tillsammans med Eksjö Golfklubb.

Merparten av alla arrende- och hyresavtal har digita-liserats under hösten. Detta innebär att bevakningen av avtalen blir lättare.

Allmänkultur

En uppdatering av vård- och underhållsplanen för Aschanska gården har gjorts liksom ett relativt omfat-tande underhållsarbete och utökat brandskydd.

Kommunen har lämnat remissvar på den Regionala kulturplanen där bland annat Eksjö Kammarmusik-festival framställs som prioriterat utvecklingsområde. Ett evenemangsråd har bildats vilket har som grund-läggande syfte att med god framförhållning och i dialog med föreningslivet samordna alla evenemang som genomförts i kommunen.

Musik på Museigården blev en succé både publikmäs-sigt och ekonomisk. Artister som Thomas Di Leva, Edda Magnason och Gunhild Carling Family bidrog starkt till detta.

Eksjö kommun har under hösten fört samtal med Smålands Musik & Teater och kommit överens om att Eksjö Kammarmusikfestival 2015 genomförs i form av ett gemensamt arrangörskap.

Viktiga händelser

• Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverkhar en ny infart till Hjältevad och Vida anord-nats samt en ny cykelväg mellan Hjältevad ochIngatorp anlagts.

• Kvarteret Lunden i Eksjö försåldes för att möj-liggöra nybyggnad av bostäder.

• Eksjö kommun deltog för första gången i Små-lands Kulturfestival där den avslutande konser-ten i Olsbergs Arena blev en konstnärlig upple-velse utöver det vanliga.

• I början av året flyttade museets magasin in i nyalokaler vid före detta Storegårdsskolan.

• En ny bibilioteksplan upprättades under året.Detta innebär att även skolbiblioteksplanenfinns invävd i kommunens gemensamma bib-lioteksplan. Beslut om antagande förväntas skeunder 2015.

• Ett länsprojekt, Pluspolarkortet, infördes. Dettainnebär en möjlighet för personer som har nå-gon form av funktionsnedsättning att lättare tadel av olika evenemang och verksamheter inomfritid och kultur.

• Ett nytt, sex kilometer långt elljusspår mellanPrästängen och Skidstugan invigdes under året.

• En förstudie för utveckling av Skedhultsområdethar slutförts. Denna ligger till grund för fortsattutveckling av området tillsammans med berördaföreningar.

• Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfteatt få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.

• Inventering av nedlagda deponier har genom-förts. Arbetet kommer att fortsätta med yt-terligare undersökningar av tre deponier samtavstädning av vissa deponier.

Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverk har en ny infart till Hjältevad och Vida anordnats samt en ny cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp anlagts.

Verksamheterna

58

Bibliotek

Nya bibliotekslagen från 2014 innebar bland annat att avgifter för lån av litteratur inte får tas ut. Reserva-tionsavgifter respektive fjärrlåneavgifter togs även bort från den 1 september.

Biblioteket ökade sina öppettider från den 1 septem-ber och är nu tillgängligt för allmänheten 56 timmar i veckan jämfört med tidigare 42 timmar per vecka. Denna åtgärd har varit uppskattad av stadsbibliote-kets besökare.

Samverkan mellan biblioteken i Jönköpings län ut-vecklades ytterligare under 2014. Nu är en gemensam sökkatalog klar för de bibliotek som ingår i den för-djupade samverkan. De samverkande kommunerna är Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vaggeryd. Ytterligare gemensamma utvecklingsprojekt initierades under hösten. Eksjö stadsbibliotek har haft sedvanligt bra programutbud under våren och hösten med många nöjda besökare.

Ingatorps bibliotek har installerat en in- och utlå-ningsautomat som underlättar lån för elever och skolpersonal att låna under icke öppettid.

Mariannelunds bibliotek har märkt av att Furulunds-skolans skolbibliotek inte har varit öppet. Då har närheten mellan skolan och biblioteket varit en stor fördel för eleverna som då kunnat komma dit under lektioner och lunchraster. Boklådor har funnits till klasser under terminen.

Kulturskola

Verksamheten har präglats av mycket utåtriktad verksamhet i form av teaterföreställningar, konserter, utlandsresor och dansuppvisningar med mera. Efter ett omfattande rekryteringsarbete har samtliga tjäns-ter kunnat tillsättas inför höststarten.

Under hösten lades stort arbete på att få funktions-dugliga lokaler och utrymmen. Eksalen, instrumen-trum och personalrum genomgick viss upprustning. Stort fokus lades på att lyfta frågor om verksamheten vad gäller produktion i förhållande till konstnärlig kvalitet.

Museum

Under sommaren visades en utställning med den internationellt kände svenske fotografen Anders Petersen och även konsthantverk av Jönköpingsbase-rade gruppen KOiJ. Under hösten lanserade museet och turistbyrån Appen Telling Eksjö, med guider till Eksjö och museets utställningar. Eksjö museum stärkte sin profil med en ny logotype som togs fram under våren.

Eksjö julmarknad lockar allt större publik och inför kommande år blir arbetet med att flytta verksamheter utomhus, utanför museet, än viktigare.

Första steget för att i samverkan mellan förenings-liv, kommun och näringsliv utveckla museiområdet genom projektet ”Kvarteret K” har tagits.

Museets entré och konsthall fick ett nytt golv i februari 2014, en ansiktslyftning som skapar ett bra första intryck. Museets entré var därför stängd under några veckor.

Mätningsverksamhet

Digitalisering av det kommunala förrättningsarkivet har avslutats. Kommunens referenssystem i höjd har ändrats till RH2000.

Utbyggnaden av bredband i kommunen har medfört mycket arbete för mätningsverksamheten i form av konsultuppdrag med inmätning och kabelvisning.

Verksamheterna

59

Trafik

Med anledning av förestående ombyggnad av Hög-landssjukhuset har i samråd med Landstinget och Länstrafiken ny busshållplats anlagts på Breviksvä-gen. Detta med anledning av att sjukhusets huvud-entré under ombyggnaden kommer att vara förlagd vid Tallvägen.

En uppföljning av den genomförda förändringen av hastighetsomläggningen har genomförts. Uppfölj-ningen visar att det har skett en generell sänkning av uppmätta hastigheter.

Riktlinjer för kommunens trafiksäkerhetsarbete har antagits.

Upp till 2 500 reflexer har delats ut via Eksjö kom-muns kontaktcenter, kommunbiblioteken, Emilkraf-ten och Hälsomässan i Olsbergs Arena.

Mark- och exploatering, skog

Efterfrågan på kommunala tomter för nybyggnation har även under 2014 varit låg. Enbart en tomt såldes i Talluddenområdet under året.

Exploateringsavtal har träffats mellan Eksjö kommun och Landstinget om utvidgning av parkeringen väster om sjukhuset och Stocksnäsområdet. Kommunen har i anslutning till detta förvärvat viss mark för att förbättra infarten till området västerifrån. Åtgärderna är till största delen genomförda.

Ett större markområde inom kvarteret Lunden i Eksjö har försålts för att nu möjliggöra byggande av bostäder. Samtidigt har ett område vid kvarteret Käll-tomten genomförts för att möjliggöra ny gång- och cykelväg utmed Eksjöån.

För att möjliggöra etablering av hamburgerkedjan Burger King, har fastigheten Slangen 1, vid Abbor-ravik, sålts.

En revision av skogscertifieringen enligt FSC-certifie-ring har genomförts utan anmärkning. Ett provområ-de för kontinuitetshuggning vid Valbacken i Ingatorp har skapats.

Miljö- och hälsoskyddsverksamheten

Parallellt med traditionell tillsyn av B-, C- och U-objekt, har miljöavdelningen under 2014 bedrivit tillsyn i projektform. Årets projekt har varit verkstä-

der, olika mindre verksamheter och tandläkare. Inom området förorenad mark har miljöavdelningen medverkat till att MIFO-undersökningar (Metodik för Inventering av Forenade Områden) har blivit genomförda.

Det långsiktiga arbetet med att åtgärda bristfälliga enskilda avlopp i hela kommunen pågår. Områdena kring Lilla och Stora Bellen har varit aktuella under året.

Tillsynsprojekt inom hälsoskyddsområdet som har genomförts under 2014 har varit i lokaler för hygie-nisk behandling samt solarier. Överlag bedöms de genomgångna objekten som mycket bra med mycket god ordning och tillfredställande verksamhet.

Det fleråriga projektet beträffande mätning av radon i flerbostadshus har fortsatt. De flesta fastighetsä-garna har hörsammat uppmaningen att mäta och redovisa resultatet till miljöavdelningen.

Livsmedelskontrollen har under 2014 nästan ge-nomförts enligt tillsynsplan. Ett provtagningsprojekt angående butikernas salladsbufféer har genomförts i länet där även Eksjö kommun har deltagit. Mycket bra analysresultat erhölls. Provtagning av julborden genomfördes i Eksjö kommun och även här visade analyserna på ett bra resultat.

Föreningsbidrag

Lokalbidrag om 1 829 tkr har betalats ut till 39 för-eningar. Lokalbidraget är ett årligt stöd till drift och underhåll av lokaler och anläggningar som föreningar själva äger. Förutsättning för stöd är att lokalerna och anläggningarna används till ungdomsverksamhet, åldern 7–20 år.

Investeringsbidrag om 567 tkr har betalats ut till 18 föreningar. Bidragen har fördelats till föreningar som renoverat sina lokaler och anläggningar. Exempel på detta är bevattningsanläggning på Slättvallen i Ma-riannelund, reparationsåtgärder vid ridanläggningen Persö, produktion av fritidskartor för orientering, renoverat elljusspår i Bruzaholm och Hult med flera.

Aktivitetsbidrag om 726 tkr har betalats ut till 41 föreningars ungdomsverksamhet. Bidragsbeloppet storlek var 7:50 kronor per deltagaraktivitet. Antalet aktiviteter med ungdomsverksamhet var i stort sett i samma omfattning som år 2013.

Verksamheterna

60

Fritidsanläggningar

I samverkan med tio föreningar, lokala näringslivet med flera, har arbetet med att utveckla Skedhultsom-rådet till ett attraktivt och mer tillgängligt friluftsom-råde intensifierats.

Det första utegymmet i kommunen invigdes vid Slättvallen i Mariannelund. Vandringsleden Hög-landsleden som ingår i de så kallade Smålandslederna har fått en ordentlig upprustning i ett gemensamt länsprojekt.

Prästängshallens simhall firade 30-årsjubileum under hösten.

I Olsbergs Arena har elva större publika kultur- och nöjesevenemang ägt rum. Även mindre evenemang samt ett 40-tal konferenser av olika omfattning har genomförts. Dessutom har arenan utnyttjats som konferens- och mötesplats av såväl Eksjö kommuns olika verksamheter som ideella föreningar.

Evenemangsåret inleddes med att Eksjö Bollklubb stod värd för en av kvalgrupperna i Europamästerska-pet för ungdomshandboll, herrlandslaget U18, vilket genomfördes i januari. Publikrekord för idrotts-evenemang i Olsbergs Arena slogs den 10 januari då 745 personer såg matchen Sverige–Island. Inför detta arrangemang blev Olsbergs Arena godkänd av Europeiska Handbollsförbundet som matcharena för internationella juniorturneringar och A-damlands-kamper.

Bland övriga större idrottsarrangemang som genom-förts under året är Eksjö Gymnastiksällskaps truppgymnastiktävling, Dansuppvisningar, Lucia Cup i innebandy, IF Eksjö Fotbolls KM Futsal.

Bland de större kultur- och nöjesevenemangen som genomfördes i Olsbergs Arena under 2014 är ABBA-showen ”The Music of ABBA”, Joe Laberos turnéavslutning på föreställningen ”Inferno”, amatör-teaterfestival med föreningen TeaterTolvan som värd, Smålands Kulturfestivals avslutningskonsert.

Simhallsbesöken ligger stadigt kvar på ungefär samma nivå som de senaste åren, cirka 55 000 besö-kare totalt under året. Gruppverksamheter som till exempel deltagare vid inomhussimskolan och spin-ningen ökar. Mellan 55–75 pensionärer har deltagit i vattengymnastik.

Plan- och byggverksamhet

En handlingsplan för genomförande av de mest prio-riterade åtgärderna i översiktsplanen har antagits.

Ett antal detaljplaner har under året antagits. Bland dessa kan nämnas detaljplan för bostadsbebyggelse centralt i Eksjö, kvarteret Lunden, för parkering och bostadsbebyggelse i Stocksnäsområdet, detaljplaner för kvarteren Vägtisteln och Ängsviolen (bostäder) i Kvarnarp, detaljplan för i huvudsak camping, turism och hotellverksamhet i Moväntaområdet i Hult.

Ett belysningsprogram har antagits.

Beslut har tagits att byggnadsvårdspriset ska omvand-las till ett arkitektur- och byggnadsvårdspris med tillämpning från och med år 2015.

En uppföljning av VA-planen har gjorts, vilket till vissa delar innebär senareläggning av olika åtgärder. Ett antal VA-projekt pågår i samverkan med Eksjö Energi AB. Kommunen har även antagit ett länsge-

Den 22 oktober 2014 invigdes det första utegymmet i kommunen vid Slättvallen i Mariannelund.

Illustration över kvarteret Lunden. Detaljplanen antogs under 2014. Bilden är gjord av Arkitekthuset.

Verksamheterna

61

mensamt förslag till råd och krav för anslutning till kommunalt avlopp.

Eksjö kommun medverkar i Trafikverkets arbete med vägplan för riksväg 40, delen Eksjö–Nässjö samt lokaliseringsstudie för förbifart söder om Eksjö.

Bygglovsverksamheten har legat på en relativt hög nivå med många stora projekt under året. Bland de större byggprojekten kan nämnas tillbyggnad av Höglandssjukhuset, ombyggnader inom Itolv-områ-det, nybyggnad av bostäder i kvarteret Banken, om-byggnad till lägenheter och verksamheter i det före detta polishuset och nybyggnad inom Bruzaholms bruk. Viss ökning har skett beträffande nybyggnad av enbostadshus.

Upphandling av digitalt bygglovarkiv har gjorts till-sammans med Nässjö kommun. Hela bygglovshante-ringen kommer att bli digital under 2015.

Energi- och klimatrådgivning

Klimatrådets klimatvecka i maj inleddes med Ener-gisafari. Cirka 500 personer deltog vid energimässan på torget i Eksjö och vid besök hos fastighetsägare som visade upp sina solcellsanläggningar. På torget visades alla typer av energieffektiva maskiner på el upp, alltifrån elbilar till gräsklippare. Veckan fortsatte på Elmia i Jönköping med föredrag och klimatkonfe-rens för företag, kommuner och högskola.

Energieffektiviseringsprojektet avslutades under 2014 och slutresultatet ska redovisas i mars till Energi-myndigheten. Projektet har främst varit inriktat på byggnader och transporter.

Elbilsprojektet Green Charge Sydost avslutades, men förlängdes till och med juni 2015. De uppställda målen för antalet fordon har överträffats, men inte antalet laddningsplatser.

Gatu- och parkverksamheten

Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfte att få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.

Tillsammans med Trafikverket och Vida sågverk har en ny infart till Hjältevad och Vida anordnats samt en ny cykelväg mellan Hjältevad och Ingatorp anlagts.

Infrastruktur och kommunikationer

Eksjö kommun motsatte sig Länstrafikens beslut att lägga ner tågtrafiken öster om Eksjö, vilket dock genomfördes i december 2014.

Förberedelser har påbörjats avseende exploatering av område för handel och hantverk vid Spilhammar i Mariannelund (kvarteret Karamellen).

Miljösamordning/Naturvård

Kommunfullmäktige har tagit slutligt beslut att Skedhultsområdet inte ska avsättas som kommu-nalt naturreservat, men att områdets kvaliteter ska tas tillvara för att utveckla området som natur- och friluftsområde. Arbetet bedrivs vidare inom ramen för Skedhultsprojektet. Ansökan om medel för att förbättra vandringsleder, ridstigar, vistelseplatser med mera har lämnats till länsstyrelsen (så kallad LONA-ansökan). Som ett led i detta arbete arrangerades Skedhultsdagen i september i samverkan med fritids-avdelningen samt tio föreningar. Antalet besökare var cirka 300.

Verksamheterna

62

Under våren skickades en kortver-sion av Miljöplanen ut till samtliga hushåll i kommunen.

Skräpplockardagar samordnades för skolor och förskolor i kommunen. Det var tio skolor som deltog i akti-viteten.

Totalförsvar och samhällsskydd

Revidering av kommunens risk- och sårbarhetsanalys har skett. Detaljplaner för kom-munens så kallade trygghetspunkter har upprättats. En krisövning och utbildning har genomförts internt för samhällsbyggnadssektorn och kommunlednings-kontorets ledningsgrupp, kommunstyrelsen, Eksjö Energi och barnoch ungdomssektorn. Ett antal hjärtstartare har placerats ut.

Räddningstjänst

Inom räddningstjänsten har antalet räddningsinsat-ser varit normalt, inga större eller personalkrävande olyckor har skett. Eksjö Räddningstjänst bistod med stöd i form av personal och materiel i samband med skogsbranden i Västmanland i somras.

Det är fortsatt hög omsättning av personal bland deltidspersonalen i Hjältevad och Mariannelund. Vid några tillfällen under året har inte angiven bered-skap kunnat upprätthållas på grund av personalbrist främst i Hjältevad men även i Mariannelund. Be-manningen och personalrekryteringen i östra kom-mundelen är ett påtagligt problem.

Brandskyddskontroll och rengöring

Nya riktlinjer för egensotning och val av annan ren-görare har arbetats fram i länet.

Framtiden

Inom fastighetsförvaltningen kommer arbetet med att digitalisera resterande avtal, servitutsavtal med mera att fortsätta. Arbete med att ta fram vårdplaner för kommunens byggnader kommer att påbörjas under våren 2015.

