UPPSALA UNIVERSITET Nationalekonomiska institutionen Examensarbete D Höstterminen 2006
Grön skatteväxling -en utvärdering av skatteväxlingens effekt på miljön
Författare: Emelie Brunhage Handledare: Maria Vredin Johansson
1
Sammanfattning
En så kallad ”grön skatteväxling” har ägt rum i Sverige mellan 2000 och 2006. Under
skatteväxlingen har miljöskatter införts och höjts. De skatteintäkter som genererats har
använts för att sänka arbetsrelaterade skatter, i syfte att få både en miljövinst och ett ökat
arbetsutbud. I denna uppsats studeras skatteväxlingens effekter på miljön. Koldioxidskatten
och elskatten är de skatter som har ökat mest under skatteväxlingen, och det är också dessa
skatter som studeras i uppsatsen. Skatternas effekt på miljön approximeras med
koldioxidutsläpp. De resultat som erhålls visar på genomsnittligt lägre koldioxidutsläpp under
skatteväxlingen jämfört med perioden innan skatteväxlingen. En minskning av
koldioxidutsläppen, som följd av höjningar i elskatten under skatteväxlingen har också
påträffats.
2
1. Inledning................................................................................................................................. 3
1. 1 Bakgrund ......................................................................................................................... 3 1.2 Syfte ................................................................................................................................. 4 1.3 Avgränsningar .................................................................................................................. 4
2. Mål och medel inom miljöpolitiken ....................................................................................... 5 3. Teori ....................................................................................................................................... 7
3. 1 Marknadsmisslyckande ................................................................................................... 7 3.2 Kostnadseffektiva styrmedel ............................................................................................ 8 3.3 Optimala skatter ............................................................................................................. 11 3.4 Skatteväxling.................................................................................................................. 12
4. Grön skatteväxling och gröna skatter................................................................................... 15 4.1 Grön skatteväxling ......................................................................................................... 15 4.2 Skatt på energi ................................................................................................................ 17
4.2.1 Koldioxidskatten ..................................................................................................... 18 4.2.2 Elskatten och elanvändning..................................................................................... 20
4.3 Utsläpp av koldioxid ...................................................................................................... 22 5. Analys................................................................................................................................... 24
5.1 Data ................................................................................................................................ 24 5.2 Koldioxidskattens effekt ................................................................................................ 25 5.3 Elskattens effekt ............................................................................................................. 28
6. Slutsats ................................................................................................................................. 30 6. Källförteckning..................................................................................................................... 31
Appendix 1 ........................................................................................................................... 33 Appendix 2 ........................................................................................................................... 35
3
1. Inledning En grön skatteväxling infördes år 2000 och planerades pågå till 2010. Under den perioden
skulle 30 miljarder kronor växlas mellan skatt på miljö och arbete. Det främsta syftet med den
gröna skatteväxlingen som genomförts i Sverige har varit att öka miljörelateringen i
skattesystemet, så att skatteväxlingen kan bidra till att de nationella miljömålen nås. Den
gröna skatteväxlingen skall vara budgetneutral, och de intäkter som genereras från
miljöskatterna, skall användas till att sänka andra skatter, då främst skatt på arbete. Syftet med
dessa skattesänkningar är enligt regeringen att stimulera arbetsutbudet samt att kompensera
dem som drabbas av höjda miljöskatter (Prop. 2000/01:1 s. 33-34). Vid regeringsskiftet
hösten 2006 framgår det av budgetpropositionen för 2007 att den nya regeringen ämnar
avbryta den pågående gröna skatteväxlingen. Här hävdas att miljövinsterna varit begränsade
och att skatteväxlingen orsakat välfärdsförluster för samhälle och hushåll. Trots att elskatterna
har höjts kraftigt och inkomstskatter sänkts, har inte drivkraften för att arbeta ökat.
Skatteväxlingen har således varit ineffektiv menar den nya regeringen (Prop. 2006/07:1 s. 49).
Den gröna skatteväxlingen har orsakat mycket debatt och har såväl anhängare som
motståndare. Den litteratur som behandlar skatteväxlingen studerar främst effekterna av en
skatteväxling på arbetsutbudet. Vilka effekter skatteväxlingen har på miljön har behandlats i
mindre utsträckning. Den här uppsatsen utgör ett försök att uppskatta den gröna
skatteväxlingens miljöeffekter.
1. 1 Bakgrund Skatt på energi har funnits i Sverige sedan 1957. Till en början infördes skatten av
statsfinansiella skäl, därefter ändrades motivet till att bli energipolitiskt under 1970-talet:
staten ville styra bort från oljeförbrukning mot elproduktion (SOU 1997:11 s. 108). I slutet av
1980-talet presenterade Miljöavgiftsutredningen (MIA) sitt slutbetänkande, vilket var
startskottet på ett mer tydligt miljöorienterat skattesystem. Som en följd av MIA, infördes i
skattereformen 1990/91 många nya miljöskatter, t.ex. skatt på koldioxid och svavel.
Energiskatterna fick efter det en mer miljöpolitisk karaktär, varpå många energiskatter idag
betraktas som miljöskatter. I samband med införandet av de nya miljöskatterna under
4
skattereformen 1990/91 sänktes skatten på arbetsinkomster. Med andra ord genomfördes en
form av skatteväxling redan då, även om inte formuleringen ”grön skatteväxling” användes
(Brännlund 2006). Det var först i mitten av 1990-talet som begreppet skatteväxling började
användas mer frekvent. Anledningen var, enligt Brännlund (2006), att stora framsteg hade
gjorts i utvecklingen av ekonomiska styrmedel, vilka också blivit mer accepterade i det
politiska systemet. Sverige och EU var under denna period även i behov av att effektivisera
skattesystemet, framför allt av sysselsättningsskäl. En grön skatteväxling passade på så vis bra
i tiden. För att utvärdera en potentiell skatteväxling tillsattes en skatteväxlingskommitté 1995.
Två år senare presenterade den sitt slutbetänkande, vilket banade väg för skatteväxlingen år
2000 (Brännlund 2006).
1.2 Syfte
Syftet med uppsatsen är att studera vilken effekt den gröna skatteväxlingen har haft på miljön.
Med utgångspunkt från teorierna och kostnadseffektiva styrmedel och optimala skatter,
studeras effekterna av el- och koldioxidskatten på miljön. I uppsatsen kommer skatternas
effekt på miljön att approximeras med skatternas effekt på koldioxidutsläppen. Utvärderingen
av effekten görs med hjälp av enkla regressionsmodeller.
1.3 Avgränsningar
I litteraturen beskrivs den gröna skatteväxlingen med början år 2001, men ett första steg i
skatteväxlingen gjordes redan 2000, varför denna uppsats kommer att studera perioden 2000-
2006. Under skatteväxlingsperioden har följande miljöskatter ingått: koldioxidskatt,
energiskatt på el, dieselskatt, avfallsskatt, naturgrusskatt, bekämpningsmedelsskatt,
fordonsskatt samt bensinskatt. Koldioxidskatten och energiskatten på el är de dominerande
skatterna ur ett statsfinansiellt perspektiv, vilket gör det motiverat att undersöka
miljöeffekterna av just dessa skatter. Då politiska åtgärders effekter på miljön är svåra att
verifiera (t ex minskad klimatpåverkan eller ökad biodiversitet), kommer studien att fokusera
på utsläppsminskningar av koldioxid, vilka åtminstone har en indirekt påverkan på miljön och
miljömålen. Skatteväxlingen förväntas även få effekter på arbetsutbudet, genom sänkt skatt på
arbete. En utvärdering av dessa effekter ryms dock inte inom ramarna för denna uppsats.
5
1.5 Metod
För att studera effekterna av grön skatteväxling på miljöfarliga utsläpp behövs en metod som
behandlar utvärdering av offentlig verksamhet. Vedung (1998) beskriver en form av
utvärdering som benämns effektmätning. Denna typ av utvärdering skall visa på kausala
samband mellan insatsen och den effekt som observerats. Fortsättningsvis kan insats läsas
som koldioxid- respektive elskatten, och effekten syftar på förändringar i koldioxidutsläppen. I
effektmätning krävs att effekten av insatsen kan isoleras, så att det inte finns några andra
faktorer som kan förklara den observerade effekten. Resultatet, eller den observerade
effekten, skall sedan jämföras med ett referensalternativ, dvs. det resultat som skulle ha nåtts
om insatsen inte genomfördes. Den bästa metod för att utvärdera effekter är enligt Vedung
(1998) experiment med slumpmässig kontroll, i vilka man använder sig av slumpmässigt
utvalda experiment- och kontrollgrupper. Experimentgruppen utsätts för insatsen i fråga,
medan kontrollgruppen förblir opåverkad. De effekter som uppstår kan sedan jämföras med
varandra och skillnaden mellan de observerade effekterna kan därmed förklaras av insatsen.
Detta är det optimala sättet att utföra en effektmätning. I fallet med skatteväxling finns dock
inga kontrollgrupper, miljöskatten (koldioxidskatten och elskatten) är i det närmaste
heltäckande. Istället kan den utvärderingsmodell som Vedung (1998) kallar ”reflexiv
kontroll” användas. I reflexiv kontroll utsätts hela undersökningsgruppen för insatsen, och
jämförs sedan med sig själva innan de blev utsatta för insatsen. Med andra ord, ”Fördata utgör
kontroller i förhållande till efterdata.”(Vedung 1998 s. 159). Det är denna typ av
utvärderingsmetod som kommer att användas i denna uppsats. Några säkra kausala samband
kommer jag dock inte kunna dra då det grundläggande kravet på effekmätning, isolerade
effekter, inte är uppfyllt.
