DE

ORDINE RERÜM IN ARTE MEDICA'ADD IS C EN DARUM ET OFFICIIS, QU.F

PRAETER CURAM MORBORÜM MEDIC1SCOMMENDANDA SUNT,

NOT ATIONES,

Q ü A S

VEN. EXPERIENTISS, FACULT. MED. UPS AD.

Ρ R Μ S I D Ε

CAROLO ZETTERSTRÖMM. D. MEDICINAS THEOR. ET PRACT. PROFESS. REG. ET ORD.

EQUITE REG. ORDIN. DE STELLA POLARIREG. CO LLEGII SANITATIS MEMBRO HONORAR.

REG. AC AD. SCIENTIAR. STOCKH. REG. SÖCIETAT.SC1ENT. UPSAL. SOCIET. SCIENT. NATUR. WETTERAUIRNS.

SOCIET. PH YSIOGRAPHIC v£ LUNDENS. CET. MEMBRO,

JOHANNES JACOBUS SMITT

PRO ÖRADU MEDICO

Ρ. Ρ

GOTHOBURGENSIS.

PARTICULA POSTERIOR

IN AUDITORIO MEDICO DIE XIII DECEMBR. MDCCCXXVI.II. A. ET Ρ. M. S.

UP SALI JE,EXCUDEBANT REGIME ACADEMIiE TYPOGRAPHI,

i

"Nori vetustatem , rion novitatem, non corisvetudinem ad/ni-rari et sequi, sed uriani ubiubi juerit veritatemJo. Bapt.Morgagni. Nova Institut. Μ ed i c ar. ide a Medicumperfectissimuin adumbrans. Lugd. Batav. 1740. p. rj.

De öråine rerum in arte medica addi-scendarum et officiis, quo? prceter

•curam morborum medicis com-

mendanda sunt, Notationes.

iSed enim vero peractis quoque Academicis rei medicas flu-diis, (ut in parte priori expofitum eil) certi eil ordinis ea,quae iemel percepta funt et cognita, adaugere atque in uni-verfam fcientias rationem conferre. Quisquis Medicinarn nonin sotdido quasstu habuit, fed scienter illam et honeile, utiveri medici eil, coluit atque exercuit, candide confitebitur, feietsi iitteris Jiumanioribus ingenue infiructus, etsi Medicinae Do-ctor omnibus partibus et numeris expletus fuerit, ut quidemUpfalias creatus, neque tarnen a reprehenfione exemtum iri Pli-niana, quod discunt periculis noilris et experimentaper mort es agunt (Lib. XXIX. c. VIII. p. 352. Ed. Eran.'zii), niil rei medicas iludium pofiea quoque nullo non die per-fecutus fuerit.

In ipfo aditu ad officii fui adminiilrationem, Praxin Ια*-quor medicam, res peragendas dupplicis esfe gerieris faeiie ob-lervabit. Sunt alias, quas ex tempore fieri defreant, fi vita etfanitas hominum fervabitur, alias, quas dilationem quandam cura-tionis absque diferimine pati posfint. Hinc ultro Tironis menti etcogitationi obverfatur: non quiequid utile fed, quod ne-cesfe e st, prim um eefe legen dum. Sic rei ipfius naturaordinem, quo ad utilisiimum hoc iludium cominuandum et perfi-ciendum pervenitur, fua fponte praemonilrat. Cognitiones ita-que, follertiam, habitum , ufum, reliqua, iis in cafibus, quiniaxime necesfariam, id eil, praefentisfimam opem requirunt, fi

*4-

juvart poterunt, funima ope et diligentia cum prim is, et ante·omnia comparanda esfe fatis conftat.