Inom allmänkulturen kommer fokus att läggas utifrån den omvärldsanalys som tagits fram där en attraktiv och inkluderande livsmiljö utgör en cen-tral del liksom att förädla Eksjös urbana kvaliteter. Fortsatt stöd till föreningslivet kommer att prioriteras samt att främja kvalitativ kultur och evenemang i stadskärnan. En stor del av kommunens kulturfören-ingar lever under knappa ekonomiska förhållanden, i kombination med problematiken kring föryngring av föreningsmedlemmar och styrelseledamöter gör att nya former för ideellt engagemang bör uppmuntras. Projektet Kvarteret K är ett större projekt som syftar till att vitalisera hela området runt Museigården med fokus satt på kulturarvsfrågor i ett framtidsperspektiv.

Kulturskolan har en ambition om att ha ett inklude-rande perspektiv i alla delar. Alla delar av verksamhe-ten ska lyftas så att varje elev har möjlighet att hitta något som intresserar. Verksamheten är musik, dans, drama/teater, sång och film. Kulturskolan vill genom att aktivt uppsökande arbete påminna om varje indi-vids rätt att uttrycka sig konstnärligt. Förhoppningen är också att samarbetet utvecklas med bibliotek och mot andra verksamheter för ett fortsatt inkluderande perspektiv.

Släta hällar på Norra Storgatan har anlagts i syfte att få bättre tillgänglighet för funktionshindrade.

Verksamheterna

63

Museets konstprojekt Side Show genomförs under 2015 och 2016 i samarbete med Region Jönköpings län och tre andra kommuner i länet.

Den nya bibliotekslagen lyfter fram bibliotekens roll för att främja läsning och rikta särskild uppmärksam-het åt barns och ungdomars läsande. Den digitala utvecklingen innebär både möjligheter och utma-ningar liksom samarbeten mellan bibliotek, både på regionalt och nationellt plan. Den kommande biblio-teksplanen kommer att utgöra ett viktigt verktyg för det fortsatta utvecklingsarbetet på biblioteket.

Behovet av underhållsåtgärder i simhallen, omkläd-ningsbyggnader vid Ränneborgs idrottsplats och vid föreningsägda anläggningar ökar. Under 2015 kommer Eksjö Kommunfastigheter att byta simhal-lens vattenreningsutrustning. Aktuella större nyin-vesteringar är anläggande av en konstgräsplan vid Ränneborg samt utveckling av Storegårdsområdet. En utvecklingsplan har antagits för området innehål-lande skatepark, näridrottsplats med mera.

Möjligheterna att klara bostadsförsörjningen är en nyckelfaktor för kommunens utveckling. För att klara detta krävs tillräckliga resurser för planering av nya bostadsområden. Dessutom krävs ett väl fung-erande samarbete med olika bostadsproducenter.

Förverkligandet av översiktsplanen är ett viktigt arbete under flera år framöver. Under 2015 kommer dialogmöten med allmänheten att genomföras som en del i en rullande översiktsplanering. På motsva-rande sätt är miljöplanen vägledande för kommunalt miljömålsarbete och VA-planen för åtgärder vad gäl-ler försörjning med vatten och avlopp.

Planering av införskaffande av mark för exploate-ringsområden för bostadsbebyggelse och industriom-råden är ett arbete som är viktigt framöver.

Frågor som berör klimatanpassning behöver upp-märksammas ytterligare och ingå i den nya energi- och klimatstrategin som ska revideras under 2015. Mycket har hänt sedan den nuvarande planen antogs 2008. Nu är energieffektivisering och omställning till förnybara drivmedel för transporterna den stora utmaningen.

Transportinfrastrukturen behöver förbättras. Vägplan för ombyggnad av väg 40 mellan Eksjö och Nässjö håller på att upprättas av Trafikverket med planerat genomförande under perioden 2017–2019. Lokali-seringsstudie för nyförbifart söder om Eksjö pågår. Frågan om den framtida tågtrafiken är av stor vikt, inom både kommunen, regionen och kopplingar till andra regioner.

Behovet av underhållsåtgärder på kommunens fastigheter liksom beläggningsunderhåll är stort. Om nivån på beläggningsunderhållet inte ökar kommer en successiv försämring av gatunätet att ske.

Frågor som berör planering för vatten blir allt vikti-gare. Det gäller åtgärder med anledning av EU:s vat-tendirektiv, klimatförändringar, översvämningspro-blematik, planering för vatten- och avloppslösningar samt vatten som en attraktivitetsfaktor.

Arbetet med utveckling av Skedhultsområdet kom-mer att fortsätta i syfte att göra det än mer attraktivt och tillgängligt för friluftsliv. Motsvarande insatser för Skåneskogen i Mariannelund är också angelägna.

Verksamheterna

64

Nyckeltal 2012 2013 2014

Kulturverksamhet

BiblioteketUtlån totalt 104 573 97 667 109 169Utlån på huvudbibliotek, Eksjö 70 320 64 226 69 343Utlån på Ingatorps filial 4 766 3 753 4 163Utlån på Bokbuss 11 781 11 503 11 940Utlån på Mariannelunds filial 17 706 18 215 19 486Ulån Eksjö Gymnasium 1 985Utlån per invånare och år 6,4 6,06 6,63Besökare huvudbibliotek, Eksjö 66 225 61 319 60 454Sidvisningar eksjo.se/kultur_fritid/bibliotek 17 816Unika sidvisningar eksjo.se/kultur_fritid/bibliotek 15430Bibliotekets katalog OPAC, antal besök 16 159 13 585 18 733

MuseumAntal besökare 35 003 31 878 33 450

KulturskolaAntal inskrivna 550 430 440Antal elever i kö 150 170 150

Bygg- mät- och trafikverksamheternaAntal lovärenden 297 283 245Lovintäkter, bygglov/bygg- anmälan (tkr) 1 900 1 508 1 584Antal mätningsärenden 40 44 56Mantimmar förrättningar 92 36 229Mantimmar nybyggnadskartor/utstakning 383 340 560Intäkter förrättningar (tkr) 65 22 123Intäkter nybyggnadskartor/utstakning (tkr) 285 229 310

Olycksstatistik (trafik) i Eksjö kommunAntal dödade 1 0Antal svårt skadade 9 5Antal lindrigt skadade 41 73

Miljö- och hälsoskyddsverksamhetAntal inkomna ärenden för handläggning 658 885 837Mantimmar miljöskydd 3 659 3 465 3 966Mantimmar hälsoskydd 1 137 1 407 1 368Mantimmar livsmedel 815 1 072 830Intäkter miljö- och hälsoskydd (tkr) 1 739 1 962 1 670

Nyckeltal 2012 2013 2014

FritidsverksamhetUthyrda timmar, föreningar och allmänhet:Olsbergs Arena, evenemangshall 1 571 1 773 1 948Olsbergs Arena, konferenslokal 683 545 563Prästängshallen sporthall 1 363 1 221 1 355Prästängshallen simhall 329 316 357 Bordtennissalen 582 671 988 Budosalen 526 485 577Furulundsskolans gym sal 311 165 183Grevhagsskolan 210 319 515Linnéskolan 629 679 628Itolvhallen 1 425 1 387 1 459Storegårdshallen 1 274 1 436 1 466Nannylunds gymnastiksal 1 098 987 1 109Nannylunds simhall 711 662 724

Besök i simhallen, allmänhet 54 500 55 600 55 200

Deltagare i simskola: Simhallen, vårterminen 118 116 125Simhallen, sommar 81 84 112Simhallen höstterminen 116 103 112Utomhus 8 0 0

Deltagaraktiviteter i föreningars ungdomsverksamhet, 7–20 år: 95 593 95 454 96 810

Gator och vägarYta, gator och gc-vägar (1 000m2) 1 001 1 002 1 004Kostnad/m2 (kr) 15,07 15,56 15,53Gatubelysning (antal) 6 412 6 421 6 431Kostnad/styck (kr) 507,40 693,74 692,66

RäddningstjänstAntal utryckningar 338 329 329Antal mantimmar 2 478 1 851 1 930Antal utförda tillsyner 38 55 47Utförda tillsyner (% av planerade) 100 100 100Personer utbildade av räddningstjänsten 1 923 1 876 1 812

Verksamheterna

65


Sektorsövergripande Intäkter -0,1 -0,1 0,1Kostnader 2,2 2,3 0,0varav personalkostnader 1,9 1,9 0,0Nettokostnader 2,2 2,2 0,0

FastighetsförvaltningIntäkter -0,9 -0,9 0,1Kostnader 2,9 3,1 -0,2varav personalkostnader 0,6 0,6 0,0Nettokostnader 2,0 2,1 -0,1

KulturIntäkter -3,8 -4,1 0,3Kostnader 21,4 21,5 -0,1varav personalkostnader 11,6 11,1 0,5Nettokostnader 17,7 17,5 0,2

Mätning och trafik Intäkter -1,4 -1,6 0,2Kostnader 5,2 5,5 -0,3varav personalkostnader 2,6 2,6 0,0Nettokostnader 3,8 3,8 -0,1

Mark och exploatering Intäkter -0,1 -0,1 0,0Kostnader 2,2 2,2 0,0varav personalkostnader 0,6 0,6 0,0Nettokostnader 2,1 2,1 0,0

Miljö- och hälsoskydd Intäkter -1,8 -1,7 -0,1Kostnader 3,6 3,8 -0,1varav personalkostnader 3,2 3,1 0,1Nettokostnader 1,8 2,1 -0,3

Fritid Intäkter -8,8 -10,1 1,3Kostnader 24,4 26,1 -1,7varav personalkostnader 9,5 9,4 0,1Nettokostnader 15,6 16,1 -0,4

Plan och bygg Intäkter -2,4 -2,5 0,1Kostnader 6,4 6,1 0,3varav personalkostnader 3,4 3,2 0,2Nettokostnader 4,0 3,6 0,4


Gator, vägar och parkIntäkter 0,0 0,0 0,0Kostnader 22,8 23,0 -0,2Nettokostnader 22,8 23,0 -0,2

Skogar Intäkter -2,4 -2,1 -0,3Kostnader 1,6 1,2 0,4Nettokostnader -0,8 -0,9 0,1

Miljösamordning/naturvård Intäkter -0,2 -0,1 -0,1Kostnader 0,8 0,6 0,2varav personalkostnader 0,3 0,4 -0,1Nettokostnader 0,5 0,5 0,0

Räddningstjänst, samhällsskydd m.m. Intäkter -2,3 -2,5 0,2Kostnader 20,5 20,6 -0,1varav personalkostnader 12,1 11,6 0,5Nettokostnader 18,2 18,1 0,0

Eksjö Tattoo Intäkter -2,3 -2,3 0,1Kostnader 2,4 2,1 0,2Nettokostnader 0,1 -0,2 0,3

Samhällsbyggnadssektorn totalt

Intäkter -26,5 -28,2 1,7Kostnader 116,5 118,2 -1,7

Nettokostnader 90,0 90,0 0,0

Investeringar Inventarier 8,7 7,1 1,6

Byggnader och anläggningar 0,3 0,7 -0,4

Offentliga miljöer 1,1 2,0 -0,9

Tillgänglighetsåtgärder 2,2 0,6 1,6

Trafikmiljö 13,6 11,1 2,5

Övrig infrastruktur 0,4 -0,7 1,1

Markförvärv och exploatering 2,9 -0,2 3,1

Ekonomi (mnkr) Ekonomi (mnkr)

Verksamheterna

66

Barn- och ungdomssektorn

Ekonomi

Barn- och ungdomssektorns utfall per 2014-12-31 är 311,4 mnkr mot budgeten på 310,0 mnkr vilket är ett överskridande mot budget med 1,4 mnkr.

Den största negativa avvikelsen avser förskola med -4,6 mnkr. De stora födelsetalen från 2011 ochframåt har medfört ökad efterfrågan på cirka 60barnomsorgsplatser. Även grundskolan har överskri-dit sin budget med 1,2 milj.kr beroende på behov avökat stöd och hjälp till elever samt gymnasiesärsko-lans avvikelse med -1,0 beroende på minskat antalexterna elever.

De positiva avvikelserna avser gymnasiet som gör ett positivt resultat på 3,1 mnkr. Tre lärartjänster har inte tillsatts samt att färre elever gick på Industripro-gram där vissa kurser köptes av extern utförare. Även sektorsövergripande gav ett positivt resultat på 2,4 mnkr där några ledningstjänster inte kunde tillsättas samt att IT-kostnaderna kunde reduceras då relativt många stationära datorer ersattes av färre bärbara datorer inom skolan.

Investeringsbudgeten uppgick till 4 417 tkr mot en förbrukning av 4 512 tkr. Avvikelsen, -95 tkr beror på att planerade inköp av inventarier till Furulunds-skolan har genomförts då ombyggnationen har färdigställts samt inköp till nya förskoleavdelningar. Underskottet på -95 tkr begärs överföras till 2015.

Barn- och ungdomsutskottet begär täckning för volymökningen med ca 60 platser inom barnomsorg med 4 mnkr.

Sektorns resultatfond uppgick vid årets början till 1 978 tkr.


Sektorsmål

100 procent godkända resultat i samtliga ämnen för alla barn och ungdomar.

Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst ge-nomsnittet för riket.

100 procent av alla barn och ungdomar känner lust att lära.

Uppföljning av mål

• 69,1 procent (föregående år 73,6) av grundsko-lans elever har nått målen i alla ämnen. Riket77,4 procent.

• Meritvärdet vt-2014 i åk 9 uppgick till 209,3(föregående år 205) mot riket 214,8.

• 72 procent känner ”Lust att lära” i åk 5 grund-skolan. I åk 8 är resultatet lägre, 29 procent.

• 91 procent av eleverna på Eksjö gymnasiumerhöll slutbetyg 2014 vilket innebär att de ärbehöriga att söka till vidare studier (Högskoleför-beredande program).

Årets verksamhet

Ledning och organisation

Sektorn har en ”platt” organisation, vilket innebär att rektorer och förskolechefer ansvarar för sin resultat-enhet direkt till sektorschefen. Sektorns balanserade styrkort tillsammans med nationella styrdokument ligger till grund för enheternas arbetsplaner/hand-lingsplaner.

Under hösten har det beslutats om ny ledningsorga-nisation som kommer att genomföras våren 2015. Syftet med omorganiseringen är att skapa bra för-utsättningar för cheferna att samarbeta och stödja varandra. Genom det kommer rektorer och försko-lechefer få mer tid till det pedagogiska ledarskapet som ska leda till att fler barn/elever lyckas bättre i förskolan/skolan. I den nya ledningsorganisationen kommer skolorna/förskolorna vara uppdelade i sex samarbetsområden bestående av 1–3 rektorer och 0–2 förskolechefer per område. Varje rektor har ett tydligt ansvar över en skola och förskolecheferna över förskolor och familjedaghem. Varje samarbetsområde har en gemensam administration bestående av 2–3 personer.

För att skapa ett bättre centralt stöd till förskolor och skolor har tjänsten som utvecklingsledare utökats från en till två tjänster.

IT i undervisningen

Arbetet med att stödja och utveckla IT i undervis-ningen fortsätter. Alla lärare på grundskolan har utrustats med en bärbar dator. Alla lärare och elever

Verksamheterna

67

på Eksjö Gymnasium har bärbara datorer från och med ht2013. Målet är att effektivisera skolarbetet med lärplattformen ITs learning och att kommuni-cera digitalt inom skolan.

Grundskolan har en digital lärplattform, edWise. Målsättningen är bland annat att förenkla kom-munikationen mellan lärare–elev–föräldrar. Under 2014/2015 kommer all elevdokumentation och elevfrånvaro kommer att föras digitalt i edWise. Sä-ker inloggning för föräldrar med bank-id och mobilt bank-id har införts hösten 2014. Det möjliggör att föräldrar kan följa elevernas skolarbete på ett säkert sätt. Beräknad start för att öppna upp lärplattformen edWise för elever och föräldrar är april/maj 2015.

Skriva till läsning är ett projekt som genomfördes hösten 2012. Alla elever i förskoleklass och årskurs 1 lär sig skriva med hjälp av iPad eller bärbar dator. Målsättningen är att alla elever skall kunna skriva och läsa tidigare än innan.

Barnomsorg/förskola

Full behovstäckning inom barnomsorgen fullföljs. Från 2011–2014 har det fötts 25–34 fler barn/år än tidigare gällande befolkningsprognos. Under 2014 har antalet platser utökats med cirka 60 platser. Efterfrågan är stor i hela kommunen men största ut-byggnaden av platser har skett i Eksjö tätort med 2,5 avdelningar varav en avdelning på föreningsdrivna Fröhuset. Även i Hult, Hjältevad och Mariannelund har utökningar av platser skett. Efterfrågan är fortsatt stor och under 2015 kommer tre avdelningar att färdigställas för att ge full behovstäckning.

I februari 2015 har placerats 796 barn i barnomsor-gen 1–5 år (inkl dubbelplacerade). Motsvarande tid 2014 var det 758 barn.

I syfte att utveckla förhållningssätt och pedagogiska strategier har kompetensutveckling genomförts ibland annat ICDP (vägledande samtal), föreläsning-ar av Kent Hedevåg, ”När mallen inte stämmer” och Elisabeth Arner ”Att låta barn komma till tals”.

Grundskola

Resultatet i grundskolan är lägre än förväntat inom många områden. Den främsta orsaken till de sämre resultaten är lärarnas sämre förutsättningar att arbeta med målhöjande aktiviteter för alla elever. Sektorn har under året arbetet med gemensam kompetensutveckling genom bland annat matema-tiklyftet och två föreläsningar med Stefan Hertz om ledarskapet i klassrummet. Gemensam bedömning av nationella prov har genomförts.

Varje skola arbetar för att skapa en attraktiv grund-skola och för att öka andelen grundskoleelever som når målen i alla ämnen samt höja meritvärdet. Skolorna arbetar också mycket för att skapa en trygg miljö för alla elever.