2. Mål och medel inom miljöpolitiken
”Sverige skall vara ett mönsterland för en ekologiskt hållbar utveckling. Målet är ett
ekologiskt hållbart Sverige.” (Prop. 2000/01:1 s. 33), skriver regeringen i sin
budgetproposition för 2001. För att uppnå ett ekologiskt hållbart samhälle har regeringen
antagit 16 miljömål, vilka utgör grunden för miljöpolitiken. Uppdelade på ett antal delmål
syftar miljömålen till ett ekologiskt hållbart samhälle där de stora miljöproblemen skall vara
lösta till nästa generation (2020). Ett av miljömålen behandlar klimatfrågan. I arbetet med att
6
begränsa klimatpåverkan har skatteväxling varit en strategi i arbetet mot målet
(Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I rapporten ”Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken” (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006), beskrivs målet ”begränsad
klimatpåverkan” som mycket svårt att nå. I samma rapport kan man läsa att ländernas utsläpp
av växthusgaser ökar istället för att minskar. Däremot anses möjligheterna goda att nå
delmålet som innebär att växthusgaserna i Sverige skall minska med fyra procent mellan åren
2008 och 2010, jämfört med utsläppsnivån år 1990.
Miljömålen utgör en del av en mängd politiska samhällsmål. Beroende på hur samhällsmålen
är formulerade kan de olika målen påverka – och ibland t.o.m. motverka varandra. Ett
exempel är energiskatterna som är regressiva, dvs. belastar låginkomsttagare hårdare jämfört
med höginkomsttagare. Ett samhälle som har progressiva inkomstskatter har delvis som mål
att minska inkomstklyftorna, och energiskatten motverkar därmed detta mål. Då energiskatten
genererar intäkter, finns det dock en möjlighet att kompensera för sådana fördelningseffekter
(Brännlund & Krisström 1998 s.219). Även inom miljöpolitiken finns det ofta flera styrmedel
som styr mot ett och samma mål, styrmedlen kan också påverka fler än ett mål samtidigt. Ett
exempel är styrmedlet svavelskatt som syftar till att minska svavelutsläppen och styr mot
miljömålet ren luft. Eftersom svavelskatten och koldioxidskatten i princip utgår på samma
bränslen, påverkar svavelskatten även koldioxidutsläppen och bidrar till minskade
koldioxidutsläpp. Det är således svårt att veta i vilken grad de olika skatterna bidrar till
utsläppsminskningen. Förutom koldioxidskatten finns bland andra EU:s system för handel
med utsläppsrätter (fr o m 2005), båda sätter en ”prislapp” på utsläpp av koldioxid och syftar
därmed till en minskning av koldioxidutsläppen. Ytterligare ett styrmedel som bidrar till
miljömålet begränsad klimatpåverkan är det statliga stödet till klimatinvesteringsprogram
(Klimp). Klimp ger statligt stöd till kommuner som bidrar till att minska utsläpp av
växthusgaser. De hittills genomförda investeringarna i Klimp (2003-2006) antas ge en årlig
utsläppsminskning med 567 000 ton koldioxid samt en minskad elanvändning med 340 000
MWh/år (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006 s. 125). Inom energisektorn finns
det också en mängd styrmedel som syftar till att öka effektiviseringstakten, minska
användningen av energi samt att öka mängden förnybar energi. Energiskatten på bränsle och
el syftar till en effektivare energianvändning. Förutom energi- och koldioxidskatt finns
elcertifikatsystemet (fr o m 2003) som syftar till att styra mot produktion av förnybar el. Vid
produktion av förnybar el får producenterna ett certifikat som de säljer vidare till el-
användarna, som av lag är skyldiga att köpa certifikat som motsvarar en viss andel av sin
7
användning (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006 s. 73-74). Sammanfattningsvis är
det alltså inte bara koldioxidskatten och elskatten som syftar till att minska
koldioxidutsläppen, utan även andra styrmedel gör detta direkt eller indirekt. Likaväl som el-
och koldioxidskatten kan påverka andra samhälls- eller miljömål.
3. Teori
Grön skatteväxling innebär att en miljöskatt på miljöstörande verksamheter införs eller höjs.
De intäkter som denna skatt genererar används för att sänka en skatt som verkar störande på
ekonomin, i detta fall skatt på arbete. I teorin leder detta till en optimal nivå av miljöfarliga
varor samt att arbetsutbudet stimuleras. Grön skatteväxling bygger på teorierna om optimal
beskattning och kostnadseffektiva styrmedel inom miljöekonomi. I detta kapitel kommer jag
att redogöra för dessa teorier samt, i en enkel modell, visa hur teorierna överförts till
skatteväxling.
3. 1 Marknadsmisslyckande
Miljöpolitiska styrmedel berättigas i de fall det finns marknadsmisslyckanden. Exempel på
detta är förekomst av kollektiva varor och externa effekter. Miljön kan ofta klassas som en
kollektiv vara, dvs. en vara eller tjänst som flera samtidigt kan använda utan att inkräkta på
varandras användning. Förenklat kan man säga att pga. de kollektiva varornas karaktär, finns
inga priser som speglar betalningsviljan, eller värdet av varorna (Brännlund & Kriström
1998). Utan prissättning, eller med inkorrekt prissättning, får marknadsaktörerna felaktiga
signaler om varans knapphet. Mot denna bakgrund kan vi förstå att det finns ett
överutnyttjande av miljöresurser. Externa effekter är en annan typ av marknadsmisslyckande,
vilket uppstår när en individs konsumtion eller ett företags produktion, inkräktar på en annan
individs konsumtion eller ett annat företags produktion/vinst utan att kompensera för detta i
form av en pengatransaktion (Leach 2004). Ett exempel på en extern effekt är bullret från
bilar på en tungt trafikerad väg bredvid ett bostadsområde. Oljudet är störande för invånarna i
bostadsområdet, och de blir inte kompenserade för denna oangelägenhet. Externa effekter kan
vara positiva eller negativa, i denna uppsats kommer negativa externa effekter att behandlas.
Vid produktion som medför en positiv extern effekt kommer det att produceras för lite, medan
det omvända gäller för den produktion som medför en negativ extern effekt. Om de olika
8
parterna blir rätt kompenserade produceras rätt mängd av respektive produkt, vilket leder till
en effektiv resursallokering. Enigt det så kallade Coase-teoremet, är väldefinierade
äganderätter en lösning på problemet med externa effekter. Om äganderätten över exempelvis
en naturresurs är väldefinierad spelar det ingen roll vem det är som innehar äganderätten, den
som orsakar den externa effekten, eller den som blir påverkad av den. De olika parterna
kommer genom förhandling om kompensation att nå en effektiv resursallokering. Även om
äganderätter finns är det möjligt att ingen förhandling kommer till stånd, t ex då de
förhandlande parterna är så många att det inte skulle vara möjligt att till en rimlig kostnad
genomföra en förhandling. I frånvaro av förhandlingar om kompensation, krävs att regeringen
ingriper för att reglera externa effekter med syfte att uppnå en effektiv resursallokering
(Leach, 2004 s. 107-109).
3.2 Kostnadseffektiva styrmedel
Från föregående stycke förstår vi att utan rätt pris sänds inte de korrekta signalerna till
marknadens aktörer, och det finns alltså utrymme att förbättra resursallokeringen. För att
förbättra resursallokeringen har samhället i princip två styrmedel att arbeta med,
administrativa och ekonomiska styrmedel. Administrativa, eller kvantitativa, styrmedel ställer
t.ex. krav på användandet av ett visst reningssystem. Styrmedlet kan även förbjuda eller
begränsa ett visst utsläpp. Ekonomiska styrmedel syftar till att internalisera de externa
effekterna och på så vis styra konsumenter och producenter mot ett annat beteende.
Ekonomiska styrmedel kallas även ”incitamentsbaserade” styrmedel och innefattar
miljöskatter, avgifter och subventioner. Handel med överlåtbara utsläppsrätter är ytterligare
ett exempel, där man genom att skapa nya marknader kan påverka aktörernas beteende.
Skillnaden mellan administrativa och ekonomiska styrmedel är främst aktörernas valfrihet vid
uppfyllande av ett visst mål. Med administrativa styrmedel tänker vi oss en förutbestämd
utsläppsnivå, vilken inte får överskridas. För att nå samma mål med ekonomiska styrmedel
sätts en skatt på utsläppskällan. Skatten gör det dyrare med utsläpp och aktörerna förväntas
anpassa sig till det nya prisläget. Hur anpassningen sker lämnas dock till aktören själv att
bestämma. Denna valfrihet gör att anpassningen kommer ske på ett kostnadseffektivt sätt, dvs.
där anpassningen kostar minst (Brännlund & Kriström 1998). Den som först visade att en
skatt som prissättning på en miljöstörande verksamhet kan leda till högre välfärd totalt sett var
Arthur Pigou (1924). Pigou visade att de företagsekonomiska kostnaderna vid produktion inte
9
alltid överensstämmer med de samhällsekonomiska. Figur 1 som återfinns i Leach (2004
s.111) visar ett företag som genererar externa effekter i form av miljöförstöring i samband
med sin produktion. Företaget producerar efter given marginalkostnad, PMC. Den
samhällsekonomiska marginalkostnaden, SMC, av produktionen är lika med den
företagsekonomiska kostnaden plus den externa effekten, MD. Den externa effekten antas öka
med ökad produktion. Vidare antar vi att företaget är litet och således en pristagare, priset är
satt till p och MR står för den marginella intäkten.
