Årsrapport från Ånnsjöns Fågelstation 2003863996/FULLTEXT01.pdfFåglar i Jämtland-Härjedalen...

Årsrapport från

Ånnsjöns Fågelstation 2003Lake Annsjon Bird Observatory, Sweden, Annual report

2003

Myrfåglar TättingarFågelkoppor

Projekt Kungsörn Projekt Jaktfalk

Fåglar i Jämtland-Härjedalen 1/2004


Fåglar i Jämtland-HärjedalenGes ut av Jämtlands läns Ornitologiska Förening. Detta nummer av FiJH är ett specialnummer omÅnnsjöns fågelstations verksamhet under 2003, sammanställt av Thomas Holmberg.Medlemmar erhåller tidskriften utan extra kostnad. Prenumerationsavgiften för icke medlemmar är 120kr/år. Tidskriften utkommer med fyra nummer/år. ISSN 0282-4760.

Jämtlands läns Ornitologiska Förening (JORF)Länsförening för fågelskydd, fågelforskning och fågelskådande. Medlemsavgift 2003 120 kr (ungdomunder 15 år 60 kr och familjemedlemmar 20 kr). Postgiro 860309-4. Ordförande Lars Arvidsson,[email protected]öreningens adress: c/o Märta Bohman, S. Mjällevändan 3, 83254 Frösön.Hemsida: http://www.jorf.se

Ånnsjöns Fågelstation (ÅF)Forskningsstation för fågelforskning och miljöövervakning i Jämtlandsfjällen. Postadress juni-augusti,Handöl 1155, 83015 Duved, 0647-72210. Ägs och drivs av Föreningen Ånnsjöns Fågelstation isamarbete med JORF. Ordförande Thomas Holmberg, Rödön 1824, 83591 Krokom, 063-34240,[email protected] Postgiro 854551-9. Medlemsavgift 2004: 100 kr.Verksamhetsansvariga: Thomas Holmberg adress mm, se ovan, och Peter Carlsson [email protected] du delta i forskningsverksamheten, se omslagets sida. Hemsida: www.annsjon.com

Sveriges Ornitologiska Förening (SOF)Riksförening för fågelskydd och fågelskådande. Adress Ekhagsvägen 3, 10405 Stockholm, tel 08-6122530.Föreningen ger ut publikationerna Vår Fågelvärld, Ornis Svecica, Fågelvännen och Fågelårsboken.Hemsida: www.sofnet.org

Fåglar i Jämtland-Härjedalen nr 1/2004 Innehåll

Invasionen söderifrån fortsätter ..................................................................................... 1Fåglar och människor vid Ånnsjön 2003 ........................................................................ 2Fågelkoppor vid Ånnsjön och i Närke ............................................................................ 3Klimatutvecklingen........................................................................................................ 8Hårddata från 2003 ....................................................................................................... 9Fåglar på fjällheden .................................................................................................... 10Populationsutvecklingen hos fåglar i Ånnsjöområdet ................................................... 12Holkprojektet 1992-2003 ............................................................................................. 16Kungsörn och jaktfalk i Härjedalen, Bengt Warensjö.................................................... 18Kungsörnsåret 2003, Erik Hemmingsson ..................................................................... 19Projekt Jaktfalk 2003, Ulla Falkdalen ........................................................................... 23Ånnsjöns fågelstations verksamhet ................................................................... omslag 3Tack! ............................................................................................................... omslag 3Fågelskådarhelg................................................................................................ omslag 4

Text och foto, om inget anges, Thomas Holmberg. Omslagsbild: Hane av gråsiska.

Årsrapport Ånnsjöns fågelstation 2003

Invasionen söderifrån fortsätter!

1

Etableringen av sydliga arter i det fjällnära områdetfortsätter. I år blev stenknäck det storautropstecknet. En enstaka observation i Handölredan förra året gav en fingervisning om vad somkomma skulle. Årets ringmärkning resulterade i sjumärkta individer av en art som aldrig tidigareringmärkts i Handöl! En kanske inte likaspektakulär, men väl anmärkningsvärd tilldragelsevar ett par kajor som också etablerade sig isamhället under året. En tillfällig besökare skullekanske inte höja på ögonbrynen för ett par kajor,men de är faktiskt de första bosatta i byn under de15 år som vi på fågelstationen följt fågellivetsutveckling. Fler glädjande etableringar har skett.Under sjöinventeringen i slutet av maj sågs ettsädgåspar nära Halsenmossen. Omkring 1990gjordes ett utplanteringsförsök då ett femtontalettåriga fåglar släpptes vid sjön. De kom frånLambard von Essens uppfödning på Öster-Malma iSörmland och hade aldrig fått flyga fritt tidigare.Därmed fanns förutsättningar för att de skullebetrakta Ånnsjön som sitt framtida hem. Det gjordebara till en viss del. Under ett följande år sågssädgäss vid enstaka tillfällen, men sedan försvannde. Två av dem återfanns så småningom i Finland,vilket visar att präglingen inte fungerade fullt ut. Denu observerade fåglarna är att betrakta som en

spontan nyetablering och det inger hopp förframtiden. Ytterligaren en nyetablering av detmindre iögonfallande slaget var de två gråtrutarsom höll till vid Bunnernäset i slutet av maj. Visstses en och annan gråtrut i sjön men det här varförsta gången de uppträdde på ett sätt om vittnadeom en reviretablering. År 2002 fick vi bevittna hurflera par dvärgmås slog sig ner vid Ånn. Även i århar dvärgmås observerats men klart färre individeroch ingen häckning har konstaterats. När dennarapport går i tryck är planeringen för sommaren2004 i full gång. Vi kommer att fortsätta detstandardiserade programmet med myrinventering,fjällinventering och ringmärkning som tidigare.Nytt för i år är en särskild dubbelbeckasinvecka ibörjan av juni. Nya som gamla medarbetare äralltid välkomna att delta i verksamheten.

SummaryDuring the 16 years we have followed the changes ofthe bird populations we have noticed a general trendindicating that lowland species extend theirboundaries. A new breeding species this year wasHawfinch. Also Jackdaw is a new species to Handöland Bean Goose was observed for the first time formany years. Last year 2-3 pairs of Little Gull bred atthe lake Annsjon. This year some individuals wereobserved but no breeding was observed.

Stenknäck, den första i fågelstationens historia.


Fåglar och människor vidÅnnsjön 2003

2

Köbildning på vid Storulvån. Noémie Hermin har svårt att ta sigförbi vissa bredhuvade fotgängare. Foto Gaetan Delaloye.

Martinj begår sin premiär som motorbåtsförare.

Martinjs kompis Jelmer ständigt bereddmed kameran. Man vet ju inte, det kankomma en lavskrika flygande vilken sekundsom helst

Nöjda myrinventerare efter väl förrättat värv på Klockamyren.Från vänster till höger Mikael Carlsson, Peter Carlsson, LarsFalkdalen-Lindahl.

Ett pirrigt ögonblick. Jag har just plockat ut en ormvråk ur enkartong och ska ringmärka den innan den släpps - idirektsändning i Naturmorgon. Tänk om jag tappar den. LottaLöfgren kommer dessutom med knepiga frågor. Foto EvaJonsson.


3

Visst är Ånnsjön vacker! Så här fin utsikt har man från Täljstensbrottet. Om man har tur kan man dessutom få se en älg på myren vidLomtjärn!

Årets gruppbild: Övre raden från vänster: Martinj Buenskoek,Jelmer Poelstra, Peter Carlsson, Mikael Carlsson, AnetteStrand, Göran Knutsson. Nedre raden: Noémie Hermin, GaetanDelaloye, Thomas Holmberg. Foto: Gaetan Delaloy (ja, faktiskt,det finns ju fjärrutlösare!)

Aktivt, engagerat och koncentrerat! Det är precis som det skavara i ringmärkarboden. Ulla Renck Hooper, Pavla Blazkova,och Maria Klaudova.

Aktiv, engagerad ochkoncentrerad! Det är precis så enblåmes är. Men hur de kan deveta att det gör så in i norden ontnär de hackar just pånagelbandet!? Foto GaetanDelaloye.

Vad är det här??? Tacksam art, kön och ålder,helst på ungefär en vecka när. Rätt svarbelönas med en månad som ringmärkare iHandöl. Annars går det också bra att ta en tittpå sidan 17.

Nu är vi nästan helt digitaliserade sedanAgeto sponsrat oss med en digitalvågäven till deltat. TACK!


4

Fågelkoppor vid Ånnsjön och i Närke

I. Literák1, M. Hromádko2, P. Blažková3, T. Holmberg4

1Department of Biology and Wildlife Diseases, Faculty of Veterinary Hygiene and Ecology, University ofVeterinary and Pharmaceutical Sciences, Palackého 1-3, 612 42 Brno, Czech Republic, e-mail: [email protected] 824, 500 09 Hradec Králové, Czech Republic, e-mail: [email protected]é nám. 8, 312 00 Plzen, Czech Republic4Thomas Holmberg, Ånnsjöns fågelstation

som knölar eller svullnader på fjäderlösa partier, främstvid näbbroten, ögonlocken, benen och vingarna.Inkubationstiden (tiden från smitta tills de förstasymtomen uppträder) varierar från fyra dagar till enmånad. Sjukdomens längd kan också variera. Hos vildafåglar kan den pågå i två till tretton månader.Förändringar läker genom att svullnaderna går tillbakaoch de sjukdomsangripna cellerna stöts av. Föga ärkänt om dödligheten hos angripna vilda fåglar. Iflertalet fall är sjukdomen sannolikt lindrig och läkerspontant. Om förändringarna däremot är lokaliseradetill ögonregionen är dödligheten sannolikt hög då dennedsatta synen gör det svårt för fågeln att hitta mat.Fåglar som tillfrisknat är immuna mot förnyad smittaav just den typen av poxvirus. Det finns också endifteriliknande form, som drabbar främst övre delen av

Fågelkoppor hos vilda fåglarFågelkoppor är en virusinfektion hos fåglar. Den yttrarsig som svullnader i huden och på slemhinnorna imunhålan och de övre luftvägarna. Eftersomförändringarna är mycket iögonfallande hörfågelkoppor till de tidigast beskrivna fågelsjukdomarna.Sjukdomen tycks vara spridd över hela världen.Fågelkoppor orsakas av ett poxvirus. Det är ett virussom innehåller DNA och som utvecklas i fåglarnasceller. Infekterade celler har i mikroskopet ett typisktutseende och innehåller så kallade Bollinger kroppar.Det är okänt hur många arter eller varianter det finnsav fågelkoppviruset (Bolte et al. 1999).Symtomen hos infekterade fåglar varierar beroendevirusets egenskaper, fågelns mottaglighet ochsvullnadernas utbredning. Hudförändringarna yttrar sig

En talgoxe med ovanligt uttalad poxvirussjukdom. Bilden från Venan Örebro, 2002-09-02. Foto Leif Sandgren.