Eksjö Gymnasium (E Gy)

Höstterminen 2014 hade Eksjö Gymnasium 467 elever och höstterminen 2013 fanns det 496 elever. Det som är positivt är att hösten 2014 antogs 164 elever jämfört med hösten 2013 då 147 elever antogs. Det visar att Eksjö är attraktivt att studera i. Preliminärt beräknas elevantalet att öka till cirka 550 elever 2018.

Tårtkalas på förskolan Trädgården

Verksamheterna

68

Våren 2014 gick de sista sex eleverna på Restaurang- och livsmedelsprogrammet ut, och på hösten började de fyra sista eleverna i årskurs tre på Hotell- och res-taurangprogrammet vilket betyder att från och med hösten 2015 är programutbudet ett mindre. Hösten 2014 gjordes en nysatsning på Handels- och admi-nistrationsprogrammet efter ett års uppehåll i anta-get. Eksjö Gymnasium är den enda gymnasieskolan på höglandet som har det Humanistiska programmet i sitt utbud.

Under 2014 har arbetet fortskridit med att skapa en bra miljö och organisation på Introduktionsprogram-met (IM) så att både svenska elever och elever med utländsk härkomst ska kunna få en adekvat undervis-ning. Arbetet fortgår under 2015 med bland annat att tillsvidareanställa lärare i svenska som andra språk.

Under året som gick fick gymnasiet två tråkiga be-sked angående utbildningar på gymnasiet. Dels blev det ingen fortsatt antagning på Nationell idrotts-utbildning (NIU) i orientering, så den sista antag-ningen med elever på NIU skedde hösten 2014. Det andra beskedet var att det inte blev någon förläng-ning på riksintaget på Estetisk Animation, efter den utgångna perioden, vilket betyder att hösten 2016 görs det sista antagningen av animationselever.

Gymnasiet ser trots nedläggning av de två ovanstå-ende utbildningarna ljust på framtiden. Det finns fler olika tankar om hur gymnasiet ska utvecklas under de närmsta åren. Hur elever ska kunna lockas till Eksjö både från den egna kommunen och övriga kommuner.

Öppen ungdomsverksamhet

Öppen ungdomsverksamhet bedrivs på Furan/Gården i Mariannelund som normalt har öppet två eftermid-dagar och Spelverket i Eksjö som har öppet fyra kvällar i veckan. Bemanningen uppgår till 3,20 årsarbetare. Målgruppen är 13 år och äldre.

Verksamheterna vid Spelverket har varit musikgrupper, dansgrupper, omsorgsgrupper, kulturskolans drama-grupper, Teatertolvan, Eksjö Revyn och Höglands-klättrarna.

I samband med olika aktiviteter har samverkan skett med kulturskolan, skolan, elevhälsan, skolkyrkan, familjeenheten, polisen, föreningar, museum, fältteam, näringslivet och studieförbund. Vi har även under hös-ten påbörjat individuell läxläsningshjälp vilket resul-terat i två elever som under bestämda dagar och tider bedriver läxläsning med stöd efter ordinarie skolan.

Under sommaren ansvarade ungdomsenheten för verksamheten vid Långanässjöbadens servering och bad. Det var 18 ungdomar som erbjöds feriepraktik genom samarbete med HIA (Hälsa, Integration och Arbete) samt fyra ungdomar i samarbete med familje-enheten.

Under fyra veckor ansvarade även Öppen ungdoms-verksamhet för ett migrationsprojekt med barn och ungdomar i migrationsverkets regi från Mariannelund och Ingatorp. Syftet var att även dessa barn och ung-domar skulle få känna sommarlovskänsla, så mycket aktiviteter genomfördes och då speciellt utomhus sport och lek.

Rastrunda på Hultskolan

Verksamheterna

69

Särskola

Särskola bedrivs på Grevhagsskolan, Prästängsskolan och Eksjö Gymnasium. Nationella program finns på gymnasiesärskolan och dessa är hotell- och restau-rangprogrammet, industriprogrammet, fordonspro-grammet, handelsprogrammet samt det individuella programmet. Till dessa program söker elever från våra grannkommuner. Det har blivit allt svårare under senare år då flera närliggande kommuner har gjort lösningar på hemmaplan. På grundsärskolan finns 18 elever fördelade på Grevhagsskolan och Prästängsskolan.

Elevhälsa

Elevhälsans övergripande organisation överensstäm-mer mycket bra med intentionerna i den nya Skolla-gen; att arbeta med pedagogiska, medicinska, sociala och psykologiska insatser. Elevhälsans verksamhet är en del av skolans lärande uppdrag. Elevhälsan arbetar för en likvärdig skola, att främja det friska och att förebygga ohälsa.

Samverkansavtalet mellan Eksjö kommun, BUP och Habiliteringscentrum har reviderats under 2014. Avtalet tydliggör ansvar och roller och underlättar samverkan mellan parterna.

Syftet är att uppnå en gemensam helhetssyn utifrån barnets och familjens behov och resurser och att vara ett stöd för de professionella yrkesutövarna.

I Elevhälsans organisation ingår kuratorer, skolskö-terskor, psykolog/logoped och specialpedagoger.

Lokaler

Renoveringen av Furulundsskolan färdigställdes som-maren 2014.

Tillfälliga barnomsorgslokaler på Eksjö camping (cirka 20 platser) flyttades till Teknikums lokaler sommaren 2014 och utökades till cirka 50 platser.

I Hult togs båda paviljongerna i anspråk för barnom-sorg då efterfrågan ökade.

Den fristående förskolan Fröhuset utökades med en avdelning på Missionskyrkan.

Övrigt

Skolinspektionen kontrollerar att kommuner och skolor följer de lagar och andra bestämmelser som gäller för verksamheten. Målet är att bidra till alla barns och elevers lika rätt till god utbildning i en trygg miljö där alla når minst godkänt i alla ämnen.

Skolinspektionen kommer till Eksjö under våren 2015 för inspektion.

Framtiden

Från 2015 till 2018 kommer Storegårdsområdet att genomgå en stor upprustning av lokalerna. Gymna-siesärskolans lokaler kommer att bättre anpassas för gymnasiesärskolans verksamhet. Teknikum och ute-området runt omkring kommer att bli förskoleverk-samhet. Prästängsskolans lokaler kommer anpassas till en modern 7–9 skola som ger förutsättningar för alla att vara stolta över sin skola och lyckas med sina studier. Spelverkets lokaler kommer att upprustas för att ge förutsättningar för att fortsätta bedriva en bred ungdomsverksamhet med bra resultat.

I maj 2015 kommer en framtidsplan (2015–2022) för barnomsorgen (förskolan) och grundskolan att presenteras. Syftet är att presentera en plan som ger full behovsteckning (alla har plats) inom barnomsor-gen och skola i hela kommunen.

Framtida utveckling

Barn- och ungdomssektorn har spännande utma-ningar inför framtiden. Nedan väljer sektorn att peka på några områden:

• Klara av full behovstäckning i barnomsorgen.

• Fortsätta kvalitetsutvecklingen i förskolan motmålen i läroplanen för förskolan.

• Genom den nya organisationen ge ett bättrecentralt stöd till rektorer och förskolechefer, gebättre förutsättningar för samarbetande cheferinom områdena och ett likvärdigt lokalt admi-nistrativt stöd.

• Att skapa en kultur där alla förstår att det ärpedagogerna som gör den främsta skillnaden förbarnens/elevernas resultat! Alla andra inom BUShar som sin främsta uppgift att stödja, organi-sera, coacha, leda, avlasta och fatta beslut somger pedagogerna goda förutsättningar så att allaelever lyckas!

• Fortsätta skapa en attraktiv gymnasieskola somhar ett bra programutbud och når goda resultat.

• Rätt kompetensutveckling på organisation,grupp och individnivå krävs för att behålla ochnå en högre måluppfyllelse.

• Vara en god arbetsgivare för att behålla och ny-rekrytera personal med rätt behörighet.

Verksamheterna

70

Nyckeltal 2012 2013 2014

Antal barn/eleverBarnomsorg (genomsnitt) 714 725 750

Fritidshem 641 601 597

Förskoleklass 166 155 152

Grundskola 1 531 1 540 1 554

Grundsärskola 17 14 18

Eksjö Gymnasium 538 496 467

Gymnasiesärskola 32 31 31

Nyckeltal

Meritvärde, betyg

Årskurs 6 Eksjö kommun Riket

Pojkar 194,8 Ej tillg

Flickor 216,0 Ej tillg

Totalt 204,6 Ej tillg

Årskurs 9 Eksjö kommun Riket

Pojkar * 194,3 203,5

Flickor 225,1 226,8

Totalt 209,3 212,8

* Exklusive pojkar inskrivna på Stuveryds HVB-hem

Nyckeltal

Resultat av de ämnen som ingår i PISA-undersökningen

Matematik Klarar kunskaps- Ämnesprov Makraven/ Betyg A-E Betyg A-E

Åk 6 Eksjö 93,3% 93,7%Åk 6 riket 91,2% 90,9%Åk 9 Eksjö 84,4% 89,9%Åk 9 riket 90,7 % 87,5%

SvenskaKlarar kunskaps- Ämnesprov Svkraven/ Betyg A-E Betyg A-E

Åk 6 Eksjö 93,9% 97,3%Åk 6 riket 94,9% 95,5%Åk 9 Eksjö 93,0% ~100%Åk 9 riket 96,1% 96,4%

Nyckeltal och resultat av kunskapsuppföljning 2014

Förskolan Kullalyckan firade 25 år i september 2014. Undervisning med hjälp av gammeldags material i Hult-skolan vid 100-årsjubileumet den 3 juni 2014.

Verksamheterna

71

Ekonomi (mnkr) Budget Utfall Avvik-2014 2014 else

Grundskola Intäkter -4,9 -9,7 4,8Kostnader 131,5 137,5 -6,0varav personalkostnader 83,0 89,3 -6,3Nettokostnader 126,6 127,8 -1,2

Grundsärskola Intäkter 0,0 -0,2 0,2Kostnader 6,5 6,2 0,3varav personalkostnader 6,0 5,8 0,2Nettokostnader 6,5 6,0 0,5

Gymnasieskolan Intäkter -26,1 -27,0 0,9Kostnader 86,0 83,8 2,1varav personalkostnader 33,6 34,2 -0,6Nettokostnader 59,9 56,8 3,1

Gymnasiesärskolan Intäkter -6,2 -5,2 -1,0Kostnader 11,5 11,5 0,0varav personalkostnader 9,1 9,1 0,0Nettokostnader 5,3 6,4 -1,1

SektorsövergripandeIntäkter -0,2 -2,1 2,0Kostnader 20,0 19,5 0,5varav personalkostnader 10,5 11,0 -0,5Nettokostnader 19,8 17,4 2,5

Barn- och ungdomssektorn totalt Intäkter -55,5 -64,7 9,2Kostnader 365,5 376,1 -10,6varav personalkostnader 228,9 238,4 -9,6



Öppen fritidsverksamhetIntäkter -0,3 -0,7 0,4Kostnader 2,8 3,1 -0,3varav personalkostnader 1,8 1,6 0,2Nettokostnader 2,5 2,4 0,1

Öppen förskolaIntäkter -0,7 -0,7 0,1Kostnader 2,0 2,0 0,0varav personalkostnader 0,5 0,5 0,0Nettokostnader 1,3 1,3 0,0

Förskola 1-5 år Intäkter -11,0 -12,9 1,9Kostnader 77,4 83,9 -6,5varav personalkostnader 58,2 60,3 -2,1Nettokostnader 66,4 71,0 -4,6

Pedagogisk omsorg Intäkter -0,4 -0,7 0,3Kostnader 5,4 6,1 -0,7varav personalkostnader 4,7 4,9 -0,2Nettokostnader 5,0 5,5 -0,4

Fritidshem Intäkter -5,7 -5,3 -0,4Kostnader 15,2 15,7 -0,4varav personalkostnader 14,6 15,0 -0,4Nettokostnader 9,5 10,3 -0,8

Förskoleklass Intäkter 0,0 -0,1 0,1Kostnader 7,1 6,7 0,4varav personalkostnader 6,9 6,6 0,3Nettokostnader 7,1 6,7 0,5

Verksamheterna

72

Sociala sektorn


Brukarperspektiv

Högst 3000 externa vårddygn per år av unga på institution

Utfall 2014: 2 362 dygn. Utfall 2013: 2 836 dygn.Totalt antal vårddygn till barn och unga uppgår till 2 362 dygn. Av dessa är 1 589 dygn enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) och resterande 773 dygn avser placeringar enligt SoL (Socialtjänstlagen). Under 2014 har en ny placerings-rutin införts och samarbete med verkställigheten av öppenvårdsinsatser och barnoch ungdomssektorn har intensiverats. En individ som tidigare varit hel-årsplacerad har under 2014 varit placerad i lands-tingets regi. Kommunen har därmed inte haft några dygnskostnader för individen under 2014.

Årligen samt vid avslutad insats ska en utvärderingsenkät fyllas i

Utfall 2014: 0 procent. Utfall 2013: 9 procentFör att utvärdera sektorns öppenvårdsinsatser ska en utvärderingsenkät fyllas i. Det har avslutats 28 insat-ser inom öppenvården barn och unga. Under perio-den har inga utvärderingsenkäter fyllts i av de som avslutat insatser. Uppföljning har skett av upprättad genomförandeplan i samtliga insatser. Måluppupp-fyllensen är inte uppnådd.

Rätt i länsrätten i minst 99 procent av de överklagade sociala myndighetsbesluten

Utfall 2014: 81,25 procent. Utfall 2013: 93,75 procent.Totalt har det varit 16 överklaganden varav 13 be-slutats i enlighet med Eksjö kommuns bedömning, vilket innebär 81,25 procent.

75 procent upplever att informationen varit lättillgänglig om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med

Utfall 2014: 63 procent. Utfall 2013: 65 procent.Måluppfyllelsen i styrkortsmålet mäts genom att

kontrollera andelen brukare som vet vart de ska vända sig med synpunkter eller klagomål inom hemtjänsten och särskilt boende, andelen som uppger hur väl personalen informerar om tillfälliga förändringar inom hemtjänsten och särskilt boende, samt hur väl kommunens hemsida för äldreomsorgen uppfyller olika informationskriterier. Det uppmätta resultatet uppgår till 63 procent vilket innebär att målet i styrkortet inte har uppnåtts. Avseende hur väl brukarna upplever att personalen informerar om tillfälliga förändringar erhåller hemtjänsten ett index på 69 procent medan index för särskilt boende är 44 procent. Resultatet för hur väl brukarna vet vart de ska vända sig med synpunkter och klagomål är 73 procent inom hemtjänsten och 38 procent inom särskilt boende. Indexet för kommunens hemsida är 91 procent.

80 procent nöjda brukare inom äldreomsorgen

Utfall 2014: 89 procent. Utfall 2013: 86 procentSocialstyrelsen har genomfört en brukarundersök-ning under 2014 vars syfte är att ge ökad kunskap om vårdens och omsorgens kvalitet ur de äldres perspektiv. Undersökningen bygger på ett antal kvalitetsområden som har betydelse för vården och omsorgen om äldre. Bland annat undersöks de äldres uppfattning om vård- och serviceinsatser, persona-lens bemötande och möjligheter till social samvaro och aktiviteter. Resultatet för de äldres bedömning av äldreomsorgen i sin helhet uppgår till 89 procent där andelen som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänsten uppgick till 91 procent. Motsvarande siffra för särskilt boende är 87 procent.

Ett urval av underkategorier och svar på dessa inom hemtjänst är bland annat: Inom hemtjänsten upp-lever 84 procent att personalen alltid eller oftast har tillräckligt med tid för att utföra arbetet. I kategorin inflytande och delaktighet upplever 88 procent av brukarna att personalen tar hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. 98 procent anser att persona-len brukar bemöta brukarna på ett bra sätt och 93 procent har svarat att de känner ett förtroende för personalen inom hemtjänsten som kommer hem till brukarna.

Ett urval av underkategorer och svar på dess inom

Verksamheterna

73

kön har minskat andra halvåret 2014. Två personer har med beslut om särskilt boende flyttat in från andra kommuner. Två personer har flyttat från Eksjö till en annan kommun.

10 procent av hemtjänsten utförs av alternativa utförare utifrån LOV (Lag om valfrihetssytem)

Utfall 2014: 0,41 procent. Utfall 2013: 0 procentI maj 2014 skrev Eksjö kommun avtal med den för-sta privata utföraren sedan LOV infördes i kommu-nen. Det är en till två brukare som valt den privata utföraren.

Vid ansökan utförs alltid utredning med beslut senast tre veckor efter ansökan om hemtjänstinsatser lämnats in

Utfall 2014: Ej mätt. Utfall 2013: 100 procent.Styrkortsmålet går inte att kvalitetssäkra i verksam-hetssystemen. Vid manuell bearbetning är värdet fortfarande osäkert, varför ett framtaget resultat inte behöver återspegla hur verkligheten ser ut. På grund av detta mäts inte styrtalet.

Högst 40 hushåll med andrahandskontrakt genom kommunens försorg

Utfall 2014: 52 stycken. Utfall 2013: 50 stycken.Totalt har 52 stycken hushåll haft andrahandskon-trakt genom kommunen under året. Av dessa är det 22 stycken hushåll som avser Biståndsenheten eko-nomiskt bistånd. 30 stycken avser Biståndsenheten missbruk/psykiatri.

Samtliga under 29 år som söker ekono-miskt bistånd ska erbjudas coachsamtal hos HIA (enheten för Hälsa, integration och arbete) för arbetsmarknadsprövning efter första besöket

Utfall 2014: 44,1 procent. Utfall 2013: 35 procent.59 personer har erbjudits coachsamtal till HIA. Av dessa har 26 personer anvisats till HIA. Av dessa hade en fått jobb redan innan möte bokats och fyra uteblev. Coach på HIA har därmed träffat och gjort kartläggningar på 21 personer. 12 av dessa 12 ung-domar har haft praktik via HIA till dess att arbets-förmedlingen tagit över. I de fall då det bedömts nödvändigt har praktik fortsatt även efter att arbets-förmedlingen trätt in.

särskilt boende är bland annat: Inom kategorierna mat och måltidsmiljön upplever brukarna att så-väl maten smakar mycket bra eller ganska bra (84 procent) som att måltidsmiljön är en trevlig stund (75 procent). I kategorin inflytande och delaktig-het upplever 82 procent av brukarna att personalen tar hänsyn till brukarnas åsikter och önskemål. 96 procent anser att personalen brukar bemöta brukarna på ett bra sätt och 91 procent har svarat att de känner ett förtroende för personalen.

Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplan

Utfall 2014: 53 procent. Utfall 2013: 89 procent.En framgångsfaktor för att utveckla omsorgsinsatser-na är att det ska vara individuellt riktade insatser till brukarna och att de varit delaktiga i framtagandet av dessa. Det låga resultatet på 53 procent beror på att förändringar skett för brukare som enbart har insats matdistribution och/eller trygghetslarm då dessa inte är delaktiga i framtaganade av genomförandeplan.

Processperspektiv

Svar inom tio dagar till anvisande myndighet vid inkommen förfrågan

Utfall 2014: 99 procent. Utfall 2013: 91 procent.Arbete har pågått för att förbättra och få till en välfungerande rutin där anvisande myndighet ska få svar inom tio dagar, vilket har förbättrats under 2014 jämfört med 2013. Vid de fåtal tillfällena som svar i inte getts inom tio dagar så har svarstiden varit elva dagar.

Tillgång till särskilt boende inom tre månader efter beslut

Utfall 2014: 2,3 månader. Utfall 2013: 2,6 månader.När biståndshandläggare tagit beslut om särskilt boende för enskild person samordnas den fortsatta processen av en boendesamordnare som samordnar en gemensam kö som gäller för samtliga särskilda boenden inom kommunen. Genomsnittlig slutlig väntetid 2014 är 2,3 månader, varav 1,8 månader på korttidsboende och 2,7 månader i ordinärt boende. Målet i styrkortet är därmed uppnått. Under 2014 har totalt 60 personer erbjudits att flytta in på särskilt boende i kommunen. Under första halvåret var den genomsnittliga kön 3,3 månader, vilket innebär att

Verksamheterna

74

Högst 1500 vårddygn per år på institution inom psykiatri- och missbruk

Utfall 2014: 1899 dygn. Utfall 2013: 1136 dygn. Totalt antal vårddygn till vuxna personer uppgår till 1899 stycken vilket innebär att målet inte är uppnått. Av dessa avser 1 234 dygn placeringar enligt SoL och 665 stycken avser placeringar enligt LVM (Lag om vård av missbrukare). Under fjärde kvartalet 2013 ökade inflödet av individer som behövde placeras på institution. Det ökade trycket har fortsatt under 2014. Jämfört mot de senaste åren har det varit en ökning av antalet placeringsdygn. Inte sedan 2007 har antalet dygn varit högre.

100 procent av tillfrågad personal ska känna till värdighetsgarantierna

Utfall 2014: 91,7 procent. Utfall 2013: Ej mätt. Syftet med de lokala värdighetsgarantierna är att ha en hög kvalité inom äldreomsorgen och värna de äld-res perspektiv och önskemål. Värdighetsgarantierna innehåller de förhållningssätt som ska prägla bemö-tandet gentemot brukaren och berör viktiga begrepp som respekt, självbestämmande, individanpassning, delaktighet, kvalité, bemötande, trygghet och me-ningsfullhet för den äldre.

Viktiga händelser

• Mogårdens äldreboende övergick till traditionellkommunal regi ifrån att ha varit organiseradesom intraprenad.

• Hemtagningsteam startade i mars 2014 på provför att permanentas från juni i hela kommunen.

• Arbetskläder till äldreomsorg och hälso- ochsjukvård är inköpta.

• Utbildningssatsningar inom äldreomsorgen somfinansierats via prestationsersättningar.

• Flytt av hemsjukvårdens lokaler till gamla polis-huset.

• Barnahus öppnade i Jönköping i maj, vilketinnebär nya rutiner i utredningsarbetet för barnoch unga som misstänks ha blivit utsatta förövergrepp.

• Samarbetsrutiner mellan sociala sektorn ochbarn- och ungdomssektorn har skapats för place-rade barn.

• Förändrad verksamhetsinriktning på HVB-Juste-lius ifrån barnoch ungdomsplaceringsalternativtill ensamkommande flyktingbarn.

• Coachgruppen har påbörjat ett arbete medpersoner som haft försörjningsstöd under långtid, dvs. flera år, i syfte att dessa ska bli självför-sörjande.

• 133 ungdomar hade feriepraktik i kommunensregi.

• Frivilligarbetare är i dagsläget 110, arbetar bådepå träffpunkter och särskilt boende.

• Landstinget har tagit över huvudmannaskapetför färdtjänst ifrån Eksjö kommun. Skatteväxlinghar genomförts.

• Sektorn har intensifierat arbetet kring ett nyttstyr- och ledningssystem.

Årets verksamhet

Äldreomsorg

Äldreomsorg särskilt boende hade ett negativt utfall jämfört mot budget med 0,7 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 0,8 procent. Äldreomsorgen, särskilt boende, fick en resurstilldel-ning om en miljon kronor för att använda vid tillfäl-len då tilldelade resurser inte motsvarade behoven. Resurserna är använda vid tillfällen då brukare haft oro/ångest och att detta visat sig vara destruktivt eller aggressivt beteende. Utifrån säkerhet för andra brukare och arbetsmiljön för personalen har framfö-rallt buffertmiljonen nyttjats vid kvälls- och nattetid. Buffertmiljonen har inte täckt hela 2014 års behov utan det har skett ett överskridande på cirka 500 tkr.

Effekterna av bemanningstätheten och resurstilldel-ningen, inom särskilt boende, efter neddragningarna 2009 innebär en arbetsbelastning där organisationen är känslig för till exempel korttidssjukfrånvaro. Ni-vån på grundbemanningen har inneburit att det varit svårt att vara kort med personal.

För att förstärka en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre har staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) gjort en överenskom-melse som handlar om att genom ekonomiska incita-ment och med de mest sjuka äldres behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera samverkan mellan kommuner och landsting. I Eksjö kommun har stort fokus lagts på att synliggöra det preventia arbetet med riskbedömningar för fall, undernäring, trycksår, beteende och psykiska symtom vid demenssjukdom samt förbättrad vård vid livets slut. Arbetet har gene-rerat prestationsersättningar som äldreomsorgen har använt för att utbilda samtliga omvårdare i omvård-nads-, sårvårds- och läkemedelsutbildning.

Verksamheterna

75

Äldreomsorg ordinärt boende, inklusive hemtjänst med hemtjänstpeng, hade en negativ avvikelse mot budget med totalt 5,7 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 7,6 procent. För hem-tjänst inom resursfördelning med hemtjänstpeng är det negativa utfallet 6,8 mnkr. Totalt ersattes hemtjänsten med hemtjänstpeng med cirka 172 600 timmar under 2013. För 2014 var utfallet cirka 175 800 timmar. I budget fanns 172 600 timmar under 2014, vilket innebär att det varit en differens mellan faktiskt beviljade hemtjänsttimmar och budgeterade hemtjänsttimmar som motsvarar cirka 1,1 mnkr.

Hemtjänstens budgetutfall påverkas också av timer-sättningsnivån per beviljad timma och kommunens egenregi har en högre faktiskt kostnad per beviljad timma än vad som ersätts per timma. För att komma tillrätta med de ekonomiska överskridanden som hemtjänsten dragits med de senaste åren gjordes dels neddragningar inför 2014 och dels ett arbete med bemanningsekonomi med resultatet att en förändrad bemanningsfilosofi har införts. Under 2014 har ett analysarbete påvisat att hemtjänstersättningen per beviljad hemtjänsttimma var för låg vilket varit en bidragande orsak till det negativa utfallet. Ersätt-ningsnivån är höjd till 2015.

Hälso- och sjukvård

Utfallet för hälso- och sjukvården är negativt med 0,6 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 2,2 procent. Inför 2014 gjordes en personalminsk-ning för att skapa möjligheter till en budget i balans. Det har varit viss omsättning av sjuksköterskor under 2014. Första halvåret 2014 fanns det intresse från sjuksköterskor med påringningar och förfrågningar om lediga tjänster. Under hösten har det dock varit

svårare att besätta lediga sjukskötersketjänster, vilket inneburit att organisationen haft vakanta tjänster delar av året. Detta har resulterat i att personalkost-naderna varit lägre än budgeterat. Den stora negativa budgetavvikelsen är att hjälpmedelskostnaderna varit högre jämfört mot budget.

Stöd och service till funktionshindrade

Verksamheter inom stöd och service till funktions-hindrade har ett negativt utfall med 1,1 mnkr, vilket motsvarar en avvikelse mot budget med 2,3 procent. Budgetavvikelsen beror framförallt på en tillfällig besparing under 2014 som inte verkställts, tillkom-mande nya ärenden tillsammans med beslutad volymrisknivå samt att avslutade ärenden medfört omställningskostnader. Den tillfälliga besparingen på gruppboende som var tänkt under 2014 har inte verkställts på grund av ett avslag i ett SFB-ärende (socialförsäkringsbalken). Istället för att minska an-talet brukare i gruppboende var gruppboendet under 2014 fullt, vilket därmed krävt ordinarie personal-styrka.

Inför 2014 beslutade politiken om en risknivå inom stöd och service till funktionshindrade som innebar att det skulle krävas volymminskningar, något som inte skett totalt sett jämfört mot budgetnivån. Detta tillsammans med nytillkomna brukare har medfört negativa avvikelser jämfört mot budgeten. Det har skett volymminskningar i ett par större SFB-ärenden. När en brukare till exempel flyttar från Eksjö kom-mun eller avlider slutar Försäkringskassan att betala ut ersättning från det datumet brukaren flyttar/avlider. Samtidigt har sektorn personal anställd. Där har det uppstått ett glapp, det vill säga sektorn har inte erhållit några intäkter samtidigt som det funnits omställningskostnader.

Verksamheterna

76

Socialt stöd

Utfallet för socialt stöd är ett överskott på 6,8 mnkr, vilket motsvarar en positiv avvikelse mot budget med 8,7 procent. Inflödet av nya barnoch ungdomspla-ceringar har varit relativt lågt jämfört mot tidigare år samtidigt som sektorn haft lägre kostnader för fram-förallt två individer, dels jämfört mot budget och dels jämfört mot föregående år. En av dessa har varit under utredning i landstingets regi, vilket medfört att dessa dygn och kostnader inte belastat kommu-nen. För den andra individen har kostnaderna varit hälften så höga jämfört mot budgeterat under cirka sex månader. Hade dessa varit helårsplacerade enligt dygnspris som var under 2013 hade helårskostnaden varit cirka 7,6 mnkr. Den faktiska kostnaden under 2014 blev cirka 2,7 mnkr, vilket är en stor anledning till den positiva avvikelsen mot budget. Inför 2014 beslutade politiken att satsa på alternativa lösningar och avveckla ett HVB-hem i kommunens regi.

Under 2014 har insatser minskats, dock har inga alternativa helhetslösningar funnits till de brukare som vistas på HVB-hemmet. Detta har medfört en negativ avvikelse med cirka 1,8 mnkr jämfört mot vad som var budgeterat. Under fjärde kvartalet 2013 ökade inflödet av individer som behövde placeras på institution. Det ökade trycket har fortsatt 2014 och inneburit en negativ avvikelse mot budget på 3 mnkr. Totalt sett för barn-, ungdoms-, och vuxenpla-ceringar är det en positiv avvikelse mot budget med cirka 2,5 mnkr. Fördelningen mellan barn/ungdomar och vuxna i öppenvårdsinsatser har haft en liknande utveckling som placeringar, dvs. det har varit ett högre tryck på öppenvårdsinsatser för vuxna än för barn/ungdomar.

Sektorn fortsatte under första halvåret nyttja personal från bemanningsföretag inom myndighetsutövning. Detta avslutades i slutet av maj och därefter har orga-nisationen varit besatt med ordinarie personal. Vad gäller försörjningsstöd har utvecklingen varit relativt stabil jämfört mot föregående år då det var större variationer från månad till månad. Utfallet blev cirka 14,8 mnkr jämfört mot budget på 16,3.

Inom flyktingmottagningen har 115 personer flyttat till Eksjö kommun inom etableringen under 2014. Motsvarande siffra 2013 var 94 personer och 32 personer under 2012. Sektorn har arbetat med ett integrationsprojekt som kommer att fortsätta 2015, med bidragsmedel ifrån länsstyrelsen, för att stärka och utveckla verksamhet med flyktingguider och fa-miljekontakter. Syftet har varit att samverka med till exempel föreningsliv, Svenska kyrkan, frikyrkor och samhällsföreningar. Det har även bedrivits projekt för att skapa kontakt med privata fastighetsägarna för att erbjuda information och utbildning kring det kom-munala mottagandet av nyanlända invandrare.

Sektorn bedriver verksamhet för ensamkommande flyktingbarn som består av 33 ensamkommande ungdomar. Jämfört mot tidigare år har kommunen förändrat redovisningsprincipen kring hur statsbidrag avseende integration och ensamkommande flykting-barn bokförs. Detta gjordes utifrån ett förtydligande som RKR (Rådet för kommunal redovisning) gick ut med till Sveriges kommuner. Det innebär att statsbidrag som inte har en uttryckligen fastslagen tidsperiod ska intäktsföras den period som bidraget avser, det vill säga i stor utsträckning under inneva-rade år. Bidraget ska intäktsföras i sin helhet även om

Verksamheterna

77

nedlagda kostnader inte motsvarar bidragets storlek för den period som bidraget avser. Kommunen har tidigare skuldfört bidrag för att matcha intäkter mot kostnader, vilket inneburit att verksamhet för inte-gration och ensamkommande flyktingbarn haft liten eller ingen resultatpåverkan på kommunens resultat. Framöver kommer volatilitet mellan intäkter och kostnader att hanteras via kommunens system för resultatfond. Vid jämförelse mot budget har verk-samhet för integration och ensamkommande flyk-tingbarn en positiv resultatpåverkande effekt under 2014 med 2,1 mnkr för sociala sektorn

Sektorsövergripande och övrigt

Ett par övriga större poster har haft påverkan på sociala sektorns budgetutfall. • Vad gäller sänkta arbetsgivaravgifter för unga och

äldre har sektorn ett positivt utfall jämfört motbudgetram med cirka 1,6 mnkr.

• Fastighetskostnader, i huvudsak driftskostnader,har varit cirka 0,8 mnkr lägre än budget.

• Semesterlöneskulden för hela sektorn var ca 0,6mnkr lägre jämfört mot 2013.

• Det har varit en tillfällig besparing av en kvali-tetschef under 2014, vilket motsvarar cirka 0,6mnkr.

• Arbetskläder för cirka 0,85 mnkr är inköpta medAFA-pengar.

Framtiden

Socialstyrelsen menar att ett problem inom särskilda boenden i Sverige är att insatserna inte utgår ifrån den enskildes behov utan att brukarna får anpassa sig efter vilken bemanning som finns. Socialstyrelsen fattade beslut om en ny föreskrift som rör ansvaret för personer med demenssjukvård och bemanning i särskilda boenden (SOSFS 2012:12). Föreskriften skulle träda i kraft 31 mars 2015. Beslutet om den nya föreskriften är enligt en ny förordning beroende av regeringens medgivande. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en samman-ställning av remissynpunkterna. Socialstyrelsen har utifrån detta beslutat att datum för eventuellt ikraft-trädande kan meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande.

Utifrån nya riktlinjer ifrån Socialstyrelsen kommer implementering av ÄBIC (Äldres Behov I Centrum) att ske, vilket kommer att påverka arbetssätt för bi-

ståndsbedömning, verkställighet och uppföljning av insatser enligt socialtjänstlagen.

Utbildningsinsatser inom äldreomsorg och hälso- och sjukvård kommer att fortskrida under 2015 med finansiering via prestationsersättningar.

Sociala sektorn står inför att kommuninvånarnas behov av omsorg och service kommer att öka inom verksamheten för stöd och service för funktionshin-drade där en målgrupp som ökat är barn och ungdo-mar med neuropsykiatriska funktionshinder. Sociala sektorn kommer att behöva utöka och utveckla omsorgsverksamheterna framöver för att tillgodose dessa behov. Samtidigt har Försäkringskassan, de se-naste åren, infört förändrade rutiner inom personlig assistans, vilket kan komma att påverka kommunen.

I december 2015 flyttar Ekoxen till nya lokaler. I samband med flytten kommer verksamheten se över hur stödet ska se ut till boende i egna lägenheter som idag har stöd från Ekoxen.

Arbetet med ensamkommande flyktingbarn kommer att växa under 2015. Det planeras för nya HVB-boenden. Med dessa inräknade kommer kommunen ha cirka 28 HVB-platser och därutöver utslussnings-lägenheter. Verksamheten kommer att omfatta cirka 45 ungdomar.

I ekonomirapporten ifrån SKL redogörs att samtidigt som tillväxten i USA och Storbritannien ligger kring 3 procent är tillväxten i Euroländerna fortsatt svag. SKL bedömer att BNP-tillväxten i Sverige kommer att öka 2015 (2,9 procent). Arbetslösheten prognos-tiseras till 7,4 procent 2015 för att sedan successivt sjunka till 6,5 procent 2018. Ekonomiskt bistånd är ett skyddsnät i samhället och är avsett för korta pe-rioder av försörjningsproblematik. I Eksjö kommun har utbetalningarna av ekonomiskt bistånd under 2014 stabiliserats och har haft en lägre nivå jämfört med 2013.