Figur 1. Pigouviansk skatt, internalisering av en negativ extern effekt med hjälp av en skatt.
För att internalisera den externa effekten i företagets marginalkostnad inför regeringen, som
har fullständig kunskap om PMC och MD, en miljöskatt på varje producerad enhet. Skatten
sätts till MD, vid den optimala produktionen q*. Skatten som nu blivit internaliserad utgör en
del av företagets marginalkostnad. Detta innebär att företagets marginalkostnadskurva skiftar
uppåt, till PMC’. Företaget maximerar sin vinst vid produktionen q*, som också är den
samhällsekonomiskt effektiva produktionen. Företaget har nu ändrat sitt beteende och minskat
sin produktion från q1 till q* pga. miljöskatten och har på så vis tvingats ta hänsyn till den
externa effekten (Leach 2004 s. 111).
SMC= PMC + MD
MR
PMC’
PMC
Q
MR, P
q*
MD, t
p
q1
10
För att få en kostnadseffektiv minskning av utsläppen vid användningen av administrativa
styrmedel, behövs detaljerad information om varje aktörs marginella reningskostnad. Vid en
skatt behövs endast den aggregerade marginalkostnadsfunktionen. Figur 2 visar att, oavsett
skattenivå, kommer företaget minska sina utsläpp så länge marginalkostnaden för att göra
detta är lägre än skattesatsen, t. I figur 2 tänker vi oss två företag, A och B, som ger externa
effekter i form av utsläpp. Vi inför en skatt per enhet utsläpp som är lika för både A och B.
Figur 2. Ekonomiska styrmedel och kostnadseffektivitet Källa: (Brännlund & Kriström 1998 s. 190)
Som synes har företag B en högre marginalkostnad än A, MCB > MCA, men båda företagen
kommer att reducera sina utsläpp så länge marginalkostnaden för reduktionen är mindre än
skatten per enhet. Skatten leder därmed till en kostnadseffektiv minskning av utsläppen. Har
vi denna information kan vi bestämma vilken skatt som krävs för att uppnå en given
utsläppsminskning (Brännlund & Kriström 1998 s. 189-190). Miljömålet nås till minsta
möjliga kostnad då skatten är lika för alla och varje aktör kan anpassa sig till skatten utifrån
sin egen marginalkostnad för rening.
I praktiken beror valet av styrmedel även på miljöproblemets karaktär, om det är lokalt,
regionalt eller globalt. Oftast används ett styrmedel för att nå ett miljöpolitiskt mål. Hur dessa
mål är utformade har betydelse för valet av styrmedel, då de olika styrmedlen ger olika
träffsäkerhet för måluppfyllelse. De administrativa kostnaderna som är förknippade med
styrmedlet är ytterligare en aspekt som bör tas i beaktande vid val av styrmedel (Brännlund
2006).
MCB MCA
MC(RA+RB)
t* =20
rening
MC
R*B R*A R*B + R*A
11
3.3 Optimala skatter
Undantaget skatter i samband med negativa externa effekter är alla skatter i grunden störande
för ekonomin, och bidrar till att ekonomin inte fungerar lika effektivt som i fallet utan skatter.
Ett ”optimalt” skattesystem är ett skattesystem som ger den givna skatteintäkten till minsta
möjliga effektivitetsförlust. Idén om ett optimalt skattesystem bygger på den engelska
ekonomen Frank Ramseys litteratur från 1920-talet (Brännlund 2006). Dessa teorier brukar
kallas Ramsey-regeln för optimal beskattning, vilken innebär att skatten på en vara skall sättas
i omvänd proportion till varans priskänslighet. Således skall en vara vars priskänslighet är låg
beskattas hårdare relativt en vara vars priskänslighet är hög, eftersom konsekvenserna av
minskad efterfrågan är mindre i det tidigare fallet. Därmed minskas skattens
effektivitetsförlust. Ett skolboksexempel är hög beskattning på salt som har låg priselasticitet,
vilket innebär att skatten har en liten effekt på saltkonsumtionen. Dvs. intäkter från skatten
genereras, medan konsumtionen på salt inte påverkas nämnvärt (Brännlund 2006). Vad det
gäller finansiering av den offentliga sektorn kan denna inte förlita sig på intäkterna från
saltskatten, då storleken på intäkterna beror på skattebasen, vilken för salt är tämligen liten.
Ett exempel på en rättvridande skatt, är skatt på bensin. Förbränning av bensin genererar en
extern effekt i form av koldioxidutsläpp. Om en miljöskatt på bensin införs kan denna ha en
rättvridande effekt, vilket kan förklaras med följande exempel. Vi antar att skatten på bensin
är lika med t*. Skatten internaliserar till fullo den externa kostnaden, dvs. t* är lika med
värdet av den marginella skadekostnaden av koldioxidutsläpp. Bensinförbrukningen vid
skattenivån t* är lika med Q*, vilket ger skatteintäkterna t* Q*. Om statens behov av
skatteintäkter är lika med, eller mindre, än t* Q*, existerar inga välfärdskostnader på grund av
skatten. Skatten ger endast välfärdsvinster. I första hand bör staten basera sina skatteintäkter
på miljöskatten, men om inte denna skatt räcker till för att finansiera statens totala offentliga
verksamhet så skall skatterna sättas så att den totala snedvridningen minimeras. En miljöskatt
utöver t* är också snedvridande. Skillnaden mellan skatt på t ex arbete och en miljöskatt är
dock att skatt på arbete är snedvridande från första kronan då arbete inte är förknippat med
några negativa externa effekter (Brännlund & Kriström 1998 s. 231-233).
12
3.4 Skatteväxling
Det är utifrån teorierna om optimal beskattning och användandet av miljöskatter som
korrigering av externa effekter, som idén om grön skatteväxling har sitt ursprung. Den första
som kopplade samman teorin om optimal beskattning med de Pigouvianska skatterna, var den
norske ekonomen Sandmo (1975). Sandmo menade att vid ett givet mål om en viss mängd
skatteintäkter och förekomst av verksamhet med negativa externa effekter, bör de negativa
externa effekterna i första hand beskattas. I andra hand bör exempelvis arbete beskattas, och
då i enlighet med Frank Ramseys optimala beskattningsteori (Bovenberg & Goulder, 2001).
Vid skatteväxling skall en miljöskatt höjas eller införas, och med de skatteintäkter som denna
skatt genererar, skall en snedvridande skatt sänkas. I skatteväxlingssammanhang syftar den
snedvridande skatten oftast på arbetsrelaterade skatter. I figur 3 och 4 som återfinns i
Brännlund & Kriström (1998 s. 236) visas de modeller som beskriver grön skatteväxling.
Figur 3. Skattens påverkan på arbetsutbudet Figur 4. Välfärdsvinst från en miljöskatt
I modellen antas att företaget endast använder arbete som produktionsfaktor och, om
individen arbetar en timme, producerar hon varor som har ett värde motsvarande lönen, w*.
Företagets kostnad för att producera varan antas vara konstant och lika med MCP. E(p) är
konsumenternas efterfrågan av varan. I figur 4 ser vi att företaget producerar E1 då
lön kronor
A2 A3 E2 E1
w*
w- tA’ w-tA
MCP+t* MCP
Utbud arbete
E(p)
A1 24h
13
marginalintäkten är lika med marginalkostnaden. I figur 3 ser vi att vid lönen w*, är utbudet
av arbete A1, dvs. företagets värdering av sista timmen arbetskraft är lika med individens
värdering av den sista timmen. Om w* är priset på arbete är w* även alternativkostnaden för
fritid, då alternativet till att jobba är att ha fritid. En förändring av lönen, eller beskattning av
den disponibla inkomsten, kommer således att ha en effekt på konsumtionen av fritid. I figur 3
introduceras en skatt på arbete, tA, vilket gör att individens lön per timme blir (w-tA).
Företaget erbjuder fortfarande w* per timme, men eftersom individen endast får (w-tA) i
plånboken är hon inte villig att arbeta lika mycket som tidigare. Arbete substitueras nu mot
fritid eftersom fritid har blivit relativt sett billigare, och sysselsättningen sjunker till A2.
Resultatet av skatten är ett lägre arbetsutbud. Samhällets kostnad blir förlusten av arbetade
timmar dvs. (A1-A2), den så kallade skattekilen uppstår här (Brännlund & Kriström 1998 s
235-236). För att förklara skattekilen antas det att, vid lönenivån w*, efterfrågas
arbetskraftsmängden A1, dvs. det råder jämvikt mellan utbud och efterfrågan. När skatten
introduceras erbjuds endast mängden arbetskraft A2, men efterfrågan förblir densamma som
innan skatten. Det brukar kallas att skatten sprängt in en kil mellan utbud och efterfrågan på
arbetskraft, skillnaden mellan A1 och A2. Denna skattekil leder till effektivitetsförluster –
även om skattebetalaren kompenseras i form av att hela skatteintäkten återbetalas kommer
inte denna återbetalning att räcka till för att till fullo ta bort skattens välfärdseffekt (Björklund
m.fl. 2000 s 42).