Primum huc pertinet adcuratisfima cognitio eorum, quasvalent ad fpeciofac mortis rtatum toilendum, ut in aqua vel exalia interfpirationis impeditas causfa fuffocatorum, aut repentinaet violerna fyflematis nervoii afFectione,, aut prascipiti fanguinisprofluvio aut vehernentia frigoris diutina aut alia vi fubita etvehementi oppresforum. Nec minus necesfarium ert in promtuhabere quid facienduin fit in illis fubitis corporis infortuniis. etJasiionibus, quac licec mortem non afFeranr ap parenterngravis·Umo tarnen vitas et falutis discrimine plerumque minitantur, utveneftcia, amburtiones, osiium fracturse,, vifcerum proiapius ,cum ceteris. In his et reliquis ejusdem generis vitas et falutispericulis alios, il qui esfent, medicos confulere non vacat, nedomum quidenv ire licet ad auctores evolvendös atque legen-dos; fed quas facienda funt, fine ulla mora pro re nata fisridebent. Mifeitandus fane Msdicus, ni tripiex circa cor res ha-beat, qui hujusmodi cafibus interfit fibi confcius fuas ignorantiasculpa factum esfe,. ut periclitanfes fervari non potuerint.

x Port ejusmodi cafus, qui ρ rasfen t is Ilm am, ut monrtfavimus,opem portulant, Tironi Medico non minus difigenter cogno·scendi iunt morbi,, qui vocantur acuti, decurfu celeri et fym·ptomatum vehernentia infignes, febrium loquor et Inflammatio-num cohortes, nec non et ii, qui, nifi inter ipia initia recteeurentur,. fenn& incurabiles evadunt, ut Bronchitis membrana·cea, Hydrops ventriculorum cerebri , Hydrophobia aliiquemorbi.

His omnibus rite cognitis, ad reliquos morbos, quos obtardiorem decurium longos vel chronicos vocant, juvenis me¬dicus totuni; antmum. et cogitationem convertere debet..

Hunc ordinem· in cognitione morborum acquirenda non eamente. indicatum: voluiinus, quaii crederemus ill um· esse unicum,

quo sd arfis penefralia tuto pervenirerur; tanrummodo illis, utfupra monuimus, ^quibus in arte exercenda conftitutis, ex jegro-rum vifitatione aliove muneris fui officio partim temporis adquiete Jegendum refiat, talem morborum clasfium prae ceteriscognoscendarum felectum valde necesfarium esfe judicaviinus.

Etiam in Medicinae principiis discendis quamvis pro Je-ctionum et varii, quod ajunt, curriculi rarione, descriptionesmorborum alia, quam nos fvafimus, ierie traderentur, ut hieordo occulte faltem confulatur valde auctores fumus. Namficut ex ailatis oppido iiquet, vix, paucis illis, quibus DoctorisMedici gradus ablolvi lolet, annis, omnes morbos eorumquecurationes adeo adcurate cognosci posfe, ut non plcraque me¬lius et iterum, ne in ipfo ufu errori Et locus, pcrfcrutanda fint ,

ita qui tentamina in medicina practica infiituerit, ante omniainvefiigare debet} an examinandus ea optime calleat, quae adprimam et fecundam, quas confiituimus rerum recolendarumelasfes praeiertiin pertinent quaeque maxime necesfaria funt,quippe quse in pracfenti ex commentariis minimfe percipi pos-sint. In Medicina fcilicet fi quas hallucinationes et errorescommittantur, multo funestioris funt exitus quam in alia qua-cumque fcieritia et arte, ubi facilius deteguntur, et infaufii,,quos afierunf, effectus tutius evjtari posfunt 12).