Det pågår förbättringsarbeten inom verksamheten inom sociala sektorn som präglas av arbete med kvalitetsförbättring inom flera verksamhetsområden för att kunna tillmötesgå invånarnas efterfrågan på sociala tjänster. Samverkan sker med flera olika ak-törer och utveckling av metoder samt utbildning av personal är viktiga inslag i verksamheten.

Verksamheterna

78

Nyckeltal 2012 2013 2014

ÄldreomsorgAntal personer 65 år och äldre 3 888 3 993 4 060Antal personer 80-84 år 567 569 567Antal personer 85-89 år 399 398 409Antal personer 90-94 år 206 223 207Antal personer 95 år och äldre 31 40 50Antal personer över 80 år 1 203 1 230 1 233

Nettokostnad kr inom ÄO (exkl. HSL) /inv 65 år- 41 338 40 237 42 588Nettokostnad kr inom ÄO (exkl. HSL) /inv 80 år- 133 602 130 623 140 232

Hemtjänst/särskilda boendeformerAntal personer med hem- tjänst i ordinärt boende 382 361 344

Antal bostäder i särskilda boendeformer Särskilt boende, äldreomsorg 166 166 177**varav platser kopplade till LSS-beslut 5Korttidsplatser 21 21 21Totalt 187 187 198

Andel av befolkningen som bor i särskilt boende eller har hemtjänst65-74 år 3% 2% 3%75-79 år 9% 9% 10%80-84 år 19% 19% 26%85-89 år 36% 45% 45%90 år- 64% 73% 74%

OmsorgNettokostnad kr/invånare 2 842 2 795 3 089Antal verkställda insatser Personlig assistans enligt LSS 11 10 10Ledsagarservice enligt LSS 6 6 5Kontaktperson enligt LSS 13 10 10Avlösarservice enligt LSS 1 0 0Korttidsvistelse utanför hemmet enligt LSS 17 17 20Korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år enligt LSS 12 15 15Boende barn/unga enligt LSS - familjehem 1 0 0Boende barn/unga enligt LSS - bostad med särskild service 2 3 3Boende vuxna enligt LSS - bostad med särskild service 39 44 44Boende vuxna enligt LSS - annan särsk anpassad bostad 4 4 4Daglig verksamhet enligt LSS 64 68 69Antal SFB (LASS)-ärenden 58 63 66Summa antal LSS-insatser 228 240 246

Nyckeltal 2012 2013 2014

Socialt stödTotal kostnad kr socialt stöd exkl socialbidrag, netto/invånare 4 124 4 325 3 382

Institutionsvård & familjehem (vuxna) Vård utom hemmet nettokostnad kr/inv 149 161 310Externa vårddygn SOL 1 085 856 1 234LVM-vård/dygn 43 280 665

Institutionsvård & familjehem (barn och ungdom) Extern vård utom hemmet nettokostnad kr/invånare 1 196 1 037 689Extern vårddygn LVU 2 123 1 860 1 589Externa vårddygn SOL 2 135 976 773

Ekonomiskt biståndAntal hushåll, etableringsersättning 31 46Bruttokostnad kr/hushåll, etableringserästtning 21 762 25 152Ekonomiskt bistånd ej flyktingar, antal bidragshushåll 432 443 411Bruttokostnad kr/hushåll 36 129 38 786 35 999

Arbetsmarknadsåtgärder Antal nya insatser anvisade till AMC under året 338 313 424

Verksamheterna

79


Äldreomsorg särskilt boende Intäkter -12,9 -14,3 1,4Kostnader 106,9 109,0 -2,1varav personalkostnader 81,9 83,8 -1,9Nettokostnader 94,0 94,7 -0,7

Äldreomsorg ordinärt boende Intäkter -59,9 -63,4 3,5Kostnader 134,9 144,2 -9,3varav personalkostnader 72,5 75,4 -2,9Nettokostnader 75,0 80,8 -5,7 varav egenregi hemtjänst med hemtjänstpeng Intäkter egenregi -57,3 -60,5 3,2 Kostnader egenregi 58,1 68,0 -9,9 Nettokostnader 0,7 7,5 -6,8

Hälso- och sjukvård Intäkter -0,5 -0,8 0,2Kostnader 29,7 30,6 -0,9varav personalkostnader 20,8 20,4 0,5Nettokostnader 29,2 29,8 -0,6

LSS/SFB-verksamhetIntäkter -95,4 -93,9 -1,5Kostnader 143,2 142,8 0,4varav personalkostnader 113,1 112,3 0,8Nettokostnader 47,8 48,9 -1,1


Socialt stöd Intäkter -36,0 -43,3 7,3Kostnader 114,3 114,8 -0,5varav personalkostnader 60,0 61,1 -1,1varav kostnader ek bistånd 16,3 15,2 1,1Nettokostnader 78,3 71,5 6,8

Sektorsövergripande funktioner Intäkter -5,7 -7,7 2,0Kostnader 15,7 15,0 0,6varav personalkostnader 9,3 7,4 2,0varav bostadsanpassningsbidrag 1,1 1,2 -0,1Nettokostnader 10,0 7,3 2,6

Sociala sektorn totalt Intäkter -210,5 -223,4 13,0Kostnader 544,7 556,4 -11,7varav personalkostnader 357,7 360,3 -2,6


Ekonomi (mnkr)

Vackra blomsterarrangemang som avdelningen Skog och park och Trädgårdsgruppen planterat.

Äldreboende Marieberg fick under 2014 en så kallad parcykel av Familjen Kamprads stiftelse

Verksamheterna

80

Överförmyndarnämnden

Ekonomi

Årets resultat om totalt -27 tkr ska ses mot bakgrund av att en 80 procents tjänst under halva året delvis varit vakant. Arvodeskostnaderna för gode män och förvaltare, som enligt lag belastar kommunen, är hela 877 tkr mot budgeterade 750 tkr. Vidare har lagstad-gad kostnadsersättning till gode män och förvaltare om 75 tkr utbetalats under året. I budgeten finns inget belopp härför upptaget. Kostnaden för bilersätt-ning överstiger budgeterat belopp med cirka 25 tkr.

Avseende bokförda kostnader för ensamkommande barn har del av dessa återsökts från Migrationsver-ket. En eftersläpning av återbetalningarna gäller, och innevarande år har endast kostnaderna för 2013 återbetalats.

Årets verksamhet

Antalet huvudmän som kräver god man/förvaltare ökar, och närmar sig nu 300 ärenden, mot cirka 275 föregående år, bland annat beroende på att antalet platser på behandlingshem i kommunen har blivit fler. Enligt föräldrabalken har kommunen, där huvudmannen är folkbokförd, ansvaret för att huvudmannen har god man/förvaltare som han/hon är berättigad till, dels betalningsansvar för gode mäns/förvaltares arvoden och kostnadsersättning då huvudmannens kapital inte uppgår till 2 gånger pris-basbeloppet och/eller inte heller har en årlig inkomst motsvarande 2,65 prisbasbelopp.

Arvoderingen till gode män/förvaltare är generellt låg i Eksjö kommun, oavsett om det är huvudmannen eller kommunen som svarar för kostnaderna. Inten-tionen från centralt håll är att 10 procent av prisbas-beloppet ska utgå för dels ekonomisk förvaltning, dels ”sörja för person”. För Eksjö kommuns del ligger nivåerna i båda fallen på i genomsnitt 8 procent. Ett förhållande som bla påverkar förutsättningarna att såväl behålla som rekrytera gode män/förvaltare. Aneby kommun, som från och med 2015 ingår i en gemensam verksamhet med Eksjö kommun, har i princip arvodering om 10 procent.

Antalet ensamkommande barn har ökat markant under 2014. I kommunen fanns vid årsskiftet

2014/2015 hela 20 barn som inte fått permanent uppehållstillstånd. Totalt finns i kommunen nu 35 ensamkommande barn. Under året har, förutom HVB-hemmet i Prästgården med 8 platser, ytterligare 2 boenden öppnats i Eksjö. Justelius med 8 platser för barn i åldern 13–17 år och Casemi (Justelius-gatan 4) med plats för 6 ungdomar.

Innan barnet får uppehållstillstånd ansvarar överför-myndaren för att barnet har en god man, som tillva-ratar barnets intressen. Kostnaderna för gode man-nen återsöks kvartalsvis hos Migrationsverket. Efter det att barnet beviljats uppehållstillstånd förordnar tingsrätten, efter utredning av sociala sektorn, en vårdnadshavare. Barnet har vårdnadshavare till dess att han/hon fyller 18 år. Även vårdnadshavaren har rätt till ersättning, vilket i Eksjö kommun uppgår till 1 200 kr/månad. I denna del erhåller överförmyndar-nämnden ett engångsbidrag om 30 tkr/barn via det statsbidrag som sociala sektorn erhåller.

Framtid

Från och med den 1 januari 2015 infördes en ge-mensam Överförmyndarnämnd för Eksjö och Aneby kommuner, med en gemensam kanslifunktion (en enhet placerad i Aneby och en i Eksjö.) Omorganisa-tionen genomfördes med ”kort varsel”, varför 2015 får ses som ett uppstartsår. Under 2015 kommer likartade rutiner, gemensamma blanketter med mera att arbetas fram. Ett nytt gemensamt ärendehante-ringssystem har också införskaffats för att underlätta samarbetet.


ÖverförmyndarenIntäkter 0,5 0,7 0,1Kostnader 2,6 2,7 -0,2varav personalkostnader 2,2 2,4 -0,2varav övriga kostnader 0,4 0,3 0,0


Ekonomi (mnkr)

Verksamheterna

81

Eksjö kommuns revisorer

Årets verksamhet

Revisorerna har under verksamhetsåret haft en fort-löpande dialog med kommunfullmäktiges presidium, kommunstyrelsen och dess utskott samt ledande tjänstemän i syfte att hålla sig informerade samt upp-daterade om kommunens verksamheter.

Revisorerna har inom ramen för sin kompetens-utveckling deltagit i olika utbildningar och nätverks-träffar. Ett fortsatt samarbete med revisorerna på Höglandet i nätverket Högrev samt i nätverket med samtliga kommunrevisorer i länet och Landstings-revisionen i Jönköpings län.

Revisorerna har inom ramen för sitt uppdrag för-utom övergripande uppföljningar djupgranskat följande områden:

• årsredovisning,• delårsredovisning,• kommunstyrelsens uppsikt över de kommunala

bolagen,• kommunens kapital i form av gator, ledningar

och fastigheter,• beredning av motioner,• kommunens chefsrekrytering.

Framtiden

Revisorerna har för perioden 2015–2018 tecknat av-tal med ett nytt sakkunnigt biträde i form av Deloitte AB. Deloitte är även valda revisorer i de kommunala bolagen.

Med stöd av en risk- och väsentlighetsbedömning som genomförs av Deloitte kommer revisorerna att välja ut de mest prioriterade områdena för gransk-ning.

Granskningarna kommer att fokusera på ändamåls-enlighet, ekonomisk effektivitet och på intern styr-ning och kontroll.


Eksjö kommuns revisorer Kostnader 1,2 1,2 -0,1varav personalkostnader 0,4 0,4 -0,1varav övriga kostnader 0,8 0,8 0,0


Ekonomi (mnkr)

Verksamheterna

82 Eksjö Stadshus AB

Eksjö Stadshus AB(ur bolagets årsredovisning 2014)

Eksjö Stadshus AB, är helägt av Eksjö kommun och utgör moderbolag för kommunens samtliga helägda bolag; • Eksjöbostäder AB,• Eksjö Energi AB med dotterbolagen:

- Eksjö Energi ELIT AB,- Eksjö Elnät AB,

• AB Eksjö Industribyggnader• Eksjö Kommunfastigheter AB

Eksjö Stadshus AB innehar andelar i intresseföreta-gen: • Eksjö Fordonsutbildning AB (40 procent)• ITolv AB (35 procent)

Samtliga bolag har sitt säte i Eksjö.

Koncernen

Koncernen Eksjö Stadshus AB redovisar för 2014 ett resultat på 56,4 mnkr (11,9 mnkr förgående år).

ITolv AB har som intresseföretag bidragit med 251 tkr till årets resultat (35 procent) och Eksjö Fordons-utbildning AB har bidragit till koncernens resultat med 788 tkr (40 procent).

De totala intäkterna i koncernen ökade med 21 mnkr och uppgår till 361 mnkr. Rörelsens kostnader uppgår till 268 mnkr (föregående år 298 mnkr). Räntekostnaderna har minskat något från 33,5 mnkr till 33,2 mnkr.

Anläggningstillgångarnas bokförda värde har under året minskat från 1 182 mnkr till 1 163 mnkr. De långfristiga skulderna har minskat med 14,8 mnkr och uppgår till 1 023 mnkr.

Det egna kapitalet uppgår till 178,3 mnkr (föregå-ende år 121,3 mnkr).

Koncernens soliditet har ökat med 3,9 procent-enheter och uppgår till 13,2 procent.

VD:s kommentar

Eksjö Stadshus AB:s viktigaste syfte är, enligt ägar-direktiven, att tillvarata ägarens intressen för den kommunala verksamheten som bedrivs i bolagsform. Det sker genom löpande verksamhetsuppföljning, överläggningar med dotterbolagen två gånger per år, samt översyn av ägardirektiv.

Under 2014 har Eksjö Stadshus AB prioriterat att ytterligare utveckla möjligheterna till att öka kon-cernnyttan. Detta har skett genom en översyn av alla dotterbolags ägardirektiv.

En granskning av kommunrevisionen av kommunens styrning och ledning av bolagens verksamhet har visat att detta fungerar på ett bra sätt och att kom-munen följer de regler som gäller kommunallagen i detta avseende.

Med årlig översyn av ägardirektiv i samverkan med dotterbolagen och i övrigt en bra dialog med dem är förhoppningen att detta ska utvecklas ytterligare.

Flerårsöversikt - bolagskoncernen

2014 2013 2012 2011 2010

Intäkter, mnkr 353 361 343 344 362

Resultat efter finans, mnkr 61,6 10,6 20,5 1,0 23,6

Anläggningstillg, mnkr 1 163 1 183 1 171 1 131 1 070

Långfristiga skulder, mnkr 1 023 1 038 969 958 936

Eget kapital, mnkr 178,3 121,3 107,5 88,0 82,7

Soliditet, % 13,2 9,3 8,6 7,2 7,2

Definition soliditet: soliditeten anger hur stor del av de totala tillgångarna som finansierats med egna medel.

83

AB Eksjö Industribyggnader(ur bolagets årsredovisning 2014)

Verksamhet

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att i samverkan med Eksjö kommun förvärva, sälja och utarrendera fastigheter samt uppföra och förvalta byggnader för näringsverksamhet, samt bedriva där-med sammanhängande verksamhet.

Bolaget har till Eksjöbostäder AB, Eksjö Kommun-fastigheter AB och kommunens berörda sektorer betalat ersättning för VD, konsultuppdrag, adminis-tration och fastighetsskötsel samt ekonomitjänster.

VD:s kommentar

Fastigheter

Bolaget har under året försålt nedanstående fastigheter:Eksjö Lunden 2 har försålts till Eksjöbostäder AB.Köpekontrakt har upprättats och handpenning er-lagts på fastigheten Eksjö Verkstaden 3 med Norrgår-dens Förvaltning AB. Slutreglering sker när bygglov erhållits.

Rivning efter brand har utförts på fastigheten Eksjö Verkstaden 3. Ett återuppförande av byggnaden på fastigheten är inte aktuellt med hänsyn till gällande detaljplan.

Värdering och förhandlingar gällande försäljning alternativt ny uthyrning av fastigheten Eksjö Björns-torp 1:123 har skett.

På fastigheten Eksjö Fogsvansen 5 har förutsättningar för en försäljning av del av fastigheten utretts.

Förutsättningar för att uppföra en nybyggnation i Mariannelund har även utretts.

Underhåll m.m.

Reviderad underhållsplan visar på ett utökat under-hållsbehov i fastigheterna. Underhållsåtgärder har utförts liksom hyresgästanpassningar för nya hyres-gäster.

Hyresgäster

Efterfrågan på lokaler har ökat under den senare delen av året och vakanserna har därmed minskat. I Eksjö Spindeln 7 har ett par nya hyresgäster eta-blerat sig och en gammal hyresgäst har till årsskiftet upphört med sin verksamhet. En av hyresgästerna i den av bolaget tidigare ägda Eksjö Lunden 2 har flyt-

Flerårsöversikt

2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning, mnkr 8,8 7,8 4,8 4,3 4,6

Resultat efter finansiella poster, mnkr0,7 0 0,2 0 -0,4

Soliditet % 6,7 6,1 7,3 10,6 10,6

tat till Eksjö Spindeln 7. Beräknade hyresgästanpass-ningar har dock, på hyresgästens initiativ, inte utförts i så stor omfattning som beräknats.

Family House, som är hyresgäst i Eksjö Verkstaden 4 har tidigare sagt upp den del av lokalerna som förhyrs direkt av bolaget. Ett försök att förändra inriktningen har dock medfört att lokalerna har förhyrts på en ny kortare period. Lokalerna som hyrs i andra hand av Elgiganten, Sverige, har man valt att vara kvar i.

Framtida utvecklingNågra av bolagets befintliga fastigheter planeras om möjligt försäljas.

En önskan är att i framtiden kunna investera i nypro-duktion alternativt förvärva en fastighet för att kunna tillhandahålla enkla och ändamålsenliga lokaler. Detta förutsätter dock ökad efterfrågan på lokaler. Möjligheten att återuppföra en byggnad på annan plats med anledning av branden på fastigheten Eksjö Verkstaden 3 är också ett alternativ.

I nära samarbete med kommunens näringslivsen-het och eksjö.nu finns förhoppningar om att kunna utöka antalet nyetableringar i kommunen.

Osäkerhetsfaktorer och brister som påverkar bolaget negativt är bland annat vakanser, hyresgästkonkurser, räntehöjningar och lågkonjunktur.

Nya redovisningsprinciper Detta är AB Eksjö Industribyggnaders första årsredo-visning upprättad enligt BFNAR 2012:1 Årsredovis-ning (K3).