Enligt tidigare resonemang om skatt på varor med externa effekter införs nu en skatt på den
miljöfarliga varan. Skadekostnaden uppskattas till t* vilket också är miljöskattens storlek. Vid
miljöskattens införande, höjs företagets marginalkostnad MCP, och produktionen sjunker till
E2, figur 4. Miljöskatten internaliserar den externa effekten vilket ger en effektivitetsvinst,
lika med den grå ytan i figur 4. Intäkterna från miljöskatten används till att sänka skatten på
arbete. Om intäkterna räcker till att sänka skatterna till tA’, i figur 3 får vi en välfärdsvinst på
arbetsmarknaden pga. en ökad sysselsättning från A2 till A3 (Brännlund & Kriström s 235-
237). Välfärdsvinsten illustreras i den rutade ytan i figur 3. Denna extra vinst brukar i
skatteväxlingssammanhang benämnas som en dubbel vinst, eller skatteåterföringseffekt, som
alltid verkar positivt på välfärden. Hur stor skatteåterföringseffekten är, beror på hur stor
skattekilen är initialt. Vid hög skatt på arbete är den snedvridande effekten, skattekilen är stor,
och vi förväntar oss en relativt stor skatteåterföringseffekt, och vice versa. Det kan nu vara
lockande att höja den rättvridande skatten ytterligare, för att få ännu större välfärdseffekter
med hjälp av skatteåterföringseffekten, men höjer vi miljöskatten över t* får även
14
miljöskatten en snedvridande effekt och den positiva välfärdseffekten är inte längre självklar.
Som i tidigare resonemang, erhålls ett kostnadsminimerande skattesystem om de båda
skatterna sätts så att de på marginalen ger lika stora välfärdsförluster (Brännlund 2006 s.45-
49).
Att införa en skatt i en sektor, betyder inte att andra sektorer förblir opåverkade, snarare
tvärtom. En allmän jämviktsmodell tar hänsyn till dessa effekter på andra marknader
(Bovenberg & Goulder, 2001). Den effekt som skatten får på andra sektorer kallas,
skatteinteraktionseffekten. När vi inför eller höjer en miljöskatt innebär detta att priset stiger
på den berörda varan. Ett högre pris på varukonsumtion sänker reallönen, och påverkar
arbetsutbudet genom två effekter, substitutions- och inkomsteffekt. Substitutionseffekten
påverkar valet mellan arbete och fritid. En lägre reallön betyder att relativpriset på fritid
minskar och hushållen väljer att konsumera mer fritid, vilket i sin tur betyder att arbetsutbudet
minskar. Minskat arbetsutbud ger mindre skatteintäkter från arbete, samt en minskad välfärd.
Förutsatt att fritid är en normal vara, kommer inkomsteffekten påverka individen att arbeta
mer för att kompensera den konsumtionsförlust inkomstsänkningen innebar.
Substitutionseffekten och inkomsteffekten motverkar alltså varandra. Hur stor
skatteinteraktionseffekten blir beror på den initiala löneskatten, samt sambandet mellan
konsumtion av varor och fritid. I en grön skatteväxling måste alltså miljöskatten finansiera
skattesänkningen på arbete, samt det skattebortfall som uppstår efter prishöjningen av
miljöskatten på varor (Brännlund 2006 s. 45-19). Skatteåterföringseffekten ger en
välfärdsökning vilken motverkas av skatteinteraktionseffekten, de två effekternas storlek
bestämmer utfallet av skatteväxlingen. En ytterligare komplikation med att bestämma utfallet
av en skatteväxling är att miljöskatten införs i en ekonomi med redan existerande skatter. En
miljöskatt som införs på en vara som redan är beskattad med andra punkskatter och moms, får
ofta den effekten att skattebasen eroderar, och att skatteintäkterna från de redan existerande
skatterna minskar. Den positiva effekten av miljöskatten, skattåterföringseffekten, får än
svårare att kompensera för den negativa effekten från skatteinteraktionseffekten (Brännlund &
Kriström, 1998 s. 243). Miljöskatten syftar till ett ändrat konsumtionsmönster, bort från den
beskattade varan som är dålig för miljön. Ju större styrande effekt skatten har, desto större blir
intäktsbortfallet från varan och ju mindre skatteförändringar kan genomföras på arbete.
Brännlund & Kriström (1998) påpekar att storleken på skattebaserna på vilka skatteväxlingen
grundar sig är av största vikt för de effekter som skatteväxlingen når. Är skattebasen för
15
miljöskatten liten medan skattebasen för arbetsrelaterade skatter är stor, blir antagligen
effekten av en skatteväxling på arbetsutbudet liten, om ens märkbar.
4. Grön skatteväxling och gröna skatter
Sverige har varit ett föregångsland vid införande av miljöskatter. Under den gröna
skatteväxlingen 2000-2006 har många miljöskatter höjts, och de största intäktsposterna har
varit koldioxidskatten och energiskatten på el. I detta kapitel kommer vi att titta närmare på
genomförda skatteväxlingar. Jag kommer att redogöra för samtliga energiskatter varav
koldioxid- och elskatten kommer ges särskilt stort utrymme. Slutligen tillägnas ett avsnitt
utsläpp av koldioxid, vilka förväntas påverkas av skatteväxlingen.
4.1 Grön skatteväxling I den gröna skatteväxlingen mellan 2000 och 2006 höjdes i omgångar flera miljöskatter, för
att växlas mot höjt grundavdrag på inkomstskatt, sänkt allmän löneavgift, samt sänkt energi–
och dieselskatt för jordbruk och skogsbruket. Mellan 2001 och 2005 hade 13,6 miljarder
skatteväxlats (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I appendix 1 redovisas
samtliga skatter som ingått i skatteväxlingen, förändringar i skattesatser och deras kortsiktiga
ekonomiska effekt på de offentliga finanserna. I tabell 1 nedan presenteras ett urval av dessa
skattesatser.
16
Tabell 1. Punktskatter i löpande priser, skatter som växlats i skatteväxlingen.
2000 2001 2002 2003 2004 2005
Generell CO2 skatt på olja, kr/kg 0,37 0,54 0,63 0,76 0,91 0,91
Energiskatt på olja Mk.11, kr/kg 0,65 0,53 0,46 0,35 0,27 0,36
Summa 1,02 1,07 1,09 1,11 1,18 1,27
Generell CO2 skatt på bensin, kr/l 0,86 1,24 1,46 1,77 2,11 2,12
Energiskatt på bensin, Mk1, kr/l 3,61 3,26 3,16 2,94 2,68 2,84
Summa 4,47 4,5 4,62 4,71 4,79 4,96
Energiskatt på el: Nordliga kommuner öre/kWh 10,6 12,5 14,0 16,8 18,1 19,4
Övriga kommuner öre/kWh 16,2 18,1 19,8 22,7 24,1 25,4
Källa: Skatteverket (2005)
Koldioxidskatten på olja, bensin och andra fossila bränslen har konsekvent höjts sedan
skatteväxlingens början, medan energiskatten på olja och andra fossila bränslen har sänkts.
Detta i enlighet med skatteväxlingens syfte att öka miljörelateringen i skattesystemet. År
2005, höjdes dock energiskatten på bränsle. Tidigare års miljöskattehöjningar hade främst
omfattat skatter på el och uppvärmningsbränslen. För att nå de uppsatta miljömålen riktades
skattehöjningarna 2005 mot transportsektorn. Energiskatten på bensin höjdes detta år med 15
öre/liter, skatten på diesel höjdes med 30 öre/liter (SOU 2004/05:1). Den totala skattebördan
från energi- och koldioxidskatten har dock höjts under åren med skatteväxling. Enligt
Naturvårdsverket och Energimyndigheten (2006) har energi- och koldioxidskatten på
drivmedel i princip samma styrande effekt på konsumtionen av drivmedel. Det är det slutliga
priset som förmår konsumenterna att ändra beteende. Vidare har skatten på elektrisk kraft
höjts. För att sänka skatten på arbete höjdes grundavdraget år 2000 med 1200 kronor, året
efter höjdes det ytterligare med 900 kronor. Därefter har det höjda grundavdraget varierat med
inkomsten och främst gynnat låg och medelinkomsttagare. I tabell 2 presenteras de totala
skatteintäkterna från några av de miljöskatter som ingått i skatteväxlingen.
1 På bensin finns miljöklass 1 och 2, samt en speciell skattenivå som gäller alkylatbensin. Miljöklassindelningen är relaterad till vilken påverkan bränslet har på hälsa och på luft.
17
Tabell 2. Intäkter från miljöskatter som skatteväxlats mellan 2000-2005, miljoner kronor,
2000 års priser.
Källa: SCB Miljöskatter i Sverige 1993-2005
Intäkterna från miljöskatterna i tabell 2 har ökat med 15,7 procent mellan år 2000 och 2005.
Bland de redovisade skatterna är det koldioxidskatteintäkten och intäkten från energiskatt på
el som har ökat mest. Intäkterna från koldioxidskatten har i det närmaste fördubblats och
intäkterna från energiskatten på el har ökat med närmare 50 procent.
4.2 Skatt på energi Lagen om skatt på energi reglerar energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt. Energiskatten
består av punktskatt på bränsle och skatt på elektriskt kraft. Bränsle är förutom energiskatt
även belastat med koldioxidskatt och svavelskatt. Enligt Naturvårdsverket och
Energimyndigheten (2006) är koldioxidskatten en i princip renodlad miljöskatt, medan
energiskatt på bränsle och elektrisk kraft är införd både av statsfinansiella – och miljöpolitiska
skäl, där det statsfinansiella skälet dominerar. I figur 5 ser vi utvecklingen av totala
energiskatteintäkter som innefattar både koldioxidskatt, skatt på el och energiskatt på bränsle,
såväl som övriga produktionsskatter på elkraft (vattenkraftsskatt och kärnkraftsskatt).