5

luftvägarna och magtarm-kanalen. Den typen är ganskaovanlig hos vilda fåglar, men dödligheten är högre. Detfinns också en ovanlig, akut form med hög dödlighet.Virus smittar genom direktkontakt mellan infekteradeoch mottagliga fåglar men också indirekt via sittplatseroch genom insekter, exempelvis myggor. Myggornaöverför viruset genom att viruset fastnar på myggansmundelar och det är inte en blodsmitta i egentligbemärkelse. Poxviruset kan inte tränga igenom intakthud men små skrapsår räcker för att viruset ska kunnage en infektion. Infektionen förekommer alla årstider.Totalt har poxvirusinfektioner rapporterats från 232fågelarter av 23 olika ordningar. Symtombilden för denvariant av sjukdomen som drabbar huden är myckettypisk och gör diagnosen lätt. Föurom symtomen ärockså den mikroskopiska bilden typisk. För att kunnafastställa vilken typ av poxvirus det rör sig om krävs

speciella odlingsförfaranden på hönsägg ellercellkulturer från fåglar. Som när det gäller de flestavirusinfektioner finns ingen effektiv behandling avtillståndet.

Poxvirus infektioner hos vilda fåglar vid Ånnsjönoch i Närke.

ÅnnsjönUnder 2002 and 2003, deltog två av oss (MH, PB) inätfångst och ringmärkning vid Ånnsjön. Redan 2002observerade vi sjukdomstecken hos några av de fångadefåglarna Under 2003 inriktade vi oss därför på att hittafler fåglar med tecken på sjukdom. Då fann visjukdomstecken hos ytterligare två fåglar. Vi beskrevoch fotograferade dem för att i efterhand kunnaidentifiera sjukdomsorsaken.Sjukliga förändringar noterades hos en blåhake, tvåtalgoxar och två lövsångare. Hos blåhaken (en adulthona) sågs knölar på tarsen och ena baktån (se bilden).Dessa gulaktiga rundade knölar var cirka 2-3 mm idiameter. På en av talgoxarna (en ungfågel) sågsiögonfallande svullnader nedanför undernäbben och påkroppen. Svullnaderna var upp till 10 mm i diameter.På ytan var de lättblödande. Den andra talgoxen vardrabbad på ett liknande sätt. Svullnaderna blöddekraftigt från skador orsakade av nätet. Den enalövsångaren hade knölar på benen och den andraliknande men mer sönderfallande knölar. En avlövsångarna hade en gulbrun svullnad, ca 5 mm idiameter på baksidan av tarsen. Hos den andralövsångaren var den yttre delen av ena tarsen svullen,ca 8 mm lång och 2-4 mm bred. Svullnaden vargulbrun till färgen och längst upp var den svart avsönderfallande död vävnad.

ÖrebroExtremt stora svullnader fanns på en talgoxe somfångades av Leif Sandgren i trakten av Örebro i Närke2002 (foto). Svullnaden på höger ögonlock är ungefär10 mm och täcker nästan helt ögat. Andra mindresvullnader fanns under näbben och vid vingknogen. Deblödde lätt. Under 2003 deltog en av oss (PB) iringmärkningsarbetet vid Kvismarens fågelstation straxutanför Örebro. Utbredda svullnader noterades på ensvarthätta (adult hona) runt näbben och på buken (setabell).

DiskussionI samtliga fyra fall som beskrivs från Ånnsjön pekarförändringarnas utseende på att det rör sig om en formav poxvirusinfektion. Poxvirusinfektion hos blåhakehar hittills inte beskrivits. De förändringar som sågs påblåhaken från Ånnsjön är emellertid så typiska att vi nuockså kan inkludera blåhaken bland de arter somangrips av poxvirus. Det finns skäl att anta attinfektionen dessutom är ganska vanligt hos blåhakeneftersom en av fem undersökta fåglar visade siginfekterad och en av oss (TH) även tidigare iakttagitsamma typ av förändringar hos blåhakar. För att bättreundersöka infektionens utbredning och betydelse hosblåhaken behövs fortsatta undersökningar kommandesäsong. Mycket få rapporter om poxvirusinfektioner

Poxvirus hos blåhake, enbart med förändringar på ben och fötter.De bägge bilderna är tagna på samma fågel men med en månadsmellanrum, mitten av juli(den övre) respektive mitten avaugusti(den nedre) 2002. Någon större förändring tycks inte haskett. Fågeln var vid båda tillfällena vid god kondition och hadeäven ökat ett gram i vikt mellan de båda fångsttillfällena

Foto Mila Hromadko


hos talgoxe har hittills publicerats, även omPolowinkin redan 1901 genom ett antalexperimentella infektioner visade att talgoxen ärmottaglig för infektioner med poxvirus. Naturligtförekommande infektioner hos vilda talgoxar har bararapporterats från Norge (Holt och Krogsrud, 1973)där fem fall av sjukdomen hos talgoxar beskrivits.Sjukdomen uppträdde under hösten och vintern i densödra och sydöstra delen av landet. Svullnaderna varendast lokaliserade till huvudet, främst vid näbbasen,näbbvinkeln och ögonen. Storleken på svullnadernavarierade från småknölar och vårtor till 20 mm storabölder. Sjukdomsfallen uppträdde samtidigt inom ettrelativt begränsat område tillsammans medpoxvirusinfektioner hos en gråsparv, en ringduva ochen skata.Svullnaderna hos talgoxarna vid Ånnsjön och i Närkevar mycket stora och en infektionsfrekvens på 15%vid Ånnsjön 2002 är förvånansvärt högt. Hur detpåverkar hälsa och överlevnad hos talgoxpopulationeni området kan man endast spekulera om. Det äremellertid uppenbart att talgoxen från Närke måstehaft stora problem att försörja sig.En annan intressant fråga är hur pass artspecifiktviruset är. Är det samma virus som infekterar bådeblåhakar och talgoxar? Förekommer viruset enbart iSkandinavien eller även i övriga delar av Europa? Föratt kunna besvara den frågan måste viruset isolerasoch beskrivas. Det finns all anledning att tro att sjukafåglar kommer att påträffas på de här lokalerna även iframtiden.Det finns mycket få rapporter om poxvirusinfektionerhos sångare av släktet Sylvia. Ett fall hos ärtsångarehar beskrivits från Danmark (Christiansen 1949).Typiska poxvirusförändringar hos ärtsångare harockså rapporterats från Polen och hos svarthätta frånSlovakien (Literak et al. 2001). Fynd från Tjeckien(Rajchard och Rachac, 2001, Literak, opubliceradedata) antyder att i Centraleuropa är svarthätta den artsom oftast drabbas av fågelkoppor. Eftersom inga fallav poxvirusinfektioner tidigare beskrivits hosPhylloscopus-sångare tycks våra fynd hos lövsångarevara de första publicerade.Det skulle vara mycket svårt att påverka förekomstenav fågelkoppor hos vilda fåglar. Det är dock mycketangeläget att uppmärksamma poxvirusinfektioner ochandra sjukliga förändringar i samband medringmärkning och att rapportera sådana fall. Det ärdet enda sättet för oss att åtminstone få en allmänuppfattning om hur vanligt det är med olikasjukdomar hos vilda fågelpopulationer.

Referenser:Bolte A.L., Meurer J., Kaleta E.F.: Avian hostspectrum of avipoxviruses. Avian Pathology 28, 1999,415-432.Christiansen M.: Sygdomme hos vildtlevende fugle.Dansk Ornithologisk Forenings Tidsskrift 43, 189-215. (Diseases in wild birds, with a summary inEnglish).Holt G., Krogsrud J.: Pox in wild birds. ActaVeterinaria Scandinavica 14, 1973, 201-203.Literák, I., Halouzka R., Hromádko M., Honza M.,Haman A.: Avipoxvirus infection in wild birds: new

findings from Slovakia and Poland. Acta VeterinariaBrno 70, 2001, 339-344.Polowinkin P.: Beitrag zur pathologischen Anatomieder Taubenpocke. Schweizer Archiv für Tierheilkunde27, 1901, 86-109.Rajchard J., Rachac V.: Find of bird-pox (variolaavium) in blackcap (Sylvia atricapilla). VeterinaryMedicine – Czech 46, 2001, 78-79.

SummaryAvian Pox in Ånnsjön and Örebro, SwedenAvian pox is a viral infection of birds characterized byproliferative lesions on the skin and/or mucousmembrane of the mouth and upper respiratory tract.Because they produce obvious lesions, pox infectionsin wild birds were among the earliest described aviandiseases. The geografic distribution of the avian poxesappears to be worldwideIn 2002 and 2003, we (MH, PB) took part in thenetting and and ringing of birds in Ånnsjön in thesouth-western part of Sweden. Even in 2002, wenoticed marked pathomorphological lesions on someof the birds netted.Pathomorphological lesions were recorded in oneLuscinia svecica (photo 2), two Parus major and twoPhylloscopus trochilus (table 1).Extremely big nodular proliferations were found on aParus major netted in Örebro in southern Sweden byLeif Sandgren (Photo 1). The swelling on the righteyelid was about 10 mm in size, practically blockingthe eye. In 2003, PB spent three days netting birds atthe Kvismare ornithological station near Örebro insouthern Sweden. Extensive nodular changes werefound there in an adult female Sylvia atricapillaaround the beak and on the abdominal region of thebody (table 2).In all cases, characteristic pathomorphological lesionspointed to the cutaneous form of an avipoxvirusinfection.Avipoxvirus infections in Luscinia svecica have notbeen described yet. The changes found in Lusciniasvecica in Ånnsjön are, however, typical foravipoxvirus infections and may serve as evidence forincluding Luscinia svecica to the range of speciesafflicted by avipoxvirus infections. For a betterunderstanding of prevalence of avipoxvirus infectionsand their negative impact on Luscinia svecicapopulations, further monitoring of the infection in thenext season would be required. Only a very fewreports of avipoxvirus infections in Parus major havebeen published to date, although as early as in 1901Polowinkin in a series of experimental infectionsdemonstrated that Parus major were sensitive toavipoxvirus infectionsThe nodules found on Parus major in Ånnsjön and inÖrebro were very big and the infection prevalence of15 % in Ånnsjön in 2002 was surprisingly high. Theinfluence of avipoxvirus infections on the health ofParus major at the sites monitored is a matter ofspeculation only. It is certain, however, that the Parusmajor examined at Örebro must have found it verydifficult to search for food. Another interestingquestion is that of the specificity of the avipoxvirusagent for Luscinia svecica and Parus major. Is it thesame virus to which the two species are sensitive?Answers to these questions can only be given by anall-round characteristic of the virus yet to be isolated.There are very few reports of avipoxvirus infections inthe Sylvidae family. Findings in the Czech Republicseem to suggest that in Central Europe S. atricapilla