12) Ex introductjone in prselectionem publicam d. 30 Jap. 1821exfcribere permifit Celeb. Praefes: "Om vid hvar och en vetenikapslårande kännedomen af dess grunder anfes högft nödvändig, för att flmycket möjligt 2r undvika ytlighet och dess följder, opålitlighet ochofåkerhet vid vetenfkapens utöfning; f| |r detta få mycket mer an¬geläget vid grundernas inhämtande i Läkarekonften, då hon år en be¬fattning af den fynnerliga beikaffenheten, att uti hela fammanlefnadenfinnes ingen annaB, fora medför ftörre anfvar, emedan det icke gif-ves något pä jorden, fom kan erfåtta förluften af lif och hälfa. Omen Theolog eller Philofof går underhaltig från Academien och utfpri-der kåtterika eller falika fatfer, få kan han upptäckas och anklagas

ι6

His de ordine/ quem Tirones, ne gravisiimis, qu& inpraxi tnedica occurrunt, diiHcuitatibus fuccumbanr, prtecipuefequi oportet, breviter motiitis, ad alia officia, quas Medic-Opractico pariter incumbant, animum attendere juvat.

Neque enim fatis eil Medico, quicquid agrotorum futequras commisfum fuerit curare aut alia, quas ex muneris rationeiibi injuncta, exfequi. Hasc asfidue et iine culpa licet faciat,opificis tarnen et mercenarii forte non eximitur, Ita enim me-dendo nec humana in univerfum valetudinis conditio nec -ipfafcientia medica umquam melior exiurget 13).

innan de olyckliga följderna af hans villfarelfe kunna vifa fig, Deverka icke få häftigt att icke lagar och författningar kunna hinna håm-ira de olyckor, fom fådana låror ikuile medföra. Afven okunnighethos Jurifter, ehuru den kan fåtta vårt lif, åra och egendom i ytterftafara; ty en fak kan vid en Under·Rått mycket borttrasslas, men fåfinnas Ofver-Råtter och flera Inftanfer, hvarigenom tillfälle år tillråddniBg. I Medicin år det icke få. Lif och hålfa kunna ofta beropå det obetydligafte felfteg. Den roinfta okunnighet, liknöjdhet ellerförfummelfe kan hafva ohålfa för hela lifstiden eiler ock döden tillföljd, utan att någon ilags anklagelfe eller ens åtal kan aga rum. Påen liten fråga, fom Läkaren vid fjukdomens förfta underfökning för-fummat att framftålla, en anordning, fom icke var fom den bordtvara, fom gafs då den icke bordt gifvas, eller tvärtom, icke gafs dåden bordt gifvas o. m. d, beror icke fållan en menniikas lif och pådet åter hela familjers lycka eller ofård. Låkarekonftens natur år lå¬dan, att i de flefta fall år det^Gud allena, fom fer och vet, når Läka¬rens åtgärd varit nyttig, onödig eller ock ikadlig. En Läkares hand¬lingar i detta affeende åro fåledes fållan af den art. att de af menni-ikor kunna rått bedömas, det år inför Gud allena han för dem kanfiällas till anfvar. Når fåledes, enligt fakens natur, ingen andlig ellerverldslig makt kan döma oss: och om den knfide döma oss ikyldiga,få vore det till något oerfåttligt, något fom icke kan uppvägas medgods eller ägodelar. Når få år, få behöfver jag icke erinra om ange-

' lågenheten, att få grundligt fom möjligt år, kånna vår Vetenlkap ochfå famvetsgrant fom en råttlkafFens man egnar, utöfva den. Det artill desfa ändamål fom alltid mina förelåsningar ikoia fyfta."

13) ''Men detta år blott en fida af Medicin, den nemligen fom

i?

Verum enim vero ad altiora qutedam et nobiliora tenderedebet profesfionis falutaris cultor. Qyancumque enim occafi-'onem, qua aliquid ad morbos civium pracveniendos efficere pos-,fit, arripere non intermmetj otnnia, quas ad fcientiie fbas cul«tum et progresfum conductura esfe judicet, attentisfime obler-vabit, atque eas cognitiones medicas, quas populus capere et inufum Tibi et aliis tuto convertere posfit, in pubiicam lucem pro-

allmånheten och de Medici, fom utöfva Läkarekonften, fotn ett ilagsbåttre näringsfång enfaldigt tro , utgöra hela Medicin. Mångfaldigareoch mer omfattande framftålde iig vår Vetenlkap for AsfesfofG ahn" . . . "att efter fin belägenhet och förmåga, föka befordraVetenfkapens fortgång och dess högre fyftning, dess ådlafte föremål:Menniikoflågtets ftigande i fullkomlighet."