2000 2001 2002 2003 2004 2005 Koldioxidskatt 12 149 16 569 19 045 22 324 24 685 23 740 Skatt på bekämpningsmedel 58 58 42 63 57 73 Skatt på avfall 1 085 878 866 836 702 684 Energiskatt på bränsle 27 013 23 289 22 183 19 497 16 801 18 280 Energiskatt på el 11 300 12 264 13 354 14 678 16 071 16 941 Summa 51 605 53 058 55 489 57 398 58 317 59 718
18
0
10 000
20 000
30 000
40 000
50 000
60 000
70 000
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005
År
Milj
oner
kro
nor
skatt på energikoldioxidskattskatt på elenergiskatt på bränsle
Figur 5. Energiskatteintäkternas utveckling, 1993 års priser. Källa: SCB Miljöskatter i Sverige 1993-2005
De totala skatteintäkterna från energiskatter har ökat markant under perioden. Intäkterna från
energiskatt på bränsle, har minskat under åren, vilket kan förklaras med övergången från
energiskatt till koldioxidskatt på bränsle under åren av skatteväxling.
4.2.1 Koldioxidskatten
Skatten på koldioxid syftar till att minska utsläppen av koldioxid. Skatten sätts dock inte på
utsläppen utan på insatsvarorna. Utsläppen av koldioxid är relaterat till kolinnehållet i
insatsvaran. Eftersom det idag inte är möjligt att avskilja eller rena utsläppen från koldioxid,
får vi genom att sätta en punktskatt på kolinnehållet i princip samma effekt som vid en
beskattning av koldioxidutsläpp (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). Skatten
belastar bränslena: olja, bensin, kol, gasol, råtallolja, metan och naturgas, och
koldioxidskatten skiljer sig åt mellan bränsletyperna. När koldioxidskatten infördes 1991
betalade konsumenter och industri samma skattesats på 25 öre/kg koldioxid. Bara ett två
senare, 1993, sattes industrin på undantag och fick betala en lägre skattesats än
konsumenterna (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). I figur 6 ser vi
koldioxidskattens utveckling för den generella skattesatsen respektive nedsättningarna på
koldioxidskatten för tillverkningsindustrin mellan åren 1989 och 2005.
19
00,10,20,30,40,50,60,70,80,9
1
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
År
öre/
kg
generell koldioxidskatt koldioxidskatt för industri
Figur 6. Utvecklingen av den generella koldioxidskatten samt industrins skattesats, löpande
priser. Källa: Skatteverket 2005
Tillverkningsindustrins nedsättningar av den generella skattesatsen har varierat under åren.
Koldioxidskatten sätts idag ned till 21 % av den allmänna koldioxidskatten, anledningen till
de generösa undantagen motiveras främst av konkurrensskäl. Vid en högre skattenivå är det
troligt att så kallat ”koldioxidläckage” uppstår, vilket betyder att produktion flyttar utomlands,
och att utsläppen i Sverige minskar men med en motsvarande eller större ökning av utsläppen
utomlands (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006). Vid en jämförelse av intäkter
från koldioxidskatten mellan tillverkningsindustrin och den privata konsumtionen, finner vi
att under perioden 2000 till 2003, har skatteintäkterna från den privata konsumtionen ökat
med 87 procent. Intäktsökningen från tillverkningsindustrin har, under motsvarande period
varit 28 procent (SCB, 2006a). Värt att notera är att tillverkningsindustrin inte har några
nedsättningar vad det gäller koldioxidskatt på drivmedel, såsom bensin och diesel etc.
Hushållen har inga nedsättningar vad det gäller koldioxid- eller energiskatter. Sektorn
bostäder och service står för ca 37 % av Sveriges totala slutliga energianvändning. Utsläppen
av koldioxid har minskat betydligt inom denna sektor de senaste 15 åren, vilket förklaras av
minskad oljeanvändning vid uppvärmning (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006).
Energianvändningen hos sektorn bostäder/service har varit relativt konstant under perioden
1980 till 2004, dock har de inbördes energislagen förändrats, trenden har gått från olja till
elanvändning sedan slutet av 1980-talet. I Energimyndighetens rapport ”Ekonomiska
styrmedel i energisektorn” (2006b), görs en bedömning att redan vid en lägre skattenivå på
20
energi än dagens, är det privatekonomiskt lönsamt att byta uppvärmning av olja mot
alternativa uppvärmningssystem.
4.2.2 Elskatten och elanvändning
Skatt på el har funnits sedan 1975. Syftet med skatten har förändrats från att vara rent
statsfinansiellt till att bli energipolitiskt återhållande. Energiskatt på el användes under
skatteväxlingen som ett styrmedel för en mer effektiv användning av energi. Till skillnad från
koldioxidskatten, är energiskatt på el en indirekt skatt som beskattar slutprodukten men inte
insatsvarorna, för att undvika dubbelbeskattning. Bränslen som används för produktion av el
är alltså undantagna från energi- och koldioxidskatt2 istället utgår skatt på slutprodukten som
belastar konsumenterna (SOU 1997:11 s.135). Elskatt utgår på all el som konsumeras i
Sverige, dock skiljer sig skatten åt beroende på var i riket man befinner sig. Norra delarna av
Sverige, samt vissa andra kommuner, har en lägre skattesats än övriga landet - skälen är
fördelnings- och regionalpolitiska (Naturvårdsverket & Energimyndigheten 2006 s. 123). Likt
fallet med koldioxidskatten har tillverkningsindustrin undantag från energiskatten, fram till
2004 betalade tillverkningsindustrin ingen elskatt, 2004 uppgick elskatten till 0,5 öre/kWh. I
figur 7 visas utvecklingen av elanvändning för olika sektorer.
0,020,0
40,060,0
80,0100,0
120,0140,0
160,0
1975
1977
1979
1981
1983
1985
1987
1989
1991
1993
1995
1997
1999
2001
2003
2005
År
TWh
industri transport bostäder/service totalt
Figur 7 Elanvändning uppdelat på sektorer mellan 1975 och 2005 Källa: Energimyndigheten (2006a)
2 Insatsvarorna vid elproduktion är undantagna energi- och koldioxidskatt men ingår sedan 2005 i EU: s handel med utsläppsrätter (Naturvårdsverket och Energimyndigheten 2006).
21
Den totala elanvändningen (innefattar även fjärrvärme och distributionsförluster) ökade
markant under perioden 1975 till 1987, därefter har elanvändningen varit relativt konstant,
runt 140 TWh. Sektorn bostäder/service och industrisektorn är de enskilda sektorerna som står
för den största elförbrukningen i Sverige. Inom dessa sektorer har elanvändningen ökat under
hela perioden. Transportsektorn, har däremot haft en jämnt låg nivå under hela perioden. Då
tillverkningsindustrin inte belastats med någon elskatt före 2004, förväntas inte elskatten ha
haft någon effekt på elanvändningen för denna sektor. Sektorn bostäder/service med flera har
mött en kraftigt stigande elskatt, varför en minskning i elanvändningen förväntas under
perioden med skatteväxling.
För att uppskatta vilka koldioxidutsläpp som är förenade med elanvändningen behöver vi veta
vilka insatsvaror som används vid produktion av el. I Sverige produceras el främst från
kärnkraft och vattenkraft, en liten del av produktionen kommer från fossilkraft och från
bränsle och avfall (Energimyndigheten, 2006a). Den stora delen av elproduktionen i Sverige
är alltså inte förknippade med koldioxidutsläpp. Det kan naturligtvis finnas andra orsaker till
att verka för en lägre elanvändning, men i denna uppsats är det just koldioxidutsläppen som
studeras. I figur 8 visas uppdelningen av elproduktion per invånare med fördelning på
kraftslag, 2004.
Vattenkraf t
Kärnkraf t
Fossilkraf t
biobränsle och avfall
Figur 8 Elproduktion per invånare med relativ fördelning på kraftslag år 2004, kWh/invånare Källa: (Energimyndigheten, 2006a)
22
Vid en förändring av elanvändningen är det främst den kortsiktiga elproduktionen som
påverkas. På kort sikt beräknas främst den elproduktion som importeras och exporteras att
påverkas. Enligt Energimyndigheten (2006b) kan man med hjälp av ett mått på ”marginalel”
beräkna miljöpåverkan i en förändring av elanvändningen eller elproduktionen. Detta mått
kommer att användas vid en utvärdering av elanvändningens och indirekt elskattens påverkan
på miljön och koldioxidutsläppen i analyskapitlet.
4.3 Utsläpp av koldioxid Ett av de största miljöproblemen i dagsläget är kopplat till utsläppen av växthusgaser. Den
dominerande växthusgasen är koldioxid som bildas vid förbränning av kolföreningar i syre.
Koncentrationen av växthusgaser blir den samma oberoende var i världen utsläppet sker.
Problemet med koldioxidutsläpp och växthusgaser är således globalt (Brännlund 2006 s.57).
Frågan är då om förändringarna i koldioxidskatten haft någon effekt på utsläppen av koldioxid
i Sverige? I figur 9 visas utvecklingen av koldioxidutsläpp under perioden 1990 till 2005.