7

Tabell 2Fågelkoppor hos fåglar vid Kvismaren 20-22/8 2003Table 1. Cutaneous avipoxvirus lesions of birds at Kvismaren

Art/Species fall/märkta ind (cases/ringed)Acrocephalus scirpaeus 0/44Acrocephalus schoenobaenus 0/16Anthus trivialis 0/1Carduelis chloris 0/1Carpodacus erythrinus 0/1Certhia familiaris 0/1Emberiza citrinella 0/2Emberiza schoeniclus 0/11Erithacus rubecula 0/1Ficedula hypoleuca 0/3Fringilla coelebs 0/1Laniuys collurio 0/2Locustella naevia 0/2Luscinia luscinia 0/1Motacilla alba 0/4Muscicapa striata 0/1Parus ater 0/2Parus caeruleus 0/3Parus major 0/2Phoenicurus phoenicurus 0/1Phylloscopus trochilus 0/72Regulus regulus 0/1Sitta europea 0/1Sylvia atricapilla 1/7Sylvia borin 0/10Sylvia communis 0/3Sylvia curruca 0/3Turdus iliacus 0/1Turdus merula 0/1Total 1/199

Tabell 1.Fågelkoppor hos fåglar vid Ånnsjön (urval från2002(8-19/7) och 2003 (18/7-12/8)Table 1. Cutaneous avipoxvirus lesions of birds at Ånnsjön

Art/Species fall/märkta ind (cases/ringed)2002 2003

Accipiter nisus - 0/1Acrocephalus schoenobaenus 0/1 0/2Anthus trivialis 0/5 0/36Calidris alpina - 0/1Carduelis flammea 0/44 0/454Carduelis chloris 0/12 0/14Carduelis spinus 0/98 0/159Carpodacus erythrinus 0/1 -Coccothraustes coccothraustes - 0/2Delichon urbica - 0/1Dendrocopos minor - 0/2Emberiza schoeniclus 0/66 0/135Erithacus rubecula - 0/9Ficedula hypoleuca 0/23 0/72Fringilla coelebs 0/6 0/9Fringilla montifringilla 0/94 0/113Hippolais icterina 0/3 0/16Hirundo rustica - 0/1Luscinia svecica 1/5 0/27Motacilla alba - 0/3Motacilla flava 0/65 0/33Muscicapa striata 0/1 0/10Parus montanus - 0/16Parus caeruleus 0/8 0/10Parus major 2/13 0/47Parus montanus 0/1 -Phoenicurus phoenicurus 0/11 0/4Phylloscopus sibilatrax - 0/1Phylloscopus trochilus 0/190 2/611Pica Pica - 0/1Prunella modularis 0/3 0/11Pyrrhula pyrrhula 0/5 0/51Saxicola rubetra 0/1 0/3Sitta europea - 0/1Sylvia atricapilla 0/4 0/9Sylvia borin - 0/16Sylvia curruca 0/5 -Tringa erythropus - 0/1Tringa hypoleucos - 0/4Tringa nebularia - 0/1Tringa totanus - 0/1Turdus iliacus 0/5 0/18Turdus philomelos - 0/12Turdus pilaris 0/6 0/6Total 3/659 2/1924

may be the species that suffers most frequently fromavipoxvirus infections.Because no cases of avipoxvirus infections have beendescribed in birds of the genus Phylloscopus (Bolte etal. 1999), our findings in Phylloscopus trochilus seemto be the very first report in this respect. It would be

highly desirable to be at least very attentive toavipoxvirus infection symptoms and otherpathological phenomena during ringing, and to reportsuch cases. It is the only way that in the future it willgive us at least a general idea about prevalence levelsof different diseases among avian populations livingin the wild.


8

Klimatutvecklingen

Utan tvekan är klimatet den enskilt viktigastefaktorn för att förklara populationssvängningarnahos flertalet arter eftersom snötäcket, islossningenoch lufttemperaturen avgör födotillgången för allaarter som hämtar föda i vattnet, på marken ellerinsekter från luften eller vegetationen. Vegetationensutveckling i sig är också av stor betydelse både förfödotillgång och skydd.

VårflodenSnösmältningens utveckling följs enklast genomvårfloden. Sedan många är tillbaka mäter SMHIdagligen vattenflödet vid Öster-Noren, en liten sjösom ligger mellan Ånn och Handöl, strax efterTännforsen. Den utgör början av Indalsälven ochvattnet kommer huvudsakligen från Ånnsjön.Under de sexton är som fågelstationen funnits tillser man att variationerna är stora när det gällerdatum för vårflodens kulmen. Tidigast var den 1990då kulmen inträffade redan 6 maj och senast komden året därpå när maximum var så sent som 27juni. Vårfloden dock rätt utdragen och inte särskiltkraftig det året. Sett över hela perioden syns docken klar tendens till tidigare vårflodmaximum undersenare år. Vårflodens storlek totalt sett framgår avövre diagrammet som visar genomsnittligtvattenflöde under april-juni, en siffra som tordespegla den totala vårfloden rätt väl. Variationernamellan olika år är stora, men det är svårt att utläsaen trend över tiden. Växlingarna följer ingetspeciellt mönster.

VårtemperaturerEtt annat och kanske mer detaljerat mått på vårensutveckling är att följa medeltemperaturensutveckling under månaderna april, maj och juni. Senedre diagrammet. Som vi påpekat flera gånger itidigare årsrapporter ser man framför allt undermaj, men även under juni att vi hade några varmavårar i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet, som åren 1993-1997 avlöstes av en betydligtsvalare period. Från 1998 och framåt har det återvarit varmare. En motsvarande kurva när det gällerpopulationsutvecklingen kan ses hos många av detättingar som vi ringmärker i Handöl, det gällerbåde rena tropikflyttare och kortflyttare somövervintrar i Europa. Temperaturutvecklingenunder april skiljer sig faktiskt från både maj ochjuni och här ser vi mer en trend till gradvis ökandetemperatur under hela perioden. En ökande

temperatur i april kan man förmoda att främstpåverkar de tidigt anlända flyttfåglarna somexempelvis häger och trana. Vi får bland annatsignaler från byborna i Handöl (muntligtmeddelande från Per Anders Jämting) att tranornaanländer tidigare nuförtiden. Det gör att det finnsanledning att omvärdera gällande datum för hurlänge skotertrafik ska vara tillåten på myrarna runtÅnnsjön.

SummaryWeather data from 1988 show that snow melting tend tobe earlier and the april temperature seem to beprogressively higher (the upper diagram). The May andJune temperatures were high in the early nineties,lower in the middle and higher again in the end andbeginning of this decade. With earlier spring birds tendto arrive earlier. This applies to Crane, which issensible to disturbance by snowmobiles and it will needa longer period of protection.


9

Alla som var medJörgen Andersson, Bräcke Erik Annmo,Göteborgstrakten, Benckt Aspman, Järpen StaffanBergman Sundsvall, Stefan Bergman Östersund,Lisbeth Berntsson Östersund, Per BjörkmanGöteborgstrakten, Pavla Blazkova Tjeckien, IanBradshaw England, Hugh Bradshaw England, MartinjBunskoek Holland, Malte Busch Tyskland, PeterCarlsson Stockholm, Mikael Carlsson Sundsvall,Gaëtan Delaloye Schweiz , Hanna Eriksson Stockholm,Lars Falkdalen-Lindahl Östersund, Ulla FalkdalenÖstersund, Noémie Hermin Schweiz, ThomasHolmberg Krokom, Mats Hultman Östersund, EvaJonsson Nälden, Mikael Jönsson Hälsingborg , MarieKlaudova Tjeckien, Göran Knutsson Kristianstad,Gunbritt Linderholm Hälsingborg , Alan B. OldEngland,Tor Persson Strömsund, Jelmer PoelstraHolland, Benny Paulsson Åre, Ulla Renck-HooperUppsala, Bertil Roos Svenstavik, Johan RåghallNälden, Håkan Sjölin Östersund, Anette StrandKristianstad, Ante Strand Stockholm, Inger Stridh-Andersson Enköping, Hans och Margot SundquistStockholm, Bengt Warensjö Funäsdalen, Karl-GustavÅström Bjuråker, Dan Önnestig Östersund

Ringmärkta fåglar 2003Lövsångare Phylloscopus trochilus 950Gråsiska Carduelis flammea 559Bergfink Fringilla montifringilla 303Svartvit flugsnappare Muscicapa hypoleuca 263Grönsiska Carduelis spinus 215Sävsparv Emberiza schoeniclus 149Talgoxe Parus major 85Domherre Pyrrhula pyrrhula 81Gulärla Motacilla flava 65Trädpiplärka Anthus trivialis 61Blåhake Luscinia svecica 38Järnsparv Prunella modularis 35Rödvingetrast Turdus musicus 29Blåmes Parus caeruleus 27Grå flugsnappare Muscicapa striata 26Taltrast Turdus philomelos 23Härmsångare Hippolais icterina 21Grönfink Carduelis chloris 18Talltita Parus atricapillus 18Trädgårdssångare Sylvia borin 18Björktrast Turdus pilaris 17Bofink Fringilla coelebs 17Rödhake Erithacus rubecula 15Drillsnäppa Tringa hypoleucos 13Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus 11Sädesärla Motacilla alba 8Stenknäck Coccothraustes coccothraustes 7Svarthätta Sylvia atricapilla 7Buskskvätta Saxicola rubetra 5Gransångare Phylloscopus collybita 4Koltrast Turdus merula 4Sävsångare Acrocephalus schoenobaenus 4Grönsångare Phylloscopus sibilatrax 2Mindre hackspett Dendrocopos minor 2Gluttsnäppa Tringa nebularia 1Gärdsmyg Troglodytes troglodytes 1Hussvala Delichon urbica 1Kungsfågel Regulus regulus 1Kärrsnäppa Calidris alpina 1Ladusvala Hirundo rustica 1Lavskrika Perisoreus infaustus 1Nötväcka Sitta europea 1Ormvråk Buteo buteo 1Rödbena Tringa totanus 1Skata Pica pica 1Sparvhök Accipiter nisus 1Svartsnäppa Tringa erythropus 1Ängspiplärka Anthus pratense 1Summa: 3114SummarySome hard facts from this season are presented. Leftabove is the list of ringers and the numbers of ringedand recaptured birds handled. To the left all the namesof participators and above the list of ringed birds. Thefigure 3114 is the fifth highest since the start 1988. Thetop year was 1990 with 3902 ringed birds.