Således har Låkaren efter Asfesfor Gahns mera utvidgadeåfigter af vår Veterfkap, flera fkyldigheter att uppfylla ån den att bo¬ta förekommande fjukdomar, hvilket de, fom blott från en lägre fyn¬punkt betraktat Låkare-vetenfkapen, anfett fåfom Låkarens enda ochhela befiåmmelfe. Men hvar och en finner lått, att det år blott enhjelp för det närvarande och för enikilda perfoner, dermed kommaicke mennilkorna ett fteg närmare den upplysning, fom de böra egaom fin kropp, fin hålfas vård, räddning i olyckshåndelfer, fmittorsundvikande, helfofamroare boningsplatfers utväljande m. m. Det år pååmnen af denna beikaffenhet, nemligen att föka att ifrån fjelfva rotenförekomma det onda, fom Låkaren bör fåfta fin ftörfta uppmårkfamhet,om han vill uträtta något af en vidftråcktare och mer fortfarande nyt¬ta för Menfkligheten och Statens väl, och det år fåledes i famman-hang hårmed högft angeläget att hvar och en Läkare efterfin belägenhet iakttager alla till få lien att de reful tä¬ter af Medicinfk erfarenhet, fom åro af den befkaffen-heten, att de af hvar mennifka knnna fattas och mednytta begagnas, blifva efter hand kånda af hvar och enmedborgare i famhållet. Det år förnåmligaft i detta affeendefom Låkarekonften flår i bredd med de öfriga menniikans högre cul-tur och vålmåga befordrande vetenfkaper, och fom hon har ett obe¬räkneligt ftort inflytande på hela menniikoilågtets båhotillftånd."Åtn innelfe-Tal öfver Kongf. Vetenfkaps AcademiensLedamot Herr Henr. Gahn författadt af Carl ZetterftrömStockh. j82Ii pagg, 30, 34.

i8

ferre, omnis fiudebit. Haec sunt fiudia et virtutes, quas verumornant medicum, quas probum ab improbo fegregant.

Et has res leviter dumtaxat attingere eo minus a propofitoalienum esfe quisquam judicaveritj quo certius conftat, rccen-tiori tempore fiepius in quaefiionem vocatum fuisfe, funtne re¬vera ulla medicinae practica pracepta, qua et.jain ab iis, quibusejusdem doctrinas auxiliares et elementa arripiendi occasio nonfuerit, non solum enucleari et mente comprehendi, led etjainfuro exerceri posfint; an ulla denique ut alius cujusvis practicaicientia, ita etjam Medicina, ilnt negotiola, qua interdnm cumiuccesfu, causfis licet, cur hoc nec alio modo peragantur, igno- ,

ratis perfici posfint. ''Cum hac fut ait Celsus , iib, ij.per multa Volumina perque magna contentionis disputationes, aMedicis fape tractata fint atque tractentur" 14): (flrictim) 5'iub-jiciendum eflj qua proxima vero vidcri posfint."

Cum perfvafisfimum Jiabeamus, non in ulla praxi, quafine fufficiente doctrina fieret, tam crebros et irreparabiles quamin medicina committi posfe errores, non posfumus, fiqvidemoptio datur, quin religioni habeamus vel levisfimum fanandifcientia negotiolum ulli alii quam in arte verfatisfimo cuiqueperagendum tradere. (Cfr. Disfertatio, artem pro mor·tuis habitos fuscit.andi Medicinarn non facientibusexhibitura Sic. Ρ. II. p. 22. Id experientia docet, idemratio jubet, Sed necesfitas iape ante rationem eft. Sunt ut