40000420004400046000480005000052000540005600058000
1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004
År
1000
ton
koldioxidutsläpp
Figur 9. Koldioxidutsläppens utveckling mellan 1990 och 2005 Källa: Naturvårdsverket (1990-2005)
Mellan 1990 och 2005 har koldioxidutsläppen minskat med 8 procent. De totala
koldioxidutsläppen var i det närmaste oförändrade från införandet av koldioxidskatten 1991
till 1994, därefter ökade utsläppen något. Utsläppstoppen 1996, som ses i figur 9, förklaras av
23
SCB (2002) av en ovanligt torr sommar, och höst som följdes av en väldigt kall vinter det året
(dvs. mer fossila bränslen än vanligt användes). Efter 1996 minskade utsläppen kraftigt, med
närmare 8 000 000 ton, fram till år 2000, då skatteväxlingen startade. Perioden efter 2000 är
av största intresse för denna studie. Intressant att notera är att när skattväxlingen påbörjades år
2000, med markant höjning av koldioxidskatten (se figur 6), ökar utsläppen av koldioxid.
Ökningen har under perioden 2000 till 2005 sin topp 2003 för att år 2005 sjunka till det lägsta
observerade värdet under perioden.
Eftersom skattesatserna på koldioxid skiljer sig åt mellan olika branscher kan det vara
intressant att studera hur utsläppen skiljer sig åt mellan olika branscher. I figur 10 ser vi
utvecklingen av koldioxidutsläpp mellan 1993 till 2003, uppdelat på olika sektorer:
tillverkningsindustrin (SNI: 15-37), privat konsumtion, transport (SNI: 60-62) och
energisektorn (el, gas och fjärrvärme).
02 0004 0006 0008 000
10 00012 00014 00016 00018 00020 000
1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
År
1000
ton
tillverkningsindustrin transport privat konsumtion el, gas och fjärrvärme
Figur 10. Koldioxidutsläppen uppdelat på olika branscher Källa: SCB: Utsläpp av koldioxid 1993-2003
Den största stabila minskningen av koldioxidutsläpp hittar vi inom den privata konsumtionen.
Figuren visar direkta utsläpp. I privat konsumtion ingår inte indirekta utsläpp som t ex vid
produktion av el, däremot ingår de utsläpp från drivmedel såsom bensin. Transportsektorn har
haft en ökning av sina koldioxidutsläpp under i princip hela perioden. När det gäller
produktion av el, gas och fjärrvärme, finns det en utsläppstopp 1996 likt den i figur 9, efter
24
1996 minskade utsläppen i sektorn för att åter stiga efter år 2000, då även skatteväxlingen
genomfördes.
5. Analys
I detta avsnitt kommer skatteväxlingens effekter på miljön, definierat som koldioxidutsläppen,
att utvärderas. Koldioxidskatten och elskattens effekter på koldioxidutsläpp diskuteras och
utvärderas med hjälp av enkla regressionsmodeller. För elskattens effekt har regressioner
skattats för elskattens påverkan på elförbrukningen. Denna påverkan har sedan räknats om till
koldioxidutsläpp med hjälp av Energimyndighetens mått på ”marginalel”. För analysen av
koldioxidskatten har data för perioden 1991-2005 använts. Elskattens effekt har skattats för
perioden 1975-2005.
5.1 Data
I undersökningen är den approximation för skatten på koldioxid jag valt att använda den
generella koldioxidskattesatsen för olja, som återfinns på Skatteverkets hemsida (Skatteverket
2005). Skattesatsen skiljer sig något mellan de olika bränsletyperna: olja, bensin, kol, gasol,
metan och naturgas. Då jag inte har kunnat särskilja vilka utsläpp som kommer från vilken
bränslekälla har jag valt skattesatsen för den vanligaste förekommande, olja. Koldioxidskatten
på olja skiljer sig dock åt mellan olika sektorer. För t ex tillverkningsindustrin, är skattesatsen
lägre än genomsnittet. Detta analyseras genom att regressionsmodeller skattas dels med den
generella skattesatsen, dels med tillverkningsindustrins skattesats. Data för Sveriges
koldioxidutsläpp är hämtade från Naturvårdsverkets ”National Inventory report”
(Naturvårdsverket 1990-2005). Utsläppen mäts i kilo och är Sveriges totala koldioxidutsläpp.
Jag gör även en uppdelning av industrisektorns koldioxidutsläpp. Någon annan uppdelning
har inte varit möjlig att genomföra eftersom det inte finns årsdata på tillverkningsindustrins
koldioxidutsläpp. Vidare har separata regressionsmodeller skattats för elskattens påverkan på
koldioxidutsläppen. På detta område skiljer sig skattesatsen åt mellan Sveriges kommuner på
så sätt att vissa nordliga kommuner ålagts en lägre elskatt. Tillverkningsindustrin betalade
fram till år 2004 ingen elskatt överhuvudtaget vid förbrukning, andra sektorer som
kraftvärmeindustrin har betalat en lägre elskatt jämfört med andra konsumenter. I skattningen
används den skattesats som betalas av gruppen ”övriga kommuner” vilket är den mest
generella. Elanvändningen som har används i skattningen är den totala mellan 1975 och 2005,
25
data återfinns i rapporten ”Energiläget i siffror 2006” (Energimyndigheten 2006a). Att ingen
differentiering av skatten har gjorts för olika sektorer/kommuner kan ha en påverkan på
resultatet. Skattesatsen i kronor har räknats om till 2005 års priser. Den allmänna ekonomiska
utvecklingen under de studerade perioderna kan förväntas ha betydelse för mängden
koldioxidutsläpp. För att kontrollera för den generella ekonomiska tillväxten används BNP
per capita omräknat i 2005 års priser hämtat från Statistiska Centralbyråns hemsida (SCB
2006b)
5.2 Koldioxidskattens effekt
I metodkapitlet beskrevs Vedungs metod, reflexiv kontroll för utvärdering. Utifrån denna
kommer nu koldioxidskattens påverkan på koldioxidutsläppen att utvärderas. Om det inte
inträffar något annat som kan påverka koldioxidens utsläpp, kan alla förändringar i
koldioxidutsläppen tillräknas koldioxidskatten. Nedan skattas en logaritmerad
regressionsmodell där koldioxidskatten, CO2skatt uttryckt som skattesatsen per år används
som förklaringsvariabel för koldioxidutsläppen, LnCO2. Denna regression kan skriva såsom:
εβα ++= tt skattCOLnCO 2ln2 ; t = 1991-2005 (1)
Resultat från skattningen redovisas i tabell 3. Vi kan notera en signifikant påverkan av
skattesatsen på utsläppsmängden, detta på fem procents signifikansnivå. En höjning av skatten
med en procent ger enligt modellen en minskning av koldioxidutsläppen med 6,5 procent.
Tabell 3 Regressionsmodell 1: Koldioxidskattens påverkan på koldioxidutsläppen, 1991-2005
(generell skattesats)
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Skatt CO2 -0,065 0,024 0,036 Konstant 10,804 0,023 0,000
R2: 0,297 Antal observationer: 15
I nästa steg introduceras en skatteväxlings-dummy i modellen (regressionsmodell 2) för att på
detta sätt uppskatta huruvida utsläppsnivån varit lägre under skatteväxlingsperioden, 2001-
2005, än innan. Dummyvariabeln antar värdet 0 för åren före skatteväxlingen, och 1 för åren
med skatteväxling. Resultaten redovisas i tabell 4. Här ser vi att utsläppsnivån under åren med
26
skatteväxling varit lägre utsläppen under åren före skatteväxlingen. På fem procents
signifikansnivå stöds resultatet att utsläppen under skatteväxlingen genomsnittligt varit 7,2
procent lägre än genomsnittet under åren före skatteväxling. Värt att notera är dock att
koldioxidskattens påverkan faller bort i modellen. Estimatet för skattesatsen antar ett tecken
som motsäger teorin, positivt, och blir inte heller signifikant.
Tabell 4 Regressionsmodell 2: Koldioxidsutsläpp före och efter skatteväxling (generell
skattesats)
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Skatt CO2 0,017 0,042 0,686 Dummy -0,072 0,030 0,035 Konstant 10,895 0,043 0,000
R2: 0,521 Antal observationer:15
Det finns i resultaten alltså stöd för att utsläppen under skatteväxlingen varit generellt lägre än
perioden innan. För att uppskatta vilken trend utsläppen har under perioden med
skatteväxlingen jämfört med tidigare period introduceras en interaktionsvariabel i den
generella regressionsmodellen. Interaktionsvariabel: (logaritmerad skatt * skatteväxlings-
dummy) Resultatet redovisas i tabell 5.
Tabell 5 Regressionsmodell 2: Trenden i koldioxidutsläpp före och efter skatteväxling
(generell skattesats)
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Skatt CO2 -0,053 0,026 0,063 Interaktionsvariabel 0,069 0,034 0,065 Konstant 10,825 0,023 0,000
R2: 0,477 Antal observationer:15
Modellen visar att en procent höjning av skattesatsen ger en minskning av koldioxidutsläppen
med 5,3 procent under perioden före skatteväxlingen. Interaktionsvariabeln visar på ett
trendbrott vid introduktionen av skatteväxlingen, utsläppen ökar med 6,9 procent under
perioden med skatteväxling. Den genomsnittliga effekten under skatteväxlingen blir således
en ökning av koldioxidutsläppen med 1,6 procentenheter vid en skattehöjning på en procent
(6,9 procent -5,3 procent).