Eksjö Industrifastigheter AB

84

Eksjö Energi AB

Eksjö Energi AB

(ur bolagets årsredovisning 2014)

Koncern

Koncernen ingår i Eksjö Stadshus AB org nr 556111-3076 som är moderbolag. Koncernen Eksjö Stadshus AB ägs till 100 procent av Eksjö kommun.

Verksamheten bedrivs i eget bolag, men i koncernen ingår dotterbolag Eksjö Elnät AB org.nr 556486-7660 och Eksjö Energi ELIT AB org.nr 556572-6568 där Eksjö Energi AB org.nr 556005-3950 är moder-bolag.

Bolagen i koncernen bedriver handel med fjärrvärme, vatten- och avlopp, renhållning, nättjänster, elförsälj-ning, tele- och datakommunikation, underhåll av cirka 7 000 gatljusarmaturer samt förvaltar gator och cykelvägar på uppdrag av Eksjö kommun.

Nya redovisningsprinciper

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsre-dovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd BFNAR 2012:1 Årsredovisning och koncernredo-visning (K3).

Vid övergången har företaget tillämpat följande till-låtna undantag från retroaktiv tillämpning:koncernbidrag som tidigare inte redovisats som bokslutsdisposition. Övergången har inte medfört några förändringar i redovisade poster eller belopp som avser anläggningsregistret, vilka sedan tidigare är uppdelade i betydande komponenter efter uppskattad nyttjandeperiod.

VD:s kommentar

I stort är jag mycket nöjd med 2014. Hur skulle jag kunna vara annat? Vi har en verksamhet som fungerar bra, våra kunder har stort förtroende för oss ochmedarbetarna är (enligt undersökning och som jag uppfattar det) nöjda. Givetvis finns det alltid massor med saker att förbättra men i stort är jag som sagt helnöjd.

Året som gått

Under året som gått har vi gjort en del mindre investe-ringar i verksamheten. Den enskilt största investeringen är vindkraftverket som är placerat i Vetlanda. Det är en vindkraftspark med sex stycken vindkraftverk som samägs av 14 stycken ägare. Bland delägarna både privatpersoner och lokala företag. Driftstart av elproduktionen startade som planerat i oktober 2014.

Elpriser

Elpriserna har under året varit lägre än under 2013. Den stora skillnaden tycker jag dock är att de har va-rit mycket mer stabila 2014 än under 2013. Dock så är det fortfarande stora variationer på timpriset under året. I Sverige hade vi inget timpris på eller under noll men den 27 oktober klockan två på natten var priset nere i fem öre per kWh och den 26 juni var priset uppe i nästan en krona klockan elva. Här finnsen utmaning för oss som elleverantör att sätta kor-rekta priser till konsument för att säkra oss mot dessa prissvängningar samtidigt som vi inte får ligga för högt säkrade.

Ekonomi

Ekonomiskt blev 2014 ett år då vi resultatmässigt följde vår budget. Omsättningsmässigt hamnade vi på en väldigt låg nivå på grund av låg försäljning av fjärr-värme. Produktion och försäljning av fjärrvärme beror naturligtvis på väderlek. Vi har stora fasta kostnader och därför är det med stor nöjdhet som jag kan kon-statera att vi lyckats hålla de påverkbara kostnaderna nere, så att resultatet är i nivå med budget.

Inom koncernen har vatten- och avloppsverksam-heten gett ett resultat över budget. Det har sin orsak i att vi ligger lite efter i planeringen när det gäller utbyggnaden av VA-nätet. Men vi har en förmåga att gasa också, så det får VA-verksamheten ägna sig åt under 2015.

Energi

Energibranschen står som de flesta branscher inför nya utmaningar. Vi ser en stor utmaning hos oss vad det gäller kommunikation. Det gäller både mänsklig

85

Flerårsöversikt - moderbolaget

2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning, mnkr 152,6 159,6 155,8 148,5 165,3

Resultat efter finansiella poster, mnkr 13,6 -0,2 7,9 -4,3 9,6

Soliditet procent 13,2 10,7 10,4 9,3 9,5

Eksjö Energi AB

kommunikation likväl som datakommunikation. Ut-vecklingen går med rasande fart och för oss alla gäller det att hänga med och utnyttja de fördelar som finns.Vi ser vår uppgift som byggare och förvaltare av viktig infrastruktur i kommunen. Vi har ett långsiktigt tänk och en långsiktighet i vårt arbete som få andra företag kan unna sig. I jämförelse med andra energibolag så kan vi konkurrera med de bästa.

Det beror till största delen tack vare motiverade och kunniga medarbetare. Mitt mål är att ha en företags-kultur som underlättar förändring och är öppen för förbättringar. Allt för att bolaget ska fortsätta tillhöra de bästa. Ett starkt bolag är det bästa sättet för oss att kunna gynna kommunens invånare.

Eksjöbostäder AB

(ur bolagets årsredovisning 2014)

Bolagsutveckling och leverans

2014 är en milstolpe i Eksjöbostäders historia. Re-sultatet ligger på strax över fyra miljoner kronor, det vill säga klart över ägarkravet, när man räknar bort försäljningsvinsterna. Omsättningen blev cirka 90 mnkr. Försäljningen av 178 lägenheter har medfört att vi byggt på oss en rejäl kassa som vi ska använda för att bygga 110 lägenheter i centrala Eksjö.

Vår soliditet uppgår numera till över 30 procent. Det är en fördubbling i relation till 2008. Genom försälj-ningen har vi också minskat våra drifts- och under-hållskostnader på både kort och lång sikt. Nästan alla kurvor pekar åt rätt håll. Anläggningstillgångarna har minskat och kassan har alltså stärkts. Räntenivåerna är fortsatt låga liksom inflationen. Bolagets ekonomi vilar på en mycket solid grund.

Under året har vi tagit fram en ny framtidsplan från 2015 till 2018. Där vi satt en ny vision, målsättning-ar, strategier och redovisat konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbetet med framtidsplanen har pågått under hela året i styrelsen och bland medarbetarna. Planen har även mynnat ut i en bok som handlar om hur man bolagsutveckling går till i praktiken när

man sätter medarbe-tarna i centrum.En viktig milstolpe i bolagsutvecklingen har varit att vi fortsatt att stärka kompetensen hos våra fastighetsansvariga. Målet är att alla fastighetsansvariga ska utbildas till fastighets-förvaltare under ett år och att denna process avslutas sommaren 2015. Ett kunskapslyft med målet att skapa välutbildade praktiker.

Storrenoveringen av Stocksnäs etapp 2 har genom-förts. Här deltar alla hyresgästerna aktivt i olika arbetslag och ges ett reellt inflytande och möjlighet att påverka sin bostadsmiljö. Ett fantastiskt demokra-tiskt arbete som stärkt gemenskapen i området och kundnöjdheten.

En annan milstolpe under 2014 var just att 86 procent av våra hyresgäster är nöjda med oss som hyresvärd. Knappast några är missnöjda. Detta är bolagets bästa nivå någonsin och placerar oss på top-tio listan i Sverige. Mätningen görs av externt företag och jämför landets bostadsbolag när det gäl-ler kundnöjdhet i form av ett index som heter NKI (Nöjd-Kund-Index). Ett fint kvitto på att vi gör rätt saker och saker på rätt sätt i organisationen. Ytterst handlar alla insatser om att skapa nöjda kunder som bor kvar och trivs.

Eksjö Energi AB och Eksjöbostäder AB

86 Eksjöbostäder AB

Flerårsöversikt

2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning, mnkr 88,4 104,3 89,3 95 96,5

Årsarbetare, st 30 30 30 30 30

Resultat efter finansiella poster, mnkr 45,6 8,7 0,8 3,3 8,1

Soliditet, % 30,2 20,6 19,4 19,3 20,1

Soliditeten beräknas till justerat eget kapital i procent av balansomslutningen. Med justerat eget kapital menas beskattat eget kapital med tillägg för obeskattade reserver efter det att de reducerats med uppskjuten skatt. Upp-skjuten skatt har för 2014 beräknats med 22 procent.

Under året har vi också pumpat in cirka 25 mnkr i renoveringar i alla våra områden utöver cirka 20 mnkr i investeringar. Åker man runt i staden så finns det snart inga hus kvar att renovera. Mycket av detta har hänt de senaste sju åren genom engagerade med-arbetare och strukturerade underhållsplaner.

Under året har vi gått över till nya redovisnings- och avskrivningsprinciper, K3, som innebär att vi istället för en komponent per fastighet delar upp denna i 12 funktioner för att bättre spegla fastighetens värde och nyttjandeperioder. Detta arbete har gjorts i egen regi och inneburit en hög arbetsbelastning.

I slutet av året har alla handlingar skickats ut som rör vårt nya bostadsområde Lunden. Här ska vi bygga en ny stadsport som kommer att påverka Eksjös siluett för alltid. Ett projekt som kommer att sticka ut med vass arkitektur och påtaglig miljöprofil.

Vi har också dragit igång arbetet med ett nytt ledningssystem FR 2000 där fem olika delsystem (kvalitet, miljö, arbetsmiljö, kompetens och brand) ska sammanföras och integreras. Processer som ska effektivisera och standardisera vårt arbete. Just nu pågår rutinbeskrivningar kring vår fastighetsskötsel. Intressanta och underbara samtal med hela teamet.

Under året har vi haft en mycket bra hyressituation som bidragit till goda intäkter och begränsade hyres-förluster. Hyresförhandlingen blev emellertid en stor besvikelse. Trots att vi renoverar intensivt, lägger mer pengar än någonsin på lägenhetsunderhåll, skapar hyresgästinflytande, betalar för hyresgästföreningens

representanter och stärker bolagets buffert mot sämre tider så lyckades vi inte nå en lokal uppgörelse. Frå-gan får därför avgöras hos hyresmarknadskommittén.Det är emellertid glädjande att se hur fint organisa-tionen fungerar och vilka ambitiösa initiativ som tas. Vi har blivit ett högpresterande bolag som jobbar affärsmässigt och utvecklar kommunen på ett påtag-ligt sätt. Jag tror att vi har haft en viss inverkan på att invånarna har vuxit de senaste fem sex åren i Eksjö vid sidan av migrationen.

Framtid 2015

Detta är mitt sista bokslut som jag gör för Eksjöbo-städer. Under dessa sju år som jag varit VD har vi alltid haft svarta siffror och stärkt företaget konti-nuerligt. Det har varit en bärande princip att aldrig schabbla med ekonomin eller ha några förluster. Min egen syn har alltid varit att intäkterna styr och att intäkterna alltid ska vara större än kostnaderna. Konstigare än så är det inte. Resultatet bedöms varje år fram till 2018 ligga kring 3,5 mnkr och soliditeten bedöms hamna kring 25 procent om fyra år. Året kommer att präglas av utvecklingen av bostadsområ-det Lunden där vi bygger 28 lägenheter i första etap-pen samt renoveringen av Stocksnäs etapp 3.

Tidpunkten är därför rätt att gå nu. Vi har en urstark ekonomi, modern organisation och en tydlig fram-tidsplan som gör att vi kan kriga om förstaplatsen bland Sveriges alla bostadsföretag. Jag vill tacka alla fantastiska medarbetare och styrelsen för dessa inten-siva och lojala år. Utan era insatser skulle det aldrig ha gått.

87

Eksjö Kommunfastigheter AB(ur bolagets årsredovisning 2014)

Bolagsutveckling och leverans

2014 kan närmast beskrivas som ett leveransår för Eksjö Kommunfastigheter. Under året har vi avslutat storrenoveringen av Furulundsskolan i Marianne-lund som uppgått till cirka 43 mnkr. Vi har tillsam-mans med barnoch utbildningssektorn benat ut hur Storegårdsområdet ska förnyas. Vi har renoverat Stadshuset, slutfört allt arbete med installationer av sprinkler på äldreboendena Almgården och Marie-berg, renoverat omklädningsrum på idrottsplatsen Ränneborg, skapat tre nya förskoleavdelningar i be-fintliga lokaler i Teknikum samt gjort en rad åtgärder på Grevhagsskolan och Olsbergs Arena. Utöver detta har vi inlett projektering av det nya reningsverket för simhallen, påbörjat renoveringen av elevhem-met samt bibliotekets tak. Även kompletteringar har skett till den nya brandstationen i Eksjö som vi byggt 2012.

Resultatet ligger på cirka 2,4 mnkr, det vill säga över ägarkravet, men beror på att vi ändrat redovisnings-system för våra fastigheter som fått dessa engångsef-fekter. För kommande år bedöms resultatet nå de avkastningskrav som ägaren önskar.

Omsättningen blev cirka 57 mnkr. Vår soliditet upp-går numera till 9,8 procent det vill säga strax under ägarkravet på tio procent. Det är en stor förbättring från när vi låg på 2,1 procent 2008. Vi fortsätter att lägga stora resurser på renoveringar. Inte mindre än 150 kronor per kvadratmeter har gått till renove-ringar i våra fastigheter utöver investeringar på cirka 20 mnkr. Glädjande så har våra driftskostnader gått tillbaka genom effektiviseringar och tjänligt väder. Räntenivåerna är fortsatt låga liksom inflationen. Bolagets ekonomi vilar på en mycket solid grund.

Under året har vi tagit fram en ny framtidsplan från 2015 till 2018. Där vi satt en ny vision, målsättning-ar, strategier och redovisat konkreta åtgärder som ska genomföras. Arbetet med framtidsplanen har pågått under hela året i styrelsen och bland medarbetarna. Planen har även mynnat ut i en bok som handlar om hur bolagsutveckling går till i praktiken när man sät-ter medarbetarna i centrum.

Eksjö Kommunfastigher AB

En viktig del i bolagsutvecklingen har varit att vi fortsatt att stärka kompetensen hos våra fastighetsansvariga. Målet är att alla fastighets-ansvariga ska utbildas till fastighetsförvaltare under ett år och att denna process avslutas sommaren 2015. Ett kunskapslyft med målet att skapa välutbildade praktiker.

Storrenoveringen av Furulundsskolan är alltså klar. Detta arbete har pågått i tre års tid och präglats av flertal ändringar som medfört att kostnaderna ökat med mellan fem och sex miljoner kronor. Med undantag från detta så är det emellertid en fröjd att se hur fin och förändrad skolan har blivit. Detta är något som positivt kommer att påverka samhället Mariannelund på lång sikt.

Under 2014 har vi genomfört en kundundersökning av våra verksamheter. Resultatet blev att 75 procent av alla verksamheter är nöjda med oss som hyresvärd och ytterst få är missnöjda med hur vi sköter våra fastigheter.

När vi jämför oss med de andra kommunala ”fast-ighetsbolagen”/förvaltningarna på Höglandet så visar det sig att vi tar väsentligt mindre skattemedel i anspråk för att äga och förvalta våra fastigheter. Vi lägger mer pengar på renoveringar och våra fastighe-ter drar mindre energi än de andra verksamheterna på Höglandet. Ett fint kvitto på att vi gör rätt saker och saker på rätt sätt i organisationen. Ytterst handlar alla insatser om att skapa nöjda kunder som bor kvar och trivs.

Under året har vi gått över till nya redovisnings- och avskrivningsprinciper, K3, som innebär att vi istället för en komponent per fastighet delar upp denna i 14 funktioner för att bättre spegla fastighetens värde och nyttjandeperioder. Detta arbete har gjorts i egen regi och inneburit en hög arbetsbelastning.

Vi har också dragit igång arbetet med ett nytt ledningssystem FR 2000 där fem olika delsystem (kvalitet, miljö, arbetsmiljö, kompetens och brand) ska sammanföras och integreras. Processer som ska effektivisera och standardisera vårt arbete. Just nu pågår rutinbeskrivningar kring vår fastighetsskötsel.

88

Flerårsöversikt

2014 2013 2012 2011 2010

Omsättning, mnkr 57,2 54,4 55,7 54 52,7Årsarbetare, st 15 15 14 15 15Resultat efter finansiella poster mnkr

2,5 1,5 0,9 0,9 1Soliditet, % 9,8% 9,3% 9,6% 9,1% 9,1%

Intressanta och underbara samtal med hela teamet.

Det är verkligen glädjande att se hur fint organisa-tionen fungerar och vilka ambitiösa initiativ som tas. Vi har blivit ett högpresterande bolag som jobbar affärsmässigt och utvecklar kommunen på ett påtag-ligt sätt. Jag tror att vi har haft en viss inverkan på att invånarna har vuxit de senaste fem sex åren i Eksjö vid sidan av migrationen.

Framtid 2015

Detta är mitt sista bokslut som jag gör för Eksjö Kommunfastigheter. Under dessa sju år som jag varit VD har vi alltid haft svarta siffror och stärkt företaget kontinuerligt. Det har varit en bärande princip att aldrig schabbla med ekonomin eller ha några förlus-

ter. Min egen syn har alltid varit att intäkterna styr och att intäkterna alltid ska vara större än kostna-derna. Konstigare än så är det inte och just Eksjö Kommunfastigheter är det bolag som har haft en makalös utveckling dessa år. Resultatet bedöms varje år fram till 2018 ligga kring 1,5 mnkr och solidite-ten bedöms hamna kring 13 procent. Året kommer att präglas av förnyelsen av Storegårdsområdet och renoveringen av simhallens reningsverk.

Tidpunkten är därför rätt att gå nu. Vi har en stark ekonomi, modern organisation och en tydlig fram-tidsplan som gör att vi kan kriga om förstaplatsen bland Sveriges alla fastighetsföretag. Jag vill tacka alla fantastiska medarbetare och styrelsen för dessa intensiva och lojala år. Utan era insatser skulle det aldrig ha gått.

Eksjö Kommunfastigher AB

89

eksjö.nu ab(ur bolagets årsredovisning 2014)

Vision

Eksjö.nu är den självklara mötesplatsen när det gäller företagsfrågor och alla företag känner tillhörighet med bolaget. Samarbetet företagen emellan är stort och näringslivsarbetet i Eksjö kommun präglas av partnerskap mellan företagen, eksjö.nu och kommu-nen.