14) Exempli gratia ex recentioribus: Vetenfkaps Journalfor Läkare och Flltfkårer utgifven af J. Berzelius och E.Gadelius. Forfta Bandets tredje häfte. Stockh» 1810. — FjerdeHäfte ibid. e. a. Handlingar angående Medicinfka kunfka·

tpers inhämtande af blifvande Prefter, for att dermedkunna g § ~Fόrfam 1 ingarnes Tfinevånare tillhanda. Stockh.1816. — Johann Peter Frank's Med icin al-w efen. ZweiterTheil. W ren 1817, pagg. 375—478·

i9

paullo ante monuimus fortuita vitas et falutis discrimina pasneinnumerabilia, in quibus primus adveniens, il quid opis fpera-bitur, quid faciendum fit fcire debet. Hane fcientiam agendi-qtie folleriain fi fytedici tantum posfiderent,. quibus, ut faspisfi-me fit, ne femel quid ena· per vitam hujusmodi eafibus adesfecontigerit, cui tum bono esfet ipsa Medici facultas? Nulii certe,nifi etjam in populum caderet. Et fiugulari divinas Providen¬tias c.onfilio ita provilum e.sie videtur,, ut prima et efiicacisfimaquaeque horum discriminum remedia etjam Medicinas imperitispcaefio fint et ab illis ad fila tern conferri pasfint. Sic in am·bufiionibus aqua frigida, in veneficiis ex arfenico, ex muriateHydrargyrico corrofivo, &c. fapo , albumen ovi, c. cet., atqueplurima eorum, quas ante omni a et cum fuccesfu in refiitutio-nem Ipecie mortuorum adhibeantur, vei ubivis obvia funt velplerumque comparatu non difficilia, ut aer atmosphaericus,. calor,frigus, nix , cinis, vefiimenta et fic porro. At präster ea , quasipfius Naturas beneficio ubicumque hunc in finem quafi parataexfianf, in celebrioribus etjam· urbibus, ut Londinr, Lutetias Pa-risiorum Vindebonas, Hamburg!Hafnias cum ceteris, ubi aquafubmerforuin mortes frequenter occurrunt, publice curatum efi,ut hominibus ex hac prascipue causfa mortis in lpeciem reda-ctis refuscitandis idonea esfent infiiruta,. quo refittutio et femperpromta fit et quomodo· fiat re ipia edoceantur cives#.

Ät his tarnen· aliisque infiitutis- ad repentina creditas mortis-pericula valetudinisque discrimina avertenda parum in futuritemporis ufum proficitur, nifi medicorum pro· fe quisque, omniqua poterit diligentia efficere fiudeat, ut ea, quas primus quisqueprasfens absque Medico et medicamentis ad mortis fpecie aiiovevitas et ialutis discrimine oppresfos refiituendos conferre valeat„.temporis faltem· progresfu vutgo fciri et prudenter aclhibqri pos-fint. Quo in negotio non parum auxilii fperandum efi ab ec-clefias minifiris Paeonia arte fideliter eruditis, quippe quorum eaefi cum populo conjunctio, ut quas didicerint, facile posfint adurgentes* adcommodare. pecesiitates, ea auetoritas, ut prasceptis

3 O

libenter pareat quisque, ea morum denique gråvitas, ut tuto pa-rere lioeat.

Medicus igitur praeter curationes morborum, quae ejus par¬tibus propriae funt, quocutnque modo allaboret, ut populas inhisce rebus inftituatur; idque primum et princeps officii ejuserga rempublicatn esfe momenfum, jure poilulabit quisque pa¬triae et generi humano amicior, qui repererit quam multi quot-annis aetate viribusque florentes cives, levi, quod credere fas efl,opera fanabiles, nec opina civirati morte eripiantur. Nas illumfuas poeniteat incurise, il parabilem fotfan eorum, quae in hu-jusmodi malis fuseipienda funt, cognitionem divulgare neglexe-rit, atque indolentem pudeat, ii quis publice cautum noluerit,ut quaecumque huc pertineant indies magis magisque divulgen»tur. Conf. Disfert. citat. Artem pro mortuis ha b i tosfufcitandi, &c. p. 20, 21.