27
Med ökande skatt på koldioxid förväntas koldioxidutsläppen minska, enligt erhållna resultat
minskar utsläppen med 6,5 procent vid en enprocentig ökning av koldioxidskatten. Då
skatteväxlingen innebar ökad skatt på koldioxid förväntas utsläppen under denna period vara
lägre än under tidigare period, enligt resultaten är också utsläppen genomsnittligt lägre under
skatteväxlingen. Däremot visar resultaten i tabell 5 på en genomsnittligt ökande trend under
skatteväxlingen, vilket inte stämmer överens med de förväntade resultaten. Vid en
tillbakablick på figur 9, kapitel 4, får vi ökad förståelse för resultaten. Vid skatteväxlingens
början, år 2000 ökade utsläppen fram till 2003, för att sedan minska till det lägsta observerade
värdet under hela perioden. Att koldioxidutsläppen ökar år 2000 som innebar ökade
koldioxidskatter indikerar att det finns andra faktorer som påverkar koldioxidutsläppen
förutom koldioxidskatten. En anledning kan vara att de skattade modellerna inte kontrollerar
för BNP. Med ökande ekonomisk tillväxt förväntas förbrukningen av fossila bränslen öka,
och därmed koldioxidutsläppen. När jag lägger till denna variabel får jag dock inget
signifikant resultat. Det skall också poängteras att de regressionsmodeller som skattas här
utgör grova skattningar med få observationer, varpå resultatet skall tolkas med försiktighet.
Vidare är energianvändning känslig för väderförhållanden, under t ex kalla vintrar beräknas
energianvändningen öka, vilka ofta är beroende av ökad användning av fossila bränslen. De
data på utsläpp av koldioxid jag använder är inte temperaturjusterade.
Som diskuterats ovan skiljer sig tillverkningssektorns koldioxidskatt markant ifrån den
generella skattenivån, samtidigt som en stor del av utsläppen kommer ifrån denna sektor. Av
denna anledning blir det intressant att skatta regressionsmodellerna 1 och 2 med
tillverkningsindustrins skattesats som förklarande variabel. Resultaten presenteras i
Tabellerna 6 och 7 nedan.
Tabell 6 Regressionsmodell 1: Koldioxidskattens påverkan på industrins koldioxidutsläpp,
1991-2005 (tillverkningsindustrins skattesats)
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Skatt CO2 (industri) 0,045 0,040 0,287Konstant 9,415 0,071 0,000
R2: 0,086 Antal observationer: 15
28
Tabell 7 Regressionsmodell 2: Koldioxidsutsläpp före och efter skatteväxling
(tillverkningsindustrins skattesats)
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Skatt CO2 (industri) 0,049 0,042 0,272Dummy -0,016 0,031 0,611Konstant 9,428 0,077 0,000
R2: 0,107 Antal observationer:15
I detta fall syns ingen effekt av skatten på utsläppen i den mer generella regressionsmodellen
(tabell 6). Inte heller när dummyvariabeln som skiljer ut åren med skatteväxling får modellen
någon signifikans. Vid en jämförelse med tidigare signifikanta resultat där den generella
skattesatsen, indikerar resultaten att det är skillnad på skattens förmåga att påverka utsläppen
beroende på storleken på skattesatsen. Koldioxidskatten verkar alltså få större effekter på
utsläppen i de sektorer som betalar den generella koldioxidskatten jämfört med utsläppen i
tillverkningsindustrin, som betalar en lägre koldioxidskatt. Dvs. vi får en mindre syrande
effekt med en lägre skattesats.
5.3 Elskattens effekt
En regressionsmodell som skattas med icke-stationära3 tidsserier riskerar att ge missvisande
resultat. I fallet med koldioxidutsläppen fanns för få observationer för att en undersökning av
tidsseriens stationaritet skulle vara rättvisande. En undersökning av tidsserien över
elanvändning, som har en längre tidsserie, visar på en första Auto Correlations Function-
koefficient (ACF) som ligger nära 1, samt att ACF-koefficienterna avtar långsamt, vilket
tyder på att serien har en eller flera enhetsrötter. Ett formellt Augmented Dicky Fuller-test för
enhetsrot ger att serien är stationär av första ordningen4, varför en tidsvariabel som ökar med
1 för varje år, introduceras i modellen. För mer information om testet se (Gujerati, 2004, s.
817 ff.) . Den ekvation som skattas blir således:
εγβα +++= tt elskatttidenTwh )( ; t = 1975-2005 (3)
3 En stationär tidsserie har medelvärde, varians och autokovarians som förblir de samma vid alla tidpunkter, en icke-stationär tidsserie saknar dessa egenskaper. 4 ADF-test för seriens nivå med intercept respektive för intercept och trend kunde inte förkasta nollhypotesen om enhetsrot med p-värden 0,88 respektive 0,82. Test av seriens första differens med intercept visade på en stationär serie med p-värde 0,00. Antalet laggar bestämdes med hjälp av Schwarz informationskriterium och sattes till max sju stycken.
29
där tiden är en trend-variabel där 1975=1, 1976=2 osv.
Resultaten från skattningen visas i tabell 8 nedan.
Tabell 8. Elskattens påverkan på elförbrukningen
VARIABEL KOEFFICIENT STANDARDFEL PROB.
Tiden 2,927 0,254 0,000Elskatt -1,644 0,487 0,022Konstant 102,072 4,749 0,000
R2: 0,87 Antal observationer:31
Resultaten visar på att en ökning av elskatten med ett öre, minskar elanvändningen med 1.64
Twh, resultaten är signifikanta på en procentsnivån. Tidsvariabeln blir också signifikant.
Jag har även skattat modellen med en dummyvariabel som skiljer ut åren med skatteväxling,
samt med en interaktionsvariabel, dock utan signifikanta resultat.
Jag är i denna uppsats intresserad av hur elskatten påverkar utsläppen av koldioxid. De
koldioxidutsläpp som uppkommer vid produktion av el beror på vilka insatsvaror som
används vid produktionen. Elskatten påverkar användningen av el, och användningen av el
har sitt ursprung ur elproduktion. Energimyndigheterna presenterar ett mått på marginalel som
gör det möjligt att omvandla elförbrukning till utsläpp av koldioxid från elproduktion på
marginalen. Utsläppen varierar om vi använder marginalelen på kort eller lång sikt.
Förändringarna i skattesatsen har förändrats på årsbasis, vilket jag i detta sammanhang
betraktar som kortsiktigt. Enligt Energimyndigheten (2006b) skall därmed marginalelens
utsläpp av koldioxid för kolkondens användas. På kort sikt beräknas marginalelen importeras,
utsläpp från produktionen av denna kommer således inte ge utslag i den Svenska
utsläppsstatistiken. Kolkondens beräknas ha ett utsläpp av koldioxid på 969 kg/MWh. Enligt
resultaten i tabell 11 gav en ökning av elskatten med ett öre en minskning av elanvändningen
med 1,64 TWh. Omräknat till koldioxidutsläpp blir det 1 589 160 ton koldioxid
(1 640 000*969 kg). Det motsvarar cirka 3,3 procent av de totala svenska koldioxidutsläppen
2005.
30
6. Slutsats
Syftet med denna uppsats var att studera vilken effekt den gröna skatteväxlingen har haft på
miljön. De skatter som har studerats är koldioxidskatten och elskatten och skatternas påverkan
på koldioxidutsläpp har fått bestämma effekten på miljön. Enligt mina resultat har
koldioxidskatten haft en positiv effekt på miljön i form av minskat koldioxidutsläpp sedan
införandet av skatten 1991. Vid en utvärdering av effekten under skatteväxlingen har
koldioxidutsläppen generellt varit lägre denna period jämfört med perioden innan
skatteväxlingen. Dock visar koldioxidutsläppen en svagt ökande trend under åren med
skatteväxlingen, vilket motsäger förväntade resultat på ett negativt samband mellan
koldioxidskatten och utsläppen under skatteväxlingen. Då koldioxidskatten skiljer sig åt
mellan olika sektorer borde skillnaden i skattesats avspegla sig i effekten på
koldioxidutsläppen. I de resultaten som presenterats finner vi att den generella
koldioxidskatten får en större effekter på koldioxidutsläppen jämfört med den lägre skatt som
tillverkningsindustrin betalar. Om ytterligare uppdelning av koldioxidutsläppen på sektorer
hade varit möjlig, tror jag att vi hade sett ett större samband mellan koldioxidskatt och
utsläpp.
Vid en utvärdering av elskattens effekt på miljön, fann jag att elskatten har en negativ
påverkan på elanvändningen. Vid minskad elanvändning kommer också koldioxidutsläppen
minska beroende på insatsvarorna i elproduktionen. Genom att använda ett mått på
elproduktionens effekt på miljön kan skattens miljöeffekt uppskattas. Resultaten visar att vid
en öres höjning av elskatten, minskar koldioxidutsläppen med 1 589 160 ton. Minskningen
kommer dock inte kunna ses i den svenska utsläppsstatistiken då marginalel oftast importeras
och koldioxidutsläppen är bundna till det land elproduktionen sker. Koldioxidutsläpp är dock
ett globalt miljöproblem, vilket ger minskad betydelse var utsläppen sker.