Ringmärkartoppen(märkta och kontrollerade fåglar)Alan Old 722Pavla Blazkova 625Marie Klaudova 590Lars Falkdalen-Lindahl 534Malte Busch 436Thomas Holmberg 173Peter Carlsson 119Stefan Bergman 116Mikael Jönsson 103Bertil Roos 92

Hårddata från säsongen 2003

Vår veteran blandringmärkarna, Alan Old,toppar listan överringmärkta fåglar. en stordel av augusti skötte hanverksamheten nästan heltpå egen hand. Två tjeckiskadebutanter, Pavla ochMarie, och ”vår egenprodukt”, tillika JORF:swebmaster, Lars följer tättefter. Som vanligt harverksamheten haft eninternationell prägel,deltagarna kommer från sexländer. Årets märksiffra ärden femte högsta sedanstarten 1988. Den hittillshögsta märksiffran, 3902, ärfrån 1990.

Stenknäck. Foto Eva Jonsson


10

Fåglar på fjällheden

Nu har fjällinventeringarna pågått i fyra år. I årinventerades 20 rutter och det är det mesta sedanstarten. Syftet är kartlägga förändringar ifågelfaunan på fjällheden, en fågelpopulation somvi dåligt täcker med myrinventeringen ochnätfångsten.Totalt finns 23 rutter utlagda på fjällheden, de flestai området Ånnsjön-Storlien, men vi har också någrarutter på Flatruet och i Stekenjokk. Rutterna ärmellan 2 och 9 km långa och den sammanlagdalängden är 130 kilometer. Avsikten är att de skavara någorlunda lättillgängliga så att den ska kunnanås och inventeras på en dag. Erfarenheter visar atttillgängligheten är en oerhört viktig faktor förinventeringsrutter som ska göras varje år.Tidsperspektivet är ännu för kort för att vi skakunna uttala oss om populationsförändringar, menvi har fått en bild av fågelfaunan i de olikaområdena. Vi har också strävat efter att ha rutter påolika nivåer eftersom fågelfaunan förstås varierarmed höjden över havet. Den lägst belägna rutten haren snitthöjd på 748 meter och den högst belägna1083 meter. Det sammanlagda resultatet redovisas i

tabellen. Knappt 5000 fågelobservationer harhittills gjorts på de 23 rutterna. Förutom antalet förvarje art redovisas också tätheten i form avkilometer/individ, dvs hur många kilometer mangenomsnittligt måste gå för att stöta på en individarten. Inte oväntat är ängspiplärka den vanligaste

En ängspiplärka observeras varje 180meter, men för att se en skärsnäppamåste man gå 53 kilometerarten, i medeltal registreras en individ per 180meter. Därnäst kommer ljungpipare med en individungefär varje halvkilometer. Värre är det om manvill se en skärsnäppa. Då måste man gå 53kilometer. Samma sak gäller kungsörn. I i vissa fallär det stora skillnader mellan olika områden.Typiska fjällarter som lappsparv och fjällabb ärbetydligt vanligare både i Stekenjokk och påFlatruet än i Ånnsjön-Storlien, medan det inte ärnågra större skillnader i ljungpiparens förekomst.Mosnäppa finns praktiskt taget enbart i Stekenjokk-området. Nu skiljer sig ormådena en hel del åt när

Fjällhed vid Stekenjokk


11

Observationer Fjällfågelinventeringen2000-2003Art Antal km/obsÄngspiplärka Anthus pratense 1766 0,18Ljungpipare Pluvialis apricarius 681 0,47Lappsparv Calcarius lapponicus 321 0,99Fiskmås Larus canus 273 1,2Lövsångare Phylloscopus trochilus 196 1,6Gråsiska Carduelis flammea 193 1,6Rödbena Tringa totanus 169 1,9Stenskvätta Oenanthe oenanthe 157 2,0Större strandpipare Charadrius hiaticula 149 2,1Fjällabb Stercorarius longicaudus 125 2,5Gök Cuculus canorus 102 3,1Kärrsnäppa Calidris alpina 84 3,8Björktrast Turdus pilaris 79 4,0Alfågel Clangula hyemalis 62 5,1Fjällripa Lagopus mutus 62 5,1Korp Corvus corax 61 5,2Bergand Aythya marila 35 9,1Blåhake Luscinia svecica 35 9,1Ringtrast Turdus torquatus 33 9,6Enkelbeckasin Gallinago gallinago 30 11Bergfink Fringilla montifringilla 28 11Mosnäppa Calidris temmincki 28 11Silvertärna Sterna paradisea 22 14Fjällvråk Buteo lagopus 21 15Kricka Anas crecca 21 15Rödvingetrast Turdus musicus 18 18Smalnäbbad simsnäppa Phalaropus lobatus 18 18Småspov Numenius phaeopus 16 20Dalripa Lagopus lagopus 14 23Grönsiska Carduelis spinus 12 26Storlom Gavia arctica 11 29Fjällpipare Charadrius morinellus 10 32Sjöorre Melanitta nigra 10 32Snösparv Plectrophenax nivalis 10 32Grönbena Tringa glareola 9 35Sävsparv Emberiza schoeniclus 9 35Storskrake Mergus merganser 8 40Brushane Philomachus pugnax 7 45Knipa Bucephala clangula 7 45Tofsvipa Vanellus vanellus 7 45Kungsörn Aquila chrysaetos 6 53Skärsnäppa Calidris maritima 6 53Tornfalk Falco tinnunculus 6 53Gluttsnäppa Tringa nebularia 5 64Bläsand Anas penelope 3 106Drillsnäppa Tringa hypoleucos 3 106Gulärla Motacilla flava 3 106Jorduggla Asio flammea 3 106Kråka Corvus corone 3 106Trana Grus grus 3 106Vigg Aythya fuligula 3 106Gräsand Anas platyrhynchos 2 159Havsörn Haliaetus albicilla 2 159Fiskgjuse Pandion haliaetus 1 318Gråtrut Larus argentatus 1 318Ringduva Columba palumbus 1 318Skrattmås Larus ridibundus 1 318Stenfalk Falco columbarius 1 318Svärta Melanitta fusca 1 318Trädpiplärka Anthus trivialis 1 318Totalt 4954 0,06

det gäller nivåer och biotoperså man ska ännu inte dra alltför säkra slutsatser när detgäller regionala skillnader,men sådana finns och det ärnågot som vi kommer att tittanärmare på i framtiden.Förekomsten av vadaregenomgår en markantförändring från myrarna på500-600 meters höjd ner iskogslandet till fjällheden på700-1000 meters höjd.Ljungpipare är den art somvisar minsta förändringen.Den är vanlig i bådamiljöerna. Rödbenan följerockså med upp på högre nivåer, medan den tredjevanligaste arten på fjället, större strandpiparen,nästan inte alls finns på myrarna, vilket kanske inteär så konstigt. När man ser hur den rör sig förstårman att den skulle ha svårt att ta sig fram på derisbevuxna myrarna. Även kärrsnäppa är vanligarepå fjällheden än på lägre belägna myrar. De flestaandra vadare som småspov, brushane, grönbena,gluttsnäppa och simsnäppa förekommer i betydligtlägre tätheter på kalfjället än nere i skogslandet.Två arter som är helt begränsade till kalfjället ärskärsnäppa och fjällpipare. Ingen av dem kan sägasvara vanlig, men de är också svårinventeradeHittills har vi bara sett 10 fjällpipare och 6skärsnäppor och alla har påträffats över 900 metershöjd.

SummaryThe alpine heath is censused regularly since 4 yearswith the line transect method. The total line lengthis 130 km divided in 23 different routes. The meanaltidtude is between 748 and 1083 m a.s.l.Meadow pipit is the most common species with oneobservation every 180 meters. To see a PurpleSandpiper you have to walk 53 kilometers.Corresponding values for all species are found inthe table.Comparing the wader populations on the mires atlower levels and the alpine heath we find thatGolden Plover and to some extent Redshank occurin both areas, while whimbrel, Ruff,WoodSandpiper, Greenshank and Red-necked Phalaropeare much more common on the mires. Dunlin andRinged Plover are more common on the alpineheath and Purple Sandpiper and Dotterel are foundexclusively in the highest mountain areas (above900 m a.s.l.).

Teckning Ulla Falkdalen


12

MyrfåglarMyrarna är kanske de mest stabila miljöer vi har i vårtland, bortsett från sjö- och havsbotten. Vegetationensomsättning är oerhört långsam. Vattenståndet imyrgölarna är betydligt stabilare än i sjöarna.Mikroklimatet varierar mindre än på fjällheden.Exploateringstrycket är ovanligt lågt. Nästan ingenmänniska, utom en och annan fågelskådare har någotärende dit innan hjortronen mognat och då är fåglarnaredan på väg därifrån.Inte oväntat har många myfåglar en påfallande stabilförekomst. Karaktärsarter som grönbena, gluttsnäppa,ljungpipare, smalnäbbad simsnäppa, fiskmås ochgulärla uppvisar små variationer i antal från år till åroch ingen märkbar långsiktig trend. Men varför visaralfågeln en sådan märklig utveckling? Den äregentligen en fjällsjöfågel, men den har under senare årpå ett alldeles påtagligt sätt ”flyttat ner” till vissa myrar

Varje år sedan 1989 inventeras 1600 hektarmyrmark kring Ånnsjön och Storlien. Varjemyr besöks en gång under perioden 10-20juni. Totalt har 19082 fåglar av 101 arterobserverats under åren. Årets antal, 1480individer, ligger över snittet (1272). De tretalrikaste arterna är ängspiplärka, rödbenaoch fiskmås i nu nämnd ordning.

Populationsutvecklingen hos fåglar i Ånnsjöområdet

i skogslandet och i år hittades det första boet påBlåhammarmyren. Också storspoven ökar markant,men bara på de lägre belägna myrarna runt Ånnsjön.Tofsvipan är på väg tillbaka efter att ha varit nästan

helt borta några år. Brushane och silvertärna visar enmarkant nedåtgående trend i ett 15-årsperspektiv.Orsaken är okänd. Även småspoven har minskat men

Samtliga diagram visar antalet observerade fåglar


13

inte lika tydligt. De sista tre-fyra åren tycks denedåtgående trenderna ha planat ut. Enkelbeckasinen,som har minskat kraftigt i södra Sverige hade ensvacka i mitten av 90-talet, men har sedan återhämtatsig och som helhet syns ingen påtaglig långsiktig trend.Kanadagåsen, denna som planterades in i länet i mittenav 1900-talet har en stabil förekomst runt Ånnsjön ochäven om antalet fåglar varierar tycks den ha uppnått ettjämviktsläge. Hägern, däremot, är fortfarande inne i ettexpansivt skede, uppenbarligen gynnad av de senasteårens tidiga snösmältning och islossning. Bådekanadagåsen och hägern har sannolikt främst sittursprung på den norska sidan av fjällkedjan. Tre förmyrinventeringen helt nya arter sågs i år: koltrast,ringduva och svarthakedopping. De är alla exempel påden starka pågående trenden, som innebär attlåglandsarter koloniserar allt högre nivåer.