Huic proximum, quo melioris fpei Tiro Medicorum vul-gus antecellit, officium eft in morbis prascavendis 15) atque inaliis, quae Politiam medicam fpectant, humanisfimi cujusqueconfliiis exfequendis, diligentem collocasse operam. Evolutioauctorum fanandi fcientiac diligentior, annua; in Svecia natorumet mortuorum diptychas atque quod quotidie experimur, mntu·tias nos inftruunt, quam multi morbi arcerentuc, immo planedeiinerent, ii prima infantum educatio prudentius infiitueretur,fi morum integritas, mundities, fobrietas, cum ceteris majo¬rum noftrorum virtutibus sanctisfime colerentur.

15) "Habet quidem ftudium morbos praepediendi nihil gratifican*tis* nihilque pompoii, ve! resplendent^s; aft a civium capitibus, medi-cina auxiliatrice, tot publicae et domefticae felicitatis deftructores ante-vertisfe — quid, qnsefo ! poterit ejus recordatione esfe jucundius ?"Me mor ab il i a circa aeretn, vitae genus, &c. proponit Lebr,Frid. Benj, Lentin. Goettingse, 1779. p. 5.

21

Ab ipfis originibus incipiat, necesfe eil, qui publica: vale-tudini ci vi um bene confultum voluerit. Qvoscumque igiiur cumpopuio et impiimis cum facerdo'ibus idonea eil loquendi op-'portunbas, veii mtdi'ci til, Γ< rmonem de bis rebus ii.ilifuere etugere melioia i α lib^ris educandis, victu et an.ictu moderau-dis, reüquis. Hoc eiiim modo, temporis faltim progressu ir-burtior eriutriretur juventus et ipfi morbi rarescerent. Hicc au*fem res multum difficultatis habet, liam quisquis apud civtsfuos ftrmonibus pollere vulf, multa is probirate et docftina fitconfptcuus, ad ha:c animi infuper patientia cum lenitate accedat;Quae qui fect-rir, is demum civitafi egregie piofuisfe c tu fen'us fit.Sic uotisfimum Scientia medica ceteras, qux nxi.}orem humani·t ans cultum er felicitatem adjuvant, fcientms aquabit et ad to-tius humani gtneiis ialutuii äugend am inertdibilem villi eilliabitura.

Ultimo loco ut manrioris ?eratis et experientiae fructumquenciam, indeftsfam commemorare liceat animi atrentionem,quam in omnibus rebus, qua: ad fcientia: incretnentum et fUbi-litatem conferre posfint, ponere debet medicus. Medicinarn utobfervationibus et txperientia fidelibus enatam, ita eadem quo·que via tutisfime perpoliendam et abiolvendam esie, qui vaiiotempore alia ad i liam perficiendam incedere voluerunt, fuis in-casfiun tentatis conaminibus evidenter monfirarunt. Omniaip i tur experientia et ufu probata, quae vel ad obfcurarum in artequarflionum illufirationem vel alirer ad ejusdem progresfum etperfectionein utilia esfe putantur, fedulo annorare et quo modoin Disfertatione Ctl. Ptafidis, qux Ν o ta tinnes Chi rürgicaSinfcrSJbitur, propofitutn eil, in medendi fcienriae ulum con-vertere, Tiro Medicus nulio non tempore iludear. Sed proli-xiotes esie nolumus, verenres.ne aut molefli fimus Vobis, B.L , ne aut ingtniis vefiris videamur diifidere, fi de t.'m per-spicuis rebus aiutius disferatmis; ex his tarnen pjucis vos facil-lime intcllexeritis et certuin esie medicaruin cognirionum pa-