31
6. Källförteckning Tryckta källor: Björklund, m.fl. (2000) Arbetsmarknaden. Andra upplagan. Stockholm: SNS förlag Bovenberg, Lars och Goulder, Lawrence (2001) Environmental taxation and regulation, National Bureau of Economic Research, Working Papers: 8458 Brännlund, Runar (2006) Grön skatteväxling framgångsväg eller återvändsgränd?. Mölnlycke: SNS förlag Brännlund, Runar och Kriström, Bengt (1998) Miljöekonomi. Lund: Studentlitteratur Gujarati, Damodar N, (2004) Basic Econometrics, Fjärde upplagan, New York, Mc graw-Hill Leach, John (2004) A course in Public Economics. New York: Cambridge university press Naturvårdsverket och energimyndigheten (2006) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken, rapport/Naturvårdsverket 5616 SCB (2002) Statistiska meddelanden MI 18 SM 0201 SOU 1997:11 Skatter, miljö och sysselsättning. Stockholm, Fritzes Vedung, Evert (1998) Utvärdering i politik och förvaltning. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur Rapporter och utredningar: Energimyndigheten (2006a): Energiläget i siffror 2006. Hämtad (2006-12-28) från: http://www.energimyndigheten.se/web/biblshop.nsf/FilAtkomst/Elag06tabell.xls/$FILE/Elag06tabell.xls?OpenElement Energimyndigheten (2006b): Miljövärdering av el. Hämtad (2006-01.08) från: http://www.stem.se/WEB/STEMFe01e.nsf/V_Media00/C12570D10037720FC12572300036F23A/$file/miljov.pdf Prop.1999/2000:1. Budgetproposition för 2000. Hämtad (2006-12-09) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3408 Prop.2000/01:1. Budgetproposition för 2001. Hämtad (2006-12-09) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3336 Prop.2001/02:1. Budgetproposition för 2002. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3136 Prop.2002/03:1. Budgetproposition för 2003. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/3079
32
Prop.2003/04:1. Budgetproposition för 2004. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/2988 Prop.2004/05:1. Budgetproposition för 2005. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/29744 Prop.2005/06:1. Budgetproposition för 2006. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/49813 Prop.2006/07:1. Budgetproposition för 2007. Hämtad (2006-11-12) från: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/69626 Skatteverket 2006b Handelning för punktskatter 2006 Hämtad (2006-12-15) från: http://www.skatteverket.se/download/18.3a2a542410ab40a421c80002832/50409.pdf Övriga: Naturvårdsverket (1990-2005); National Inventory report. Hämtade (2006-12-20) från: http://www.naturvardsverket.se/index.php3?main=/dokument/fororen/utslapp/fcccdata/fcccdata.html SCB (2006a): Koldioxidskatt per bransch 1993-2003. Hämtad (2007-01-25) från: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____39467.asp SCB (2006b): Bruttonationalprodukt (BNP) 1950-. Hämtad (2007-01-23) från: http://www.scb.se/Statistik/NR/NR0102/2005A02E/NR0102_2005A02E_DI_01_SV_BNP1950.xls#Data!A1 SCB: Miljöskatter i Sverige 1993-2005. Hämtad (2006-12-01) från: http://www.scb.se/statistik/MI/MI1301/2006A01/Tab12_Tot%20Miljoskatt_svenska.xls SCB: Utsläpp av koldioxid 1993-2003. Hämtad (2006-12-10) från: http://www.scb.se/templates/tableOrChart____39286.asp Skatteverket 2005 skattesatser med historik. Hämtad (2006-12-15) från: http://www.skatteverket.se/download/18.18e1b10334ebe8bc800029137/ssk_info_2005.pdf Skatteverket 2006a Skatter i Sverige - Skattestatistisk årsbok 2006. Hämtad (2006-12-15) från: http://www.skatteverket.se/download/18.7459477810df5bccdd4800033613/15209.pdf
33
Appendix 1 Åtgärd Förändring Nettoeffekt5 miljarder kronor år 1 20006 ____________________________________________________________________ Sänkt skatt på kompetensutveckling i arbetslivet 1,35 Sänkt energiskatt för jordbruk 0,14 Höjd energiskatt på diesel + 25 öre/liter 0,64 Höjd energiskatt på el + 1 öre/kWh 0,69 Höjd skatt på kärnkraftsel 0,5 öre/kWh 0,31 Total omfattning 1,7 20017_____________________________________________________________________ Höjt grundavdrag 1200 kr 2,80 Sänkt allmän löneavgift 0,1 % -enhet 0,49 Höjd koldioxidskatt med 25%, sänkt energiskatt med 8% neutralt 0 Höjd koldioxid skatt + 7 öre/kg CO2 0,99 Höjd energiskatt på el + 1,8 öre/kWh 2,05 Höjd dieselskatt + 10 öre/liter 0,26 Total omfattning 3,3 20028_____________________________________________________________________ Höjt grundavdrag 900 kr 2,00 Höjd koldioxidskatt + 8 öre/kg CO2 0,93 Höjd energiskatt på el + 1,2 öre/kWh 0,91 Höjd avfallskatt + 38 kr/ton avfall 2,0 Total omfattning 2,0 20039_____________________________________________________________________ Höjt grundavdrag varierar med inkomst10 3,00 Höjd koldioxidskatt + 12 öre/kg CO2 0,88 Höjd energiskatt på el + 2,5 öre/kWh 1,73 Höjd avfallsskatt + 82 kr/ton avfall 0,28 Höjd naturgrusskatt + 5 kr/ton 0,09 Total omfattning 3,0 200411_____________________________________________________________________ Sänkt allmän löneavgift 1,12 % -enhet 0,64 Skattereduktion 200 kr 1,36 Höjd energiskatt på diesel + 10 öre/liter 0,27 Höjd energiskatt på el + 1 öre/kWh 0,77 Höjd energiskatt på el för industri + 0,5 öre/kWh 0,09 Höjd koldioxidskatt + 17,6 % 0,82 Höjd skatt på bekämpningsmedel 10 kr/kg 0,01 Total omfattning ca. 2,012
5 Nettoeffekt: Kortsiktig ekonomisk effekt av föreslagna skatteförändringar, periodiserad effekt där intäkter och utgifter förläggs till det år skatteförändringen
avser. Nettoeffekten tar även hänsyn till olika indirekta effekter på skatteintäkter och offentliga utgifter. 6 SOU 1999/2000:1 7 SOU 2003/04:1 8 Ibid 9 Ibid 10 Höjt grundavdrag för låg och medelinkomsttagare 11 SOU 2003/04:1 12 Uppskattad total omslutning i prop. 2003/04:01
34
Åtgärd Förändring Nettoeffekt miljarder kronor år 1 200513_____________________________________________________________________ Höjt grundavdrag 600-800 kr14 3,72 Sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruk 2 kr/liter 0,52 Höjd fordonsskatt på lastbilar och lätta bussar 40 % 0,10 Höjd fordonsskatt på personbilar 23 % 1,18 Höjd bensinskatt + 15 öre/liter 0,92 Höjd dieselskatt + 30 öre/liter 0,82 Höjd elskatt + 1,2 öre/kWh 0,88 Total omfattning ca 3,415 200616_____________________________________________________________________ Höjt grundavdrag 1500-1600 kr17 2,5 Sänkt arbetsgivaravgift för enmansföretag 1,1 Höjd skatt på naturgrus 30 % 0,05 Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och lätta bussar 60 % 0,23 Höjd kärnkraftsskatt 85 % 1,00 Höjd skatt på avfall som deponeras 60 kr/ton 0,09 Höjd energiskatt på el (hushåll - och servicesektorerna) 0,6 öre/kWh 0,40 Reducerade skattesatser på el för el -, gas – och vattenförsörjning tas bort 0,20 Avfallsförbränningsskatt 0,86 Skatt på flygresor 50 – 100 kr/biljett 0,77 Total omfattning 3,6
13 SOU 2004/05:1 14 Höjt grundavdrag med 600-800 kronor för låg – och medelinkomsttagare 15 Uppskattad total omslutning i prop. 2004/05:01 16 SOU 2005/06:1 17 Höjt grundavdrag med 1500-1600 kronor för låg – och medelinkomsttagare
35
Appendix 2
Deskriptiv statistik modell 1 och 2:
CO2UTSLAPP
DUMMY INTERAKTION
SKATTESATSCO2
SKATTESATSINDUSTRI
Mean 51743.22 0.400000 -0.157471 0.504883 0.191703 Median 51850.70 0.000000 0.000000 0.401120 0.196907 Maximum 56906.52 1.000000 0.000000 0.915400 0.311190 Minimum 47624.62 0.000000 -0.914053 0.306130 0.093150 Std. Dev. 2277.010 0.507093 0.275759 0.208186 0.063440 Skewness 0.338129 0.408248 -1.734047 1.079460 0.126695 Kurtosis 3.235696 1.166667 4.888961 2.668456 3.048943
Jarque-Bera 0.320549 2.517361 9.747410 2.981787 0.041626 Probability 0.851910 0.284029 0.007645 0.225171 0.979402
Sum 776148.3 6.000000 -2.362064 7.573251 2.875550 Sum Sq. Dev. 72586864 3.600000 1.064601 0.606781 0.056345
Observations 15 15 15 15 15
Deskriptiv statistik modell 3:
TID ELANVANDNING
ELSKATT
Mean 0.193548 126.8739 13.39774 Median 0.000000 138.6786 11.44800 Maximum 1.000000 150.4305 25.40000 Minimum 0.000000 79.90000 8.360000 Std. Dev. 0.401610 23.09546 4.738472 Skewness 1.551344 -0.868930 1.174031 Kurtosis 3.406667 2.106669 3.359435 Jarque-Bera 12.64806 4.931836 7.288348 Probability 0.001793 0.084931 0.026143 Sum 6.000000 3933.090 415.3300 Sum Sq. Dev. 4.838710 16002.01 673.5935 Observations 31 31 31