TättingarDen standardiserade fångsten och ringmärkningen avtättingar i Handöl och deltat ger framför allt en goduppfattning om häckningsframgången hos arter somlever i buskterräng. Som helhet har det varit ett bra årför de flesta arter. Våren var tidig och det blev ingasvårare väderbakslag under juni, som är den kritiskaperioden. Det mest anmärkningsvärda var förståshäckningen av stenknäck i nära anslutning tillringmärkningsområdet och flera individer märktes somvi redan berättat om i inledningen. Annars varfångstsiffrorna för många arter något lägre än förra åretsom tydligen var kulmen på flera års uppgång. Enpositiv överraskning var talltita som som ökade klartefter två mycket svaga år. Talltita är också en art somminskar kraftigt i de nationella räkningarna. Av de tvåandra stannfåglarna i Handöl, talgoxe och blåmes, hadetalgoxen ett bra år medan blåmesen minskat jämförtmed 2002.


14

Den standardiserade ringmärkningenstartar 30 juni och pågår till 2september. fångsten sker på tvåplatser, den ena ligger i Handöl, och denandra i Handölsdeltat där Enan ochHandölan rinner ut i Ånnsjön. Fångstensker på fasta nätplatser med ungefär30 nät i Handöl och 25 i deltat.Eftersom fångstinsatsen varierar någotmellan åren, beroende på väder ochtillgång till personal räknas fångst–siffrorna om till ett indexvärde för attmöjliggöra jämförelser mellan olika år.Indexvärdet kan tolkas som ”det antalfåglar som (statistiskt sett) skullefångas om vi hade 20 nät uppe en timmevarje dag under perioden 30/6-2/9 (fördeltat 9/7-2/9). Årets redovisningomfattar endast Handöl, eftersom vipga personalbrist i augusti inte kundebedriva regelbunden fångst i deltatunder hela perioden.

Kortflyttande tättingar som koltrast, bofink ochgrönfink håller sig kvar även om de är något färre änförra året. Lövsångaren är som vanligt stabil. Båderödstjärt och svarthätta har däremot backat markant, avskäl som vi inte har någon aning om. Andratropikflyttare som svartvit flugsnappare, gråflugsnappare, trädgårdssångare och härmsångare harinte minskat på samma sätt. Några av dem, som grå

flugsnappare har istället ökat.En art som stadigt minskat är björktrasten. Orsaken vetvi inte, men det kan vara en strikt lokal företeelse. Debjörktrastar vi fångar är i stort sett bara de som häckar isjälva ringmärkningsområdet.Bergfinken är en art som i fågelböcker brukar beskrivassom nomadisk med starkt varierande förekomst. Detgäller definitivt inte Handöl, där den hör till de meststabila arterna genom åren. Notera dock att bergfinkenär en av de få arter där vi fångar mest gamla fåglar. Detinnebär att stapeldiagrammet huvudsakligen visar denhäckande populationen, inte ungfågelproduktionen somhos de flesta andra arter. Siskorna däremot varierar

mycket i förekomst, särskilt gråsiskan, men nu har vihaft fyra medelgoda eller goda gråsiskeår efter varannoch det är något nytt.Som helhet sålunda ett ganska bra år för tättingarnautan dramatiska förändringar.

Ung gråsiska. Arten har haft fyra bra år efter varann.


15

Summary: Population monitoring of mire birds (mirebird census) and passerines (standardised mistnetting).The mire is a very stable environment. Most mire birdpopulations are also stable, like Wood Sandpiper,Greenshank and Yellow Wagtail. But there areexception: Long-tailed Duck, a rare birds on the mires,has increased. Also Curlew and Heron are increasing,while Ruff and Arctic Tern show a gradual decrease. Anew species was Slavonian Greebe. The other long termproject, the standard mistnetting of passerines mainlygives a measure of reproduction success. On the whole

it was a good year for most species, althoug not as goodas 2002. The most remarkable was the first breeding ofHawfinch. A general trend among songbird the last fouror five years is that lowland birds like Chaffinch andGreenfinch increase. Also for insect feeder likewarblers and flycatchers the last years have beenfavourable with good weather in June. Results areshown in diagrams. The light bars to the left arejuveniles and the darker to right are adults. The capturefigures are transformed to an index, correcting fordifferences in capture effort between years.

Samtliga diagram på detta uppslag visar fångstindex med ungfåglar till vänster (något ljusarestaplar) och äldre fåglar till höger(mörkare staplar)


16

Holkprojektet 1992-2003

Talgoxe och svartvit flugsnappare är de två kanskemest studerade fåglarna i världen. Orsaken är att degärna häckar i holkar vilket ger stora möjligheter attpå ett enkelt sätt samla in data om vad som händerunder häckningen. Man kanske då skulle tro att vi istort sett vet allt om dem och att de är därför inte är såintressanta att studera längre. I själva verket är dettvärtom. Tack vare att vi vet så mycket om dem ochatt de är lätta att studera kan vi undersöka ochkartlägga invecklade ekologiska, etologiska ochgenetiska förhållanden som är helt omöjliga att fåkunskap om hos andra vildlevande fågelarter. För desom är intresserad av detta kan jag varmtrekommendera Staffan Ulfstrandspopulärvetenskapliga bok ”Flugsnapparnas vitafläckar”Efter att Ånnsjöns fågelstation kommit igång på allvarbörjade vi också sätta upp en del småfågelholkar föratt kunna följa de holkhäckande fåglar mer i detaljsom ett komplement till den nätfångst ochringmärkning som vi bedriver i Handöl. Starten varblygsam med 17 holkar 1992, och projektet har underflera år bedrivits ”med vänsterhanden”. Antalet holkarhar gradvis ökat till 75 från 2002 och nu närholkprojektet sålunda pågått i 11 år börjar vi kunna fåfram en del intressanta data, som jag hoppas skasporra till att utvidga projektet ytterligare. Minst 100holkar borde vi ha.Målsättningen har varit att- undersöka hur stor del av holkarna som är

bebodda varje år och av vilka arter- fastställa äggkullens storlek och antal flygga

ungar för varje häckning- ringmärka ungarna och även den häckande honan- fastställa tidpunkt för äggläggning för varje

häckning

Vi har olika år i varierande utsträckning lyckatsuppfylla målsättningen, dock alltid så pass bra att vihar användbara genomsnittsdata för alla år från 1992och framåt.

Vilkar arter häckar i holkarna?Holkarna är traditionella brädholkar med 10x10cmbottenyta och hålstorlek 30 mm. Numera sitter allaholkar på 1-1,5 meters höjd för att de ska vara lätta attkolla utan stege. Svartvit flugsnappare dominerarstort. Total 158 flugsnapparhäckningar harkonstaterats. Därutöver har 27 talgoxar och 23blåmesar häckat. Inga andra arter har häckat iholkarna hittills. Talgoxarna och blåmesarna är så fåatt det inte är meningsfullt att göra någon årsvisstatistik på dessa arter. Den här redovisningenkoncentreras därför på svartvit flugsnappare.

Häckningsfrekvens mmI genomsnitt är 30% av holkarna bebodda avflugsnappare varje år. Variationerna är emellertidganska stora som framgår av stapeldiagrammet.Häckningsfrekvensen var hög i början av 1990-taletmen sjönk sedan kraftigt i mitten och slutet avdecenniet för att åter stiga de senaste fyra åren.Häckningstidpunkten visar en liknande variation.1992 och 1993 skedde äggläggningen de förstadagarna i juni för att under 1994-1998 vara betydligtsenare, någon gång mellan 10 och 20 juni. Från 1999startar de tidigare igen, med undantag av 2001, och2002 var häckningsstarten 30 maj, vilket är dettidigaste någonsin. Extremåret när det gäller sen startvar 1994 då äggläggningen började 20 juni. Det ärsålunda en skillnad på 3 veckor mellan den tidigasteoch senaste starten.Den genomsnittliga kullstorleken varierar inte likamycket, för det mesta är medeltalet cirka 5-6 ägg, men

det finns en tendens till stigande kullar de senasteåren. Och årets medelvärde, 6,4, är faktiskt det högstanågonsin. Antalet ungar per lyckad häckning är någotlägre eftersom rötägg förekommer då och då. Inormalfallet brukar emellertid alla kläckta ungar klarasig. I år hade vi dessutom en rekordstor kull med nioägg , som resulterade i nio flygga ungar!Utan tvekan spelar vädret under början avhäckningssäsongen stor roll. Köldknäppar under juni


17

med temperatur ner mot fryspunkten eller därunder,vilket inte är helt ovanligt, resulterar i övergivnakullar eller tillfälligt uppehåll i äggläggningen. Detvar särskilt uppenbart under 2001 och den senahäckningsstarten då beror kanske egentligen på attmånga som startat häckningen tidigare fick avbrytaoch börja om igen. Kalla perioder när ungarna kläckskan också vara farliga, men de är ovanliga. Eftermidsommar brukar vädret stabilisera sig och svårabakslag förekommer sällan. Generellt brukar det varaså att ju tidigare en fågel kommer igång medhäckningen desto blir kullen och resultatet sålundabättre. Det stämmer bra även bland flugsnapparna iHandöl, åtminstone vissa år, exempelvis 2002 och2003 då häckningarna startade tidigt och kullarna varstora.

Sammanfattningsvis kan vi alltså konstatera att detjust nu går bra för svartvita flugsnapparna i Handöl.En tredjedel av holkarna nyttjas ochhäckningsresultaten har varit goda de senaste tvååren. I ett elvaårsperspektiv har det inte varit mergynnsamt för flugsnapparna sedan 1992-1993, då vihade en motsvarande topp.

Hur kan det då se ut i ett ännu längreperspektiv?Tack vare Nils Sjöbergs undersökningar i Strömsundhar vi faktiskt närmast unika data där vi kan följautveckling bland holkhäckarna från 1978, dvs under26 år. Hans material omfattar 300 holkar, dvsbetydligt fler än vi har i Handöl. Utvecklingen när detgäller svartvit flugsnappare i Strömsund uppvisarstora likheter med Handöl. Årets resultat var det bästapå 10 år. Går vi ännu längre tillbaka i tiden kan vikonstatera att häckningsfrekvensen låg klart högreunder hela 80-talet med ungefär 20% fler häckandepar i medeltal.Om utvecklingen fortsätter enligt hypotesen omväxthuseffekten kan vi förmodligen vänta oss ännutidigare häckningar. Om flugsnapparen kommer attgenerellt bli vanligare är svårare att säga. Somhålhäckare är den begränsad av tillgången pålämpliga bohål och om vi människor inte satte upp såmånga holkar skulle den svartvita flugsnapparensannolikt vara betydligt mer ovanlig.