*

ι

12

randarum augendarumque ordinem , quo obfervato, optafameertius contingere valeaot metam juvenes medici, et prattervulgaria Medicorum officia: Morbos curandi et res forenfesfubinde opera et confilio moderandi, qua: ex muneris rationeillis injuncta, hxc tria omnibus rebus funt anteponenda: primuminffruere populum in iis, quae adeo properatn requirunt opem,ut niii primus adveniens quid facienduin iit, noverit, omnisjuvandi et refiituendi fpes evanefcat; alterum docere quomodoprrecaveatur a morbis; tertium ipfam Scientiam, fajutis humanasprasildem artem diligenti prudentique notatione ad fummiimperducere conari.

Quibus officiis recte fl quis functus fuerit, is demutn fin-gularem illam HippocRatis laudem merebitur, qua nihil prre-clarius de mortaii prredicari poteft, ut fit Ίητξοσ· φιλοσοφοε '/σβ·Seos — Cfr. Plin. Natural. Hiffor. Vol. i. Libr II. c. V.Edit. Franzii p. 191. Abr. Kaau Boerhaave Sermo Aca-d e in. de iis q u χ v i r u m medicam ρ e r f i c i u η t et ex-ornant. Lugd. Batav. MDCCLII. p. 5.

Qute quidém officia vulgaribus quanto prasffantiora fint,quis non videt, il horum bencficio fperandum eff, fore", utplures morbi faltim temporis tractu vel prorfus deleantur velpartim in annos initescant. Sunt tarnen qui in eorum novitatehrefitant, iterum atque iterum fuggerentes

''quid valeant humeri, quid Ferre recufent'*cauifati, vifitatione et cura aegroruin abunde diffractis tempusad plura quatnvis maxime necesfaria et prieciarisfima obeundanon FuperesFe, et, ii fuperfir, mentem legrotantium miferiis etrerumnis confectam torpere. Has aliasque htcfitationes fingulasdiluere et tollere, etjamfi parum difficile esfet, tarnen in pras.fenti cum nec temporis nec inffituti ratio hoc finat, tantum-modo meminisie juvat, ut quotidie videre eff, praxin Medicam,quantumvis multiplex fit et ardua, nutnquam totum adeo quem-

*3

quam ilbi viridicsre, ut ad alia diveriere non Jiceat. Prastereaut nobis pcrfvailsiimum eil, generofis animis nihil in«fuperabile esfefoiet, ubi egregias in publicum a d-fe ren das utilitatis fpes a dpa ι et 16). Secum quisqueloquatur, ilbi nurea inculcet Ciceronis verba: vquis tandemme reprehendat, aut quis mihi jure fuccenfeat, fi, quantumceteris ad jfuas res obeundas, quantum ad feilos dies ludorumcelebrandos, quantum ad alias voluptates et ad ipfam reqvitmanimi et corporis conceditur temporis: quantum alii tribuunttempeflivis conviviis: quantum denique aleae, quantum pilas,tantutn mihi egomet ad hasc iltidia recolenda fumfero?" Sumamusergo ad iludia noilra recolenda omne teinpus, quod alii convi¬viis, alii tribuunt aleas; impendamus omne tempus ab asgrorumvifitatione vaeuum inillum, quem indigitavimus campum, quovires noilras ad publicatn falutem et fcientiae noiltie perfectio-nein libere et honefle exerceamus. Quid jueundius, quid divi-nius, quam ilbi confeium esfe, omnem astatem, omne iludiumad cives fervandos impendisfe.

l6) Notationes Chirurgicae, &c. Part. i. 1804. p. 7.;Part. 11. p. 23. V e t e η fk a ps - J o u rn al for Låkare och Fålt-fkSrer utgifven af J. Berzelius och E. Gadeeius. Forila Ban¬dets Tredje Hafte, Stockb. jBio· p. 90,