Verksamhetsidé

Att genom personligt engagemang göra det enklare för företagare att driva och utveckla sina företag i Eksjö kommun.

Näringslivsranking

2014 var året då Eksjö klättrade tio steg till plats 53 i Svensk Näringslivs kommunrankning och utsågs till Årets företagarkommun i Jönköpings län! Utmärkelserna visar att vårt strategiska arbete har gett resultat och ger oss ett kvitto på rätt vägval och prioriteringar. Det är dessutom spännande att kon-statera att fler än hälften av aktiebolagen i kommu-nen har förbättrat sina resultat!

eksjo.nu arbetar inom tre fokusområden; starta, etablera och utveckla

Starta

Stöd och rådgivning

Under året har vi haft 129 möten med nyföretagare, både på kontoret och i form av hembesök. Totalt startades 95 nya företag i Eksjö kommun under 2014. Av dessa finns 24 aktiebolag, 67 enskilda firmor, 3 handelsbolag/kommanditbolag. Under året har inte någon ekonomisk föreningbildats.

Utbildning

I de nyföretagarutbildningar vi arrangerat under året har 50 personer deltagit. Förutom grundkur-sen i ekonomi och bokföring, som alltid finns i vårt basutbud, har kurser i digital marknadsföring och Facebook för företag genomförts. Tillsammans med

Almi och Skatteverket har vi bjudit in till två nyföre-tagarträffar.

Spetskompetens inom nyföretagande

Via Science Park i Jönköping har vi under året haft tillgång till hela länets affärsutvecklingskompetens. Samarbetet har skett inom ramen för vårt projekt ”Tillväxtresor”, som avslutades vid årsskiftet. Arbetet fortsätter nu genom den nytillsatta näringslivsutveck-lartjänsten.

Etablera

Myndighetskontakter

En av våra roller är att underlätta för företagare i samband med myndighetskontakter. Vi fungerar som en lots för företag som av olika anledningar behöver komma i kontakt med den kommunala förvaltningen och specifika tjänstemän.

Lokaler och mark

Varje vecka träffar vi kommunala tjänstemän från samhällsbyggnadssektorn samt representanter från det kommunala fastighetsbolaget för att så snabbt som möjligt kunna följa upp och möta behov i sam-band med etableringar.

Utveckla

Nätverk

Under året var vi fördubblat antalet nätverk och kan nu erbjuda våra företagare att delta i nätverk för vd, HR-specialister, fåmansföretagare samt hotell- och konferensanläggning. Totalt har 42 företag deltagit aktivt i nätverksträffarna.

Näringslivslunch

Näringslivslunchen är en av eksjö.nu:s äldsta tradi-tioner. Under året har vi bjudit in medlemmar till lunchmöte två gånger på hösten och två gånger på våren, vilket innebär fyra träffar i Eksjö och fyra i Mariannelund.

eksjö.nu ab

90 eksjö.nu ab

Kompetensutveckling

Vi har även i år kunnat erbjuda den utbildning i ekonomi och bokföring som ingår i vårt basutbud. Förutom de riktade utbildningarna till nyföretagare har vi dessutom arrangerat utbildningar inom bland annat offentlig upphandling, arbetsrätt och arbets-miljölagen.

Handelsplatsutveckling

Vi deltar fortsatt i arbetet med Eksjö Stadsutveckling ekonomisk förening. Här möts representanter från Eksjö kommun, handeln och fastighetsägarna med målet att utveckla Eksjö stadskärna till en nationellt attraktiv handelsplats.

Inflyttarservice

För att klara kompetensförsörjningen är det viktigt att människor trivs i kommunen. Därför har vi under året utvecklat vår inflyttarservice. Den årliga välkomstträffen för nyinflyttade har, efter deltagarnas egna önskemål, utökats till ett återkommande arrang-emang med ytterligare fem kafékvällar per år.

Näringslivsfest 2014

220 gäster deltog i årets näringslivsfest i Olsbergs Arena den 2 oktober. Under kvällen utsågs Årets Butik, Årets Turistpris, Årets Landsbygdsföretag, ”Ta-sig-församhets”-pris och Årets Företagare.

Flerårsöversikt (tkr)

2014 2013 2012 2011 2010

Nettoomsättning 1 526 1 721 1 378 2 191 1 624

Resultat efter finansiella poster 127 7 -90 34 -123

Balansomslutning 1 120 1 367 1 349 1 542 1 273

91

Höglandets kommunalförbund(ur bolagets årsredovisning 2014)

Höglandets kommunalförbund startade sin verksam-het den 1januari 2002 med medlemskommunerna Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö och Vetlanda. Bakgrun-den var ett mångårigt informellt samarbete mellan höglandskommunerna.

Förbundet har till ändamål att tillvarata medlems-kommunernas möjligheter och främja dess utveck-ling och tillväxt. Syftet är att utveckla och fördjupa samarbetet mellan medlemmarna för att åstadkomma utveckling och effektivt resursutnyttjande.

Förbundets verksamheter ska till övervägande del omfatta samtliga medlemskommuner.

Inom förbundet finns idag drift och support av IT samt familjerätt för de fem medlemskommunerna. Vidare svarar förbundet för samordning med syfte att stärka kompetensutvecklingen på Höglandet. Detta uppdrag inkluderar även processledning för teknik- och vård- och omsorgscollege.

Kommunalförbundet, som har sitt säte i Eksjö, leds av en direktion på tio ledamöter med tio ersättare, där varje kommun representeras av två ledamöter och två ersättare. Dessa utses av respektive kommuns fullmäktigeförsamling.

HKF Kansli

En förstudie angående ökad samverkan inom löne- och personaladministration på Höglandet har tidigare genomförts. Syftet med förstudien var att i första hand undersöka om det fanns förutsättningar och intresse att genomföra en huvudstudie med in-riktning att utöka samverkan mellan Höglandskom-munerna vad gäller system- och löneadministration och närliggande personaladministrativa funktioner. Meningen var att förstudierapporten skulle utgöra ett beslutsunderlag för inriktningen av ett eventuellt fortsatt arbete. I förstudien definierades och förank-rades önskade effekt- och projektmål, samt möjliga besparingar. Beslutet blev att någon huvudstudie inte är aktuell för tillfället.

Som ett fortsatt arbete med organisationsutveck-lingen engagerades under april samtliga anställda i

värdegrundsarbetet. Under en halvdag diskuterade vi våra värdegrundsord: engagerade, ansvarstagande och professionella.

Höglandets kommunalförbund har lämnat avsikt-förklaring att, tillsammans med övriga kommuner i länet, ingå i ett gemensamt e-arkiv i Region Jönkö-pings län.

Under november/december genomförde KPMG på uppdrag av revisionen en fördjupad granskning av ekonomiska rutiner och intern kontroll. Slutrapport från arbetet överlämnades i början av februari 2015. De kommentarer och bedömningar som gjorts i rapporten kommer att eller har åtgärdas. Under året har mycket arbete lagts på att kvalitetssäkra ekono-mimodellen. Inför 2015 bör vi nu stå rustade för en transparens i uppföljning och redovisning mot våra kunder.

Gemensam verksamhet

Gemensamma kostnader av gemensam karaktär summeras ihop under begreppet gemensam verksam-het. Häri ingår reception, information, upphandling, ekonomifunktion samt gemensamma omkostnader i form av exempel hyror, el, städning, post samt köp av stöd för personaladministration. Dessa kostnader fördelas sedan mellan verksamheterna inom HKF så varje verksamhet bär sin andel av kostnaderna.

Liksom tidigare år har ett antal upphandlingar och förnyade konkurrensutsättningar genomförts på upp-drag av medlemskommunerna. Som upphandlings-stöd har resurser köpts från Eksjö kommun.

Framtid

Under 2015 kommer fortsatt arbete med mål, mål-uppfyllelse samt rutiner att vara prioriterat. Detta blir en del av att kunna effektivisera i befintlig organisa-tion och tydligöra mål för verksamheten. Från 2015 finns tydligare mål satta av direktionen för HKF.

Interna processer och resurser för upphandling kom-mer att vara på plats under början av 2015. Resurser för detta köps av Eksjö kommun. Översyn av direk-tionens styrande dokument kommer att genomföras.

Höglandets kommunalförbund

92

Familjerätten

Bokslutet visar på ett överskott för verksamheten. Det beror på att bemanningen under året inte använts fullt ut på grund av föräldraledighet och sjukskrivning. De föräldraledigheter som har pågått sedan 2012 är nu till största delen avslutade och ordinarie personal är tillbaka.

Deltagande i projektet ”Jag vill ha förälder” har kun-nat finansieras av beviljade projektmedel, vilket inte var medräknat i budget.

Diskussioner angående familjerättens verksamhet har förts med familjerättsnämnden. Frågan har även återförts till respektive socialnämnd. Kommunerna förefaller vara nöjda med den verksamhet som be-drivs idag och en utökning av arbetsuppgifter är inte aktuell.

Framtid – förväntad utveckling

Deltagande i projektet ”Jag vill ha förälder” samt Socialstyrelsens kartläggning om samarbetssamtal kommer att fortgå. Utifrån att antalet ärende stadigt ökar finns det anledning att tro att även beman-ningen framöver behöver utökas. När, och i vilken omfattning det behöver ske är oklart.

Gymnasiesamverkan college på ungdoms- och vuxennivå

Teknikcollege Höglandet har under 2014 satsat på information kring teknikyrken på Höglandet genom väl genomförda studiebesök i Vetlanda och Aneby. Kommunalförbundet betalar årlig medlemsavgift till

Riksföreningen Teknikcollege. Tre gymnasier är an-slutna till Teknikcollege; Eksjö Gymnasium, Brinell-gymnasiet och Njudungsgymnasiet.

Vård- och omsorgscollegeansökningar på regional och lokal nivå har blivit godkända under 2014 efter noggrann granskning från Föreningen Vård- och om-sorgscollege. Alla kommuners utbildningar på gym-nasienivå är anslutna till ansökan och bildar ett lokalt college. Beslut om certifiering av Vård- och omsorg-scollege regionalt kom i maj och för ett gemensamt lokalt college i december. Fyra gymnasier och vuxen-utbildningarna inom respektive kommun utgör det lokala colleget; Eksjö Gymnasium, Brinellgymnasiet, Aleholm Sävsjö och Njudungsgymnasiet samt Eksjö-Vux, Nässjö lärcenter, Aleholm Sävsjö och Vetlanda Lärcentrum. Också YH-utbildningen Behandlingspe-dagog neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 400 yh-poäng har ingått i ansökan. Kommunalförbundet betala årlig medlemsavgift till Föreningen Vård- och omsorgscollege. Regional utbildningssamordnare är processledare inom båda collegeformerna. Dessutom deltar processledare i arbetsgrupper,i nationella och storregionala samverkansgrupper samt i lokala styr-grupper i mån av tid.

Vuxnas lärande

Samverkan och samordning sker via Kompetens-samrådet somär den strategiska gruppen på chefsnivå med två till tre mötenper termin för behovsinven-tering, utbildningsplanering ochuppföljning. Inom kommunal vuxenutbildning har viss samverkan finansierats av HKF genom utvecklingsmedel, t.ex. fortbildningsinsatserför lärare och studie- och yrkes-

2012 2013 2014

Teknikcollege 600 509 527

Vård- och omsorgsutbildning 604 606

Fristående högskolekurser 122 128 73

Lokalt campus, tenterande 112 163 78

YH och högskoleprogram 407 426 535

Öppna föreläsningar 214 120 79

Totalt antal studerande 1 455 1 950 1 898

Antal högskolor/universitet 16 16 16

Höglandets kommunalförbund

93Höglandets kommunalförbund

vägledare. Inom ramen för samverkan har gemen-samma parametrar för uppföljning tagits fram under året.

Eftergymnasial utbildning

Utbud av fristående kurser och program på internet marknadsförs bland annat via webbplatsen www.hogskolanhoglandet.se. Ett mindre antal kurser från Högskolan i Jönköping erbjuds via videokon-ferens liksom kurser inom det så kallade ”Bättre-konceptet”.

Lärcentergruppen är den operativa personal som mö-ter studenter och teknik i utbildningssammanhang. Fysiska träffar och träffar via telebild har genomförts tre gånger per termin för marknadsföring, studentser-vice och kvalitetsutveckling av den praktiska verk-samheten. Lärcentergruppen gör statistikinsamling.

Yrkeshögskoleprogram erbjuds i Eksjö, Nässjö och Vetlanda inom profilområden. Högskoleprogram finns i Eksjö och Nässjö som ett resultat av Jönkö-pings Tekniska Högskolas nodsamarbete. Behovsin-ventering sker i varje kommun utifrån näringslivets och offentlig verksamhets planering liksom från regional arbetsmarknadsstatistik.

Höglandets IT

Höglandets IT gör ett mindre underskott om 419 tkr, motsvarande 0,5 procent av omsättningen. Ett resultat som påvisar att modellen med tjänstedebite-ring och tjänsteprissättning har varit relativt träffsä-ker. Intäkterna har ökat på grund av ökad efterfrå-gan/beställning från kommunerna, samtidigt som vi ser att kostnaderna har ökat i motsvarande grad.

Höglandskommunerna liksom samhället i övrigt går allt mer mot ett mobilt arbetssätt. Detta märks inte minst på en hög utbyggnadstakt för trådlös nätinfra-struktur och att volymökningen vad gäller enheter som nyttjar HIT:s tjänster och infrastruktur (datorer och mobila enheter) fortgår. Volymökningen ställer stora krav på vår kommunikationsinfrastruktur.

Den allmänna digitaliseringen av verksamheter-nas arbetssätt medför en ständig ökning av antalet lösningar och system som HIT driftar åt de kommu-nala verksamheterna. Denna utveckling ser vi kom-mer fortgå under 2015 då kommunerna ännu inte

i någon stor utsträckning börjat samordna sig runt gemensamma lösningar och system. HIT arbetar dock aktivt med att bistå med förslag till kostnadsef-fektiva gemensamma lösningar och system.

En mätning av NKI – nöjd kund-index, genomför-des för andra året våren 2014. NKI-index ökade från 3,30 2013 till 3,65 2014. Vi ser detta som en indika-tor på att vårt arbete med att utveckla kunddialogen, samt se över vår organisation och vårt arbetssätt för att öka kvaliteten i leveranserna, gett resultat.

Höglandets kommunalförbund är representerade i e-utvecklingsrådet och bidrar till den gemensammatjänsteutvecklingen för länet. Ett stort pågående pro-jekt där HIT bidrar med teknisk specialistkompetensär e-arkivprojektet med målsättning att implemen-tera ett gemensamt e-arkiv i länet.

I och med att den mest resursintensiva fasen av migreringsprojektet avlutades under 2013 gjordes en översyn av resursbehovet. Antalet anställda på HIT har under året minskats med tre personer, från 58 anställda december 2013 till 53 anställda, samt två vakanser, i december 2014. Minskningen har skett genom att visstidsanställningar inte har förlängts och tjänster som blivit vakanta inte har återbesatts.

Projekt

IT-drift på Lärcentrum i Nässjö och Vetlanda Under 2014 tog Höglandets IT över driften av IT-miljön på Nässjö lärcenter och Vetlanda Lärcen-trum som nu nyttjar både konton och arbetsplatser i Höglandets gemensamma plattform. Harmoniserad infrastruktur Nätverksinfrastrukturen är nu utbytt i samtliga fem höglandskommuner. Detta borgar för ett stabilt och säkert nätverk för åtkomst till interna tjänster och Internet, både via kabel och trådlöst.

Slutfasen av projektet ”Gemensam plattform” Projektet ’Gemensam plattform’ med migrering av både kli- entmiljö och system är i det närmaste avslu-tat och endast en restlista för systemmigreringspro-jektet kvarstår. Samtliga klientdatorer och system är nu en del av Höglandets gemensamma IT-plattform. En slutrapport för hela gemensam plattformsprojek-tet kommer levereras under våren 2015.

Identitetshantering (FIM) Projektet med att automatisera hanteringen av inloggningskonton för elever slutfördes under 2013.

94 Höglandets kommunalförbund

Flerårsöversikt

2014 2013 2012 2011 2010

Årets resultat (mnkr) -2,4 0,7 0,1 0,4 -0,5

Nettoinvesteringar (mnkr) 8,6 20,2 25,4 18,7 3,2

Omsättning inkl förbunds-avgifter (mnkr) 105,7 81,7 56,7 44,8 42,9

Antal anställda 65 64 59 46 39

Samma plattform har även kapacitet att automatisk hantera inloggningskonton för de anställda i Hög-landskommunerna. Projektet har varit pausat under större delen av 2014 då automatiseringen visade sig vara svårare än beräknat att genomföra. Projektet återstartades i slutet av 2014 och förväntas vara slut-fört senast kvartal 3 2015.

Införande av Lync Behov av införande av kommunikationsverktyg för videomöten har lyfts från flertalet verksamheter. HIT införde i samråd med kommunerna under året verktyget Lync. Samtliga anställda med tillgång till en datorarbetsplats kan nu på ett enkelt sätt chatta, dela filer, hålla presentationer och delta i videokonfe-renser.

Utredning datahallar HIT Under hösten genomfördes en utredning för att se över det framtida behovet av datahallar för att beakta säkerhet, redundans, backuphantering och flexibi-litet. Kraven på datahallarna är höga då övervak-ning, brandskydd och skalskydd är centrala delar av säkerhetskraven som ställs på en driftorganisation. Planering för flytt har påbörjats.

Skrivarinfrastruktur och Skrivarproblematik är en av de vanligaste ärendetyperna Kundtjänst tar emot. Ett projekt för översyn av skrivarinfrastrukturen påbörjades 2014 och pågår över 2015. Redan nu har vi lyckats minska antalet utskrifter i de kommunerna vi har genomlyst. Namnbyten på kommunernas skri-vare samt införande av säker utskrift har gjort att vi inom Höglandskommunerna redan minskat antalet utskrifter med tiotusentals sidor varje månad.