Hane av svartvit flugsnappare. Foto Börje Olsson.

Summary: The nestbox project started in 1992 andthe number of boxes have gradually increased to 75.Pied flycatcher is, by far, the most common breeder. Afew Great Tits and Blue Tits also breed in the boxes.On average 30% of the boxes are occupied by PiedFlycatcher. Breeding frequency is shown in the upperdiagram on page 16. The time of egglaying varies,apparently depending on the weather in the end ofMay and beginning of June. There is a tendencytowards earlier breeding (lower diagram page 16).The years with very late egglaying many clutches havebeen relaid after an early failure.The lower diagram on this page shows PiedFlycatcher breeding frequency in another area, furthernorth in this county, but a lower altitude.

Vilken fågel? Svar på frågan på sidan 3. Fågeln är endomherre, vilket bl a kan misstänkas på det vita ochsvarta på vingen som syns till vänster i bilden. Denröda strimman utgörs av nya bröstfjädrar som hållerpå att växa fram och ersätta de gulbruna fjädrarna.Fågeln är med andra ord en unge hanne. Ålder? Tja,lite svårt att säga då jag saknar referensvärden förkroppsruggningens utveckling, uppskattningsvis 4veckor.


Sedan lång tid tillbaka , närmare bestämt sedan 1984,d.v.s. under 20 år, har jag följt både kungsörnens ochjaktfalkens populationsutveckling i Härjedalen .Under den tiden har noggranna inventeringar omfattat16 kungsörnrevir och 9 jaktfalkrevir varjehäckningssäsong.Dessa revir är naturligtvis inte de totalarevirbestånden i Härjedalen, eftersom nygamla revirhittats efter hand, och i år har 32 kungsörnrevir av 34kända kontrollerats. 12 jaktfalkrevir har inventerats .God kunskap om de båda arternas situation ochutveckling i Härjedalen från tidigt 80-tal fram till2003 års häckningssäsong har erhållits. Dennaundersökning är kanske den längsta någonsin, somgjorts av dessa två arter inom ett landskap.

KungsörnÅrets häckningsresultat blev återigen en framgång förkungsörnen i vårt område. 13 par fick sammanlagt 15ungar. Det kan jämföras med fjolårets resultat 19ungar, men då var antalet dubbelkullar i stället flera.Två par misslyckades efter att ha inlett ruvning.Intressant i jämförelsen är, att det är i stort sett de parsom avstod från häckning förra året som nu besattesina revir. De som upprepade sin häckning var endast4 par. Detta är mera undantag än regel, enär de flestaörnpar inte orkar med att årligen föda upp ungar. 13ungar både färg- och ringmärktes. Inom samebyarnass.k. åretruntmarker blev resultatet 2 ungar i 2 revir.Ett skralt resultat kan tyckas, men fjällpopulationenhar det tufft med stundom hårda väderförhållandenoch säkert färre bytesdjur att tillgå under vintern. Vissförföljelse kan också anas. Jag är lite förvånad över,att årets resultat nästan var jämförbart med fjolårets,som blev det mest framgångsrika hittills. Då hade julämlarna säkerligen en avgörande roll isammanhanget. Troligen har bytestillgången ändåvarit god och väderförhållandena stabila. Vårvinternvar högtrycksbetonad och sommaren som bekantnederbördsfattig.

Kungsörn och jaktfalk i HärjedalenBengt Warensjö

JaktfalkOm kungsörnens status är stabil i landskapet, är detnågonting helt annat för vår största och mest sårbarafalk, jaktfalken. Den har antagligen aldrig varit direkttalrik i den Härjedalska fjällvärlden, men gamlabohyllor med rester från falkhäckningar, vittnar ominmutade revir i hela fjällkedjan.12 kända falkrevirinventerades , vilket resulterade i 4 besatta revir. I årblev resultatet 4 ungar i 2 revir. Iduns ”syskonrevir”fick äntligen till det och ungarna ringmärktes. Ettnygammalt revir, benämnt Mjölner, fick ut två ungar.Den statistik som ligger till grund för min uppfattningatt jaktfalken har gått tillbaka kraftigt i Härjedalensfjällvärld, grundar sig på 9 revir, som alla någongång under de gångna åren haft minst en lyckadhäckning. Som mest kunde tre lyckade häckningarmed 7 flygga ungar noteras. I år blev ett av de nioreviren i alla fall besatt av ett falkpar, vilket varpositivt. Tyvärr misslyckades det paret, troligen pågrund av korpboets dåliga läge på en lutandeklipphylla. Här borde en restaurering göras med litecement, för hyllan ligger skyddad med bra överhäng.Vad som oroar är det faktum att de gamla reviren ,som jag följt i så många år, har så svårt att bli besatta.Riptillgången i vintras var relativt god, varförbytesbrist inte kan vara orsaken . Störningar underden känsliga inledande häckningsfasen kan inteuteslutas. Tyvärr är stora delar av Härjedalensfjällområden upplåtna för jakt, skoteråkning,helikopterskidåkning och äventyrssport, vilketsammantaget kan ha en negativ inverkan på denbiologiska mångfalden. Mycket få återfynd avringmärkta jaktfalkungar förbryllar och kan oseriösasmåviltjägare från Sverige och andra länder vara etthot? Frågorna är många som alltid när en djurartminskar i antal. I Lättillgängliga fjällområden, som ärHärjedalens signum, blir förändringar iartsammansättning lätt bestående.

Summary. The Golden Eagle and Gyrfalconpopulations have been studien in the county ofHärjedalen since 1984. The Golden Eagle populationis rather stable, but Gyrfalcons have decreased

18


Arbetet med att följa den svenska kungsörnsföre–komsten har på de senaste åren vuxit i omfattningsom en direkt följd av att kungsörnen fått sammastatus som björn, järv, lodjur och varg när det gällerlagstiftning, övervakning, förvaltningsplaner, skyddosv. Kungsörnen är således den enda fågelart somplatsar bland våra större rovdjur.I tidigare årsrapporter har vi mest behandlat hurkungsörnsförekomsten ser ut i Jämtland och Härjedalen.I år sker för första gången en samlad redovisning påriksplanet av våra stora rovdjur inklusive kungsörn.Redovisningen görs av Grimsö Viltforskningsstation(SLU) och bygger på inventeringar gjorda under 2002 –2003.Årets kungsörnsartikel kommer därför mest att handlaom kungsörn i ett Sverigeperspektiv vilket i sin turkanske skapar förståelse för vårt arbete i Jämtlands län.

OrganisationInventeringsarbetet med kungsörn genomförs avlänsvisa kungsörnsgrupper som organiserats underrespektive läns ornitologiska föreningar.Kungsörnsgrupperna är organiserade i projekt somendast är löst bundna till resp. läns ornitologiskaförening. De länsvisa kungsörnsgrupperna inom denorra delarna av landet är dessutom sammanbundnamed ett arbetsutskott med en person från varderalänet. Arbetsutskottet har tillkommit för att samordnainventeringsinsatser, metoder, remisser, planering,rapporter, redovisning etc. Allt arbete sker på ideellbasis med ekonomiskt stöd från resp. länsstyrelse,skogsbolag, fonder etc. Det ekonomiska stödet avser iförsta hand att täcka inköp av viss materiel, resor,skoterkostnader, flygtransporter etc. Arbetet sker inära samverkan med resp. länsstyrelse. Länsstyrelsensnaturbevakare sköter normalt inventeringen i fjälleller fjällnära områdenRedovisning sker årligen till berörda myndigheter islutet av året i samband med ett årligt kungsörns–symposium. Allmänhet informeras genom hemsidorpå nätet eller via tidskriften Kungsörnen som ges utårligen av Örn –72. Kungsörnsarbetet bedrivs i ettfennoskandinaviskt perspektiv där både Finland ochNorge deltar i inventeringsarbetet inom respektiveland enligt gemensamma inventeringsrutiner ochkriterier. De årliga resultaten är således direktjämförbara mellan de nordiska länderna.

InventeringsmetodikKungsörnen får anses som mycket svårinventeradeftersom den inte lämnar några spår efter sig påmarken på samma sätt som t ex varg, lo eller järv.Kungsörnen visar sig normalt ej heller öppet i reviretannat än under s. k. spelflykt under några veckor påvåren. Den varnar inte heller då personer befinner signära bolokalen.

Mycket av arbetet består i att inhämta gamla uppgifterfrån tidiga inventeringsupprop, ornitologiskaföreningar, jägarorganisationer, skogsfolk osv.Den första riktiga inventeringen i modern tid gjordesav Martin Tjernberg under senare delen av 70-taletoch början på 80-talet. Den gjorda inventeringen lågsedan som grund för Martin Tjernbergs doktors–avhandling ”Kungsörnens häckningsekologi iSverige” som blev färdig 1983. I direkt anslutning tillMartins arbete startades några kungsörnsgrupper inorra Sverige. Allt material som Martin Tjernberginsamlat har i sin helhet delats ut till berördakungsörngrupper. Under senare halvan av 90 taletstartades ytterligare kungsörnsgrupper som då bandssamman i projektet Kungsörn Norrland och som i dagtäcker samtliga norrlandslän. Kungsörngrupper haräven bildats i de sydsvenska länen varför Sverige kanses som heltäckande när det gäller inventering ochuppföljning av kungsörnEn områdesinventering startar ofta med inhämtningav information av den typ som beskrivits ovan.Därefter görs omfattande kartstudier för att minimeraaktuellt sökområde. Områdesinventeringen omfattarsedan eftersök av flyktlekande örnar i området undertiden februari och mars. Finns flyktlekandekungsörnspar i området genomförs en genomsökningav området från början av juni för att fastställa varbolokalerna finns. Detta arbete pågår sedan underresten av barmarksperioden.Rullande inventering sker årligen vid uppföljning avredan kända kungsörnrevir. Revir och boplatserbesöks vid vissa tillfällen för att fastställa att reviret ärbebott, om häckning är påbörjad, antal stora ungar,ringmärkning etc.Inventeringsarbetet av kungsörn måste ske långsiktigtdär speciellt eftersök av bolokaler tar lång tid.Kungsörnsredovisningen visar en uppåtgående trendnär det gäller kända revir, besatta revir, lyckadehäckningar etc. Denna uppåtgående trend innebär inteatt kungsörnsstammen i Sverige ökar utan att detårligen upptäcks nya revir som ett resultat avsystematisk inventering

FörvaltningsmålDet svenska förvaltningsmålet för kungsörn ligger på600 häckande par årligen. Under 2003 fanns 203kända påbörjade häckningar. Till dessa tillkommer,enligt vår bedömning i kungsörnprojekten, maximaltca 50 påbörjade häckningar som ej är kända på grundav ej komplett inventering. Vi skulle således få ca 250påbörjade häckningar under 2003 vilket skall jämförasmed förvaltningsmålet 600 häckande par.Reproduktionen för den svenska kungsörnsstammenunder 2003 får anses ligga något under ett normalår.