Framtid – förväntad utveckling

Regionens krafttag kring utveckling mot e-förvalt-ning kommer få stor påverkan på det IT vi förväntas leverera till höglandskommunerna och regionen. Det kommer krävas en tät dialog med alla aktörer för att sätta rätt arkitektur och förutsättande lösningar på plats. I och med den samverkan som redan finns runt IT på Höglandet finns en god förutsättning för att inta en central position vad gäller leverans av IT och kompetens i den digitaliseringsprocess som övergång-en till e-förvaltning innebär. En stor satsning gäl-lande informationssäkerhet kommer behöva genom-föras i regionen i och med e-arkivprojektet och den allmänna digitaliseringen då kraven på informations-

säkerhet är mycket högt ställda. Det kommer krävas omfattande insatser av alla Höglandskommuner såväl som kommunalförbundet.

Den underliggande kontinuerliga volymökningen av IT-tjänster, såsom trådslös utbyggnad, som kom-munerna köper av HIT förväntas framöver kräva tillskott av personella resurser. Detta finansieras av den ökade intäkt som volymökningen i antalet tjäns-ter som levereras innebär. Prioriterade förändringar gällande tjänstekatalogen under 2015 och 2016 är förändrad fördelning av kostnader för nätverksinfra-struktur, ökad hantering av mobila enheter, arbets-platstjänster inklusive hårdvara och utökat tekniskt stöd i form av konsulttjänster.

Personal

Antalet tillsvidareanställda uppgår till sammanlagt 65 personer den 31 december 2014. Vid årsskiftet 2013 fanns dessutom fyra visstidsanställda inom HIT men vid årsskiftet 2014 fanns inga kvar. Inom kansliet beror ökningen av att vi numera har egna resurser för ekonomi vilket tidigare köptes från Eksjö kommun. Antalet kvinnliga arbetstagare har ökat något medan antalet manliga minskat.

Bilagor till Årsredovisningen 2014

Styrkort 2014 Bilaga 1

Diagram över respektive perspektiv Bilaga 2

Styrkort 2013-2014, Fastställt av KF 2013-01-30

Styrkort för attraktivitet (brukar- och processperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-

ning Mätt Utfall Betyg Trend Anm

1

Mångfaldig och kvalitativ fri tid med ett rikt föreningsliv * Årliga besök: 55 000 i simhallen, 72 000 på

huvudbiblioteket och 34 000 på Eksjö museum.* 95 000 deltagaraktiviteter per år iföreningsverksamhet.* Placeras i den övre kvartilen i Naturvårdsverketsranking av Sveriges friluftskommuner

Helår 2014 Simhall: 55 200 Bibliotek: 60 454 Museum: 33 450 Ranking: 172 (290)

4 not 1

2Attraktiv boendemiljö med ett blandat utbud av boendeformer

* 50 påbörjade bostadslägenheter årligen.Helår 2014 29 (50) 2

3 God näringslivsutveckling Placeras i den övre kvartilen i Sv Näringslivs ranking

Helår 2013 Plats 63 av 290 5 ej klart för 2014

4

Fler besöksmål * 180 personer sysselsatta i turistnäringen 2012samt 185 personer 2013

* 78 000 besök årligen på turistbyrån

Helår 2013 175 (180) sysselsatta,68000 (78 000) besök

4 3 ej klart för 2014

5 Ökad användning av tjänster på nätet

Andel användare av kommunens e-tjänster ska öka med 10 % till 2014

Halvår 2013 > 10% 5 ej mätt 2014

6 Förenkla rutiner vid myndighetsutövning

90 % upplevelse av enkelhet och bra bemötande i kontakten med kommunen Halvår 2014 98 % (90) 5

Brukar-perspektiv

Process- perspektiv

Not 1: Utfallet av antalet deltagaraktiviteter ligger klar i mars 2014. Eksjö kommun befinner sig på 172 plats i Naturvårdsverkets ranking över landets frilutfskommuner 2013, vilket är en förbättring med 9 platser jämfört med året innan.


Styrkort för hållbar utveckling (brukar- och processperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-


7

God planberedskap för olika ändamål

*Detaljplan för 100 bostäder i Eksjö stad och 100 iövriga tätorten

*Detaljplan för verksamheter: 90 ha totalt ikommunen

Helår 2014

>200=5160-199=4120-159=380-119=2

<80=1

5

Bostäder: Eksjö 310, övr 325 Verksamheter: 95-100 ha.

8Minskad miljöbelastning * Andel ekologisk mat i kommunens verksamhet ska

vara minst 10 % år 2013 och 2014. Helår 2013 9% 4 not 1

9

Energieffektivisering * Minst 60 % 2013 och 65 % 2014 av alla fordoninom kommunkoncernen ska köras på alternativabränslen eller fönybar el* Utsläpp av koldioxid från kommunens egnatjänstresor ska vara högst 120 gram/km 2013 och 110 gram/km 2014.

Helår 2014 53% 27%

3 1

10

Kommunikationer som tillgodoser arbete, studier, fritid och service

-Fem dubbelturer Eksjö-Mariannelund kvällstid må-fr (ökning med 1)-Sex dubbelturer med tåg Eksjö-Mariannelund(ökning med 2 må-fr, sö samt 3 lör)-Åtta dubbelturer Eksjö-Österbymo (ökning med 2)Fyra dagliga direktförbindelser Eksjö-Jönköping(ökning med 2)

Helår 2014

22-23 turer=519-21 turer=416-18 turer =314-15 turer =2<14 turer =1

3 ingen ökning under 2014

Process- perspektiv 11

Utveckla system och rutiner för att korta processtiderna Beslut om bygglov (efter att komplett ansökan

inkommit) inom 4 veckor vid delegationsbeslut och 8 veckor vid nämndbeslut

Helår 2014 5

Delegations-beslut: 3 veckor. Nämndbeslut: 7 veckor

Not 1. Nytt mått har utarbetas under 2015

Brukar-perspektiv


Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (brukarperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-


12 Höga förväntningar på barn och ungdomar

*100 % av eleverna ska minst uppnå godkänt i allaämnen*100 % av eleverna ska uppnå minst godkäntresultat på nationella prov i årskurs 3, 6 och 9.

Helår 2014 69,1 % (73,6) 2 not 2

13

* Följa upp resultat för attkunna ge rätt stöd till eleveroch pedagoger

* Rektors/förskolechefspedagogiska ledarskap, dvsstyra och utvärderaverksamheten

*Pedagogens kvalitet är denenskilt viktigaste faktorn fören hög måluppfyllelse

* Meritvärdet ska i åk 9 uppgå till minst genomsnittetför riket

* 100 % av eleverna på gymnasiet ska erhållagymnasieexamen

*100 % av gymnasieeleverna ska på tre läsårfullfölja sin gymnasieutbildning

Helår 2014 94,20% 4 not 3

14 Uppväxt och vård i trygg och invand miljö

* Högst 3 000 externa vårddygn per år av unga påinstitution Halvår 2014 2362 dygn 1 not 4

15 Utvärdering av öppenvårdsinsatser

*Årligen samt vid avslutat insats ska enutvärderingsenkät fyllas i Helår 2014 0% 1 not 5

16

*Ungdomars delaktighet ochansvar

*Ungdomar från olikaintressegrupper

Fem årligen offentligt genomförda arrangemang/initierade och genomförda av ungdomar

Helår 2014 5 arrangemang 5 ej mätt under 2014, mäts under 2015

Brukar-perspektiv

Not 2: Resultat: 69,1 % %, rikssnittet 77,4%.Not 3: Resultat: Genomsnittligt meritvärde 209,3 (205), riket 214,8 . • 91 % av eleverna på Eksjö gymnasium erhöll slutbetyg 2014


Styrkort för utveckling av och omsorg om barn och unga (processperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-


17

*Gemensam värdegrund föratt barn och ungdomar skakänna sig trygga och kunnaprestera sitt bästa

*Utveckla pedagogiskaredskap för förskola och skola

*Utveckla och användadigitala lärmiljöer

* 100 % av alla barn och ungdomar ska känna attskolarbetet är så intressant att de får lust att läramer. Helår 2013 Åk 5 72 %%

Åk 8 29 % % 2

18 Snabb återkoppling kring öppenvårdsinsatser

*Svar inom tio dagar till anvisande myndighet vidinkommen förfrågan Halvår 2014 99% 4 not 6

19 Brett och attraktivit kultur- och fritidsutbud

90 % av alla ungdomar i åk 8 ska vara nöjda med kultur- och fritidsutbudet Helår 2013 78% 3 ej mätt under 2014,

mäts under 2015

Not 4: Mätning per 2014-12-31: 773 st SoL-dygn och 1589st LVU-dygn

Not 6; Mätning per 2014-12-31=99%

Process- perspektiv

Not 5 :Mätning per 2014-12-31 Uppföljning har skett via genomförandeplaner, ej via enkät under 2014


Styrkort för utveckling av och omsorg om vuxna (brukarperspektiv och processperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-


20 Trygghet i professionellt bemötande

Rätt i länsrätten i minst 99 % av de överklagade sociala myndighetsbesluten Halvår 2014 81% 3 not 7

21Lättillgänglig information om utbud av äldreomsorg

75 % upplever att informationen varit lättillgänglig om de tjänster som äldreomsorgen kan bistå med Helår 2014 63% 3 not 8

22 Nöjda brukare 80 % nöjda brukare i äldreomsorgen Helår 2014 89% 5 not 9

23 Individuellt riktade insatser med delaktighet

Alla brukare ska vara delaktiga i framtagandet av genomförandeplan Helår 2014 53% 2 not 10

24 God tillgång på äldreomsorg efter behov

Vid ansökan utförs alltid utredning med beslut senast tre veckor efter ansökan om hemtjänstinsatser lämnats in

Halvår 2013 100% 5 not 11

25 Tillgång till särskilt boende vid behov

Tillgång till särskilt boende inom tre månader efter beslut Halvår 2014 2,3 mån 5 not 12

26 Mångfald och valmöjlighet i äldreomsorgen

10 % av hemtjänsten utförs av alternativa utförare utifrån LOV Halvår 2014 0,40% 1 not 13

27Information och dialog med medarbatare och brukare om antagna värdegarantier

100 % av tillfrågad personal ska känna till värdighetsgarantierna Helår 2014 91,7% 4

28 Bostad med eget hyreskontrakt

Högst 40 hushåll med 2:a handskontrakt genom kommunens försorg Halvår 2014 52 st 2 not 14

29Arbetsmarknadsprövning för ungdomar som söker ekonomiskt bistånd

Samtliga <29 år som söker ekonomiskt bistånd ska erbjudas coachsamtal på HIA för arbetsmarknadsprövning efter första besöket.

Halvår 2014 44% 1 not 15

30 Vård i invand miljö Högst 1 500 vårddygn per år institution inom psykiatri- och missbruk Halvår 2014 1899 vårddygn 3 not 16

Not 7: Antal överklaganden: 16 stycken. Till kommunens fördel 13 st

Not 12: Genomsnittlig slutlig väntetid 2014= 2,3 månader. Slutlig genomsnittlig väntetid på korttidsboende är 1,8 månad och 2,7 månad i ordinärt boende.Not 13: Avtal med ett externt LOV-företag skrevs i maj, där utföraren startade sin verksamhet i Eksjö i juni. Not 14: Mätning per 2014-12-31. Antal pågående insatser: Ekonomi: 22 st, Psyk 5 st, Missbruk 30 st

Brukar-perspektiv

Process- perspektiv

Not 8: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser 2014. Hemtjänst (synpunkt) 73 %, Hemtjänst (tillfälliga förändringar) 69 %, SÄBO (synpunkt) 38 %, Not 9: Uppgifter ifrån Öppna jämförelser 2014. Andel som är mycket eller ganska nöjda med hemtjänst: 91 %, Andel som är mycket eller ganska nöjda med SÄBO: 87 %

Not 15 :59 st har erbjudits coachsamtal, varav 26 har anvisats till HIA och av dessa 26 har slutligen 21 träffat coach.

Not 10: Uppgifter ifrån äldreguiden för äldreomsorg. Uppgifter ifrån enhetschefer för omsorgen. Uppgifter ifrån äldreguiden för äldreomsorg. Uppgifter ifrån enhetschefer för omsorgen. Det låga resultatet 2014 beror på att förändringar skett för brukare som enbart har insats matdistribution och/eller trygghetslarm då dessa inte är delaktiga i framtagandet av

fö d lNot 11: Styrkortsmålet går inte att kvalitetssäkra i verksamhetssystemen. Vid manuell bearbetning är värdet fortfarande osäkert, varför ett framtaget resultat inte behöver återspegla hur verkligheten ser ut. Pga. detta mäts inte styrtalet.


Not 16: Mätning per 2014-12-31: SoL-dygn: 1234st, LVU-dygn: 665 st, Totalt: 1899 st

Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (medarbetare- och resursperspektiv)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-


31 God arbetsgivareNöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetarundersökningen

Vart-annat år

2013 68 5

32 God arbetsmiljö

* Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12månaderna

* Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 %

Halvår 2014 Frisktal 61 % Sjukfrånvaro 5,11%

3 4

33 Gott ledarskap Chefsindex mål minst 64 i medarbetarundersökningen

Vart-annat år

2013 68 5

34

Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare

* 90 % förståelse för ekonomiska samband blandbudgetansvariga* 90 % förtroende för ekonomiska styrprocesserbland budgetansvariga

Halvår 2014 Förståelse 73%Förtroende 77%

2 3

35 Ramavtalstrohet 90 % köptrohet mot ramavtal Halvår 2014 97% (86%) 5

36

Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för pengarna

0 % i negativ budgetavvikelse Halvår 201417,9 mnkr mot

budget 17,0 (18,5 mnkr mot 16,4)

5

Med-arbetar-perspektiv

Ekonomi-perspektiv

Styrkort 2013-2014. Fastställd av KF 2013-01-30

Gemensamma perspektiv för hela förvaltningen (verksamhetsområden)Perspektiv nr Framgångsfaktorer Mål Mät-

ning Mätt

Attraktivitet Hållbar utveckling

Omsorg om och

utveckling av barn och

unga

Omsorg om och

utveckling av vuxna

31 God arbetsgivare

Nöjd medarbetarindex mål minst 68 i medarbetarundersökningen

Vart-annat år 2013

5/75 5/77 5/69 4/66

'* Frisktal: Minst 75 % av medarbetarna ska ha 5 eller färre sjukskrivningsdagar senaste 12 månaderna

Halvår 2014

3/ 63 % (3/ 65 %)

3/ 63% (4/ 69%)

3/ 62% (3/ 61%

2/ 57% (2/ 54%)

Den totala sjukfrånvaron ska uppgå till max 5 % Halvår 2014

3/ 4,4 % (3/ 5,6 %)

4/ 3,8 % (5/ 3,4 %)

3/4,9 % (3/ 5,0 %)

3/ 5,6% (3/ 4,9%)

33 Gott ledarskap Chefsindex mål minst 64 i medarbetarundersökningen

Vart-annat år 2013

5/79 5/80 5/70 4/664

* 90 % förståelse förekonomiska samband blandbudgetansvariga

Halvår 2014

2/72% (3,86%)

3/80% (4/92%)

2/72% (4/92%)

2/71 % (3/78%)

* 90 % förtroende förekonomiska styrprocesserbland budgetansvariga

Halvår 20142,62%

(3/84%)3/84%

(2/70%)2 /68% (2/61%)

4/95% (3/78%)

35Ramavtalstrohet 90 % köptrohet mot ramavtal Halvår 2014

5/100% (5/99%)

4/88% (3/63%)

5/96% (3/73%)

5/100% (4/89%)

36

Inom tilldelad budgetram skapa största möjliga värde för pengarna

0 % i negativ budgetavvikelse Halvår 2014

5/+0,2% (5/ +1,8%)

5/ 0%(2/ -1,9%)

4/-0,5%(2/-1,7%)

5/-0,4%(1/-5,1%)

Medarbetar-perspektiv

Ekonomi-perspektiv

Utfall respektive verksamhetsområde

God arbetsmiljö32

34

Förståelse för ekonomiska samband och förtroende för ekonomiska styrprocesser bland alla medarbetare

Bilaga 2

Diagram över respektive perspektiv

Brukarperspektiv

Processperspektiv

0

1

2

3

4

5Attraktiv boendemiljö..

Näringslivsutveckling

Sysselsättning i besöksnäring

Planberedskap lght

Planberedskap industrimark

Kommunikationer

Kunskapsmål

Meritvärde åk 9

Uppväxt och vård i trygg miljö och invandmiljö

Ungdomens delaktighet och ansvar

Trygghet i proffesionell bemötande

Arbetsmarknadsprövning för ungdomarsom söker ek bistånd

Lättillgänglig info om äldreomsorg

Brukarnöjdhet

Individuella planer i omsorg

Tillgång efter behov

Brukarperspektiv

0

1

2

3

4

5Bemötande och värdskap

Bygglovsbeslut

100% lust att lära

Brett Kultur och Fritidsutbud

Tillgång till särskilt boende

Alternativa utförare

Andrahandskontrakt

Institutionsvård

Processperspektiv

Medarbetarperspektiv

Resursperspektiv

0

1

2

3

4

5Nöjd Medarbetare

Frisktal

Sjukfrånvaro

Ledarskap

Medarbetarperspektiv

1

1

1

1 0

1

2

3

4

5Förståelse för ekonomiska samband


Ramavtals trohet

Budgetavvikelse

Resursperspektiv

Eksjö kommun – Småland som bäst!

En entusiastisk anda hos

medborgare, näringsliv och kommun ger oss en bra framtid.

Date post:	23-Jul-2020
Category:	Documents
Upload:	others
View:	1 times
Download:	0 times

Eksjö kommuns årsredovisning 2014 · Bilaga 1 Styrkort 2014 Bilaga 2 Diagram över respektive...

Documents