Projekt Kungsörn i Jämtland/Härjedalen och SverigeErik Hemmingsson

19


Den svenska kungsörnspopulationenDen svenska kungsörnpopulationen bestod 2003 av355 kända revirhållande par enligt gjordainventeringar samt ytterligare ett antal par somtillkommer på grund av ej komplett inventering. Dentillkommande delen har av kungsörnsgruppernauppskattats ligga mellan 100 – 150 par. Totalt har visåledes maximalt 500 par och till dessa tillkommerunga ej könsmogna kungsörnar (juvenila, subadulta).Uppskattningsvis består det svenska kungsörn–beståndet av 1400 –1500 individer. Vintertid besöksäven Sverige av kungsörnar från Finland och Norgeoch då är det främst unga, ej könsmogna kungsörnar.

UtbredningCa 90 – 95 % av den svenska kungsörnpopulationenfinns norr om en linje dragen mellan Sundsvall ochMora. Utanför det nordsvenska kärnområdet finns endelpopulation på Gotland bestående av ca 35 par ochen mindre delpopulation i Skåne bestående av 10 – 15par. Utöver dessa finns några enstaka par spridda påandra län i södra Sverige. (se bilagd karta) Viuppskattar att ca 20 – 25 % av den svenskakungsörnspopulationen finns inom Jämtlands län

Förväntad populationsutvecklingUnder senare år har vi sett att kungsörnen fått enökande utbredning i mellersta och södra Sverige.Orsakerna är dock ej helt kända men antas bero påbättre tillgång på föda. Den utfodringsverksamhet sombedrivs av Örn 72, slaktrester från älgjakt, ökanderovdjursstammar (lo och varg) i södra Sverige kantänkas vara faktorer som påverkar denna spridningsöderut. På Gotland och i Skåne torde tillgången påkaniner vara en av orsakerna till kungsörnsetable–ringarna.I fjäll och fjällnära områden sker en minskning avkungsörnpopulationen delvis som en följd av fortsattförföljelse samt brist på föda. Födobristen beror tillviss del på minskande rovdjursstammar (kadaverbrist)samt förändrad renskötsel. Uteblivna sork ochlämmelår har också indirekt inneburit att kungsörnensnormala bytesdjur minskat. Normalt får kungsörnarnaen reproduktionstopp året efter ett bra sork- ellerlämmelår eftersom deras normala bytesdjur ökar somen direkt följa av att andra predatorer (räv ,mård m fl)i första hand livnär sig på smågnagare i stället för mersvårfångade byten som hare eller skogsfågel. Ävenräv- och mårdpopulationen ökar i samband medsmågnagarår. Både mård och räv utgör normala bytenför kungsörn tillsammans med hare o skogsfågel.Bytesrester från andra rovdjur och fallvilt (kadaver)utgör också en mycket viktig del i kungsörnensfödoval. Den fria småviltjakten i fjäll och fjällnäraområden torde också ha en negativ påverkan påkungsörnens tillgång på föda.I den redovisning som skett tidigare i denna rapportvisar diagrammen en ökning av den kända delen avkungsörnpopulationen. Denna ökning är dock skenbareftersom den i sin helhet har sin grund i ökadinventering samt förbättrade inventeringsmetoder.Kunskapen om den svenska kungsörnspopulationen ärfortfarande kumulativ vilket innebär att den byggs påårligen fram till dess att hela landet är

färdiginventerat. Det är framför allt Norrlands inlandsom behöver inventeras bättre, vilket kommer att taytterligare något år.För närvarande anser vi i kungsörnsgrupperna att densvenska kungsörnspopulationen är relativt stabil utanstörre ökningar eller minskningar. Variationerna ärdock geografiskt stora med en påfallande minskning ifjäll och fjällnära områden. Vissa fjällområden i norraSverige är i år helt tomma på lyckade häckningar.Vi anser att det är ytterst angeläget att ettåtgärdsprogram tas fram snarast för att långsiktigt fåett väl avvägt skydd för den svenska


21

kungsörnspopulationen. Viktiga frågor som måstelösas är hur vi kommer tillrätta med den illegalajakten på kungsörn i vissa områden samt skyddet avviktiga biotoper med klara regler för skogsbruket.

Fortsatt inventeringsarbeteInventeringsarbetet bör bedrivas i minst sammaomfattning som hittills under ytterligare något år föratt den svenska kungsörnstammens numerär ochstatus skall kunna fastställas på ett säkert sätt. Detfortsatta inventeringsarbetet kommer att mer exaktkunna indikera de åtgärder som måste vidtas för attdet fastställda förvaltningsmålen skall uppnås. Även iett längre perspektiv behövs inventering för att följaupp att vidtagna åtgärder har gett önskad effekt ellerom nya hot tillkommit som kräver åtgärd.

ForskningForskning bedrivs i dag endast i begränsad omfattningpå kungsörn t ex i form av ringmärkning med kontrollpå utfodringsplatser i mellersta o södra Sverige.Under 70- och 80-talet gjorde Martin Tjernbergomfattande studier som han disputerade på 1983.Sedan dess har ingen mer omfattande forskning skettvilket har medfört att vi saknar viktig kunskap om hurt ex. modernt skogsbruk, radiomaster, vindkraftverketc. påverkar kungsörnarna. Det är angeläget attnågon form av styrd forskning startas upp gärna isamarbete med Finland o Norge

Nordisk samverkan1999 hölls det första nordiska kungsörnssymposiet iJämtland. Det har senare följts av ytterligare fyrasymposier. Genom dessa symposier har det nordiskasamarbetet stärkts både när det gäller att följa detnordiska kungsörnsbeståndet och en samverkan inomforskning och gemensamma skyddsåtgärder.Fastställda gemensamma inventeringsrutiner ochkriterier används sedan fem år tillbaka i Finland och iSverige vilket ger möjlighet att direkt jämföra våraresultat samt att få en gemensam plattform för attkunna upptäcka nya hot, trender etc. Även Norgekommer att utföra sina inventeringar på likartat sätt fo m i år.Det fortsatta nordiska samarbetet måste prioriteras iett längre perspektiv när det gäller skyddet av densvenska och nordiska kungsörnpopulationen.

RovdjursdatabasFrån och med 2004 kommer alla information om vårastörre rovdjur inklusive kungsörn att läggas in i encentral databas som tagits fram av Naturvårdsverket.Databasen kommer till största delen att användas avlänsstyrelsernas naturbevakare och inventerare samtav kungsörnsgrupperna. Inom Jämtlands län har trepersoner utbildats från kungsörnprojektet. Vi tre somutbildats i handhavande av databasen är TomasBergström, Bengt Warensjö och Erik Hemmingsson.

Tre ungar i en kungsörnkull är ovanligt. Snittet ligger på drygt en. Foto Ove Källström.


22

Under våren 2004 kommer vi att starta en hemsida förkungörnprojektet i Jämtlands län. Du kommer att hittaden som en länk under Jämtlands läns ornitologiskaförenings hemsida. På vår hemsida kommer du att fåbättre information hur just du skall kunna rapporterakungsörnsobsar till rovdjursdatabasen. Rovdjurs-databasen har fått benämningen Rovdjursforum.

Resultatredovisning 1999-2003De senare årens resultat av inventeringar harsammanställts i diagram, som visar data från Jämtlandslän, hela Sverige och även en jämförelse med Finland.Av utrymmesskäl sker inga ytterligare kommentarer avresultaten. Även här kommer ytterligare information attläggas in på vår kommande hemsida.

Avslutningsvis vill jag rikta ett varmt tack till alla somjobbat med kungsörnprojektet i Jämtland ochHärjedalen under 2003.

SummaryThe Golden Eagle population monitoring in Sweden isorganised by voluntary groups on a county basis. TheGolden Eagle population is concentrated to the nothernpart of the country but there are small populations on

Den gamla kungsörnen ger sig ut på jakt. Foto Ove Källström

the island of Gotland and in the most southern county,Scania. The Jämtland population is about 20-25% ofthe total population. A complete census is a several yearproject and the increasing figures of breeding pairsindicate an increasing knowledge and not an increasingpopulation! The population as whole is considered to berather stable, but decreasing in the mountain region,probably due to lack of food and illegal persecution.The number of breedings in the whole country isestimated to 250 for 2003. The goal of the project is toattain 600 breeding pairs.Since 1999 there have been regular conferences todevelop the cooperation between the nordic countries(Sweden, Finland, Norway) to to facilitate comparisonof census results etc. Still we lack basic knowledge ofhow the Golden Eagle population is affected byforestry, wind farms etc. More research is needed.The results of the last years census work is shown in anumber of diagrams showing (page 20 from above) 1.Population development in Jämtland 1999-2003. 2.Breeding results in Jämtland 1999-2003. 3. Populationsize and number of breedings in whole Sweden 2003. 4.Population and breeding results in 2003, a comparisonbetween Sweden and Finland.


23

Fältarbetet i Projekt Jaktfalk i Jämtland- ochHärjedalsfjällen sköttes under 2003 av 12 ideelltarbetande personer samt några av länsstyrelsensnaturbevakare. Inventeringarna av hela fjällområdetfrån Dalarna till nordligaste Jämtland bedrevs främsttill fots eller på skidor. I mindre utsträckning användessnöskoter och häst. Under två dagar i juni nyttjadeshelikopter för ringmärkning av kullar över hela länet.Ett enmotorigt sjöflygplan från 1944 har också använtsi delar av länet.Efter de goda åren med mycket lämlar och ripor ochmånga kläckta jaktfalkungar Jämtland- ochHärjedalsfjällen blev många revir besatta i början av2003. Vi fann under vinterinventeringen i mars- apriljaktfalkar i flera gamla revir som stått tomma undermånga år och vi hittade också två helt nyahäckningsplatser vilket var mycket glädjande.

Häckningsresultat Jämtland - Härjedalen24 ungar producerades på 11 lyckade häckningar iJämtland, vilket ger ett relativt lågt medeltal på 2,18ungar per häckning. Normalt ligger detta runt 2,67.

Ännu sämre blir siffran om man räknar på antaletbesatta revir, då resultatet blir endast 0,80 ungar perbesatt revir. Anledningen till det dåligahäckningsresultatet skulle kunna vara att många ungaoch oerfarna falkar fanns bland de nya paren.Någon studie av riptillgången har inte gjorts. Denplanerade studien i slutet av april gick inte attgenomföra 2003 då snösmältningen kom ovanligt tidigtoch terrängen blev oframkomlig.

Specialstudier av jaktfalk inför utbyggnad av envindkraftanläggning om 12 turbiner i Oldfjällen hardäremot genomförts, liksom övriga fågelstudier iområdet. Om regeringen ger tillstånd till Storrunsvindpark kommer projektet att kunna bidra till viktigkunskap om hur fågellivet kan påverkas av vindkraft ifjällen. De inledande studierna pekar på attvindkraftområdet som ligger utanför häckningsrevirenkan ha stor betydelse för många unga rovfåglar underhösten före flyttning. Den planerade studien medsändare på kungsörn och jaktfalk har tillsammans meddirektobservationer på platsen, stora möjligheter att ge

Projekt Jaktfalk 2003Ulla Falkdalen

Jaktfalkungar. Foto Alf Kjellström.


24

ny kunskap om hur de rör sig efter att de lämnathäckningsreviret samt vart de flyttar. Om vindparkenuppförs kommer också sändarna att kunna visaeventuellt förändrat rörelsemönster. Likaså kan sändarege mer information om ungfåglarnas dödlighet, någotsom ännu är dåligt känt hos jaktfalk.

Bergsklättrande rödrävFör att skydda fjällräven i fjällen bedrivs en delskyddsjakt på rödräv. Under naturbevakarnas försök attskjuta en rödräv vårvintern 2003 flydde en räv genomatt klättra upp för en ca 50 m hög nästan lodrätklippbrant. I branten fanns två jaktfalkar somattackerade räven intensivt. Räven duckade upprepadegånger vid falkarnas angrepp men klarade ändå att tasig ända upp till klippans krön och försvinna iväg.Denna observation kan visa att rödräv kanske är ettstörre hot mot jaktfalkens ungar än vi tidigare trott.Kanske är det räven som ligger bakom det faktum attjust det jaktfalkreviret så sällan får ut flygga ungar?.Färgmärkt jaktfalk i DanmarkRingmärkningsåterfynd av unga jaktfalkar från svenskafjällen har tidigare endast gjorts i Norge, men i år komden första indikationen på att svenska jaktfalkar kanövervintra även i Danmark.

Den första november i år kom rapporten om att en ungjaktfalk med röd färgring på vänster ben ochaluminiumring på det högra benet setts i Danmark.Den hade setts av många personer på flera platser påöarna Själland och Mön sedan 24 oktober, men inteförrän 31 oktober noterade en observant ornitolog attden var ringmärkt och hade röd färgring. Allajaktfalkungar i Sverige märktes i år med röd färgring.Trots att många jaktfalkungar fick röd färgring isvenska fjällkedjan kan vi tyvärr inte vara helt säkra påatt den var svensk, eftersom 4-5 finska jaktfalkungarockså fick röd färgring 2003. Det enda beviset vore omfärgringen kan avläsas. Färgringen är försedd med enbokstav och en siffra. Det finns numera en hel deljaktfalkar med den typen av färgring. Jag vill be allasom ser färgmärkta jaktfalkar att studera ringen medtubkikare. Den som lyckas avläsa den alfanumeriskakoden på en jaktfalk får en belöning!

Falkenerarfalk fångad i JämtlandEn medtagen och skadad falkenerarfalk infångades avprojektmedarbetarna i Silsjönäs, Backe den 23 juli,efter att tillstånd givits från Naturvårdsverket. Falkenvårdades en tid på Tackåsen och fraktades sedan tillFågelcentralen i Göteborg, där den sitter i väntan påbeslut om dess framtid. Falken som är en hybrid mellanjaktfalk och tatarfalk visade sig tillhöra en tyskfalkenerare.Hur ungfågeln tagit sig till Norrland är ännu oklart.Flera hybridfalkar har iakttagits i Norrland i år. Fråganär om falkenerare olagligt tränar falkenerarfåglar iSverige eller om falkarna själv har rymt och flugit från Jaktfalk Falco rusticolus. Teckning Staffan Ullström.

Tyskland. Det är bekymrande att hybridfalkar spridersig och riskerar att blanda sig med vilda jaktfalkar ochuppta jaktfalkrevir. Den infångade hybridfalken varbetydligt mer aggressiv än våra vilda falkar och skullenog kunna hävda sig bra i en revirstrid.

Workshop i RovaniemiDen 7-9 november 2003 deltog projektledaren i enworkshop i Finland, The Gyrfalcon and the PeregrineFalcon in Fennoscandia. Workshop in Rovaniemi,Finland 7-9 november 2003.Mötet gav värdefull information och kontakter medandra projekt och falkforskare från Fennoskandien ochRyssland. Vi planerade också ett kommandesamarbetsprojekt på jaktfalk.

TackVarmt tack till projektets bidragsgivare och gynnare2003; Stiftelsen Sveriges Vildnad, Alvins fond,Länsstyrelsen i Jämtlands län, Rid i Jorm,Jämtkraft, Ageto AB, Margareta och Sten-OveLindbergs stiftelse för fågelforskning samt privatadonatorer.

Många tack också till följande personer som medverkati fältarbetet eller rapporterat enstaka observationer;Bengt Warensjö, Alf Nordin, Gunnar Lind, JanneEriksson, Tomas Bergström, Erik Hemmingsson,Lars Falkdalen, Göran Andersson, Tor Persson,Benckt Aspman, Olof T Johansson, Mikael Leander,Knut Age Storstad, Patrik Hultstrand, KentHerrström, Peter Carlsson, Göran Abel, MartinGierow , Janne Nilsson samt naturbevakarnaChrister Edsholm, Alf Kjellström, Håkan Berglund,Bert-Ivan Mattson och Lars Liljemark.

SummaryIn 2003 eleven Gyrfalcon breedings produced 24fledged young, whcih means 2,18 young/breedingwhich is a comparatively low figure. The number ofoccupied territories, on the other hand, was high,probably due to good breeding results the year before.Two new breeding sites were discovered. A Gyrfalconwith a colour ring, presumably from Sweden, wasobserved in Denmark last autumn.


Tack till våra ekonomiska bidragsgivare!Utan er hade vi inte haft någonstans att bo, inga nät att fånga fåglar med och inte hade vi kunnat tryckaden årsrapport som du nu håller i din handLänsstyrelsen i Jämtlands länAlvins fondAgeto AB (som skänkt oss två digitalvågar)Medlemmarna i Föreningen Ånnsjöns fågelstation

Ånnsjöns fågelstation 63.16N 12.27EIdeellt forskningsarbeteÅnnsjöns fågelstation är en ideell förening för forskning om fåglar iJämtlands fjällområden.

Alla intresserade välkomnaVi inbjuder alla fågelintresserade att delta i arbetet som inventerare,ringmärkare eller asssistenter utifrån tidigare kunskaper ocherfarenheter. Assistenter, som behövs både underinventeringsperioden och ringmärkningen behöver ingen tidigarevana. Allt arbete är ideellt, men ett dagtraktemante på 100 kr/dagkan utgå till van ringmärkare.

Bekvämt boende i HandölVi kan erbjuda deltagarna gratis boende på vår fågelstation i Handöl.Här finns fyra tvåbäddsrum och ett fullt utrustat modernt kök ochmoderna hygienutrymmen. Det går också alldeles utmärkt att delta iverksamheten för den som ordnar boende på annat sätt.

Stimulerande arbete för alla åldrarVi har ingen åldersgräns och yngre personer som ännu inte är mogna att ta eget ansvar som medarbetare, ärvälkomna i förälders sällskap, i mån av plats.Vi förutsätter att du kan stanna minst en vecka, men andra tidsperioder kan diskuteras. Fågelstationen ligger iHandöl, 7 km från järnvägsstationen i Enafors, som har nästan dagliga förbindelser med flertalet större städer isödra Sverige.Vi ser fågelstationsarbetet som ett sätt att utveckla sitt fågelintresse under socialt trivsamma former samtidigt somett värdefullt arbete uträttas. Vi har regelmässigt deltagare från flera olika länder och det är en klar fördel, meninte ett krav, att kunna kommunicera på engelska!Om du är intresserad av att delta i verksamheten, kontakta undertecknad för närmare information. Säsongensträcker sig från början av juni till början av september. Inventeringsperioden pågår från juni till början av juli ochringmärkningsverksamheten från slutet av juni till början av september

Ånnsjön Bird ObservatoryÅnnsjön Bird Observatory is situated in middle Sweden in the mountain region near the norwegian border, not farfrom Trondheim, Norway. Ånnsjön is well known as a breeding area for many wetland and mountain species asGolden Plover, Whimbrel, Ruff, Red-necked Phalarope, Dunlin, Broad-billed Sandpiper, Red throated and Blackthroated Diver, Bluethroat, Willow Grouse, Ptarmigan, Dotterel, Long-tailed Skua, Golden Eagle and Gyrfalcon.Welcome to participateThe observatory is run by the regional amateur ornithologists society. We welcome voluntaries to participate in thework at the observatory during the different periods of activity.Some practical informationWe have an observatory building in Handöl, a small village just west of lake Ånnsjön. There are eight beds in thehut. You can buy your own food and make the cooking together with the other members of the staff.The area is very popular among tourists from all over Europe. The village is famous for its soap stone factory and ahigh waterfall.

If you are interested to participate in the work at the observatory you are welcome to contact us. During June themain activity is different kinds of census projects and the bird ringing period is from end of June to beginning ofSeptember. You are welcome to write, phone or email for further information.Welcome to Ånnsjön!

Ånnsjöns fågelstation - Annsjon Bird Observatoryc/o Thomas Holmberg, Rödön 1824, 83591 Krokom, Swedentel +46 (0)63 [email protected]

x


Fågelskådarhelg vid Ånnsjön 29/5-30/5 2004Program

Lördag 29 maj06-12 Välkommen att besöka fågeltornen i Ånn (utgå från Ånns station) eller i Handöl (vid Pensionat

Handöl). Kom när det passar dig. Vi har guider på plats.14-18 Öppet hus på fågelstationen i Handöl. Tipsrunda.

18-22 Pubafton på Pensionat Handöl. Matservering. Fågelsnack. Information om olika fågelprojekt.23-02 Dubbelbeckasinspel i Storlien.

Uppdaterad information om programmet kommer att finnas på fågelstationens hemsida www.annsjon.comeller JORF:s hemsida www.jorf.se

Alla intresserade välkomna!

B FöreningsbrevAvs Jämtlands läns ornitologiska föreningc/o Märta Bohman, S Mjällevändan 383254 Frösön, Sweden

BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNINGVid definitiv eftersändning ätersändesförsändelsen med uppgift om den nyaadressen

Date post:	22-Apr-2021
Category:	Documents
Upload:	others
View:	5 times
Download:	0 times

Årsrapport från Ånnsjöns Fågelstation 2003863996/FULLTEXT01.pdfFåglar i Jämtland-Härjedalen...

Documents